FörtroendeProfil-Rating för Uppsala kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = c Fastställt den 19 mars 24 Presenterad för oppositionspartierna i Uppsala kommun 19 mars 24 Analysens rekommendation finns på sidan 26 Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x b c x x c d d Uppsala kommun Bokslutsprognosen för år 23 baseras på en budgetuppföljning under 23 och åren därefter på budget och planer. Uppsala ligger i Uppsala län, tillhör kategorien 'Större Städer' och är nummer 4 i storlek av 288 kommuner. Befolkning 31 dec 22 var 179 673 invånare och minskningen var -11 437 personer under år 22. Befolkningsförändringen var 2,9 procent under sista 1-årsperioden d v s åren 1993-22 (jmf Nyckeltal 14). Den kommunala skattesatsen år 23 är 21,3, vilket är,39 kr per skattekrona högre än medelskattenivån i Riket (jmf Nyckeltal 6). År 22 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 9,9 % och deras kassaflöde 19,4 % av deras egen omsättning. Hela kommunkoncernen analyseras. Analysrelationer År 22 23 24 25 En kronas skattehöjning ger i Mkr 269,2 266,5 Mkr Ovanstående belopp i proc av totala intäkter 3,5 3,5 % En procent av totala intäkter i Mkr 77, 77,2 Mkr Analysen är beställd av Moderaterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna i Uppsala inför beslutet om Musikens Hus. Betygsskala De betyg resp analys kan resultera i är följande: Kommun- Kommun- Förtroende- Diagnos Analys Profil A1 A2 A B1 B2 B b C1 C2 C c D1 D2 D d FörtroendeProfil-ratade kommuner Analysen sker på begränsad information, eftersom en kvantifierad finansiell kalkyl inte upprättas. Analytikern arbetar enbart med nyckeltal och analyschema. Därför tillämpas följande försiktighetsprinciper: - Kommunen ges ett av de tre betygen b, c och d. - Vid en efterföljande analys med KommunDiagnos eller KommunAnalys sker följande omvärderingar: cirka 8 % av kommuner med betyget b till nivå A, cirka 6 % av kommuner med betyget c till lägst B, cirka 4 % av kommuner med betyget d till lägst C. www.kommunrating.se Sidan 1
Kronor per invånare 14 12 1 8 6 4 2 Bruttoförpliktelsebelopp Skellefteå C1 - C2 A1 - B2 1 37 73 19 145 181 217 253 289 Antal kommuner Kommunen ovan är Uppsala Bruttoförpliktelsebeloppet är 34 586 kr per inv D1 - D2 Täby Förpliktelsebelopp: Nyckeltalen 3, 4 och 17 Sidan 2
Nyckeltal 1: Skuldbetalningsförmåga för Uppsala kommuns förvaltningar Målnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal 1: Skulder / Kassaflöde = Teoretisk återbetalningstid 6 5 År OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 5 år sätts tiden till 5 år. Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Huvudnyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. 4 3 2 1 Krav: Under kritiska nivåer 1,46 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 Uppsala kommuns förvaltningar Annan fordran på egna företag Trend för Uppsala kommuns förvaltningar Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 3: 2 år Nyckeltalets årliga nivå Förmedlade lån till egna företag Trendmedelvärden Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 2: 12 år Medelvärde utan förmedlade lån De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 5 år sätts värdet till 5 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. SCB har inte statistik för förmedlade lån före år 1995. Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 2 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 2 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Huvudnyckeltal Potentialkrav för år 22 (3 st för NT 1). Även över kritisk nivå 3: - Bra Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: - Krav på ökad sparande, %, %, % -------------------------Mätperiod--------------------------- Återbetalningsår 1998 1999 2 21 22 23 24 25 Kommunens förvaltningar 3,4 2,4, 1,56 3,2 4,2,, Medelvärde alla kommuner 6,46 6,16 4,64 5,1 7,6 Boksl progn Budget Budget År 22 fattas 191,8 Mkr till balanskravet och sparnivån är 42 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som sprandet eller 'Kassaflödet från verksamheten' måste ökas med för att klara resp kritiska nivå år 22. Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för år 22 (jmf NT 6, 7 och 8). Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12 Sidan 3
Nyckeltal 2: Sparnivå för Uppsala kommun Styrnyckeltal Är NT1 d v s 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Förvaltningarna Koncernen: Sparnivå / Är sparandet tillräckligt? Krav: Nyckeltal 2: Kassaflöde / Intäkter Nyckeltalet är är kassaflödet (dvs (dvs resultatet resultatet efter finansiella efter finansiella poster 8% Över Omsättning 25% justerat för avskrivningar och ev fiktiv pensionsavsättning) i =Balanskravet poster justerat för avskrivningar och ev fiktiv kritiska procent verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och =Hushållningskravet pensionsavsättning) i procent av verksamhetens intäkter d 7% nivåer statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas Obalansen är ca 4,5 penningmässiga överskottet från verksamheten är tillräckligt för att 2 Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga överskottet betala amorteringar och investeringar. 6% %. Då 1 % = 77 mkr, från verksamheten är tillräckligt för att betala amorteringar är obalansen över 35 15% Kritiska och investeringar. mkr. nivåer och trender enligt Svensk 5% KommunRatings Mätstandard, Dec 1998. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk Om trendens utfall För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till 4% 1 kommunens KommunRatings finansiella Mätstandard, läge. Kritisk nivå Dec 1 är 1998. eljest 9 %. inträffar så innebär För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn det ca 19 mkr till. 3% Värden till kommunens över kritisk finansiella nivå 1 innebär läge. tillräcklig Kritisk förmåga nivå 1 är att eljest avsätta 9 1,8 5% för %. pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över Utan Musikens hus nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över 2% kan obalansen bli 54 kritisk Värden nivå över 2 innebär kritisk förmåga nivå 1 innebär att avsätta tillräcklig för reinvesteringar förmåga och att mkr (se NT 8). avtalspensioner avsätta för pensioner, men ej nyinvesteringar. ny- och reinvesteringar. Värden under En kritisk nivå 1% 98 99 1 2 3 bestående innebär oftast trend att över driftkostnader nivå 1 indikerar lånefinansieras. också förmåga Det behövs att Koncern Förvaltning långsiktigt amortera lån. i standardfallet Värden över minst kritisk 4 % kapacitet nivå 2 innebär i avsättning förmåga Företag Trend, konc avtalspensioner. att avsätta för reinvesteringar Vid en snabbt fallande och avtalspensioner trend över 1 % per men år sker ej en belastning. 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast Resultat 3 / Intäkter att driftkostnader lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i -1% (Förvaltningarna) Information 1, % standardfallet minst 4 % kapacitet i avsättning för, % Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) avtalspensioner. Vid snabbt fallande trend över 1 % per år -2% -1, % finns för år 1997-21 för de flesta kommuner. Tom stapel ett år -2, % innebär sker en att belastning. uppgifter saknas. -3, % -3% -4, % -5, % -6, % -7, % -8, % Uppsala kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Trendmedelvärden Trend för Uppsala kommun Balanskravet med ing.nivån 6,5 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Pensionsskulden ökade 2,3 % i snitt per år 1995-22 Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 6,* %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 3,5* %: - Styrnyckeltal => År 1998 1999 2 21 22 Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 1,5* %: - Svag Skattehöjningskrav 1,14,95,14, 1,11 Snabbt fallande trend: - Resultat 3 / Int. -6,7% -1,1% -,4%,6% -3,5% *Fr o m år 2 utbetalas 1 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 1,5 %. Balanskravsnivå 1,6% 5,6% 6, 6, 6, -------------------------Mätperiod--------------------------- I tabellen ovan anges den ungefärliga storleken på de höjningar av Kassaflöde 1998 1999 2 21 22 23 24 25 skatten på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och Uppsala kommun 3,9 4,49% 5,56% 6,63% 2,51% 1,63% nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år. Medelvärde alla kommuner 4,23% 4,51% 5,49% 4,79% 3,58% Boksl progn Budget Budget År 22 fattas 191,8 Mkr till balanskravet och sparnivån är 42 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12 Sidan 4 98 99 1 2 Information finns också om Resultat 3, d v s förändringen av eget kapital Information för förvaltningarna. om kommunkoncernens Med tanke på det kassaflöde nya balanskravet, som (koncernsparnivå) säger att eget kapital finns inte för får år minska 1998-22 är denna för information de flesta av kommuner. Obefintlig stapel ett år innebär att uppgifter saknas.
Nyckeltal 3: Skuldflödesgrad för Uppsala kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Nyckeltal 3: Skulder/Intäkter 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Uppsala kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Under kritiska nivåer Koncernen: Långa skulder / Omsättning 14 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal Även över kritisk nivå 3: - Bra 12 1 Växande trend -,65 % per år: - SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 12 %: - Mkr 1999 2 21 22 Korta skulder 1 41 1 71 1 29 1 67 -------------------------Mätperiod-------------------------- Långa skulder 2 92 1 11 1 97 Skuldflödesgrad 1998 1999 2 21 22 23 24 25 Pensionsförpliktelser 2 35 2 77 2 8 2 88 Uppsala kommun 12 % 11 % % 1 % 8 % 1 % Summa skulder 6 68 5 59 5 8 5 52 Medelvärde alla kommuner 27 % 28 % 25 % 24 % 25 % Boksl progn Budget Budget Förmedlade lån 2 22 1 11 24 35 Koncerndata lämnade till SCB Ja Nej Ja Ja Ja * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) 8 6 4 2 98 99 1 2 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT 2) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT 5 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 12 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är upptagna för alla åren. Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12 Sidan 5
Nyckeltal 4: Skuldbalansgrad för Uppsala kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög? Förvaltningarna 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Krav: Under kritiska nivåer Nyckeltal 4: Skulder/Tillgångar 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Uppsala kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 1 9 8 7 1,25 6 5 4 3 2 1 Koncernen: Skulder / Tillgångar 98 99 1 2 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % i genomsnitt. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf NT 2. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 113, % av genomsnittetsvärdet för riket Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3: - Bra Mkr 1998 1999 2 21 22 Växande trend 1,1 % per år: - Omsättning 8 34 8 392 8 585 8 22 8 537 Koncernen över kritisk nivå 95 %: - Kassaflöde (sparande) 51 513 446 579 356 Förändring eget kapital -49-493 2 122 53-77 ----------------------Mätperiod----------------------- Tillgångar 11 921 11 996 11 374 1 75 1 161 Skuldbalansgrad 1998 1999 2 21 22 23 24 25 Skulder 8 926 8 982 6 481 5 638 5 494 Uppsala kommun 2 25% 18% 25% 27% 25% Eget kapital 2 996 3 15 4 894 5 67 4 668 Medelvärde alla kommuner 42% 42% 43% 42% 44% Boksl progn Budget Budget Pensionsförpliktelser inom linjen 2 12 2 674 2 77 2 77 Koncerndata lämnade till SCB Ja Nej Ja Ja Ja * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns) Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12 Sidan 6
Nyckeltal 5: Rörelsekapital för Uppsala kommun Tendensnyckeltal Är NT1 d v s "Skuldbetalningsförmågan" bra kan "Rörelsekapital" indikera om det kortsiktigt sker en försämring eller om läget är kortsiktigt stabilt? Förvaltningarna 4% 2% -2% -4% -6% -8% -1-12% Nyckeltal 5: Rörelsekapital/Kostnader Krav: Ej fallande trend 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 Uppsala kommun Trend för Uppsala kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Finansnetto i Kr/Inv MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå 2: - Tendensnyckeltal Fallande trend (-,61 % ): Ja Svag Snabbt fallande trend: - Snabbt stigande trend*: - Medel i extern pensionsförvaltning (Mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend 1998 1999 2 21 22 -------------------------Mätperiod--------------------------- - - - - - Diagramvärden ovan 1998 1999 2 21 22 23 24 25 Uppsala kommun -6,7 % -8,7 % 3,2 % -7,7 % -11, % -5,2 % Räntevinsten vid,5 % bättre lånevillkor (Tkr) Trend för Uppsala kommun -4,6 % -5,4 % -6,2 % -6,9 % -7,7 % 1998 1999 2 21 22 Medelvärde alla kommuner -3,1 % -3,2 % -3,2 % -1,8 % -3,8 % Boksl progn Budget Budget 16 4 15 991 7 253 6 277 6 53 Kritisk nivå 1, %, %, %, %, %, %, %, % Finansnettot år 22 var -17,97 milj kr ( -,23 % Kritisk nivå 2-1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % av totala intäkter) 4 2-2 -4-6 -8 94 96 98 2 4 6 8 Uppsala Minvärde Maxvärde Medelvärden Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög nivå kort upplåning. Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger ut annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda. Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12 Sidan 7
Nyckeltal 6: Skattehöjning - Utdebiteringspotential för Uppsala kommun Potentialnyckeltal Indikerar kommunens utdebiteringsnivå jämfört med medelutdebiteringen att det finns ett effektivt utrymme för en skattehöjning? 23 kr 21 kr 19 kr 17 kr 15 kr 13 kr 11 kr 9 kr Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential Under ringmarkerad kurva 22 Skatteväxling med landsting åren 1992/93, 1995/96 och 1998/99. 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 Skattesats i Uppsala kommun Medelskattesats i Länet Medelskattesats i Riket Skattesats i Sigtuna kommun Kommungrannar Kommungrannar MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA i pendlingsregionen utanför p-regionen Potentialen -5,18 % understiger, %, dvs kravnivå 1 för NT 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Uppsala 21,3 Uppsala 21,3 Potentialen -5,18 % understiger, %, dvs kravnivå 2 för NT 1: Ja Potentialnyckeltal Östhammar 22,18 Norrtälje 19,63 Potentialen -5,18 % understiger, %, dvs kravnivå 3 för NT 1: Ja Dålig Sigtuna 19,38 Jämför "Potentialkrav för 22" för Nyckeltal 1. Håbo 2,98 Potentialen -5,18 % understiger 3,49 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Enköping 2,98 En kronas skattehöjning 22 motsvarar ungefär 269 milj kr på eget underlag. Mätår Heby 21,99 Diagramvärden ovan 1998 1999 2 21 22 23 24 25 Tierp 21,8 Skattesats i Uppsala kommun 2,84 kr 21,3 kr 21,3 kr 21,3 kr 21,3 kr 21,3 kr Skattesats i Sigtuna kommun 19, kr 19,8 kr 19,58 kr 19,8 kr 19,38 kr 2,13 kr Utdebiteringspotential jmf Sigtuna -1,84 kr -1,95 kr -1,45 kr -1,95 kr -1,65 kr -,9 kr Östhammar 22,18 Sigtuna 19,38 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% -2% -4% -6% -8% -1-12% -14% Potential / Intäkter 99 1 2 Vilket skattehöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet är skattesatsen (uttryckt i kronor per skattekrona) jämfört med skattesatsen år 22 i den av grannkommunerna som har lägst utdebitering. Denna skillnad anger en potential. Den är positiv om kommunens utdebitering ligger under den aktuella grannkommunens utdebitering och vice versa. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 1996 för kommuner Detta nyckeltal har ingen egen mätstandard utan relateras till NT 1 Skuldbetalningsförmågan. I diagrammet 'Potential/Intäkter' anges med hur många procent Kassaflödet förbättras (försämras) om potentialen att höja (sänka) skatten skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 22' för nyckeltal 1, framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges även i tabellen 'MÄTSTANDARD' nedan. Information Skatteväxling med landstinget p g a ÄDEL-reformen skedde i de flesta kommuner år 1992. En ny skatteväxling p g a de särskilda omsorgernas överförande till kommunerna skedde åren 1995 och 1996. En ytterligare skatteväxling p g a PsykÄDEL skedde med de flesta landsting åren 1998 och 1999. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen 6-8 Sidan 8
Nyckeltal 7 (Sid 1 av 2): Avgiftshöjningar - Potentialer år 22 för Uppsala kommun Potentialnyckeltal Indikerar avgiftsfinansieringsgraden (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för avgiftshöjningar? 12 % Nyckeltal 7: Summa Avgiftshöjningspotential 7, Avgiftspotentialer i procent av Totala Intäkter (ingår i nyckeltalet). 3, Avgifts-, bidrags- och övriga intäktspotentialer (ingår ej i NT). 1 % 8 % 6 % 4 % 2 % Höga staplar indikerar möjligheter höja avgifter 6, 5, 4, 3, 2, 1, 1,92 Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Kommunen i jämförelse med högsta kommun i vidstående grupper. 2,5% 2, 1,5% 1,,5% % Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet Potential 1, %, Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur, Ind. Fam. oms. Utbildning Infra. Skydd. mm Politik Affärs verksamhet 9, 8, 7, Summa Mkr Mkr 6, 5, Avgiftspotentialer i Mkr (ingår i NT). Jfr Riket Mkr 25, 2, Avgiftspotentialer (ingår ej) 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet 4, 3, 2, 1,, Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Jfr Kommuntypen Jfr Länet Där staplar saknas är kommunen högst i Riket, kommuntypen eller länet. 15, 1, 5,, Ind. Fam. oms. Utbildning Infra. Skydd. mm Politik Affärs verksamhet MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Potentialen 1 % understiger %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 1 % understiger %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - Potentialnyckeltal Potentialen 1 % understiger %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - Bra Jämför "Potentialkrav för 21" för Nyckeltal 1. Potentialen 1 % understiger 3,49 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner Finansiella möjligheter: Nyckeltalen 6-8 Sidan 9
Nyckeltal 7 (Sid 2 av 2): Avgiftshöjning - Potentialer år 22 för Uppsala kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med högst avgiftstäckningsgrad: Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind, o Fam, omsorg* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, Riket 44,74 % Ödeshög 35,13 % Hedemora 61,9 % Sotenäs 6,36 % Norberg 31,39 % Finspång Kommuntypen 24,44 % Helsingborg 21, % Linköping 25,2 % Örnsköldsvik29,3 % Halmstad 12,52 % Skellefteå Länet 23,16 % Uppsala 16,73 % Håbo 23,86 % Östhammar 21,39 % Älvkarleby 2,44 % Östhammar Aktuell kommun 23,16 % Uppsala 12,75 % Uppsala 12,53 % Uppsala 9,99 % Uppsala 1,84 % Uppsala Skillnad till 21 2,66 % / 2,97 Mkr -,48 % / -1,8 Mkr 1,5 % / 1,51 Mkr -,66 % / -,93 Mkr,31 % / 2,3 Mkr Utbildning* Infra-, skydd, mm* Politik* Affärsverksamhet* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, (Kostnadstäckning) Riket 15,22 % Eksjö 79,5 % Alvesta 34,2 % Stockholm Kan vara 1, %? Kommuntypen 1,53 % Luleå 42,47 % Växjö 11,88 % Lund Länet 8,72 % Älvkarleby 27,9 % Älvkarleby 5,2 % Östhammar Aktuell kommun 6,73 % Uppsala 23,87 % Uppsala,28 % Uppsala 73,67 % Uppsala Skillnad till 21,47 % / 1,44 Mkr 1,98 % / 7,87 Mkr,28 % /,18 Mkr -6,83 % / -26,72 Mkr Skillnad: Avgifter mm höjdes med 5 Mkr jämfört år 21. Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind, o Fam, omsorg* Riket 33,84 % Sollentuna 3,63 % Sävsjö 37,39 % Vårgårda 42,26 % Borgholm 28,32 % Mönsterås Kommuntypen 23,16 % Uppsala 19,51 % Gävle 24,58 % Örebro 22,77 % Norrköping 11, % Sundsvall Länet 22,15 % Tierp 12,75 % Uppsala 15,63 % Enköping 9,99 % Uppsala 1,84 % Uppsala Utbildning* Infra-, skydd, mm* Politik* Riket 12,97 % Katrineholm 7,43 % Malå 31,3 % Lilla Edet Kommuntypen 1,34 % Umeå 38,81 % Östersund 7,81 % Kalmar Länet 6,86 % Östhammar 23,87 % Uppsala,99 % Tierp De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet Hur potentialnyckeltalet kan användas Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var avgiftshöjningar kan och bör göras. Förutsättningarna för att höja avgifterna genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket avgiftshöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom avgiftshöjningar. Och i vad mån sådana förbättringar bringar ner NT1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per "tung" verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna i avgiftsandelar för verksamheternas bruttodriftskostnader i kommunen och andra kommuner i olika kategorier, som där har störst avgiftstäckningsandel. Nyckeltalet omfattar bara de 4 verksamheter, som är skatte- och avgiftsfinansierade. Övriga innehåller olika bidrag, som bestäms av aktörer utanför kommunen, varför dessa bara är med som information. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 1994 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till NT 1 och NT 2. Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att höja avgifterna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 22' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets avgiftspotential definieras till 9 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen 6-8 Sidan 1
Nyckeltal 8 (Sid 1 av 2): Kostnadspress - Potentialer år 22 för Uppsala kommun Potentialnyckeltal Indikerar snittkostnaderna (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för besparingar? 4 % 35 % 3 % 25 % 2 % 15 % 1 % 5 % Nyckeltal 8: Summa Potentialer Höga staplar indikerar möjligheter sänka kostnader 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, Kostnadspresspotentialer i procent av Totala Intäkter Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Kommunen i jämförelse med kommuner som har lägst snittkostnad i ovanstående grupper. % Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet Potential 15,88 %, Förskola Äldreomsorg Ind. Fam. oms. Grund skola Gymn. skola Infra. Skydd mm Funk. hindrade Fritid Kultur Politik Mkr 3, 25, 2, 15, 1, Summa Mkr Mkr 7 6 5 4 3 2 Kostnadspresspotentialer i Mkr Om kostnaderna skall pressas med 55 mkr (se NT 2) där potentialer finns, innebär det ca 225 mkr på vardera av äldre- och socialomsorgerna. 7 6 5 4 3 2 1 Funktionshindrades andel av omsorgen 5,, Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet 1 Förskola Äldreomsorg Ind. Fam. oms. MÄTSTANDARD* Belastning Totala intäkter MÄTSKALA Potentialen 15,88 % understiger %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - % Mkr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 15,88 % understiger %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - 3,5 269 Potentialnyckeltal Potentialen 15,88 % understiger %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - 1, 77, Bra *Jämför med "Potentialkrav för 22" för Nyckeltal 1. En krona =269 Mkr Potentialen 15,88 % överstiger 3,49 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Grund skola Gymn. skola Infra. Skydd mm Funk. hindrade Fritid Kultur Politik 99 1 2 3 Uppsala Min Medel Max Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner Finansiella möjligheter: Nyckeltalen 6-8 Sidan 11
Nyckeltal 8 (Sid 2 av 2): Kostnadspress - Potentialer år 22 för Uppsala kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med lägst enhetskostnad: Förskola Äldreomsorg Ind. o Fam. omsorg Grundskola* Gymnasieskola Enhet: Heltidsbarn 1-12 år Alla inv 65 år och äldre Alla invånare Alla inv 7-15 år Gymnasieelever 16-19 år Riket 65 18 kr Malå 29 54 kr Håbo 671 kr Jokkmokk 51 635 kr Kävlinge 6 661 kr Kumla Kommuntypen 88 13 kr Skellefteå 4 38 kr Västerås 1 634 kr Örnsköldsvik 55 64 kr Kristianstad 66 673 kr Eskilstuna Länet 9 176 kr Uppsala 29 54 kr Håbo 1 84 kr Älvkarleby 6 835 kr Tierp 78 17 kr Enköping Aktuell kommun 9 176 kr Uppsala 51 54 kr Uppsala 3 652 kr Uppsala 62 869 kr Uppsala 82 33 kr Uppsala Potential x Antal 25 158 kr 8 735 st 22 36 kr 24 734 st 2 981 kr 179 673 st 11 234 kr 22 92 st 21 669 kr 7 34 st Skillnad till 21 11 591 kr / 14,75 % 5 3 kr / 11,46 % 168 kr / 4,82 % 4 365 kr / 7,46 % 8 799 kr / 11,97 % Skillnad i mkr 11,24 Mkr 13,39 Mkr 3,19 Mkr 99,97 Mkr 8,88 Mkr Infra-, skydd, mm Funktionshindrade Fritid Kultur Politik Enhet: Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Riket 1 19 kr Vallentuna 1 8 kr Bjurholm 162 kr Strömstad 444 kr Nordanstig 259 kr Täby Kommuntypen 2 212 kr Uppsala 2 612 kr Hälsingborg 79 kr Linköping 651 kr Varberg 321 kr Umeå Länet 2 8 kr Enköping 1 873 kr Håbo 798 kr Uppsala 537 kr Håbo 36 kr Uppsala Aktuell kommun 2 212 kr Uppsala 4 728 kr Uppsala 798 kr Uppsala 781 kr Uppsala 36 kr Uppsala Potential x Antal 1 22 kr 179 673 st 3 648 kr 179 673 st 636 kr 179 673 st 337 kr 179 673 st 11 kr 179 673 st Skillnad till 21 115 kr / 5,48 % 36 kr / 8,25 % -12 kr / -1,48 % 11 kr / 1,43 % 34 kr / 1,43 % Skillnad i mkr 2,66 Mkr 68,89 Mkr -2,16 Mkr 1,98 Mkr 6,11 Mkr Summa skillnad 511,15 Mkr jämfört med år 21. * Vadstena har en grundskolekostnad på 22 34 kr/elev och väljs bort. Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Ind. o Fam. omsorg Grundskola Gymnasieskola Riket 77 222 kr Ödeshög 32 45 kr Båstad 688 kr Norsjö 51 852 kr Lysekil 64 747 kr Askersund Kommuntypen 9 176 kr Uppsala 41 331 kr Karlstad 1 964 kr Varberg 56 143 kr Helsingborg 68 46 kr Karlstad Länet 9 88 kr Håbo 44 81 kr Enköping 1 87 kr Tierp 61 211 kr Enköping 79 52 kr Tierp Infra-, skydd, mm Funktionshindrade Fritid Kultur Politik Riket 1 457 kr Söderköping 1 85 kr Ydre 167 kr Nordanstig 47 kr Österåker 264 kr Malmö Kommuntypen 2 276 kr Örebro 2 795 kr Västerås 798 kr Uppsala 781 kr Uppsala 341 kr Västerås Länet 2 92 kr Håbo 2 922 kr Älvkarleby 923 kr Håbo 7 kr Tierp 41 kr Håbo Hur potentialnyckeltalet kan användas Potentialen säger ingenting om olika verksamheters kvaliteter. Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var effektiviseringar kan och bör göras. Förutsättningar för effektiviseringar genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket utrymme finns för att pressa ner kostnaderna? (Förbättringsmöjlighet kostnader) Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom kostnadspress. Och i vad mån dessa förbättringar bringar ner NT 1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna mellan andra kommuners bruttokostnader per konsumentenhet och den aktuella kommunen för de tunga verksamheterna. Därvid jämförs med den kommun inom de olika kategorierna som har lägst bruttokostnad enhet. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun Ratings Mätstandard, Okt 1997 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till NT 1 och NT 2. Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att sänka kostnaderna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 22' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets kostnadspresspotential definieras till 9 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Flertalet kommuner särredovisar fr o m år 21 Äldreomsorg och Funktionshindrade. För dessa avser 'Skillnaden till 21' summan av verksamheterna. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen 6-8 Sidan 12
Nyckeltal 9: Styrförmåga - Majoriteter för Uppsala kommun Risknyckeltal Antyder fullmäktiges partistruktur att det skulle föreligga en risk för bristande beslutskraft i ett utsatt läge? 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % Nyckeltal 9: Mandatfördelningen i fullmäktige 83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-2 3-6 MÄTSTANDARD Belastning Majoritetsblock saknas i snitt åren 1992-6 Ja Blocken minskar i betydelse åren 1992-6 - Vågmästarnas trend växer mer än 1 % åren 1992-6 - Vågmästarläge 23-6 Ja Kompensation utgår då ett parti dominerar - Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet (Vågmästare) Övriga vågmästarpartier Centerpartiet (Vågmästare) Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Hur har fullmäktiges partistruktur utvecklats? Nyckeltalet anger fördelningen av mandaten i fullmäktige i kommunen och indikerar beslutsförmåga. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Nov 1998 för kommuner Nyckeltalet indikerar belastningar för fyra kritiska utvecklingar och en möjlig kompensation. 1 Är partiblocken inte tillräckligt stora för att kunna utgöra majoriteter under de sista fyra mandatperioderna mellan 1992-6 utgör detta en belastning. De grundläggande förutsättningarna för en ansvarsfull blockpolitik saknas. 2 Förlorar blocken väljare till övriga partier under de sista fyra mandatperioderna är detta en belastning. Att blocken minskar i betydelse minskar förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 3 Har 'Vågmästarpartierna' ökat sin andelstrend mer än 1 % under de sista fyra mandatperioderna är detta en belastning. Ökat missnöje genom att dessa partier växer snabbt indikerar framväxten av en jordmån för populistisk överbudspolitik på bekostnad av en långsiktig ansvarsfull ekonomisk politik. 4 Förekomsten av vågmästarläge sista perioden utgör en belastning. Vågmästarläge indikerar förekomsten av en god jordmån för populistisk överbudspolitik. Därmed minskar också förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 5 Om ett parti dominerar de 5 sista perioderna med en mandatandel som i snitt överstiger 5 % och som dessutom aldrig understiger 47 % och understiger 5 % max 2 valperioder, så utgår en kompensation. ------------------Mätperiod-------------------- Uppsala kommun 83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-2 3-6 Moderaterna 26 % 23 % 21 % 26 % 23 % 25 % 17 % Kristdemokraterna % 5 % 1 % 7 % 7 % Mandat Folkpartiet 7 % 17 % 15 % 16 % 11 % 11 % 2 % MÄTSKALA 83-85 81 Centerpartiet (Vågmästare) 14 % 9 % 11 % 9 % 5 % 5 % 4 % 'OK' 'Svag' 86-88 81 Övriga vågmästarpartier % 1 % % % 1 % 1 % % Risknyckeltal 89-91 81 Miljöpartiet (Vågmästare) 7 % 4 % 9 % 9 % 7 % Svag 92-94 81 Socialdemokraterna 44 % 42 % 38 % 35 % 42 % 3 % 33 % 95-98 81 Vänsterpartiet 9 % 7 % 7 % 6 % 7 % 12 % 11 % 99-2 81 Summa 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 3-6 81 Antal mandat i kommunfullmäktige Ledningsförmåga: Nyckeltalen 9-11 Sidan 13
Nyckeltal 1: Styrförmåga - Handlingskraft för Uppsala kommun Risknyckeltal Antyder organisationens storlek och struktur att det skulle kunna föreligga en risk för bristande handlingskraft i ett utsatt läge? 25 2 15 1 12 1 5 8 6 4 2 dec 2 Invånare Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 92/94 95/98 99/2 3/6 18 16 14 12 1 8 6 4 2 1,89 94 95 96 97 98 99 1 2 Partier Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 6 5 4 3 2 1 Org spann Anställda / 1- inv Årsanställda Min i Riket Solna Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Max i Riket Vännäs KOMPLETTERANDE KONCERNINFORMATION 19993 Förvaltningsbolag: Uppsala Kommuns Fastighetsbolag AB Moderbolag: Uppsala Stadshus AB Bolag och stiftelser mm: Döttrar: Grafiskt Utbildningscenter AB Uppsalahem AB AB Vendels Grustag AB Uppsala Kommuns Industrihus Vendels Grus KB Alsike Fastighets AB Övertaligt anställda (jmf 7 per 1) är 3621 personer. 98 99 1 2 HB Sandbacken Uppsala Energi AB 95 Uppsala Turist & Kongress AB AB Uppsalabuss Uppsala kommun Antal 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' 85 Upplands Lokaltrafik AB Gamla Uppsala Buss AB Antal invånare i kommunen 179 673 Svag 75 Stiftelsen A-köp AB Upsala Stadsteater Antal anställda i förvaltningarna per 1 inv 89 OK 65 Upsala Stadsteaters Produktion AB 55 Antal partier i kommunfullmäktige 7 OK AB Uppsala Kommunfinans 45 Antal nämnder och företag i koncernen 51 Dålig Timavlönade Fyrishov AB / Fyrishovförv HB / A Sammanvägd indikation av handlingskraften: Svag Anställda Företag Nämnder Kritisk nivå 3 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 1 Antyder kommunens organisation bristande handlingskraft? Nyckeltalet indikerar organisatorisk tröghet enl antagandet att ju fler invånare, anställda per 1 inv, politiska partier och organisatoriska enheter som finns, ju lägre är den operativa förmågan att verkställa åtgärder. I krissituationer sätts en kommuns styrförmåga på hårda prov. Även om beslutskraften är tillräcklig kan en kommunal organisation brista i handlingskraft. Beslutade åtgärder blir inte genomförda. Observera att nyckeltalet enbart antyder att problem kan föreligga och att vidare undersökningar kan vara meningsfulla om också övriga nyckeltal, som indikerar styrförmåga uppvisar brister. Källa är SCB, Kommunal personal 1993-2 och resp kommuns bokslut. Kritisk utveckling enl KommunRatings Mätstandard, Sept 1995 för kommuner Nyckeltalets fyra komponenter bedöms var för sig och sammanvägs till en indikation av handlingskraften. Vilka de kritiska nivåerna är för de fyra komponenterna framgår av diagrammen till vänster och av tabellen framgår hur sammanvägningen sker. Diagrammen återspeglar att toppcheferna har svårare att styra och genomdriva impopulära beslut * ju fler invånare kommunen har * ju fler anställda kommunen har per invånare * ju fler politiska partier kommunfullmäktige har och * ju fler organ kommunen är uppdelad i enligt information nedan. Ledningsförmåga: Nyckeltalen 9-11 Sidan 14
Nyckeltal 11: Styrförmåga - Avgiftspolitik för Uppsala kommun Risknyckeltal Om avgiftsandelen släpar efter kan detta indikera bristande beslutsförmåga d v s överdriven känslighet hos politikerna för påtryckningar från olika avgiftskollektiv? Förvaltningarna 11 1 9 8 Krav: Ej fallande trend. Nyckeltal 11: Avgiftsandelen Skatter Gen statsbidrag Släpar intäkternas avgiftsandel efter? Nyckeltalet anger hur avgifterna utvecklas som andel av intäkterna (från verksamheten d v s exkl finansiella intäkter). Obs att detta nyckeltal kan vara missvisande om omorganisationer skett under perioden. Om exempelvis avgiftsfinansierade verksamheter bolagiserats eller avyttrats uppträder normalt en nivåändring i avgiftstrenden efter det år detta ägt rum. En viss försiktighet vid tolkningen av detta nyckeltal är tillrådligt. 7 6 5 4 3 2 6666666 1,5 Spec dest statsbidrag Avgifter Trend för Uppsala kommun Politiker är väldigt känsliga för avgiftshöjningar. Ofta höjs inte ens avgifterna tillräckligt för att kompensera för inflationen, än mindre för att kompensera minskade statsbidrag. Avgiftspolitiken är en viktig indikator på beslutsförmågan. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 1995 för kommuner Belastningar sker för respektive fallande trend (under % i snitt per år) och snabbt fallande trend (under 1,5 % i snitt per år). En belastning sker också om medeltalet för nyckeltalet ligger mer än 5 % under Riksmedelvärdet. 1 Medelvärde alla kommuner -1 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Om mer än 5 % under Rikssnittet: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Största arbetsgivare i kommunen dec 22, enl SCB. Fallande trend: Ja Risknyckeltal UPPSALA KOMMUN 12 925 Snabbt fallande trend: - OK UPPSALA LÄNS LANDSTING 1 475 Trenden faller med,3 proc per år. UPPSALA UNIVERSITET 4 975 SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET 2 275 -------------------------Mätperiod------------------------ Boksl progn Budget Budget PHARMACIA AKTIEBOLAG 1 25 Uppsala kommun 1998 1999 2 21 22 23 24 25 POSTEN SVERIGE AB 925 Avgifter 18 % 17 % 17 % 17 % 16 % 17 % AMERSHAM BIOSCIENCES AKTIEBOLAG 825 Spec dest statsbidrag 3 % 3 % 2 % 3 % 4 % 6 % COOP SVERIGE AKTIEBOLAG 525 Gen statsbidrag 12 % 11 % 1 % 8 % 6 % 5 % FÖRSVARSMAKTEN 475 Skatter 67 % 69 % 71 % 72 % 74 % 73 % NORDEA BANK SVERIGE AB 425 Summa 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Summa anställda i ovanstående företag: 34 85 Ledningsförmåga: Nyckeltalen 9-11 Sidan 15
Nyckeltal 12: Investeringar för Uppsala kommun Risk- och analysnyckeltal Finns det en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader? D v s att man investerar ihjäl sig? Förvaltningarna 1 8% Nyckeltal 12: Investeringar/Intäkter Under kritiska nivåer Investerar kommunen ihjäl sig? (Årlig framtida kostnadsökningsrisk) Nyckeltalet är nettoinvesteringar i procent av totala intäkter. Nyckeltalet indikerar bl a om kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Blå del av stapel indikerar investeringar som sker i eget ägt lokalbolag. Vidare indikeras om kommunen investerar medeller motcykliskt vad beträffar konjunkturen (se diagram nedan). 6% 4% Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Jan 1995 för kommuner För kommuner med stagnerande befolkningsunderlag (minskar mer än 5 % under sista 1-årsperioden) bör nyckeltalet trendmässigt understiga kritisk nivå 1. På samma sätt gäller kritisk nivå 2 för befolkningsmässigt stabila kommuner och kritisk nivå 3 för befolkningsmässigt ökande kommuner (växer mer än 5 % sista 1-årsperioden). 2% 5% Konjunkturanpassning = motcykliskhet -2% 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 4% 3% 2% 1% -4% -1% -2% Uppsala kommun Investeringar i lokalbolag Medelvärde alla kommuner -3% Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Trend för Uppsala kommun Sparnivå (Kassaflöde / Intäkter) Investeringsnivå 94-2 Invest. snittavvikelse Årlig BNP-tillväxt Spar-/Kassaflödenivå 94-2 Optimal investeringsnivå BNP-snitt 199-2 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA BEFOLKNING Kompensation Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Stagnerande (< 5 % på 1 år)... - Kompensation Även över kritisk nivå 2: - Risknyckeltal Stabil (inom +/- 5% på 1 år)... Ja 1 Kompensation Även över kritisk nivå 3: - Bra Växande (> 5% på 1 år)... - 2 Kompensationer 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 Befolkningsförändringenen sista 1 åren var 2,9 proc. -------------------------Mätperiod--------------------------- Investeringar 1998 1999 2 21 22 23 24 25 Sparandet åren 1994-22 var 4,39% per år och Uppsala kommun 6,5 % 6,5 % 5,4 % 4,8 % 4,3 % 5,2 % investeringssnittet 5,86% (Lånebehovet per år var alltså 1,47%). Medelvärde alla kommuner 5,2 % 5,1 % 5, % 5,4 % 5,4 % Boksl progn Budget Budget Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12 Sidan 16
Nyckeltal 13: Skattekraft för Uppsala kommun Risknyckeltal Indikerar en negativ skattekraftstrend att skattebasen sviktar eller antyder kraftiga variationer konjunkturkänslighet? 11 15% 1 95% 9 85% Nyckeltal 13: Skatteunderlag/Invånare 18 kr 16 kr 14 kr 12 kr 1 kr 8 kr 6 kr 4 kr 2 kr Skatteunderlaget per invånare i kronor 8 kr 91 93 95 97 99 1 3 5 7 Uppsala kommun Skatteunderlag kr/inv 75% 7 65% 6 Krav: Ej fallande trend 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Fallande långsiktig trend: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Snabbt fallande långsiktig trend: - Risknyckeltal Kraftig variation: - Bra Max/minskillnaden är 2,3 % och trenden,4 % per år Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Kort trend Mättrend för Uppsala kommun Prognos enl Sv KF cirkulär 23:86, 24-26 -----------------------------------Mätperiod------------------------------- Uppsala kommun 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 Andel av skatteunderlaget i Riket 1,1 % 98,9 % 99,8 % 99,8 % 99,7 % 1,2 % 11,7 % 12, % Skatteunderlag kr/inv 96 11 97 96 11 837 14 931 19 796 115 93 124 256 131 77 Budgetår (Årsbok för Sv K 19xx) 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 1997 1998 1999 2 Kommunförbundets prognos av skatteunderlaget för åren efter 22. Sviktar kommunens egen skattebas? (Årlig intäktsminskningsrisk) Skattekraften är den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten (minus grundavdrag och ev extra avdrag p g a nedsatt skatteförmåga) per invånare vid taxeringsårets ingång. Nyckeltalet relaterar kommunens skatteunderlag till medelskatteunderlag i Riket. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 21 för kommuner För nyckeltalet finns två kritiska trender och en kritisk utveckling och motsvarande antal belastningar. Fallande trend (under % i snitt per år) innebär en belastning. Snabbt fallande trend (under -,4 % i snitt per år) innebär en belastning. Kraftig variation innebär en belastning, vilket sker om nyckeltalets värden avviker med över 5 % från sina trendvärden samtidigt som trenden växer eller avtar i en takt inom intervallet plus/minus 2 % per år. Finansiella risker: Nyckeltalen 12-17 Sidan 17
Nyckeltal 14: Befolkningen i Uppsala kommun Risknyckeltal Sviktar befolkningsunderlaget och därmed intäkterna eller antyder befolkningens åldersstruktur att kostsamma behov kan uppstå? Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) 2, 1,5% 1,,5%, -,5% -1, -1,5% -2, -2,5% 2 15% 1 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 Uppsala kommun Länet Riket Två ja Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) 1,91 8-w 65-79 45-64 26-44 19-25 16-18 7-15 -6 Andel invånare: Kommunen och Riket 22 (dec) 1 2 3 Riket Uppsala kommun Skillnad i andel invånare: Kommunen minus Riket 22 (dec) MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' <= Risknyckeltal Bra Sviktar befolkningsunderlaget? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad som händer med befolkningsunderlaget på lång (1 år) och kort (1 år) sikt? Nyckeltalet anger den procentuella förändringen i invånarantalet under 1 resp 1 år räknat per december resp år. Ogynnsam åldersstruktur? (Årlig kostnadsökningsrisk) Vad som händer med befolkningens sammansättning (befolkningspyramid dec)? Nyckeltalet anger andelen invånare i proc för viktiga åldersklasser jämfört Riket år 21. Tendensen under 3 år anges. 5% Kritiska nivåer enligt Svensk 65-79 KommunRatings Mätstandard, -5% 45-64 Sept 21 för kommuner Intäktsminskningsrisk föreligger vid negativa -1 26-44 befolkningsutvecklingar på kort resp lång sikt och 84-93 85-94 86-95 87-96 88-97 89-98 9-99 91-92-1 93-2 sådana utgör här belastningar. Är denna snabb d v Uppsala kommun Länet Riket Två ja 19-25 s mer är -,5 % per år resp -5 % på tio år innebär detta ytterligare belastningar (max 4 st,5-vikter MÄTSTANDARD Belastning 16-18 utdelas). Kortsiktigt (= ett år) fallande trend (befolkningsutvecklingen): Ja 7-15 Kortsiktig snabbt fallande trend: Ja Intäktsminskningsrisk föreligger också vid kraftig Långsiktigt (=tio år) fallande trend: - -6 underrepresentation i åldersgruppen 2-44 år och Långsiktig snabbt fallande trend: - lätt resp tung skevhet vid underrepresentation i Förekomst av en -6-årspuckel (befolkningens åldersstruktur): - -8% -6% -4% -2% 2% 4% 6% 8% åldrarna -44 år (max 3 st,25-vikter utdelas). Förekomst av en 7-15-årspuckel: - Skillnaden kommunen minus Riket 22 (dec) Förekomst av en 16-18-årspuckel: - Kritisk nivå Kostnadsökningsrisk föreligger vid kraftiga Tendens under 3 år dvs dec 1999-2 pucklar i olika åldersgrupper (max 5 st,25-vikter Stor utflyttning i utbildningsgenerationen 19-25 år - utdelas). Försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen 26-44 år: - Befolkningen i dec. Ökn. Förekomst av en potentiell äldrepuckel i 45-65 år: - 1999 188 478 1 176 Förekomst av en yngre äldrepuckel i 65-79 år: - 2 189 569 1 91 Förekomst av en äldre äldrepuckel i 8-w år: - 21 191 11 1 541 Lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan -44/45-w - 22 179 673-11 437 Tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan -44/45-w - 23 18 669 996 Befolkningsandelen i Riket är 2,1 %. 8-w Finansiella risker: Nyckeltalen 12-17 Sidan 18
Nyckeltal 15: Förvärvsintensitet i Uppsala kommun Risknyckeltal Sviktar förvärvsintensiteten och därmed intäkterna? Hänger kvinnorna med? 95 % 9 % 85 % 8 % 75 % 7 % 65 % 6 % 55 % 5 % Nyckeltal 15: Förvärvsfrekvens 85 87 89 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 Totalt för Uppsala Riket Länet Riksmax Gnosjö Riksmin Haparanda Kommuntrenden Rikstrenden Kvinnlig förvärvsfrekvens Snittet över 14 år är 73,21 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommuntrenden sämre än Rikstrenden: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kommuntrenden mer än 2 % sämre än Rikstrenden: - <= Risknyckeltal Variationen är 12,1 %. Större än Rikets 11,1 % + 2,5 %: - Bra 85% 8 75% 7 65% 6 55% 5 45% 4 85 87 89 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 Totalt för Uppsala Kvinnor Sviktar förvärvsintensiteten? (Årlig intäktsminskningsrisk) Är förvärvsintensiteten hög eller låg, förstärks den eller sviktar den? Nyckeltalet anger den procentuella andelen förvärvsarbetande 1-w tim/veckan i åldersgrupperna 2-64 år. För gränskommuner så som Strömstad, Årjäng och Haparanda ingår ej de utlandsarbetande. Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Okt 1998 för kommuner Det finns två kritiska trender och en kritisk utveckling. Kommunens trend jämförs med Rikets trend och gränserna framgår av tabellen. En för instabil (konjunkturkänslig) utveckling är en belastning. Kompletterande information för analys En god utbildning ökar sannolikheten för att individen är gångbar på arbetsmarknaden. (Jmf diagram 'Utbildningsprofil'). 'Plus'-profil betyder en fördel genom en relativ övervikt för högre utbildning och vice versa. Utvecklingen av kvinnornas förvärvsfrekvens jämfört med den totala i kommunen visas i diagram 'Kvinnlig förvärvsfrekvens'. Arbetslöshetsstatistik enl AMS i december varje år. Har Uppsala många 'företag'? Är Uppsalas befolkning välutbildad? (Tillhör kommuntypen 'Större Städer') 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 Arbetsställen per tusen invånare, 6% 12% kommuner i fallande rangordning 225 4% 1 2 2% 8% 175 6% 15 4% 125 1-2% 2% 75-4% 5-6% I arbetsmarknadsåtgärder i Uppsala i december resp år 25 Öppet arbetslösa i Uppsala i december resp år Uppsala jmf länet Jmf kommuntypen Totalt i Riket 'Plus'-profil 'Minus'-profil Öppet arbetslösa i Riket 1 5 99 148 197 246 Jmf riket Folkskola Grundskola Utbildningsprofil för (dec) år 1998 Kort gymnasium Långt gymnasium Kort akademisk Lång akademisk Forskare Finansiella risker: Nyckeltalen 12-17 Sidan 19
Nyckeltal 16: Bostadsöverskott för Uppsala kommun Risknyckeltal Finns risken att ett växande antal lediga lägenheter i allmännyttan utlöser en borgenskris? 12 % 1 % 8 % 6 % 4 % 2 % % Nyckeltal 16: Bostadsöverskott 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 Läget i mars varje år Uppsala kommun Länet Riket Trend för Uppsala Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 1 % % Kort tendens Mar 2 Sep 2 Mar 3 Uppsala kommun Kort trend Är tomma lägenheter ett stort problem? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad händer med bostadsefterfrågan på kort sikt? Nyckeltalet anger den procentuella andelen lediga lägenheter i de allmännyttiga bostadsföretagen och jämför denna siffra med motsvarande för alla kommuner i länet och i Riket. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Nov 1996 för kommuner För detta nyckeltal finns tre kritiska nivåer för det sista mättillfället. En ledighetsnivå under 3 % är normal och motsvarar kritisk nivå 1. Vid 7 % passeras kritisk nivå 2 och vid 11 % kritisk nivå 3. Beroende på befolkningens utveckling justeras betyget så att stagnation ger belastning och snabb tillväxt kompensation. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA * Ej enbart kommunala bolag Milj kr Ant Ftg Mars 23 är över 3 %, dvs över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Räntebidrag enl 93 års regler - - Mars 23 är även över 7 %, dvs kritisk nivå 2: - Risknyckeltal Räntebidrag enl 92 års regler 46,48 2 Mars 23 är även över 11 %, dvs kritisk nivå 3: - Bra Bidrag enl regler tom år 91* 87,86 6 Befolkningen ligger stabilt inom +/- 5 % på 1 år - Riskbedömning: Antalet tomma lgh är ca 1 st Summa t o m år 1995... 134,34 Befolkningsförändringenen sista 1 åren var 2,9 proc. och 1 tomma lgh á 5 kr/år är,5 mkr/år Avtrappning per lgh är lågt räknat 41 kr/mån 16 14 12 Antal lägenheter i Allm. Nyttan,35,3,25 Antal lägenheter per invånare (mars) 16, 14, 12, 1, Beräknad räntebidragsavtrappning i mkr 1 8 6 4 2 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 Läget i mars varje år,2,15,1,5, 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 Lgh. per inv. i Uppsala Max i Riket Snitt i Riket 8, 6, 4, 2,, 95 96 97 98 99 1 2 Bidrag enl regler tom år 91 Räntebidrag enl 92 års regler Finansiella risker: Nyckeltalen 12-17 Sidan 2