AIK Fotboll (AIKb.ST) Ny strategi ska ge lyft

BOLAGSANALYS 2 april 2009 Sammanfattning AIK Fotboll (AIKb.ST) Ny strategi ska ge lyft Efter ett tufft 2008 både sportsligt och ekonomiskt tar NGM-noterade AIK Fotboll AB nya tag. Den tidigare strategin ligger fast och AIK Fotboll vill bli den ledande klubben i Norden. Vägen till ett etablerat topplag ska ske med en god ekonomi och ett större inslag av egna talanger. Verksamhetsrisken ska alltså minskas. Målet för de kommande åren är att växa med lönsamhet. Samtidigt indikerar bolaget att det blir en utmaning att nå tillväxt under 2009. Målet kortsiktigt är istället svarta siffror. Det tror vi bolaget når 2009 men med snäv marginal. Lista: Börsvärde: tfvd: Styrelseordf: NGM 42 MSEK Annela Yderberg (tf) Per Bystedt Den enskilt viktigaste frågan för bolaget framöver, vid sidan av det sportsliga, är att hitta en lösning på arenafrågan eftersom AIK vill öka intäkterna på matchdagen. Vi ser viss värderingspotential i aktien på nuvarande nivåer. En investering bör göras med längre tidshorisont. Redeye Rating (0-10 poäng) ISIN: SE0000598278 ID: 770 Ledning Tillväxtpotential Lönsamhet Trygg Placering Investeringsläge 4,0 poäng 5,0 poäng 5,0 poäng 5,0 poäng 5,0 poäng Nyckeltal 2006 2007 2008 2009p 2010p Omsättning, MSEK 94 126 103 95 96 Tillväxt 95% 33% -18% -8% 2% EBITDA 21 23-7 1 7 EBITDA-marginal 22% 19% -7% 1% 7% EBIT 14 15-15 -6 1 EBIT-marginal 15% 12% -14% -6% 1% Resultat före skatt 14 14-15 -6 1 Nettoresultat 15 14-15 -5 1 Nettomarginal 16% 11% -15% -5% 1% VPA 2,46 1,69-1,79-0,61 0,08 VPA just 2,46 1,69-1,79-0,61 0,08 P/E just 2,2 3,2-3,1-9,0 72,0 P/S 0,4 0,3 0,4 0,4 0,4 EV/S 0,2 0,2 0,4 0,4 0,4 EV/EBITDA just 1,1 1,2-5,5 41,3 5,8 Fakta Aktiekurs (SEK) 5,5 Antal aktier (milj) 7,6 Börsvärde (MSEK) 42 Nettoskuld (MSEK) -2 Free float (%) 19,3 Dagl oms. ( 000) 1 Analytiker: Jan Glevén jan.gleven@redeye.se Denna analys är baserad på Redeyes analyskoncept Analysgaranti/Uppdragsanalys. Redeye är en officiell Research Provider till Nasdaq/OMX. För mer information om Analysgaranti och Research Provider, se disclaimer i slutet av denna produkt. Redeye, Mäster Samuelsgatan 42, 10tr, Box 7141, 103 87 Stockholm. Tel +46 8-545 013 30. E-post: info@redeye.se

Redeye Rating: Bakgrund och definition Avsikten med Redeyes Rating är att den ska ge en bra bild av potential i förhållande till risk i aktien. Redeyes Rating utgörs av fem värderingsnycklar. Varje värderingsnyckel består av en sammanvägning av ett antal faktorer som värderas på en betygskala från 0 till 2 poäng (2 poäng: Bra/Utmärkt, 1 poäng: Godkänd/Tillfredsställande, 0 poäng: Dålig/Bristfällig). I Redeyes interna handbok specificeras på ett standardiserat sätt vad som krävs för varje enskilt faktorbetyg. I vissa fall kan en faktor viktas mer/mindre om den anses extra viktig/oviktig. Maxpoängen för en värderingsnyckel är 10 poäng (full cirkel=röd cirkel). Minpoängen är 0 poäng (tom cirkel=grå cirkel). Det är alltså det sammanlagda betyget som ligger till grund för Redeyes Rating av aktien, inte de individuella faktorbetygen. Ledning De faktorerna som utgör bedömning av ledningen är 1) historik, 2) branscherfarenhet, 3) marknadskommunikation och 4) motivation. Faktorn historik viktas dubbelt då denna faktor anses extra viktig. Tillväxtpotential De faktorerna som utgör bedömning av tillväxtpotential är 1) marknadsstorlek, 2) marknadstillväxt, 3) samarbeten, 4) produkt differentiering och 5) konkurrenssituation. Kriterierna väger lika tungt i den sammantagna bedömningen av värderingsnyckeln tillväxtpotential. Lönsamhet De faktorerna som utgör bedömning av lönsamhet är 1) stabil vinstutveckling, 2) bruttomarginal, 3) EBIT-marginal och 4) avkastning på eget kapital. Faktorn stabil vinstutveckling viktas dubbelt då denna faktor anses extra viktig. Trygg placering De faktorerna som utgör bedömning av trygg placering är 1) oberoende av enstaka händelser, 2) finansiell situation, 3) ägarstruktur, 4) teknologiplattform, 5) konjunkturkänslighet och 6) aktiens likviditet. Faktorerna oberoende av enstaka händelser och finansiell situation viktas med 1,5x då dessa faktorer anses extra viktig. Faktorerna ägarstruktur, teknikrisk, konjukturkänslighet och aktiens likviditet viktas med 0,5x. Investeringsläge De faktorerna som utgör bedömning av investeringsläge är 1) fundamental värdering, 2) relativvärdering, 3) trendmönster/tekniskt och 4) nyhetsflöde/triggers. Faktorn fundamental värdering viktas dubbelt då denna faktor anses extra viktig. 2

Ny strategi nyckel till framgång AIK Fotboll blev aktiebolag och hade ett sportsligt bra år 1999 Den Allmänna Idrottsklubben AIK vars idrottshistoria inleddes 1891 är en förening med ett flertal sportsliga verksamheter. Fotbollsverksamheten har alltid varit en tongivande del av klubben och i samband med att Riksidrottsförbundet och Svenska Fotbollsförbundet gav tillåtelse för tävlingsinriktad elitidrottsverksamhet i aktiebolagsform bröt sig fotbollen ur och bildade AIK Fotboll AB. Under bolagets första verksamhetsår 1999 övertogs marknadsrättigheterna för elitfotboll då även en kapitalförstärkning samt en ägarspridning genomfördes. 2002 bildades AIK Fotbollsförening som då övertog all fotbollsverksamhet både herr och dam från AIK. Utvecklingen bland de Allsvenska klubbarna har varit att fler valt en modell med bolagisering av hela eller delar av verksamheten. Huvudskälet är att få tillgång till riskkapital för att kunna utveckla verksamheten och nå bra sportsliga framgångar. Av de allsvenska klubbarna är det stockholmsklubbarna AIK, Djurgården och Hammarby samt Örebro som valt att bolagisera sin verksamhet. Andra förekommande modeller är en bolagisering av enbart marknadsavdelningen vilket används av IFK Göteborg och Helsingborg. Ytterligare en modell är att bolagisera arenan vilket gjorts av Elfsborg hemmahörande i Borås. AIK fotbolls herrar har många framgångsrika säsonger bakom sig. I den allsvenska maratontabellen placerar sig AIK högt med en tredjeplacering bakom Malmö FF och IFK Göteborg. Antalet SM-tecken uppgår till hela 10 stycken. Högst placerar sig däremot AIK på listan med störst hemmapublik. Det sportsligt bästa året för AIK Fotboll var 1999 då herrlaget kvalade in till Champions Leauge. AIK lyckades dock inte under detta år försvara SMguldet från 1998. 2004 åkte AIK:s herrar ur Allsvenskan och i samband med att bolaget flyttades ned till Superettan genomfördes en sportslig-, organisatorisk- och finansiell omstrukturering. Nytt kapital tillfördes bolaget under 2005 varmed en notering av bolaget gjordes på Nordic Growth Market (NGM) under 2006. AIK var tillbaka i Allsvenskan 2006 då laget även kvalificerade sig till UEFA-cupspel och har sedan dess tillhört Allsvenskan. I nedanstående tabell visas AIK:s placeringar under en tioårsperiod. AIK Fotboll placeringar Säsong 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Allsvenskan 1 2 3 3 5 5 13 (1)* 2 5 5 Champions Leauge x UEFA-cupen x *Superettan Källa : www.aikfotboll.se Källa: www.aikfotboll.se 3

AIK ska bli bäst i Norden Vision AIK Fotboll har som vision att bli den ledande fotbollsklubben i Norden. God ekonomi ska bidra till att klubben etablerar sig som ett topplag i Allsvenskan och även nå internationella framgångar. Ökad kontroll över intäkterna kring matchdagen samt utveckling av nya affärer är vikiga parametrar för att nå de uppsatta målen. Att stärka bolagets image och varumärke är även en central del i bolagets strategi att nå framgång. Strategi AIK Fotboll har satt upp ett antal delmål som utgör grundförutsättningar för att nå de långsiktiga målen. Dessa innefattar både det sportsliga och ekonomiska. I den första fasen var målet att få stabilitet i ekonomin och ta tillbaka en plats i Allsvenskan. Det har bolaget klarat och står nu inför nästa utmaning där prioriteringar görs för att öka intäkter och att etablera AIK som ett topplag i Allsvenskan. Nästa fas blir att bolaget med en bra ekonomi regelbundet ska delta i internationella cuper. Verksamheten AIK Fotboll (fortsättningsvis AIK) delas upp i två verksamhetsdelar med en affärsmässig och en sportslig del. Intäkterna från den affärsmässiga delen består i intäkter från matchdagen där biljettintäkter och årskort ingår samt reklam och sponsoravtal. Ytterligare en viktig intäktskälla utgör centrala avtal med olika TV-kanaler och Svenska Spel. En utvecklingsbar verksamhet utgör souvenirförsäljningen samt att AIK har som målsättning att hitta nya intäktskällor. En satsning på klubbens hemsida på webben har gjorts med betal-tv och annonsering samt försäljning av modekläder. Hur de olika intäkterna fördelar sig kan utläsas i diagrammet. Matchdagen är en viktig intäktskälla Fördelning av intäkter Match & Event 47% 43% Sponsring och reklam 25% 27% Centrala avtal (TV) Souvenirer 14% 13% 14% 17% 2007 2008 Källa: AIK Årsredovisning 4

Populärt publiklag Match & Event är den del av bolagets verksamhet som utgör den största intäktskällan för AIK. Inom Match & Event innefattas publik till hemmamatcherna. AIK har en trogen hemmapublik vilket är en viktig tillgång för klubben. Historiskt har AIK placerat sig högt upp bland de klubbar som har störst hemmapublik enligt den allsvenska maratontabellen. AIK har vunnit publikligan under flera säsonger och så även de två senaste säsongerna 2007 och 2008. AIK har mest hemmapublik 25000 20000 15000 10000 5000 0 Publik hemmasnitt AIK Allsvenskan totalsnitt Källa: AIK Årsredovisning och SvFF Publiken på AIK:s hemmamatcher är en tillgång och en viktig intäktskälla. Andelen sålda årskort för AIK uppgick under 2007 till 11 400 vilket var något lägre än under 2006 då 11 500 årskort såldes. Intäkterna under 2007 var emellertid högre då årskort för 16 miljoner kronor såldes jämfört med intäkten på 14 miljoner kronor under 2006. Under säsongen 2007 låg publiksnittet på 20 465 per match vilket kan jämföras med snittet för Allsvenskan som uppgick till 10 258 åskådare. Under 2008 hade AIK 15 535 betalande åskådare i snitt per match. Antalet årskort uppgick under säsongen 2008 till 11 652. Snittintäkten ökade under 2008 till följd av höjda priser. Vi kunde dock under 2008 se ett minskat intresse att gå på matcherna jämfört med 2007. Detta var nu inte unikt för AIK utan övergripande för hela Allsvenskan vilket åskådliggjorts i nedanstående diagram(endast klubbar som spelat båda säsongerna). Hemmasnitt Allsvenskan Minskat intresse under 2008 25000 20000 15000 10000 5000 0 2008 2007 Källa: AIK Årsredovisning och SvFF 5

AIK använder sig idag av Råsunda fotbollstadion, som har kapacitet för 35 000 åskådare. Det finns således gott om outnyttjad kapacitet på Råsunda vilket skapar möjligheter att öka antalet besökare. Sett till AIKs hemmasnitt medför detta att 58 procent av stadions kapacitet utnyttjas. För att locka fler pågår ett projekt som går under benämningen AIK-stilen i syfte att öka trevnaden på läktaren vilket i sin tur ska bidra till att fler kommer till matcherna. Att få fler grupper till matcherna är något om AIK arbetar aktivt med. En grupp som AIK har lycktas bra med att få till matcherna i ökad utsträckning är familjeåskådare. En starkt bidragande orsak tror vi är satsningen på en egen läktare och barnfrämjande aktiviteter. Familjeläktaren är uppskattad av barnfamiljer dit även årskort för hela familjen kan köpas. Under fjolåret köptes 759 årskort till familjeläktaren. Ny arena från 2010 Möjligheter med ny arena AIKs herrlag lever för tillfället på lånad tid när det gäller arena. AIK hyr Råsunda som ägs indirekt av Svenska Fotbollsförbundet. Den nuvarande hemmaarenan och tillika nationalarenan kommer att ersättas ned en ny. AIK kommer att få spela kvar på Råsunda till dess att den nya nationalarenan invigs vilket väntas ske 2010/11. Råsunda fotbollsstadion kommer att rivas för att bereda plats åt bostäder och butiker. Swedbank Arena blir det nya namnet för nationalarenan som planeras kunna ta 50 000 åskådare. Den nya arenan som stöds finansiellt av Swedbank kommer att ingå i ett större byggprojekt i Solna kommun. Flera arena alternativ För AIK finns flera alternativ som är under utredning och i huvudsak utgörs av att vara fastighetsägare eller hyresgäst. En förhoppning hos AIK är att i framtiden kunna äga de egna arrangemangen, och därigenom kunna öka intäkterna på matchdagen. Det är dock något som kompliceras av den arenaproblematik som bolaget står inför. Att vara hyresgäst på den nya nationalarenan ger givetvis AIK möjligheter men det blir också en stor utmaning att få ökad publik till arenan. Vi ser i detta scenario framförallt stor potential i ökade intäkter kring evenemang riktade mot företag. Ett alternativ annat alternativ är en egenfinansierad arena med kapacitet för runt 30 000 åskådare. Vi tror dock att ett sådant projekt har svårare att bli en realitet där kostnads-, tids- och mark-aspekten talar emot. Vi bedömer även att någon form av samarbete krävs tillsammans med andra sektioner eller klubbar för att få acceptans för att kunna uppnå samordningsfördelar och acceptans för en nybyggd arena. Även om det ännu inte fattats något beslut om var AIK kommer att spela ser vi Swedbank Arena som huvudscenariot. Vi utesluter inte andra alternativ men frågan kompliceras av sponsoravtal (Peab). Att en nationalarena saknar ett spelande klubblag tillhör undantagen ute i Europa och är därför inte heller något troligt scenario. I våra nordiska grannländer är FC Köpenhamn hyresgäst på nationalarenan Parken och på den norska nationalarenan Ullevaal huserar idag både FC Lyn och Vålerenga IF. Det finns dock exempel ute i Europa där klubbar inte valt att lockas till nybyggda nationalarenor. Paris Saint-Germaine (PSG) har valt att stanna 6

kvar på den tidigare nationalarenan Parc des Princes istället för att byta till den nybyggda arenan Stade de France som saknar ett spelande klubblag. Fler behöver upptäcka AIKs damfotboll Damtrupp med potential AIK har även ett damlag i högsta divisionen. Intäkterna från damerna har hittills varit små och bolaget har därför valt att inte särredovisa dessa. AIK har gjort bedömningen att det finns potential inom damfotboll och har därför valt att göra en satsning. Damerna håller till i den högsta serien men har ännu inte nått de stora titlarna även om en cupfinal mot Umeå nåddes under 2007. Under 2008 slutade damerna på en fjärde plats i Damallsvenskan. Damerna spelar på Skytteholms IP med kapacitet för 3000 åskådare. Snittet under 2008 har legat på drygt 500 åskådare vilket är långt från toppklubbar som Linköping och Umeå med ett hemmasnitt på 2000 åskådare. Även om snittet för damallsvenskan stagnerat under senare år bedömer vi att damerna kan locka en större publik. AIK damer är en relativt ny satsning som behöver några säsonger för att etablera sig och i takt med framgångar ser vi potential till ökad publik. Starkt varumärke lockar sponsorer Sponsorer En viktig intäktskälla för AIK utgörs av sponsorer som står för omkring 20 procent av den totala omsättningen. Att vara samarbetspartner med AIK kan ske på flera olika nivåer. AIK:s huvudsamarbetspartners vars kontrakt löper över längre tid och utgörs av Adidas Peab och Åbro. Under 2008 slöt AIK ett femårigt avtal med Adidas. Huvudsponsorerna får mest exponering med synlig reklam på klubbens matchdräkt och med störst exponering på arenan. AIK arbetar för att utöka samarbetet med näringslivet och som på något sätt är intresserade av att synas med klubben. För att knyta samman företag med koppling till AIK startades ett nätverk upp. Antalet bolag har ökat i nätverket från 34 stycken under 2007 till 47 stycken under 2008. För att AIK ska lyckas knyta till sig sponsorer krävs också att något attraktivt skapas. Ett välvårdat och starkt varumärke är något som företag vill synas och förknippas med. Framgångar och ökad exponering i media skapar i sig en positiv spiral där fler sponsorer dras till klubben vilket gör att AIK kan vårda varumärket ytterligare och även skapa en attraktiv miljö för sina spelare. Sponsorintäkter har under 2008 ökat vilket är en del i den långsiktiga strategin. Under 2007 uppgick sponsorintäkter till 22,6 miljoner kronor. Dessa ökade under 2008 till 25,4 miljoner kronor vilket medför en ökning med 12 procent. Centrala Avtal Centrala avtal är en viktig intäktskälla som dock varierar utifrån de sportsliga framgångarna. Avtalen görs med Svensk Elitfotboll och Svenska Spel som består av en fast del och en rörlig del som innefattar placeringsbonus och medieexponering. Under 2005 gjordes avtalen om och sträcker sig fram till 2010. Det nya avtalet gjordes i syfte att producera en mer attraktiv fotboll. Avtalet med Svenska Spel och Svensk Elitfotboll har 7

under 2008 förändrats och ett nytt femårigt avtal gäller från 2009 till 2014. Syftet är att få säkrare arenor och ökad publik. Tappade publikintäkter under 2008 ska tas tillbaka genom publikfrämjande åtgärder. Föreningen Svensk Elitfotboll gör bedömningen att publikintresset har stagnerat och att nya arenor kan vända den negativa trenden. För att locka mer publik till bortamatcher ges en extra bonus till det lag som har flest supportrar på sin bortasektion. Detta kan ge de allsvenska fotbollsklubbarna en extra bonus på 800 000 kronor. Publikbonusen under 2008 håller på att förhandlas om där fördelningen kan komma att ändras. Summan som klubbarna ska fördela på uppgår till 3,6 miljoner kronor. Framgång ger bättre avtal Totalt fördelas 180 miljoner kronor på både Allsvenskan och Superettan. Av dessa går 160 miljoner till klubbarna och resterande till projekt. 128 miljoner kronor fördelas på de allsvenska klubbarna där grundavtalet ger 6 miljoner kronor. En högre placering i tabellen ökar automatiskt intresset och exponeringen i media blir större. För en klubb som placerar sig högt i tabellen och med mycket exponering i media kan detta ge ytterligare upp mot 10 miljoner kronor. Exponering i TV fås genom ett antal kanaler som TV4 och Canal+ som sänder matcher samt att det går att se matcher genom PPV. Under 2007 kom AIK på sjunde plats gällande TV-tid vilket också speglar tabelläget men mätt i antal TV tittare placerade sig AIK på andra plats efter IFK Göteborg. Centrala avtal uppgick under 2007 till 13,1 miljoner kronor för AIK vilket utgjorde 10 procent av de totala intäkterna. Under 2008 placerade sig AIK på en femteplats liksom 2007 men klarade inte att nå upp till 2007 års nivå. Istället minskade intäkterna till 11,7 miljoner kronor. AIK placerade sig dock på en fjärde plats sett till antalet TV-tittare. Det lag som fick flest tv-framträdanden var IFK Göteborg vilket gav 3 miljoner kronor enbart. AIK hade tillsammans med Djurgården 10 stycken TV-matcher vardera. Klubbar som inte varit lika framträdande utgörs av Gefle, Ljungskile och Trelleborg som fått framträda vid ett tillfälle. Ökad satsning på merchandise Souvenirer Souvenirer utgör 15 procent av bolagets försäljning och har ökat under 2008. AIKs försäljning av souvenirer och merchandise finns i ett helägt dotterbolag och gav under 2007 intäkter på 13,2 miljoner kronor. Under 2008 ökade intäkterna till 15,9 miljoner kronor vilket medför en ökning med 20 procent. Förklaringen ligger i satsningen på klädbutiken The Terrace. AIK gör en satsning på att hitta fler intäktsmöjligheter som på sikt ska ge avkastning. Tanken med The Terrace är att den ska knyta upp en bredare publik och utgöra ett alternativ utanför matchdagen. The Terrace har fått en tuff start och ännu inte bidragit till resultatet. AIK driver även restaurang på Råsunda som under de två senaste åren visat ett mindre negativt resultat. 8

Souvenirer är i Sverige en relativt eftersatt intäktsmöjlighet och vi bedömer att denna går att utveckla. Under 2007 gjorde AIK en satsning på att utöka den egna souvenirbutiken med ökad butiksyta vilket dock inte medfört högre intäkter. Förklaringen ligger i det minskade publikintresset under 2008. AIK driver även den samägda souvenirbutiken Derby tillsammans med Djurgårdens IF och Hammarby Fotboll. Derbybutiken hade under 2007 en omsättning på 13,5 miljoner kronor. Både under 2007 och 2008 bidrog Derby-butiken med ett positivt bidrag till resultatet. 2008 var dock bidraget lägre då det uppgick till 128 000 kronor jämfört med 532 000 kronor året innan. Sportslig verksamhet Den sportsliga verksamheten utgörs av ett herr-, dam- och juniorlag. AIK har även ett samarbete med Väsby United i syfte att utveckla fler egna spelare. Intäkterna består i ersättningar för spelarövergångar. AIK har en utarbetad strategi för spelartransfers men anser den osäker som intäktskälla och främst ska ses som bonus. Även om sportslig verksamhet är en viktig intäktskälla har den historiskt inte stått för mer än 20 procent av de totala intäkterna de senaste verksamhetsåren. Under 2007 stod spelarförsäljningar för drygt 18 procent. Spelarförsäljning under 2008 gav ett netto på 6,8 miljoner kronor vilket är 15,5 miljoner lägre än under 2007. De kraftiga svängningarna i intäkter visar på den osäkerhet som finns inom spelartransfer. Spelartransfers ger osäkra intäkter Utvecklingen under de senaste åren inom Allsvenskan är tydlig. Värdet på spelarförsäljningarna har under senare år ökat. Andelen av intäkterna ligger dock på samma nivå eller till och med något lägre. Under 2007 låg det samlade värdet för de allsvenska klubbarnas försäljningar på 208 miljoner kronor vilket utgjorde 21 procent av de totala intäkterna. Beroendet av spelarförsäljningar som går under kategorin tillfälliga intäkter är således relativt stor och en anpassad affärsmodell till högre intäkter kan komma att slå hårt vid fallande intäkter i samband med uteblivna sportsliga framgångar. Försäljningen för AIK exklusive spelarförsäljningar har under 2008 minskat med 6,5 procent jämfört 2007. Väljer vi även att lägga till spelarförsäljningar minskade bolagets intäkter med 18,0 procent. Ingen framgång med utländska spelare Under perioden 2002 till 2006 har andelen utländska spelare ökat betydligt i Allsvenskan. Under 2006 utgjorde andelen utländska spelare 30 procent och där andelen av forwards under vissa omgångar utgjorde 50 procent. Men trots ett ökat inslag av utländska spelare har framgångarna uteblivit vilket lett till att många klubbar valt att byta strategi. Inget lag från Allsvenskan har exempelvis under de sju senaste åren kvalificerat sig till Champions Leauge. Ersättningar från UEFA och större intäkter från TVkanaler har därmed uteblivit helt vilket är en viktig intäktskälla för större europeiska klubbar. 9

Nedan visas spelarförsäljningar netto för ett urval större Allsvenska klubbar. Ordningen är fallande för de så hade störst spelaröverskott under 2008. Endast Halmstad BK och Malmö FF redovisar ett högre värde på spelarförsäljningar för 2008 jämfört med 2007. För AIK bidrog spelarförsäljningar i mindre utsträckning till resultatet 2008 betydligt jämfört med 2007. Spelarförsäljningar (mkr) 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 Halmstad Malmö Helsingborg Elfsborg Kalmar AIK Hammarby IFK Göteborg 2007 2008 Källa: SvFF, Årsredovisningar Talangutveckling ny modell för AIK Fotboll En modell med mindre beroende av spelarförsäljningar medför lägre risk vilket också är en strategi som fler klubbar anammat vilket är en väg som även AIK har slagit in på. En modell som visat sig framgångsrik hos flera klubbar är satsningen på juniorverksamheten. Det är även en linje som Elitprojektet inom svensk fotboll lyfter fram och där betoningen ligger på talangutveckling under ungdomsåren. Långsiktigt arbete där kontinuitet är ledord har visat sig vara ett framgångskoncept för många klubbar ute i Europa. AIK har uttalat att bland annat Ajax står som förebild där unga talanger har tagits till vara i klubbens egen regi. Inom Ajax finns en fotbollsakademi för yngre spelare med en egenutarbetad modell. Inspiration har även hämtats från norska Rosenborg med en tydlig satsning på eget material. Rosenborg har i många år haft ett juniorstall som spelar seniorfotboll i lägre divisioner. Det har resulterat i en stor andel egna spelare i truppen vilket gjort att klubben inte har behövt hämta in färdiga produkter. Det minskar både kostnader och risknivå. Spelarkonceptet med en hög andel egna spelare återfinns i många klubbar varav franska Olympique Lyonnaise (OL)och Brøndby är ytterligare exempel. Väsby viktigt led i satsningen på talanger AIK har valt en liknande modell genom ett nära samarbete med Väsby United som spelar i den näst högsta divisionen (Superettan). Genom att slussa in juniorspelare i Väsby ska spelarna förberedas för spel i AIKtruppen. I AIK-truppen finns idag inga egna produkter vilket är 10

anmärkningsvärt. Däremot har samarbetet med Väsby United lett till att spelare tagit steget in i AIK-truppen vilket visar att modellen har gett resultat. Vi tror att AIK under kommande säsonger kommer att få en högre andel egna spelare som integreras från Väsby United vilket i sin tur torde leda till färre utländska spelare och en lägre risknivå. Potential kring matchdagen för allsvenska klubbar Allsvenskan populär Allsvenskan som produkt har fått ett ökat intresse under den senaste tioårsperioden. Trots att svenska lag hittills har haft svårt att lyckas internationellt i större cuper är intresset för de allsvenska lagen stort. Publikmässigt har Allsvenskan haft en positiv utveckling med undantag för 2003-2004 då AIK hade en svag säsong 2003 samt spelade i Superettan under 2004. Rekordåret 2007 ser dock ut att stå sig tillsvidare då publiksnittet under 2008 ligger lägre jämfört med ifjol. Publiksnittet ligger i år ca 20 procent under fjolåret. Det kan förklaras av en tidig säsongsstart, långa uppehåll för mästerskapsspel och en kortare supporter bojkott. En mer trolig förklaring är dock tabelläget där toppstriden avgjorts tidigt och avsaknad av storstadsklubbar högt upp i den allsvenska tabellen. Allsvenskan utökades även till 16 lag vilket bidragit till klubbar med lägre publiksnitt. Men även om intresset för Allsvenskan ökat ligger Sverige långt efter intäktsmässigt utan hänsyn till spelarförsäljningar jämfört med jämförbara ligor i Europa. Det finns således en outnyttjad potential i att öka intäkterna för de allsvenska klubbarna. En viktig faktor för en ökad publik bedömer vi är moderna arenor. Det pågår för tillfället fler projekt inom svensk klubbelitfotboll vilket gör att vi ser förbättringspotential. Ett pågående Elitprojektet ska förbättra förutsättningarna för klubblagen vilket ska leda till en högre standard. Här har moderna arenor en viktig och strategisk betydelse vid sidan av talangutvecklingen. Totala intäkter (mkr) 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Källa: SvFF (Siffror för 2007) Stor i Allsvenskan Av de allsvenska lagen har AIK störst intäkter både med och utan spelarförsäljningar. I jämförelse med europeiska topplag är skillnaden i intäkter dock stor vilket illustreras i nedanstående diagram. Vi har även valt 11

att göra en uppdelning mellan de olika intäktsslagen för att få en bättre uppfattning om hur klubbarnas intäktsmodeller ser ut. Vi har endast koncentrerat oss på rörelsedrivande verksamhet och utelämna intäkter för spelarförsäljningar. Talande är hur stor andel TV-rättigheter utgör som intäktskälla för vissa av de italienska klubbarna. Det framgår även att de större Premier Leauge klubbarnas intäkter för Match & Event utgör en relativt stor andel. liten ute i Europa Real Madrid Manchester United Barcelona Chelsea Arsenal Milan Bayern Munich Liverpool Internatzionale Roma Tottenham Juventus OL Lyonnais Newcastle Hamburger SV Schalke Celtic Valencia OL Marseille Werder Bremen AIK Största fotbollsklubbar (intäkter euro) 0 50 100 150 200 250 300 350 400 Match & Event Centrala avtal Kommersiellt Källa: Bloomberg (siffror för 2007) Bland de större klubbarna ute i Europa toppar Real Madrid pengaligan för fjärde året i rad. Siffrorna ovan i diagrammet är från 2007 men några större omkastningar under 2008 har inte gjorts. Det är fortsatt Real Madrid och Manchester United som toppar tillsammans med Barcelona. Nya på lista för 2008 är Stuttgart som vann bundesligan 2006/07 och därefter deltog i UEFA. För Stuttgart likt många andra tyska klubbar utgör de kommersiella intäkterna en hög andel (44 procent). Klättrat har även Fenerbache och Manchester City gjort och därmed intar listan för 2008. En intressant utveckling i lågkonjunkturens spår är att publiktillströmningen inte påverkats. Det är få lag som noterat färre åskådare och som i så fall går att härleda till sportsligt sämre resultat (Real Madrid). Enligt en rapport från Deloitte har antalet besökare på arenorna till de större klubbarna faktiskt ökat med 1 procent. I samtliga fall har även intäkterna från reklam och TV också ökat. De flesta klubbar har långa kontrakt och avtal och en förändring kommer således att ses först när dessa omförhandlas. Under de senaste åren från 1996/97 har intäkter för TV rättigheter ökat under alla år. Det ska därför bli 12

intressant att se hur utvecklingen kommer att ser ut framöver i spåren av en längre period av lågkonjunktur. För klubbar som har större beroende av avtal kring TV-rättigheter (Italienska klubbar) kan detta komma att utgöra ett hot för minskade intäkter framöver. För svenska klubbar finns även exponering även om den inte utgör lika stor del (för AIK 17 procent) Finansiellt De allsvenska klubbarnas ekonomi har förbättrats under senare år även om driftsresultatet (resultat exklusiva spelarförsäljningar) totalt var negativt under 2007. Det går att se ett samband med bättre ekonomi och införandet av elitlicens 2002 för att få spela i Allsvenskan. Kraven som ställs på klubbarna är att det egna kapitalet måste vara noll eller positivt. Om inte lagen klarar kraven efter en upprättad handlingsplan kan det bli aktuellt med degradering en division vid nästa säsong. Hårdare krav förbättrar ekonomin Driftsresultat Allsvenskan (mkr) 0 1 2 3 4 5 6 Örebro Kalmar GAIS Djurgården AIK Malmö Källa: SvFF AIK tillhörde den grupp av de allsvenska lagen som uppvisade ett positivt driftsresultat under 2007 exklusive spelaromsättning. Bolaget har därmed tagit sig ur de finansiella problem som uppstod under 2005 då bolaget även genomförde en nyemission för att stärka balansräkningen. Anledningen var en följd av att bolaget gjorde felaktiga investeringar som inte slog väl ut. Åtgärder med ändrad strategi och effektivisering har lett till att vi bedömer att risken har minskat betydligt inom AIK Fotboll. Dock blev 2008 ett nytt bakslag för AIK då bolaget genererade e n förlust i rörelsen. Det är de långsiktiga satsningarna som medfört ökade kostnader men som på sikt ska ge avkastning i form av positivt resultat. Finansiell stabilitet kan förbättras 2007 uppgick AIK:s soliditet till 31 procent. För samtliga allsvenska klubbar var soliditeten 36 procent under motsvarande period. Under de fyra senaste åren har soliditeten för de allsvenska klubbarna legat stadigt över 20 procent. AIK har sedan förluståret 2005 stärkt balansräkningen och minskat andelen kortfristiga lån. Vi har använt oss av analysmaterial från Svenska Fotbollsförbundet som ännu inte redovisat siffror för 2008. 13