Psykiska funktionshinder i samhället - Kan man utveckla ett rehabiliterande och återhämtningsinriktat arbetssätt? Judi Chamberlain, före detta patient



Relevanta dokument
EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ

Vägen. tillbaka - möjligheter. och hinder? Återhämtningsinriktade. rehabilitering Forskning och vision. Från återhämtning till rehabilitering

Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet

Psykisk ohälsa och funktionshinder - från n utanförskap till delaktighet

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden. Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen

Camilla Bogarve och Anna Glistrup

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder

Camilla Bogarve

Supported Employment och Supported Education - rehabiliteringsmodeller som stödjer återhämtning och skapar nya vägar till arbete

Framgångsrik Rehabilitering

Återhämtningsinriktat arbetssätt

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

STÖD TILL ÅTERHÄMTNING:

Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning?

Supported employment. Erfarenheter från forskning och praktik

Återhämtningsinriktat arbetssätt.

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Arbetsutvecklingsrapport

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Aktivitet Relation - Identitet

Återhämtning - en introduktion

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Möjlighetens metoder 2009 Göteborg

Återhämtning - en introduktion

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

SYnförlust vid lhon. och andra tillstånd vad händer? EYE E T Y LHON EYE SOCIETY

Intervju med Elisabeth Gisselman

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Återhämtning och Delat beslutsfattande

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Ett återhämtningsinriktat arbetssätt i Sverige

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Att arbeta inom Stöd och service

Schizofreniförbundet

-Stöd för styrning och ledning

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden

Supported Education. Studier med stöd

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Införande och utvärdering av peer support inom svensk psykiatri

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län

Funktionshinderpolitiskt program

PSYKIATRI. Ämnets syfte

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Rapportserie. Att komma igång; FoU Västernorrland. En utvärdering av Baspprojektet. Författare: David Rosenberg

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Plan för Funktionsstöd

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN

13 kommuner i Jönköpings län i samverkan med Region psykiatrin

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Vård- och stödsamordning

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Välkommen till STÖD & SERVICE. - insatser enligt LSS i Landskrona stad

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

En gemensam syn på det funktionshinderspolitiska arbetet i Täby kommun

Ansökan om tidsbegränsat bidrag för arbete med peer support

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm

I-Kraft. För ökad psykisk hälsa och livskvalitét

Personcentrerad rehab på äldre dar

Plan för Funktionsstöd

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad

Supported employment. Ett annat sätt att tänka rehabilitering

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Betydelse nivå. Funktionshindersperspektivet. Inkludering

Socialpsykiatriska enheten ger stöd i vardagen

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Boendestöd missbruk - riktlinjer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Utvärdering av DISA. Theresa Larsen. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Stöd till ensamkommande barn och ungdomar perspektiv och erfarenheter

Att arbeta inom Stöd och service

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Fastställd av kommunstyrelsen

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka?

Transkript:

Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning 22 September 2011 Psykiska funktionshinder i samhället - Kan man utveckla ett rehabiliterande och återhämtningsinriktat arbetssätt? David Rosenberg fil dr. FoU Västernorrland Umeå Universitet När jag var ung förstod jag allt. Nu när jag blivit äldre förstår jag nästan ingenting. Men det jag inte förstår tycker jag mig på samma gång numera förstå bättre än tidigare. John Strauss-Konferens om återhämtning i Stockholm (2002) Under tiden som patient fick jag veta att mina känslor var en del av min psykiska sjukdom. Det var hemskt att höra att det väsentligaste i mig var psykiskt sjukt Judi Chamberlain, före detta patient 1

Det är viktigt att hålla i minnet att det inte rör sig om några kvalitativa skillnader mellan psykiskt sjuka och psykiskt friska. Alla människor fungerar psykiskt och socialt på ungefär samma sätt Karl Grunewald, författare till boken Psykiska funktionshinder Det som betraktas som centrala symtom hänger ofta inte ihop med den psykiska sjukdomen utan med det bemötande som man utsätts för Alain Topor, psykolog och forskare Med hjälp av fantasin kom jag bort från verkligheten, mig själv och mina känslor. Det var det som höll ihop mig. Problemet var att komma tillbaka till verkligheten Jeanette Wooltkins, före detta patient 2

En vårdtagare har även annan livserfarenhet än sin psykiska sjukdom. Därför är det inte rättvist att betrakta honom eller henne som bara psykiskt sjuk Helen Glover, före detta patient Alla har vi behov av att bli bekräftade av omgivningen och hitta en plats i tillvaron. Blir vi inte det är det lätt att hamna utanför Lennart Hennix, Psykoterapeut Källorna till kunskapen om Återhämtning Personliga vittnesmål Kvalitativa studier via t.ex djupintervjuer Studier över långsiktiga resultat Interventionsstudier 3

Longitudinal Outcome Studies Återhämtning Återhämtning beskrivs som en djupt personlig, unik process av att ändra sina attityder, värderingar, känslor, mål, förmågor eller roller. Det är ett sätt att leva ett tillfredställande, hoppfullt och bidragande liv även med de begränsningar som orsakats av sjukdom. Återhämtningen involverar utvecklandet av en ny mening när man växer bortom det psykiska lidandets katastrof. (Anthony, 1993) Remission/Återhämtning? Återhämtning (tillfrisknande) enligt medicinsk modell fullständig remission och återgång till premorbid funktionsförmåga Återhämtning enligt rehabiliteringsmodell med medicinsk behandling i kombination med färdighetsträning, psykologisk och socialt stöd kan individen delta i samhällslivet trots att symptomen kan vara kvar (Davidson, et al. 2006) 4

Remission handlar om symtom och sjukdom. Återhämtning handlar om hela livet (Elisabeth Alphonce, UAS) Resultat av återhämtning Symtomen är mer hanterbara Personen känner sig mer i förbindelse med sig själv, andra, roller, syfte och mening Personen har flera värderade roller Personen har mer tillfredsställelse med livet Personen känner mer hopp om framtiden Personen känner sig bättre fysiskt, mentalt, känslomässigt och andligt Cheryl Gagne, Center for Psychiatric Rehabilitation, Boston University Vad är det människor återhämta sig från? Förlust av jaget, anknytning och hopp Förlust av roller och möjligheter Stora och återkommande trauman Program, praktiker och miljöer som nervärdera och leda till ett förlust av egenmakt Fördomar och diskriminering i samhället Internaliserat förtryck och skam Cheryl Gagne, Center for Psychiatric Rehabilitation, Boston University David Rosenberg, FoU Västernorrland 5

Återhämtningsprocessen: Vad hjälper? Hjälp från någon som är kompetent och bryr sig om Bli expert på omsorgen om sig själv Anknytning till andra Lära sig och växa Möjligheter till värderade roller Anknyta till högre värden/syfte och mening Cheryl Gagne, Center for Psychiatric Rehabilitation, Boston University David Rosenberg, FoU Västernorrland Plötsligt undrade hon varför jag aldrig frågade henne om vad hon gjorde för att hjälpa sig själv. Det är en av de frågor jag aldrig glömmer. Det skakade faktiskt om mitt liv. John Strauss, Konferens om återhämtning in Stockholm David Rosenberg, FoU Västernorrland En socialpsykiatrisk dilemma? Väggen (Byggt av attityder och brister) Arbetsliv Studier Kompisar Föreningsliv Roller Gemenskap Psykiatri Socialpsykiatri Samhällsliv ökad symtom lidande Sociala komplikationer ökad vård institutionalisering Hur ska man öppna dörrar? Brist om; Resurser Kunskap Metoder Brist om; Välkommande Positiva attityder Friska arbetsplatser Social gemenskap 6

Rehabilitering försöker öppna dörrarna till samhället och hjälpa människor att utveckla ett livskoncept. (Anthony, Cohen, Farkas) Psykiatrisk rehabilitering Psykiatrisk rehabilitering hjälper människor med långvariga psykiska funktionshinder att förbättra sin förmåga att bli framgångsrika och tillfredsställde i de miljöer de väljer med minsta möjliga professionella insatser. Återhämtning och Rehabilitering Återhämtning innebäras ofta den återupptagningen av värderade roller Återhämtning innebäras ofta lärande, med nya attityder, kunskap och färdigheter Rehabilitering assisterar folk för att skaffa de färdigheterna och stöd de behöver så att de kan bli framgångsrik och tillfredställda i rollerna de högt värderar. Cheryl Gagne, Center for Psychiatric Rehabilitation, Boston University 7

Rehabilitering bör starta tidigt i behandlingen och fungerar i en samlad och integrerad process. Den tidigare metaforen med en rehabiliteringskedja eller trappa, där var och en definierar och utför sin rehabiliteringsinsats, kan snarare ersättas av ett hjul. Ekrarna symboliserar de olika insatser, som var och en för sig är otillräckliga, men som tillsammans ger tillräcklig stadga och styrka att ta sig framåt. (Socialstyrelsen 1999) Vision Återhämtningsprocessen Planering - Rehabiliteringsinriktade Att inte uppnå sitt mål i livet, det är inte det tragiska. Det tragiska är om man inte har något mål att uppnå. (Benjamin E. Mayes) Metoder Samhällsinriktad/samhällsbaserad Case management Supported Employment/IPS, Housing first, osv. Placera först, träna och stödja i samhället Shared-decision making Delaktighet i samhällslivet 5 kap 7 Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra Funktionshinder - begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen (Socialstyrelsens termbank) 8

Den medicinska modellen ser funktionshinder som ett problem hos en person, direkt orsakat av sjukdom, skada eller annan hälsobetingelse som kräver medicinsk vård. Vården erbjuds i form av individuell behandling av professionella yrkesutövare. Behandling av funktionshinder syftar till bot eller till anpassning och beteendeförändring hos en person. Den sociala modellen ser funktionshinder huvudsakligen som ett socialt skapat problem och principiellt som en fråga om individers fullständiga integrering i samhället. (ICF) Functioning & Context Environment Person ICF (WHO) En social modell som sätter individens förmågor och möjliga roll i samhällsgemenskapen i centrum, innebär att individer med funktionsnedsättning kan delta i samhällslivet om adekvat stöd ges. I det perspektivet spelar våra ansträngningar att påverka samhällets utformning en stor roll. Om vi kan skapa stöd och anpassa omgivningen till individens förmågor och oförmågor kan de bli delaktiga. ( Lindqvist & Hetzler 2004) 9

Att främja delaktighet - Fokus på möjligheter, inte enbart på begränsningar (Seekins). - Delaktighet kan leda till en upplevd tillfredsställelse och en känsla av sammanhang. - Kärnan i återhämtning anses vara delaktighet och möjligheten att återuppta olika roller i samhällslivet (eller åtminstone en hoppfullhet om att man kan) (Anthony, Topor, mfl.). Sysselsättning Svensk ordbok 1) Aktivitet på fritiden att sysselsätta; Att hålla i verksamhet; t.ex. försöka sysselsätta barnen inomhus under regniga dagar 2) Arbete att sysselsätta; ge avlönat arbete t.ex. Han vill ha ett riktigt arbete, inte sysselsättning Ett grundläggande problem för många personer med psykiskt funktionshinder är att de varken har arbete eller meningsfull sysselsättning vilket medför att de bara har fritid och då förlorar begreppet (fritidsaktiviteter) sin innebörd. (Nationell psykiatrisamordning 2006) 10

Ett behov av att uttrycka sina behov Vad jag kan konstatera efter snart 10 år är att dom allra flesta som tillhör målgruppen inte har den förmågan att själva kunna uttrycka vad man har för behov (deltagare i FoU-cirkeln). Nya behov Jag kan tycka att handläggarna idag är för fokuserad på grundläggande behov i form av mat, hygien, förflyttning och praktisk hjälp med städning, tvätt och handling. Den sociala delen med nätverk och meningsfullhet i personens liv tar vi inte tillräcklig hänsyn till i våra behovsbedömningar. Attityder, värderingar och kunskap Kroniker, schizofren, ingen sjukdomsinsikt, aktivera de Återhämtning beskrivs som en djupt personlig, unik process av att ändra sina attityder, värderingar, känslor, mål, förmågor eller roller. Det är ett sätt att leva ett tillfredställande, hoppfullt och bidragande liv även med de begränsningar som orsakats av sjukdom. Återhämtningen involverar utvecklandet av en ny mening när man växer bortom det psykiska lidandets katastrof. (Anthony m.fl. 2002) 11

Kan man bevilja en framtid? 552 människor med svåra psykiska funktionshinder intervjuades för att ta reda på vad som var viktigast för dem. Bara ett fåtal ville ha hjälp med sin sjukdom...de största behoven fanns på områden som handlade om rollåteruppbygnad - att på nytt kunna bygga upp en fungerande roll i arbetslivet, i nära relationer och engagemang i meningsfulla aktiviteter. Samverkan inom hälsa, omsorg och vård Svenska Kommunförbundet Rehabilitering försöker öppna dörrarna till samhället och hjälpa människor att utveckla ett livskoncept. (Anthony, Cohen, Farkas) Till exempel. Upplevelsen är allvarliga problem med sociala kontakter. Skulle villa komma ut på kurser/studiecirkel. Kan även tänka sig något inom föreningsliv, där hon kan träffa människor. Har dock svårigheter att kunna delta Min bedömning är att X beviljas boendestöd 1 ggr i veckan i form av social samvaro. 12

Andra exempel; 21 år, efter behandlingshem Nästan ingen social nätverk, dator och träning intresserad, provat utbildning, anhöriga finns i närheten Beslut; stöd med vardagliga sysslor, rutiner Att kunna få vardagen att fungera (Lindqvist, Markström och Rosenberg 2010, s. 168) Viktiga principer - Utgångspunkt i en vision om återhämtning - Baserat på hopp och framtidsorientering - Professionella ska kliva ner från expertrollen - Individens egna val och aktiva deltagande - Utgångspunkt i individens styrkor och resurser - Hinder inom ett område säger inget om ett annat - Fokus på kompetens, förbättrad funktionsförmåga - Beroende kan leda till självständighet - Utveckla och anpassa stöd i önskad miljö - Stöd så länge en person önskar och behöver 13

Rehabiliteringsprocessen (vilja) - välja - skaffa - behålla För-rehab Diagnos Planering Intervention Skapa kontakt Övergripande rehabiliterings mål Upprätta en rehabiliterings plan Bedöma beredskap Funktions bedömning Färdighets utveckling Utveckla beredskap Resurs bedömning Resurs utveckling Rehabiliteringsplan Lena, mitt rehabiliteringsmål: Delmål Jan 2009 Personligt viktiga färdigheter: Att be om hjälp Att ha kontroll på min privata ekonomi Personligt viktiga stödresurser: Pappa Min syster, Anja Boendestöd Jag ska bo i en hyreslägenhet i Malmö, (i första hand) under två år från sommaren 2009. Rehabilitering i de miljöer som de själva väljer för boende, studier, arbete och umgänge Boende/Boendestöd Hem Valfrihet Normala roller Brukarstyrd Socialt integration Individuellt, flexibelt Miljöer som fungerar och underlätta Studier och Arbete Supported employment (Job coaching) Supported education Välja Bygg på drömmar, intresse och färdigheter Utforska, besöka, prova Skaffa färdighetsutveckling, Koppla till resurser, Stödja Utveckla resurser och stöd i miljön Behålla Håll kontakt, förebygga problem 14

Vision Socialpsykiatri ska jobba för att utveckla tillräckliga resurser och bästa arbetsmetoder för att skapa och stödja möjligheter till ett liv i samhället enligt individens vilja, preferenser och förutsättningar. Socialpsykiatri ska jobba för att påverka attityder så att samhället präglas av tolerans för olikheter och acceptans av folk som uppleva psykiska funktionshinder Principer/Värderingar: Valfrihet och riktiga valmöjligheter Alla människor har lika värde/är unika Se hela människan Sysselsättning och rehabilitering möjligheter enligt individens intresse Stöd att växa/utveckla en plats/ roll i samhället Alla insatser utifrån individens förutsättningar Påverka attityder i samhället (för att skapa tillgänglighet) Individuellt planering Utifrån individens intresse/ Individen äger planeringsprocessen Brukarinflytande Individ, verksamhets, system nivåer Stöd till anhöriga utifrån individens vilja, informera, stödja deras roll, lyssna/inflytande Lika rättigheter och skyldigheter människorättsperspektiv Stöd för att söka andra insatser /samordnade insatser i samhället Jobba mot samordnade rehabilitering hos andra myndigheter När jag var ung förstod jag allt. Nu när jag blivit äldre förstår jag nästan ingenting. Men det jag inte förstår tycker jag mig på samma gång numera förstå bättre än tidigare. John Strauss-Konferens om återhämtning i Stockholm (2002) Vi minns att även då vi hade givit upp, så fanns de som älskade oss och inte gav upp. De övergav oss inte. De kunde inte förändra oss och de kunde inte göra oss bättre. De kunde inte bestiga berg åt oss, men de var beredda att lida med oss. De översköljde oss inte med sina optimistiska planer för vår framtid, men de förblev hoppfulla, trots de dåliga oddsen. Deras kärlek var för oss en ständig inbjudan, som manade oss att bli någonting mer än all denna självömkan och hopplöshet. Miraklet ät att jag började höra och besvara denna kärleksfulla inbjudan. Patricia Deegan 15

Tack! David.rosenberg@y.komforb.se 16