ÄLDREOMSORGSPLAN 1 (23) 2011-09-26 Äldreomsorgsplan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (vx) FAX BANKGIRO www.uddevalla.se 451 81 UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen 1 0522-69 60 00 0522-69 70 40 5496-5744 E-POST socialtjansten@uddevalla.se
2 (23) 1 Inledning... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 2 Äldrefrågornas utveckling och organisering... 4 2.1 Historisk tillbakablick från fattig person till kund... 4 2.2 Mål och lagstiftning kring äldreomsorg... 4 2.3 Äldreomsorgens organisering i Uddevalla... 4 3 Demografisk utveckling och ekonomi... 6 3.1 Äldreomsorgens kostnad och volym... 6 3.2 Framtidens äldre... 8 4 Framtida äldreomsorg... 10 4.1 Tänkbara framtidsscenarier - samhälle och äldreomsorg... 10 4.1.1 Demografi... 10 4.1.2 Samhälls- och individförändringar... 10 4.1.3 Teknik och medicin... 11 4.1.4 Konkurrens, valfrihet och inflytande... 11 4.1.5 Boendesituationen... 11 4.1.6 Samverkan... 11 4.1.7 Rekrytering, kvalitet och kompetens... 12 4.2 Framtida mål och satsningar inom äldreomsorgen... 12 4.2.1 Synsätt och arbetssätt... 12 4.2.2 Biståndsbedömning... 13 4.2.3 Hemvård... 13 4.2.4 Sociala och förebyggande insatser... 14 4.2.5 Ny teknik, bostadsanpassning och hjälpmedel... 15 4.2.6 Anhörigstöd... 16 4.2.7 Olika boendeformer för äldre... 17 4.2.8 Kompetens, rekrytering och kvalitet... 19 4.2.9 Samverkan med berörda aktörer... 21 4.3 Slutord... 21 Bilaga - Begrepp och definitioner... 22
3 (23) 1 Inledning 1.1 Uppdrag och syfte I kommunens flerårsplan för 2010-2012 fick socialnämnden ett riktat uppdrag om att ta fram en långsiktig plan för framtida äldreboenden. Syftet med äldreomsorgsplanen är dels att kartlägga framtida behov av äldreomsorg, dels att planera och organisera den framtida äldreomsorgen utifrån de behov som förväntas kommer att finnas. Planen ska: - tydliggöra inriktningen för den framtida planeringen av äldreomsorgen i kommunen - visa vilka förändringar och behov som förväntas under 2010-2040 samt, - visa hur dessa behov kan tillgodoses. Planen ska revideras minst en gång under varje ny mandatperiod. Under framtagandet av utkast av äldreomsorgsplan har synpunkter inhämtats från berörda medarbetare inom socialtjänsten, fackliga representanter, pensionärsorganisationer, närdemokratigrupperna samt gruppledarna i kommunfullmäktige.
4 (23) 2 Äldrefrågornas utveckling och organisering 2.1 Historisk tillbakablick från fattig person till kund Under 1900-talets första hälft utvecklades äldreomsorgen genom en rad sociala reformer, från att vara ren fattigvård till att bli en generell socialpolitik för äldre. Under 1960- och 70-talen expanderade äldreomsorgen kraftigt och kostnaderna för den ökade i takt med denna expansion. Under denna tid utvecklades till exempel hemtjänst och servicehus. 1982 infördes den nya socialtjänstlagen och rätten till bistånd fick då en formell ärendehantering. 1990-talet präglades av ekonomiskt svåra tider och stora besparingar inom äldreomsorgen gjordes. Under 2000-talet blev äldreomsorgen en marknad, där äldreomsorgen entreprenadupphandlades och lagen om valfrihet infördes. 2.2 Mål och lagstiftning kring äldreomsorg Den nationella äldrepolitikens insatser berör flera politikområden exempelvis hälso- och sjukvårdspolitik, folkhälsopolitik och bostadspolitik. Dessutom finns ett antal nationella handlingsplaner och målområden som på olika sätt berör och påverkar äldreomsorgen lokalt. Huvuddelen av äldreomsorgens verksamhet regleras i socialtjänstlagen. Lagen är utformad som en ramlag, där den inledande portalparagrafen om respekt för människors självbestämmande och integritet ska genomsyra socialtjänstens dagliga möten med kommunens äldre. Ädelreformen 1992 medförde att kommunerna övertog ett visst ansvar för personer i särskilt boende och i bostäder för särskild service för funktionshindrade i alla åldrar från landstingens häslo- och sjukvård, något som regleras i hälso- och sjukvårdslagen. 2.3 Äldreomsorgens organisering i Uddevalla I Uddevalla kommun är socialnämnden ansvarig för äldrefrågorna. Därutöver finns ett kommunalt pensionärsråd, som är knutet till socialnämnden. Rådet är ett viktigt organ för samråd och ömsesidig information mellan pensionärsorganisationerna och kommunens samtliga nämnder och styrelser. Flera avdelningar inom socialtjänsten ansvarar för och erbjuder tillsammans äldreomsorg i olika former och insatser i äldreomsorgen. Det finns även flera verksamhetsråd med brukarrepresentanter för hemtjänst och särskilt boende. Biståndsavdelningen svarar för utredning och beslut inom äldre- och handikappomsorg samt färdtjänst. Exempel på insatser som kan beviljas är hemtjänst, färdtjänst, boende för äldre- och funktionshindrade samt ledsagning.
5 (23) Hemvårdsavdelningen svarar för hemtjänst (kommunala och privata utförare) och service. Avdelningen svarar för den kommunala hälso- och sjukvården i eget boende samt i alla särskilda boenden. Under avdelningens ansvar finns socialtjänstens produktionskök, mat- och varudistribution till äldre och funktionsnedsatta. Inom avdelningen finns dessutom servicebostäder. Inom avdelningen för särskilda boenden återfinns huvuddelen av kommunens vård- och omsorgsboenden för äldre inklusive korttidsplatser. Det finns ett stort utbud av vård- och omsorgsboenden med variation beträffande innehåll och omfattning. Avdelningen för assistans och rehabilitering svarar för kommunens samlade behov av rehabilitering och habiliterande insatser genom sin kompetens inom sjukgymnastik, arbetsterapi, daglig verksamhet samt hjälpmedelstekniker. Avdelningen svarar också för kommunens hjälpmedelshantering. Dagverksamheten för äldre och anhörigstöd samt personlig assistans är också organiserade inom avdelningen.
6 (23) 3 Demografisk utveckling och ekonomi 3.1 Äldreomsorgens kostnad och volym Uddevalla kommuns totala kostnad för äldre- och handikappomsorgen var 2010 cirka 686 miljoner kronor. Kostnadsfördelningen mellan ordinärt och särskilt boende framgår av diagrammet nedan. Diagram: Procentuell fördelning av kostnaderna mellan de olika verksamheterna inom äldre- och handikappomsorgen, 2010, Årsredovisning 2010 Socialnämnden rehabiliteringsinsatser 4% gemensam ledning och administration 7% övrigt 4% ordinärt boende 25% särskilt boende 60% Kostnaderna för äldreomsorgen beror på många faktorer. Till exempel är strukturella faktorer, så som kommunens bebyggelse, svåra att påverka och till viss del utjämnas strukturella olikheter genom det kommunala utjämningssystemet. Vårdtyngden, omfattningen av hjälpbehovet, i kommunen påverkar också kostnaderna. Vårdtyngden beror i sin tur på målgruppen och omfattningen av dess insatser. En tredje faktor som kan påverka kostnaderna är prioriteringar, politiska val och kommunens ledning. Ett politiskt val eller en prioritering kan till exempel vara att erbjuda de äldre en hög kvalitet genom ett stort utbud av insatser. Kostnaderna kan också påverkas av medarbetarnas arbetssätt och rådande organisationskultur. Den allra största delen av kommunens totala kostnad är personalkostnaderna, som utgör omkring 75 procent av totala kostnaden. En av slutsatserna i rapporten Kostnad per brukare 2010, utgiven av Ensolution AB och Sveriges kommuner och landsting, visar att Uddevalla kommun har generellt låga kostnader inom hemtjänsten och högre kostnader inom särskilt boende i jämförelse med de cirka 84 kommuner som redovisas i Kostnad per brukare 2010. Dygnskostnaden för äldreboende i egenregi var 1607 kr. Uddevalla placeras då i det högre intervallet bland de jämförda kommunerna. Det innebär att en plats på ett särskilt boende per år kostar i genomsnitt 558 766 kr. Timkostnaden för kommunens hemtjänst var
7 (23) 323 kr, vilket innebär att timkostnaden i Uddevalla ligger i det lägre intervallet av de jämförda kommunerna. I början av november 2010 fanns i kommunen totalt 703 platser på vård- och omsorgsboendena. Därutöver fanns 44 korttidsplatser. Antalet rum respektive lägenheter fördelar sig enligt nedan: Vård- och omsorgsboenden inkl Antal rum/lägenheter 101101 korttidsboenden Ryttaren 64 Kilbäcken 10 Norgården 18 Bokenäs 14 Sofiedal 45 Hovhult 59 Arödsdal 29 Österängen 102 Kaprifol 24 Kilbäcken 30 Rosenhäll 90 Skogslyckehemmet 96 Trubaduren 40 Västanvinden 24 Åldersro 28 Äsperöd 30 Summa 703 Korttidsplatser 44 Summa inkl korttidsplatser 747 Vid samma tidpunkt i november 2010 hade 1343 personer någon form av hemtjänst (här används hemtjänstdefinitionen ur rapporten Vad kostar verksamheten i din kommun 2010, Sveriges kommuner och landsting och Statistiska centralbyrån). Antalet timmar per person har ökat under hela 2010 (se diagram nedan).
8 (23) Diagram: Antal utbetalade timmar hemtjänst och psykiatri, inklusive delegerad hemsjukvård per månad 2008-2010 Antal timmar 38000 Antal timmar hemtjänst och psykiatri inkl delegerad hemsjukvård 36000 36924 34000 32856 33448 34980 32000 30000 28000 26000 29307 28112 32491,53 31701 32641 33490 2008 2009 2010 24000 22000 20000 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 3.2 Framtidens äldre Medellivslängden i Sverige ökar. Medborgarna lever allt längre vilket får konsekvenser på befolkningens åldersstruktur. Den äldre delen av befolkningen ökar både i antal och andel och så kommer den även fortsättningsvis att göra. Omkring år 2060 beräknas antalet personer över 65 år i Sverige att vara över 2,7 miljoner, vilket då motsvarar 25 procent av befolkningen. Trenden mot en åldrande befolkning leder till en ökad försörjningsbörda för den arbetande befolkningen. (Sveriges framtida befolkning 2009-2060, Statistiska centralbyrån, s.11, 30-31). För att åskådliggöra åldersutvecklingen i Uddevalla kommun samt en prognos över den demografiska utvecklingen redovisas en tabell och ett diagram nedan. Tabell: Prognos över den demografiska utvecklingen i Uddevalla kommun för ålderskategorierna 65 år och äldre, 80 år och äldre samt 90 år och äldre, 2012-2040 (Uddevalla kommuns långtidsprognos befolkningen 2008-2040) Antal 2012 2015 2020 2025 2030 2035 2040 65 år - w 10 565 10 940 11 575 12 210 12 875 13 430 13 820 80 år - w 3 095 3 070 3 195 3 630 4 015 4 285 4 490 90 år w 525 540 550 570 610 740 810
9 (23) Diagram: Prognos över den demografiska utvecklingen i Uddevalla kommun för ålderskategorin 80 år och äldre, 2012-2040 (Uddevalla kommuns långtidsprognos befolkning 2008-2040) 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 2012 2013 2014 Antal 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040 År Av diagrammet framgår att gruppen 80 år och äldre fram till 2020 kommer att vara relativt konstant för att därefter öka snabbt när 40-talisterna når den åldern.
10 (23) 4 Framtida äldreomsorg 4.1 Tänkbara framtidsscenarier - samhälle och äldreomsorg Nedan följer flera olika bilder om framtidens samhälle och äldreomsorg. Många har bidragit till nedanstående bilder och idéer har inkommit bland annat via workshops med socialtjänstens personal. En del av bilderna är motstridiga och andra bilder kommer kanske aldrig att slå in. Utöver dessa bilder finns en mängd andra tänkbara framtidsscenarier som inte går att förutse. En osäkerhet kan alltså skönjas. Framtidsbilderna syftar till att få en karta med olika förutsättningar. Med hjälp av kartan kan olika vägar inför framtiden väljas. Tillsammans med statistiska uppgifter, ekonomiska fakta och prognoser utgör de tillsammans underlag till framtida mål och satsningar i en framtida äldreomsorg. 4.1.1 Demografi Antalet och andelen äldre ökar Hjälpbehovet tenderar att uppstå vid högre ålder jämfört med 2011 Nya målgrupper (t ex annan kulturell bakgrund, 40-talister, annan medicinsk och social problematik) ställer andra krav 4.1.2 Samhälls- och individförändringar Nya politiska beslut Stora klasskillnader, från kund till fattig igen Fler äldre känner sig ensamma, oroliga och otrygga Fler äldre blir psykiskt sjuka, dementa och svårt sjuka Samhället blir mer individualiserat och privatiseringen ökar Ökade egenkostnader Kraven från de äldre ökar och blir mer individualiserade Krav på att samhället ska tillhandahålla allt till alla, att allt är ordnat och fungerar men också att större valfrihet finns Fler anhöriga får ta hand om närstående, då fler bor kvar hemma längre Närheten minskar och kontakt med anhöriga minskar pga geografiska avstånd De äldre kommer att ha ett aktivare liv, boendestandarden blir bättre, de äldre bor hemma längre och vården och hälsan blir bättre Sjukhusen tar inte hand om svårt sjuka som tidigare, vårdtiderna kortas och kommunen får ett större ansvar De allmänna kommunikationerna utvidgas och blir bättre
11 (23) 4.1.3 Teknik och medicin Stora möjligheter finns inom informationsteknologin, både för den enskilde, internt inom kommunen samt vid informationsöverföring mellan olika parter Tekniska lösningar används i syfte att minska ensamhet, som hjälpmedel i hemmet, i olika former av larm och kommunikation för att öka tryggheten, enkla lösningar i vardagen (smarta ting) Det görs medicinska och behandlingsmässiga genomslag 4.1.4 Konkurrens, valfrihet och inflytande Äldreomsorgen är konkurrensutsatt, vilket ger brukaren möjlighet att välja mellan flera privata utförare, vård- och omsorgsboenden liksom trygghetsboenden kommer att erbjudas i olika regi Biståndsbedömningen blir mer flexibel och ger den enskilde större inflytande över den biståndsbedömda tiden 4.1.5 Boendesituationen Behovet av demensboende ökar För att möjliggöra hemmaboende i takt med att ålderskurvorna stiger, krävs att den enskilde känner trygghet och självständighet, stöd till anhörigvårdare, god tillgänglighet i samhället och hälsoförebyggande insatser Fler äldre bor kvar hemma, vilket ökar behovet av hemvård, sociala aktiviteter, träning, rehabilitering, avancerad sjukvård i hemmet, krav på individuella lösningar, träffpunkter och mötesplatser (frivilliga) Fler bor kvar hemma med insatser och boendeplatserna blir färre Olika boendeformer för äldre efterfrågas, t ex seniorboende och trygghetsboende Boendelösningar behövs för äldre personer som är bostadslösa, missbrukare eller psykiskt funktionsnedsatta Trygghetsboende utan biståndsbedömning och sjukhem införs eller så köper man sig en boendeplats Kommunen erbjuder bara ett grundutbud, tillägg till grundutbudet får man köpa eller ha anhöriga som hjälper till Kommunen erbjuder par att bo tillsammans på ett boende även om andra parten är frisk 4.1.6 Samverkan En bättre samverkan inom kommunen krävs för att få ett tillgängligare samhälle En bättre samverkan med andra vårdgivare (slutenvård, kommunal hälso- och sjukvård, primärvård) eller en huvudman genom att primärvården kommunaliseras Samverkan med frivilligorganisationer, kyrkor och volontärer
12 (23) 4.1.7 Rekrytering, kvalitet och kompetens Högre kompetenskrav kommer att ställas på alla medarbetare, särskilt hemtjänstpersonal, ökad specialisering och spetskompetens krävs inom olika områden, t ex psykiatri men särskilt inom hälso- och sjukvården Ökat behov av kuratorer och gode män Ökat behov av insatser från sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster Berörda yrken liksom arbetsplatser måste bli mer attraktiva (behörighetskrav, högre lön, statusen, utvecklingsmöjligheter, goda arbetsförhållanden) Stora pensionsavgångar väntas, större konkurrens om arbetskraften och fler anställda behövs Arbetskraftsinvandring 4.2 Framtida mål och satsningar inom äldreomsorgen Socialtjänsten i Uddevalla kommun har som ambition att vilja skapa ett gott och tryggt liv för äldre. Denna ambitionsnivå utvecklas i socialnämndens måldokument för äldreomsorg. För att kunna ge ett gott och tryggt liv behöver flera viktiga beståndsdelar inom äldreomsorgen utvecklas inför framtiden. Nedan redovisas dessa. 4.2.1 Synsätt och arbetssätt Alla anställda inom äldreomsorgen ska iaktta brukarens perspektiv. Synsättet ska prägla all verksamhet och innebär att organisationen ska formas därefter. Synsättet ställer krav på ett utvecklat kontaktmannaskap med genomförandeplaner som används och ett salutogent och rehabiliterande arbetssätt inom hela äldreomsorgen. Ett salutogent arbetssätt innebär att man tar tillvara det som gör att den enskilde fungerar och mår bra. Att aktivt arbeta med hälsoperspektivet genom att sätta fokus på det friska är både humant utifrån individens perspektiv och samhällsekonomiskt lönsamt. Ett salutogent arbetssätt ska genomsyra hela äldreomsorgen. Ett utvecklat kontaktmannaskap syftar till att ge brukaren individuell och trygg omsorg (och ger även kontaktpersonalen möjlighet att utvecklas i yrkesrollen). Genomförandeplanen är kontaktpersonalens verktyg i det dagliga arbetet. En stor del av information, planering och organisering kring brukaren görs via genomförandeplanen. Kontaktpersonalen är språkrör för brukaren och ansvarig för kontakter med alla berörda i brukarens omgivning, t ex god man, sjuksköterska, rehabiliteringspersonal, enhetschef och biståndshandläggare. En viktig effekt av kontaktmannaskapet är att den enskilde ska träffa så få personal som möjligt. Som en hjälp för kontaktpersonalen ska en checklista/hjälpreda utarbetas om vad kontaktpersonalen ska prata med brukaren om.
13 (23) Teamarbetet mellan olika yrkeskategorier kring brukaren ska utvecklas för att öka kvaliteten på brukarens insatser. Därför är det viktigt att alla berörda yrkeskategorier kring en brukare träffar varandra, arbetar tillsammans och nyttjar varandras kompetens på bästa sätt. Kontaktpersonalen har en viktig uppgift i teamarbetet. Anhöriga ska också ingå i teamet kring brukaren. Ett bättre samarbete och helhetsperspektiv behöver utvecklas t ex genom att diskutera gemensamma begrepp samt ha teamträffar såväl formaliserade som informella möten i vardagen. När en brukare som har haft hemtjänst flyttar till ett vård- och omsorgsboende, ska berörda personalgrupper träffas för ett så bra överlämnande som möjligt. Kritiska utvecklingsområden: Utveckla det salutogena och rehabiliterande arbetssättet Förstärk kontaktmannaskapet Prioritera teamarbetet 4.2.2 Biståndsbedömning Biståndsbedömningen ska utvecklas för att ge brukaren större inflytande och bättre matcha framtida brukares behov. Biståndsbedömningen bör utvecklas och vara så flexibel att brukaren med hjälp av sin kontaktpersonal i större utsträckning kan påverka beslutade insatsers genomförande. Individens behov ska sättas i centrum genom en individuell vård- och omsorgsplanering med rambeslut. Processen kräver ett förändrat arbetssätt för biståndshandläggare och baspersonal och kräver stora utbildningsinsatser. Även den nya bestämmelsen i socialtjänstlagen, som uttrycker att äldreomsorgen ska arbeta utifrån en nationell värdegrund, pekar mot att individens inflytande ska stärkas. Biståndsbedömningen bör också förenklas för en viss åldersgrupp med begränsade insatser. Det innebär att besluten ska vara mindre detaljerade och att brukaren ges större inflytande över hur och när insatserna ska utföras. En förenklad biståndsbedömning ger kontaktpersonalen en stor och viktig uppgift för att tillsammans med brukaren avgöra hur och när insatserna ska utföras. Kritiska utvecklingsområden: Individens behov i centrum Förenkla biståndsbedömningen 4.2.3 Hemvård Även hemvården ska organiseras utifrån brukarens perspektiv. Hemvården ska verka för att äldre
14 (23) ska kunna bo kvar hemma så länge som den äldre själv önskar. Det innebär att insatser inom äldreomsorg i första hand ska tillgodoses i det egna hemmet. För att kunna ge brukaren trygghet så behöver också anhöriga erbjudas stöd. Höga krav kommer att ställas på personalen avseende kompetens och kontinuitet. Olika målgruppers behov kommer att ställa krav på spetskompetens, t ex psykiatri, missbruk, kulturella variationer. För att möjliggöra för brukare att efter en sjukhusvistelse kunna flytta hem igen bör trygg hemgång utvecklas. För brukaren innebär trygg hemgång att denne ges möjlighet att leva i sin invanda miljö, använda sina egna resurser och att behålla sin autonomi och livskvalitet så länge som möjligt. Det förutsätter att omvårdnad och rehabilitering ges i hemmet. Direkt efter en sjukhusvistelse ska därför vårdplanering genomföras i brukarens hem tillsammans med en utvald grupp, som t ex kan bestå av biståndshandläggare, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, enhetschef inom hemtjänst, anhöriga och kontaktpersonal. Den trygga hemgången innebär att hemtjänsten förstärks under en begränsad tid och utförs av en speciell hemtjänstgrupp med hög kompetens. Arbetssättet inom trygg hemgång måste ha ett tydligt anhörigperspektiv. Den hemsjukvård inklusive rehabilitering som ges av sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster blir allt mer komplex och avancerad. Yrkeskategorierna bör finnas både nära och tillgängliga för brukaren. Organiseringen och planeringen av hälso- och sjukvården ska därför tillvarata brukarens perspektiv och formas för att kunna möta framtida behov. Kritiska utvecklingsområden: Individens behov i centrum Genomför trygg hemgång 4.2.4 Sociala och förebyggande insatser Genom att ytterligare satsa på sociala och förebyggande insatser kan den andel människor som klarar sig utan hjälp från samhället ökas. För att möjliggöra för äldre att bo kvar hemma och få en meningsfull vardag är sociala och förebyggande insatser viktiga. Det ger ett ökad välbefinnande och kan senarelägga behov. Sociala insatser finns både i och utanför socialtjänstens regi. En rad biståndsbedömda sociala insatser finns, som t ex promenader och social samvaro. Den biståndsbedömda dagverksamheten är riktad till personer med demenssjukdom. Öppna dagverksamheter finns i olika omfattning på alla våra vårdoch omsorgsboenden. Öppettiderna är begränsade men verksamheten är öppen för alla. Den öppna dagverksamheten för äldre ska erbjuda en mötesplats för alla med behov av stimulering och aktivering i vardagen.
15 (23) Socialtjänsten bör underlätta till social samvaro genom att främja och erbjuda en mångfald av öppna träff- och samlingsplatser med olika innehåll. Förutsättningarna och möjligheterna för fler träff- och samlingsplatser med innehåll och upplägg bör utredas. Det innebär även att möjliga platser behöver kartläggas. Exempel på platser kan vara kommunens och kyrkans lokaler, grannskapslokaler eller hyrda lägenheter i äldretäta områden. Samverkan med frivilligorganisationer, t ex Röda korset, pensionärsorganisationer, studieförbund och religiösa samfund bör ske. Vidare bör det utredas hur hjälp till och från träff- och samlingsplatser kan anpassas. Ett annat sätt att underlätta och stötta till social samvaro är t ex att satsa på en äventyrsbana för äldre, varmvattenbassäng i kommunens nya badhus och träningsredskap i vård- och omsorgsboendenas vardagsrum. Uddevalla är en säker och trygg kommun. Det skadeförebyggande arbetet är både politiskt prioriterat och ekonomiskt motiverat. Genom att arbeta förebyggande, så kan fall, skador och höftledsfrakturer minskas och undvikas. Det förebyggande arbetet riktat till äldre ska utvecklas. Idag erbjuds alla som fyller 80 år och inte har omvårdnadsinsatser från hemtjänsten ett förebyggande hembesök. Syftet med detta är att öka kunskapen om utbud av stöd och insatser för att öka trygghet, minska isolering och fallskador i hemmet. En hemvaktmästare har som syfte att förebygga och minska fallskador och olyckor i hemmet genom att utföra vardagssysslor som skulle kunna innebära fara. För brukare på vård- och omsorgsboenden är matsituationen en viktig del i vardagen. Måltiden är en höjdpunkt under dagen och inbjuder till samtal och samvaro. Då ges också förutsättningar för en god nutrition. Maten ska vara inbjudande, se aptitlig ut, smaka och dofta gott och serveras på ett tilltalande sätt. Det bör vara möjligt att känna dofterna från tillagningen, då det sätter igång lusten att äta. Kritiska utvecklingsområden: Prioritera öppna träff- och samlingsplatser Förstärk det förebyggande arbetet till äldre Prioritera måltiden 4.2.5 Ny teknik, bostadsanpassning och hjälpmedel Ny teknik leder till att fler produkter utvecklas, som kan underlätta i vardagen för äldre. Det kan vara smarta produkter som används i kök och toalett, till exempel för att greppa, komma åt eller se bättre. Det kan även vara helt nya uppfinningar. Många av produkterna är trygghetsskapande till exempel kring larm och belysning. De allra flesta av dessa produkter kan inte förskrivas utan den enskilde får själv bekosta och köpa dem. För att testa och tipsa om användningsområden för smarta ting har anhörigcentralen i ett projekt ( Smarta ting ) under 2011 byggt upp ett sortiment av smarta ting och informerat om dessa. Smarta ting -projektet bör finnas kvar som en del av anhörigcentralens innehåll.
16 (23) En del ny teknik rör boendemiljön för äldre och funktionsnedsatta till exempel rörande trygghet, kommunikation, belysning och fallskadeförebyggande. En visningslägenhet bör iordningsställas för att ge äldre och deras anhöriga tips och idéer till sitt boende Vad gäller regelverk och sortiment kring hjälpmedel, sker en samverkan i hela Västra Götaland. Personligt förskrivna hjälpmedel, i syfte att kompensera för funktionsnedsättning, är av stor betydelse för att bibehålla självständigheten efter sjukdom eller skada. Hjälpmedlen är både mer funktionella och säkrare genom den tekniska utvecklingen. Trenden går mot att samhället bekostar avancerade hjälpmedel som kräver sjukvårdskompetens vid förskrivning medan den enskilde får bekosta enklare hjälpmedel. Antalet försäljningsstället som säljer hjälpmedel bör öka för att underlätta den enskildes inköp av hjälpmedel. För att underlätta för äldre och funktionsnedsatta personer att bo kvar i sitt egna hem är det viktigt att bostaden anpassas, t ex genom att trösklar tas bort, ramper sätts in eller badrum byggs om. Det är arbetsterapeuter i primärvården eller kommunen som beskriver en enskilds behov och det är den enskilde som själv får göra ansökan. Handläggare på tekniska kontoret fattar sedan beslut och bekostar själva bostadsanpassningen. Det är viktigt att samarbetet fungerar mellan socialtjänsten och tekniska kontoret så att beslut och anpassning sker så snabbt som möjligt. Båda förvaltningarna har ett ansvar för att informera om möjligheten till ansökan. Kritiska utvecklingsområden: Informera om smarta ting Skapa visningsmiljöer för äldre Förstärk samarbetet med tekniska förvaltningen 4.2.6 Anhörigstöd En av kommunens skyldigheter är att erbjuda stöd och underlätta för de personer som hjälper och stödjer närstående. De anhörigas insatser är ovärderliga i äldreomsorgen och kan vara avgörande för den enskildes möjlighet att bo kvar hemma. De anhöriga behöver dock bli sedda, hörda och bekräftade. Anhörigstöd ska ges i olika former och anpassas efter behov. Anhörigstöd innebär olika stödinsatser som syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlätta för den som vårdar. Vissa stödinsatser måste ansökan om medan andra insatser och aktiviteter är öppna. Anhörigkonsulenten är en nyckelperson i verksamheten och dess utveckling. Anhörigstödet ska utvecklas så att det generella synsättet inom socialtjänsten innebär att alla arbetar med anhörigstöd och ska vara integrerat i hela äldreomsorgen, t ex via anhörigombud på varje enhet
17 (23) och utbildning om förståelse kring anhörigas situation. Anhörigcentralen är ett sätt att erbjuda stöd till anhöriga. Den ska stärka och underlätta för anhöriga genom aktiviteter, gemenskap och kunskap. En ny anhörigcentral blir klar under hösten 2011. Lokaler i nya anhörigcentralen ska upplåtas till olika frivilligorganisationer. Kommunens minnesteam består av arbetsterapeut, demenssjuksköterskor, biståndshandläggare och anhörigkonsulent. Teamet söker på ett tidigt stadium kontakt med anhöriga och närstående för att ge stöd. Anhörigvårdare till demenssjuka har en ökad risk för ohälsa och bör uppmärksammas speciellt. Ett viktigt utvecklingsområde är att utveckla samarbetet mellan vårdgivare så att beslutsvägarna blir kortare och förståelsen mellan vårdgivarna ökar. Kritiska utvecklingsområden Utveckla anhörigstödet Integrera anhörigstödet tydligare i äldreomsorgen 4.2.7 Olika boendeformer för äldre Den framtida äldreomsorgen förväntas innebära växande målgrupper, ökad komplexitet kring de äldres vård- och omsorgsbehov och ett större utbud av boenden genom en ökad konkurrens. Det ska vara tydligt för brukaren vad denne kan förvänta sig av kommunens olika boendeformer. En genomgång av kommunens olika boendeformer för äldre bör göras för att matcha boendeformerna med framtida behov och för att skapa tydlighet för brukaren. Genomgången bör kartlägga och ge förslag till framtida boendetyper, särskilda grupper, inriktningar, profileringar och personaltäthet/vårdtyngd. Det finns behov av olika boendelösningar för äldre personer, till exempel för de som är bostadslösa, missbrukare eller psykiskt funktionsnedsatta. För att få flytta in på kommunens befintliga vård- och omsorgsboendena krävs alltid ett biståndsbeslut. Ansökan till ett trygghetsboende görs istället direkt till hyresvärden och är inte biståndsprövat. Uddevalla kommun bör, i enlighet med de av socialnämnden antagna kriterierna för trygghetsboende i Uddevalla kommun (SN/2010:388), stimulera till en mångfald av boendeformer. Det finns många uppfattningar om vård- och omsorgsboenden. Det är viktigt att låta de som bor i dessa boenden ge sina upplevelser och bilder av hur det är att bo på ett sådant. Deras röster är viktiga i utvecklingen av äldreomsorgen. Det skulle därför vara intressant att följa upp några personer som blir anvisade plats på ett vård- och omsorgsboende, för att få kunskap om deras förväntningar och hur det blev senare. I Uddevalla kommun finns för innevarande och kommande mandatperiod ett prognostiserat behov av
18 (23) mellan 40 och 50 platser i vård- och omsorgsboende. Återigen bör understrykas att behovet är svårbedömt. Många faktorer påverkar behovet (se även kap 4.1). Efterfrågan hos den enskilde styrs bland annat av egna val och eget agerande men efterfrågan hänger även samman med samhällets utbud, möjligheter och begränsningar. Beroende på utvecklingen och byggandet av fler senior- och trygghetsboenden i kommunen kan behovet av vård- och omsorgsboendeplatser också förändras. En dominerande faktor, för efterfrågan och behovet av äldreomsorg, är dock andelen personer 65 år och äldre. I beräkningen av framtida behov av platser inom vård- och omsorgsboende har rapporten Vad kostar verksamheten i din kommun 2010, Sveriges kommuner och landsting samt Statistiska centralbyrån, använts. Uppgifterna för 2010 års statistik visar att 6,9 % av personer 65 år och äldre bodde permanent i särskilt boende den 1 oktober 2010 i Uddevalla kommun. För 2010 var genomsnittet för Västra Götaland 5,2 % och för riket 5,4 % (ovägt medelvärde). Det kan därför konstateras att Uddevalla kommun har ett högre genomsnitt än både i Västra Götaland och riket. Det är svårt att avgöra om procentsatsen är på rimlig nivå 2010 och vilken nivå som krävs i framtiden. Nedan redovisas en preliminär plan för boenden inom äldreomsorgen följt av en preliminär kostnadsberäkning. En preliminär plan för boenden inom äldreomsorgen: Boendeförändringar under Kommentar innevarande mandatperiod Västanvinden (+ 8 pl) Västanvinden renodlas till ett vård- och omsorgsboende. Det innebär att de LSS-platser som inryms i boendet blir 8 vårdoch omsorgsboendeplatser. Ett tillskott på 8 platser. Rotviksbro (- 2 pl) Rotviksbro ersätter både Åldersro och Bokenäs. Det innebär totalt en minskning med 2 platser. Rosenhäll (+ 8-10 pl) Under förutsättning att trygg hemgång startar, kan omkring 8-10 platser på Rosenhälls korttidsboende göras om till vård- och omsorgsboendeplatser. Ett tillskott på 8-10 platser. Rud och Kagg (+- 0 pl) När Rud och Kagg står klart bör det ersätta Äsperöd. Platsantalet blir då oförändrat. Boendeförändringar under kommande mandatperiod Kurveröd (+ 40 pl) Kurveröd, Rotviksbro och Norgården Ett nytt boende planeras med omkring 40 platser. Boendet bör ha möjlighet till tillbyggnad. Eventuella möjligheter till tillbyggnad. Tillskott på 56 platser
19 (23) Alla kostnadsberäkningar är preliminära och bygger på antaganden om den kunskap kommunen har idag. 2011 års kostnadsnivå är använd. Kostnadsberäkningarna syftar till att ge en grov skattning av kostnaderna. En preliminär kostnadsberäkning: Boendeförändringar under Grov kostnadsberäkning innevarande mandatperiod Västanvinden Tillskottet av 8 vård- och omsorgsboendeplatser på Västanvinden ger en ökad kostnad på ca 3 mkr. Rotviksbro Rosenhäll Rud och Kagg Boendeförändringar under kommande mandatperiod Kurveröd Kurveröd, Rotviksbro och Norgården Då Rotviksbro ersätter både Åldersro och Bokenäs minskar platsantalet med 2 och ger en ökad kostnad på ca 9 mkr. Under förutsättning att trygg hemgång genomförs, kommer 8-10 korttidsplatser på Rosenhäll att läggas ned. Det ger möjlighet att öppna 8-10 vård- och omsorgsboendeplatser på Rosenhäll. Kostnaden för 10 vårdoch omsorgsboendeplatser beräknas till ca 5,6 mkr. Då Rud och Kagg ersätter Äsperöd blir platsantalet oförändrat men ger en ökad kostnad på ca 3,4 mkr. Ett nytt boende med omkring 40 platser beräknas kosta ca 21,2 mkr. Eventuella tillbyggnationer är inte kostnadsberäknade. Tillskott på 56 platser ger en ökad kostnad på ca 42,2 mkr Kritiska utvecklingsområden: Se över kommunens olika boendeformer Stimulera mångfalden av boendeformer Håll boendeplaneringen aktuell 4.2.8 Kompetens, rekrytering och kvalitet Kompetens Den kommunala äldreomsorgen, hälso- och sjukvården samt rehabiliteringen blir alltmer omfattande 0Olika målgruppers behov kommer ställa krav på spetskompetenser inom till exempel psykiatri,
20 (23) missbruk och kulturella variationer. Möjligheterna till kompetensutveckling för alla anställda måste förbättras. All legitimerad personal (sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster) ska ges kontinuerlig kompetensutveckling inom sin profession. Vård- och omsorgspersonalen måste öka kompetensen för att möta framtidens krav. Socialtjänsten bör kunna ställa utbildningskrav på den anställde utifrån vilka arbetsuppgifter denne ska klara av. Det är viktigt att nyttja personalens kompetenstill fullo i varje avseende. Rekrytering Medelåldern bland befintlig personal är hög och framöver kommer pensionsavgångarna att öka. Även konkurrensen om personalen ökar. En trend med minskat antal sökande till omvårdnadsprogrammen på gymnasiet kan urskiljas. Idag är det svårt att rekrytera utbildad personal. Behovet av nyrekrytering finns inom nästan alla yrkeskategorier. För att trygga den framtida rekryteringen och öka förutsättningarna för att behålla befintlig personal behöver ett helhetsgrepp tas för personalförsörjningen. En arbetsgrupp med uppgift att ta fram en plan för att trygga personalförsörjningen bör tillsättas. Planen bör ha fokus på följande delar: Personalrekryteringen vilka åtgärder stärker möjligheterna till rekrytering Bibehålla personal vilka åtgärder ökar förutsättningarna till att behålla personal (yrkets status, lön, attraktiv arbetsplats, karriärmöjligheter, omsorgshandledare) Framtida kompetensbehov kartlägga framtida kompetensbehov och -krav samt nya yrkeskategorier (personaltäthet baspersonal och chefer) Fastställa att omvårdnadsutbildning är ett minimikrav för att arbeta inom äldreomsorg (konsekvenser: valideringsmöjlighet, dela upp omvårdnads- och serviceinsatser) Rimliga förutsättningar för ett bra ledarskap Kvalitet Det ska finnas en tydlighet för vad brukaren inom äldreomsorgen har rätt att förvänta sig inom varje verksamhetsområde. Servicedeklarationer finns inom olika verksamhetsområden idag. Dessa bör tydliggöras och utvecklas till värdighetsgarantier. I samband med konkurrensutsättningen av äldre- och handikappomsorgen har en modell för att följa upp och kvalitetssäkra såväl den egna verksamheten som den som drivs av andra utförare utvecklats. Kvalitetssäkring sker även genom nationella undersökningar och insamlingar t ex nationella kvalitetsregister och öppna jämförelser. Det är ett omfattande och tidskrävande arbete men ger goda möjligheter att jämföra och mäta kvalitet och resultat. Arbetet med kvalitetssäkring och utveckling behöver förstärkas. Kritiska utvecklingsområden:
21 (23) Prioritera kompetensutveckling Fastställ omvårdnadsutbildning som minimikrav Trygga personalförsörjningen Prioritera värdighetsgarantier Förstärk kvalitetssäkringsarbetet 4.2.9 Samverkan med berörda aktörer Att ha brukarens fokus ställer krav på en god samverkan mellan alla aktörer kring brukaren och kring gruppen äldre. Målsättningen är att brukaren inte ska känna av de organisatoriska gränserna. Det ställer stora krav på en utvecklad samverkan och nya samverkansformer. De olika samverkansaktörerna inom äldreomsorgen finns på olika nivåer och träffas i olika sammanhang. Kring den enskilde sker samverkan mellan olika yrkeskategorier och med primärvård och sjukhus. På ett organisatoriskt plan sker samverkan mellan äldreomsorgen och privata hemtjänstutförare, entreprenadutförare, pensionärsorganisationer (kommunala pensionärsrådet och verksamhetsrådet) och svenska kyrkan. Internt inom kommunen sker samverkan bland annat kring samhällsplanering och tillgänglighet. För att utveckla samverkan kring brukaren och på ett organisatoriskt plan bör nya samverkansformer utvecklas. Särskilt tyngd bör ges åt att vidareutveckla samverkan och erfarenhetsutbyte med primärvård och sjukhus. Kritiska utvecklingsområden: Förstärk samarbetet och erfarenhetsutbytet med primärvård och sjukhus 4.3 Slutord Inom de närmaste åren kommer troligtvis ingen drastisk ökning av äldre att ske. En tydlig ökning i antalet 80 år och äldre kan ses kring år 2018. De närmaste åren är dock avgörande och av strategisk betydelse inför framtiden. En framgångsfaktor är att göra rätt saker i rätt tid och samtidigt hushålla med resurser. Förhoppningen är att äldreomsorgsplanen ska vara en god investering inför framtiden, både för kommunens äldre och resursmässigt för kommunen.
22 (23) Bilaga - Begrepp och definitioner Anhörig en person inom eller utom hushållet som vårdar eller stödjer närstående. Avlösning är för den som ger stöd och service till en närstående i hemmet. Avlösning innebär att en person tillfälligt övertar omvårdnaden av den närstående. Det kan ske regelbundet eller vid akuta behov alla tider på dygnet. Används synonymt med närståendestöd. Biståndshandläggare arbetar på uppdrag av socialnämnden och beslutar om och i vilken omfattning hjälp ska beviljas. Biståndsbeslut kallas det beslut om och i vilken omfattning hjälp ska beviljas och som fattas av biståndshandläggarna. Dagverksamhet en biståndsbedömd insats enligt socialtjänstlagen och som syftar till att tillgodose sociala behov. Eget/ordinärt boende begreppen eget och ordinärt boende används synonymt. Hemsjukvård innebär sjukvårdsinsatser som ges enligt hälso- och sjukvårdslagen i eget/ordinärt boende och särskilt boende. Insatserna ges av sjuksköterska eller på delegation/ordination av undersköterska. Hemtjänst en biståndsbedömd omvårdnadsinsats som ges enligt socialtjänstlagen i eget/ordinärt boende. Hemvård integrerad hemtjänst och hemsjukvård. Korttidsboende en biståndsbedömd insats enligt socialtjänstlagen och som riktar sig till enskilda och dess anhöriga/närstående som har behov av avlösning, rehabilitering eller vård i livets slutskede. Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) har ett övergripande medicinskt ansvar för rehabilitering inom den kommunala hälso- och sjukvården. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) har ett övergripande medicinskt ansvar för den kommunala hälso- och sjukvården, exklusive rehabilitering. Närstående en person som har behov av omsorg, vård eller stöd. Närståendestöd se definition av avlösning. Rehabilitering innebär rehabiliterande insatser som ges enligt hälso- och sjukvårdslagen i eget/ordinärt och särskilt boende. Insatserna kan ges av arbetsterapeut, sjukgymnast eller på delegation/ordination av undersköterska. Seniorboende ett samlingsbegrepp för former av ordinärt boende som utmärks av god tillgänglighet och tillgång till gemensamhetslokaler. Viss uppnådd ålder krävs för att få flytta in. Ingår i ett breddat utbud av bostäder och tjänster inom den ordinarie bostadsmarknaden. Särskilt boende se definition av vård- och omsorgsboende. Trygghetsboende är bostäder för äldre, oftast de som passerat 80 år. Trygghetsbostäder ska uppfylla höga krav på tillgänglighet, tillgång till gemensamhetslokaler, servicevärd/-värdinna eller motsvarande och trygghetslarm. Kommunen kan välja att subventionera gemensamhetslokalerna. Hyresgästernas eventuella behov av vård och omsorg tillgodoses av behovsprövad hemtjänst och/eller hemsjukvård på motsvarande sätt som i ordinärt boende. Utskrivningsklar patient patient som av den behandlande läkaren inte längre bedöms behöva vård inom länssjukvården. Vård- och omsorgsboende är en boendeform för äldre som idag kallas särskilt boende. Omfattas av
23 (23) rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen. Vård- och omsorgsboende används synonymt med särskilt boende. Vårdtagare/omsorgstagare/patient/brukare en person som får vård och omsorg enligt socialtjänstlagen och/eller hälso- och sjukvårdslagen, begreppen används synonymt. Vårdgivare innebär främst primärvård, länssjukvård och kommunal hälso- och sjukvård.