Antibiotika ur ett tandvårdsperspektiv

Relevanta dokument
Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Antibiotikaprofylax i tandvården

Antibiotikaresistens en av vår tids stora utmaningar II - vad kan VI göra?

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2018 Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2017 Öppenvård och sjukhus

zccompany Hygien och smitta seminarium 2018 Antibiotikaresistens Astrid Lundevall Strama Stockholm 20 november 2018

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården

Bakteriell endokardit

ANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama

Rekommendationer för antibiotikabehandling i tandvården

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2016 Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport Öppenvård och sjukhus

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrappport Öppenvård

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen

Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

TANDVÅRDENS LÄKEMEDEL Redaktörer: Lena Rignell och Susanne Mirshahi

zccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare

Vecka 47-studie inom tandvården i Stockholms län 2013

Nya rekommendationer - antibiotikabehandling i tandvården

Antibiotikaförskrivning och resistens. Strama Stockholm Annika Hahlin

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Antibiotika och resistens 24 november. Välkomna! Sidan 1

Riktlinjer Antibiotika profylax i Tandvården

Tillsammans tar vi nästa steg

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1

STRAMA aktuellt. Välkomna! Sidan 1

Antibiotika i parodontalbehandling T5 HT14

Vårdrelaterade infektioner i tandvården

Antibiotika i tandvården

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården

DEL ETT AV TRE TEMANUMMER Antibiotikaprofylax i tandvården

Antibiotikaprofylax vid ortopedisk kirurgi

ANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama

ANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama

Metoder för övervakning och återkoppling av antibiotikaförskrivning

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartalsrappport

Strama - antibiotikafrågor och resistens. Stramas huvudbudskap Aktuellt om resistens - VRE. Aktuellt om resistens - VRE

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården

Antibiotikaförskrivning

Antibiotika i tandvården. Örebro 16 maj 2016 Övertandläkare Johan Blomgren

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport Öppenvård och sjukhus

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! Sidan 1

BARN, infektioner och antibiotika

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län. Kvartalsrapport Öppenvård och sjukhus

Pneumoni på vårdcentral

Dokumentrubrik. Läkemedel Antibiotikaprofylax vid kirurgi

Strama Jönköping. Årsrapport Strama Jönköping

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport Öppenvård och sjukhus

Introduktion, antibiotikaförbrukning, Stramaarbete inom slutenvård

Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning , Uppsala Anders Heimdahl

Antibiotikaförbrukning i Region Stockholm (SLL) Kvartalsrapport Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län. Kvartalsrapport Öppenvård och sjukhus

Gröna häftet, uppdaterats. Det

Dagordning Stramamöte

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal

Strama för sjuksköterskor

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2013 Öppenvård och akutsjukhus

Överdiagnostik av penicillinallergi

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartalsrappport

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 2017

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 4, Publicerat på SMI:s hemsida den 2/2-2012

Användning av antibiotika och handläggning av infektioner

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Handläggare Datum Diarienummer Ingemar Hallén A1

Giltighetstid: längst t om

Svar på skrivelse från Thomas Bengtsson (MP) om antibiotikaresistens

Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 4, 2009

Ansvarsfördelning mellan allmän- och specialisttandvård

Klinisk farmakologi. Royne Thorman, Tandläkare, MD.

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2010

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning

Strama Jönköping Kvartalsrapport

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m juni 2017

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2009

Höstmöte Vad händer på Stramafronten?

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 2016

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m vt2018

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017

Antibiotikaförskrivning inom tandvården en studie på Tandvårdshögskolan i Malmö

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Strama Stockholm. Infektionsverktyget Annika Hahlin, apotekare

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2010

Vi ligger tvåa i riket, oavsett veterinärer med eller ej! Rullande 12 ligger vi trea men fyra om veterinärrecepten är med.

Antibiotikarapport LVN 2016

Hur kan vi samarbeta i ett Strama-nätverk? Mats Erntell Smittskyddsläkare och ordförande Strama Halland, vice ordförande Strama-rådet vid SMI

Strama ÖLL. Mårten Prag, Inf klin USÖ Läkemedelskommittén

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

Transkript:

1 Antibiotika ur ett tandvårdsperspektiv Annika Hahlin Leg. apotekare

Modern hälso- och sjukvård kräver antibiotika

Använd antibiotika rätt! Resistensutveckling Förhindra komplikationer Rädda liv

Förskrivning i Sverige

5 APP Strama Nationell nu med tandvårdsrekommendationer! Läsbar från www.strama.se

6 Minskad antibiotikaförskrivning Sverige!

1400 Uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare och år för olika åldersgrupper i Sverige 1987-2018 Källa: Apoteket AB och ehälsomyndigheten 1200 Recept / 1000 invånare och år 1000 800 600 400 0-4 5-14 15-64 65* - All age groups 200 0 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2018 sågs en minskning (- 4,2 %) av uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare i Sverige jämfört med 2017. Minskningen skedde i alla åldersgrupper utom för de allra äldsta (90+).

Antibiotikarecept till invånare i Stockholms län från arbetsplatser i länet 2018 Källa: Concise, ehälsomyndigheten Tandläkare 7% Övriga 6% Närakuter 12% Vårdcentraler 43% Privatläkare 15% (N 684 000 recept) Akutsjukhus 17% I övriga förskrivare ingår bland annat geriatrik, kommunal hälso- och sjukvård samt företagshälsovård.

30 25 Uthämtade antibiotikarecept* från tandläkare till invånarna i respektive län Källa: Concise, ehälsomyndigheten - 7,3 % i Sverige senaste året 2016 2017 2018 Recept / 1000 invånare 20 15 10 5 0 Antibiotikaförskrivningen från tandläkare har minskat i alla län senaste åren. År 2018 minskade förskrivningen i Sverige med 7,3 % jämfört med 2017. Invånarna i Stockholms län får förhållandevis mycket antibiotika från tandläkare, men minskningen per 1000 invånare i länet under 2018 var hela 9,3 %. *J01 exkl metenamin

25 Uthämtade antibiotikarecept från tandläkare till patienter i Stockholms län 2013-2018 Källa: Concise, ehälsomyndigheten Recept / 1000 invånare 20 15 10 2013 2014 2015 2016 2017 2018 *metronidazol ATC-kod P01AB01 5 0 fenoximetylpenicillin amoxicillin metronidazol* klindamycin doxycyklin erytromycin Antibiotikaförskrivningen från tandläkare har minskat stadigt senaste åren. År 2018 minskade uthämtade antibiotikarecept i länet med 9,3 % jämfört med 2017. Det är framförallt recept med fenoximetylpenicilllin (PcV) som har minskat över tid. Mellan 2017 och 2018 minskade PcV med 10 %.

100 Uthämtade antibiotikarecept* från tandläkare för olika åldersgrupper i Stockholms län 2008, 2013 och 2018 Källa: Concise, ehälsomyndigheten Recept / 1000 invånare 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2013 2018 Ålder *J01 exkl metenamin Antibiotikaförskrivningen från tandläkare har minskat senaste åren i alla åldersgrupper, men särskilt i åldrarna 65-74 år. Förbättrad tandhälsa i de här åldersgrupperna har stor betydelse. Invånarna i Stockholms län får ändå förhållandevis mycket antibiotika från tandläkare.

12 Uppföljning av egen förskrivning

Antal fall 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Anmälningspliktig antibiotikaresistens i SLL 2000-2018 Källa: Folkhälsomyndigheten MRSA PNSP VRE ESBL ESBL-karba 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Andel MRSA av Staphylococcus aureus i blododlingar 2007 Det går att bryta utvecklingen: 2017 EARS-Net, Data från blododlingsisolat ECDC, nov 2018 Vårdhygien hjälper!

Andel ESBL av E.coli i blododlingar 2007 2017 EARS-Net, Data från blododlingsisolat ECDC, nov 2018

16 Hur ska vi kunna fortsätta behandla infektioner? Inte antibiotika i onödan Rätt preparat, dos och behandlingstid Snabbare och bättre diagnostik God vårdhygien Vaccinera mera

www.skyddaantibiotikan.se

18 Antibiotikaprofylax i tandvården

19 Huvudbudskap Rutinmässig profylax rekommenderas inte Gott munhålestatus Infektionsförebyggande tandvård Bedöm patientens samtliga riskfaktorer Profylax ska ges till ett fåtal definierade riskpatienter vid vissa odontologiska ingrepp

Endokarditprofylax eller ej? En komplicerad fråga, där den internationella diskussionen fortgår. 1. Tidigare försiktighetsprincipen gällde 2. ABR-problemet växer: alla indikationer för antibiotika omvärderas, och evidens krävs för indikation. t ex NICE-riktlinjerna 2008 uppföljning 2011 3. Fortsatt uppföljning av resultaten av ändrad profylaxpolicy (2015) inte helt solklara varken för eller emot (ESC). Liten förskjutning åter mot försiktighetsprincip. 4. Europeisk och nationell (LV 2016) rekommendation därför nu: Endokarditprofylax kan övervägas vid tung indikation (cyanotiskt eller opererat medfött hjärtfel; inopererad klaff; tidigare endokardit) om ansvarig läkare/kardiolog så bedömer.

22 Tillägg LV 2016 Antibiotikaprofylax för att förebygga endokardit kan dock övervägas efter individuell bedömning av ansvarig läkare till patienter med hög risk för endokardit definierade av European Society of Cardiology 2015. Ansvarig läkare ansvarar för att patienten och dennes tandläkare/tandhygienist erhåller aktuell information om att antibiotikaprofylax mot endokardit bör ges. Ingrepp där antibiotikaprofylax kan vara aktuellt enligt tillägget ovan är tandextraktion, subgingival depuration ("tandstensskrapning") och dentoalveolär kirurgi.

Cardiac conditions at highest risk of infective endocarditis for which prophylaxis should be considered when a high-risk procedure is performed European Society of Cardiology, 2015 CHD = congenital heart disease; IE = infective endocarditis. a Class of recommendation. b Level of evidence. c Reference(s) supporting recommendations.

24 Aktuella för profylax: Gravt hjärtsjuka med hög risk för endokardit Ledprotesoperation inom 3 månader Infektionskänsliga patienter Ingrepp i strålbehandlat käkben Patienter behandlade med iv bisfosfonater Anomalikirurgi, frakturkirurgi, bentransplantation, implantatkirurgi Sinuskommunikation

25 Riskfaktorer för patienter som är multisjuka, gamla och/eller har flera riskfaktorer som kan predisponera för infektioner: Dåligt inställd diabetes mellitus Malignitet Kronisk inflammatorisk sjukdom Immunsupprimerande sjukdom eller behandling med immunsupprimerande läkemedel Uttalad parodontit och andra inflammationstillstånd i munhålan utgör lokala riskfaktorer Högre prednisolondos (>10 mg dagligen) och biologisk behandling (till exempel TNF-hämmare) kan ge allmänt ökad infektionsrisk.

26 Implantatkirurgi och profylax Preoperativ AB reducerar risken för implantatförlust med 2% NNT=50 Sub-analys singel-implantat visar ingen effekt Primärstudier visar stor klinisk heterogenitet avseende intervention (typ av kirurgi) och rökning. Vid okomplicerad kirurgi har profylaktisk AB troligtvis *Odontologisk Riksstämma 2016 Hultin ingen effekt!

27 Strålbehandlat käkben Rekommendation för antibiotika till patienter som strålbehandlats mot munhålan. Tandläkartidningen 2016;109(5):58-9.

28 Rekommendation gällande antibiotika till patient som erhållit strålbehandling Benskadande ingrepp vid stråldos < 30 Gy mot käkbenet i aktuellt område. Samtliga ingrepp i mjukvävnad och tänder oavsett stråldos. Ingen profylaktisk antibiotika ges. Benskadande ingrepp vid stråldos > 30 Gy mot käkbenet i aktuellt område och avsaknad av andra riskhöjande faktorer enligt tabell 1. 2 g amoxicillin ges 1 tim preoperativt. Vid Pc-allergi: 600 mg klindamycin 1 tim pre- operativt. Benskadande ingrepp vd stråldos > 30 Gy mot käkbenet i aktuellt område på patent med samtidig förekomst av andra riskhöjande faktorer enligt tabell 1. Behandling med penicillin-v 1,6 g x 3 i 5 7 dagar kan övervägas. Vid Pc-allergi: klindamycin 150 mg x 3 i 5 7 dagar. I undantagsfall kan längre behandling behövas.

29 Kontakt med behandlande läkare kan behövas Inför blodiga odontologiska ingrepp hos multisjuka (främst extraktion, depuration och dentoalveolär kirurgi) rekommenderas kontakt med behandlande läkare För multisjuka patienter med t.ex. okontrollerad diabetes, svår autoimmun/inflammatorisk sjukdom eller med samtidig förekomst av flera riskfaktorer eftersom justering då kan vara aktuell av pågående medicinering i samband med tandbehandlingen, och ev antibiotikaprofylax.

30 Antibiotikaprofylax rekommenderas ej vid följande tillstånd där måttlig påverkan på infektionsförsvaret kan förekomma: Borttagen mjälte Cystisk fibros Dialysbehandling Downs syndrom Organtransplantation utan tung cytostatikabehandling Malign tumör utan tung cytostatikabehandling Inflammatorisk och reumatologisk sjukdom med god sjukdomskontroll Kortisonmedicinering Välinställd diabetes. (Vid dålig kontroll överväg att skjuta upp ingreppet) HIV Thalassemi, Sicklecellanemi Hypogammaglobulinemi, subklassbrist

31 Preparat och dos: Peroral administrering: engångsdos ges 60 min före ingreppet Förstahandsval: Vuxna: amoxicillin 2 g Barn: amoxicillin 50 mg/kg kroppsvikt PcV mer oförutsägbar absorption och kortare halveringstid rekommenderas inte! Vid pc-allergi: klindamycin 600 mg eller 15 mg/kg (barn)

32 Vem ansvarar? Antibiotikaprofylax förskrivs / ordineras i regel av tandläkare. Oavsett om behandlande läkare förordar eller avråder från antibiotikaprofylax så är det tandläkaren som är ansvarig för såväl beslut om att ordinera antibiotikaprofylax som för beslut om att avstå från detta.

33 Antibiotikabehandling i tandvården

34 Behandling av dentala infektioner Dränage av stor vikt för akutpatienter med infektion - eventuellt kompletterat med antibiotika Det finns ingen kontraindikation mot kirurgisk åtgärd i infekterad eller inflammerad vävnad.

35 Indikation för antibiotika Kraftig infektion med tecken på allmänpåverkan eller spridning Kraftig svullnad Feber Svårt att gapa/svälja

36 Remittera vid tecken på allvarlig infektion. Svåra infektioner remittera eller behandla i samråd med specialist

37 Antibiotikabehandling i tandvården: 1:a hand: PcV Vuxna: 1,6 g x 3 i 5-7 dagar Barn: 25 mg/kg x 3 i 5-7 dagar 2:a hand: PcV + metronidazol Vuxna: 400 mg x 3 i 5-7 dagar Barn: 7,5 mg/kg x 3 i 5-7 dagar Pc-allergi: klindamycin Vuxna 150 mg x 3 i 5-7 dagar Barn: 5 mg/kg x 3 i 5-7 dagar

38 Antibiotika Ej antibiotika Aggressiv parodontit - specialist Nekrotiserande gingivit och parodontit Periimplantit specialist Sinuskommunikation profylax Replantation av exartikulerad tand Osteomyelit - specialist Kronisk parodontit Parodontal abscess Pulpit Apikal parodontit Akut perikoronit Alveolit Slemhinneinfektioner

1

40

Primärvårdsstudie: Vad utmärker en lågförskrivande enhet? Ledarskap och stöd till lokala opinionsledare Tid och forum för diskussion om handläggning av patienter med infektioner inom och mellan yrkesgrupper Schemalagd fortbildning Interprofessionellt samarbete (samsyn)