Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland

Transkript

1 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland

2 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala rekommendationer inom landsting & olika medicinska vårdprogram ursprung tradition och användning för säkerhetsskull.

3 Uppdrag från regeringen till läkemedelsverket och SMI: behandlingsrekommendationer Uppdraget utgör en del av regeringens patientsäkerhetssatsning Efter behovsinventering; största behov rekommendationer för antibiotikaprofylax i tandvården Regeringen Läkemedelsverket & SMI Behandlingsrekommendation er för tandvården

4 Bakterier från munhålefloran agens vid vissa fjärrinfektioner ex. infektiös endokardit sepsis hos gravt immunsupprimerade Övergående bakteriemi Hos 90% av individerna kan det ej påvisas efter 20 min. Beroende av inflammationsgrad av munhålevävnad. Risk för bakteriemi liten vid frisk vävnad. Konsensus: liten risk för fjärrinfektioner vid gott munhålestatus. Sammanställning från American Heart Association (AHA, 2007)

5 VAD KAN FÖRHINDRAS? Sepsis Endokardit Djupa ledinfektioner Hjärnabscess Akut hematogen osteomyelit Infektioner inre organ Konsesus: mycket sällan, eller endast hos särskilda riskpatienter, finns orsakssamband med invasiva ingrepp i munhålan. BAKTERIEMI Tidigare ab-profylax rekommendationer utgick från bakteriemi vid invasiva odontologiska ingrepp med påtaglig blödning. Nuvarande ab-profylax rekommendationer: alla åtgärder som involverar munhålans slemhinna kan ge bakteriemi Korrelationen till synlig blödning är svag

6 PROFYLAKTISK TANDSANERING OCH GOD MUNHÄLSA OPTIMERAD KONTROLL AV MEDICINSK SJUKDOM Remiss till tandläkare Infektionssanering Minska risk för komplikation inför kommande ingrepp Minska framtida behov av antibiotika Instrueras i god egenvård Kontakt med läkare Optimerad sjukdomskontroll minskar risk för behov av ab. Justering av medicin inför odontologiskt ingrepp. Kontakt kan vara aktuellt vid: T.ex. Reumatologiska, neurologiska, metabola etc. som behandlas med immunomodulerande läkemedel.

7 Gingivit Parodontit Mukosit Periimplantit Perikoronit Akut apikal abscess Andra abscesser

8 RISKFAKTORER Hög ålder Obesitas Nedsatt allmäntillstånd (ASAklassifikation > 2) Rökning Anemi, immunbrist (antingen primär eller förvärvad) Högriskklassificerad sårtyp (se bakgrundsdokumentation RISKINGREPP Tandextraktion Subgingival depuration Dentoalveolär kirurgi Frakturkirurgi Implantatkirurgi Bentransplantation Replantation av exartikulerade

9 RISKPATIENTER Fåtal tillstånd där säkerställd ökad risk föreligger och nytta belagts i studier. främst hos patienter med gravt nedsatt infektionsförsvar Individuell bedömning Sammanvägning medicinska och odontologiska riskfaktorer Kontakt mellan tandläkare/tandhygienist och läkare.

10 RISKPATIENTER Högdosstrålbehandlat käkben. Cancerpatienter som behandlas eller har behandlats med bisfosfonat parenteralt. Obs: vid peroral bisfosfonatbehandling föreligger ingen indikation för antibiotikaprofylax. Lågt antal neutrofila granulocyter (< 1,0 10^9/L). Vid < 0,5 10^9/L bör patienten behandlas av specialisttandläkare/sjukhustandläkare. Påtagligt defekt granulocytfunktion T.ex. Myelodysplastiskt syndrom och ärftlig kronisk granulomatös sjukdom. Pågående tung immunsuppressiv behandling T.ex. de första månaderna efter organ- eller benmärgs-/stamcellstransplantation eller i samband med avstötningsreaktion efter transplantation. Patienter som nyligen erhållit ledprotes (inom tre månader postoperativt) om samtidigt flera andra riskfaktorerföreligger och om ingreppet inte kan skjutas upp.

11 Peroral administration, som engångsdos 60 minuter före ingreppet Förstahandsval Vuxna: Amoxicillin 2 g Barn: Amoxicillin 50 mg/kg kroppsvikt Vid dokumenterad penicillinallergi Vuxna: Klindamycin 600 mg Barn: Klindamycin 15 mg/kg kroppsvikt Parenteral administrering, ges under högst ett dygn Bensylpenicillin (3 g 1 3), alternativt klindamycin (600 mg 1 3) vid penicillinallergi. Antibiotikaprofylax bör vara så kortvarig som möjligt.

12

13

14 Antibiotikaprofylax förskrivs i regel av tandläkaren. Oavsett om behandlande läkare förordar eller avråder från antibiotikaprofylax är det tandläkaren som är ansvarig för såväl beslut om att ordinera antibiotikaprofylax som beslut om att avstå från detta.

15