Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2013/14



Relevanta dokument
Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola

Kvalitetsrapport. Djurås och Bäsna förskolor

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola

Lokala arbetsplan

KVALITETSRAPPORT 2014

Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13. Tällbergs Förskola

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Kvalitetsredovisning

Förskola. Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Norum/Westerman- Annerborn

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Klockargårds förskola

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning. Förskola

Borgens förskola. Verksamhetsplan

KVALITETSRAPPORT HT 12 VT 13 BULLERBYNS FÖRSKOLA. Rauni Lundgren förskolechef

Systematiskt kvalitetsarbete

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Arbetsplan för Förskolan Tegelslagaren Läsåret 2015/2016

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Avesta Kommun. Kvalitetsredovisning

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

ARBETSPLAN 2014/2015

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete

Kyrkåsens kvalitetsredovisning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Kvalitetsanalys. Regnbågens förskola

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Svensby forskole enhet avdelning Pyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brukets förskolas kvalitetsredovisning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Kvalitetsrapport för förskolan Indianberget läsåret Ansvarig förskolechef Carola Michaelsdotter

Kvalitetsredovisning 2008/2009

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Verksamhetens namn och inriktning: Ulvsättraförskola, Reggio Emilia inspirerad Namn på rektor/förskolechef: P-O Wigsén, Eva Ivarsson

Pinnhagens kvalitetsredovisning

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Kvalitetsuppföljning läsår Ullvigårdens förskoleenhet

Byggklossens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Berghems förskola Namn på rektor/förskolechef: Inger Birgersson

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015

Sagor och berättelser

Förskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete

KVALITETSREDOVISNING

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Förskolan Toredalsgårdens vision

Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Hälsoplan för Källängens skolområde från förskola till och med skolår 9. Kalvhagens Förskola. Läsåret 2009/2010

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :07 1

FÖRSKOLAN ÅSTUGANS TRYGGHETSPLAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Åshammars Förskola kvalitetsredovisning

Arbetsplan för Herrgårdens förskola Läsåret 2015/2016

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Förskolan Mjölken. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling

Varvaterrassens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Smultronstället

Uppföljning. Normer och värden. Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag Pia Ihse

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Transkript:

Juli 2014 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2013/14 Mockfjärds förskola

Innehåll 1. PRESENTATION AV FÖRSKOLAN... 3 2. BESKRIVNING AV ÅRETS VERKSAMHET... 3 3. UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN... 3 4. RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA OCH LOKALA MÅL 3 MÅL BARNS INFLYTANDE... 3... 3... 4... 4 MÅL - ÖKA BARN SJÄLVKÄNSLA.... 4... 4... 4... 4 MÅL VARA EN BRA KAMRAT... 5... 5... 5... 5 MÅL VÄCKA NYFIKENHET GÄLLANDE SKRIFTSPRÅKET... 5... 5... 5 5. UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLAN... 6 6. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET.... 6 7. ÅTGÄRDER OCH FÖRBÄTTRINGAR UTVECKLINGSPLAN... 6 8. ANSVARIG FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN... 6 2

1. Presentation av Förskolan Mockfjärds förskola består av tre enheter Junibacken 1-4 år, Högsveden 1-4 år och Regnbågens förskola 4-5 år. Tillsammans är det nio avdelningar som under detta verksamhetsår har haft 133 barn inskrivna. Vi har haft flera barn med annat modersmål som tex finska, polska, thai och arabiska. 2. Beskrivning av årets verksamhet Under det gångna verksamhetsåret har arbetet till stor del haft fokus på att vara en bra kamrat, bli nyfiken på skriftspråket och att stärka barnens självkänsla och tillit till sin egen förmåga. Pedagogerna har arbetat med att utveckla den pedagogiska dokumentationen samt användandet av digitala verktyg både för den egna dokumentationen och i barnens lärprocesser. Kompletterande utbildningsinsatser har gjorts för att bredda TKT-kompetensen bland pedagogerna. All personal har genomgått en fördjupning av kärnprocessen i Den goda förskolan och under verksamhetsåret har alla personal genomfört den grundläggande brandskyddsutbildningen. 3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Något som framkommit genom utvecklingssamtalen är det en bra kamrat som föräldrarna anser vara en mycket viktig uppgift för förskolan att arbeta med. Samtliga arbetslag har fört loggbok över verksamhetens utveckling under den pedagogiska utvecklingstiden, PUT. Genom att göra LOTUS kan personalen se om arbetet som pågår leder mot förskolans läroplansmål. 4. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella och lokala mål MÅL Barns inflytande På förskolan har vi under året jobbat med att öva förmågan att uttrycka sig och tala inför grupp, detta i sin tur leder till att barnen har fått tränat sin förmåga att lyssna och visa respekt då någon kamrat berättar. På äldrebarnsavdelningarna planerar barnen själva gymnastikpassen, några barn åt gången tillsammans med en pedagog. Barnen leder sedan de planerade aktiviteterna med stöd av en pedagog utifrån önskemål. Efter passet görs en utvärdering så dokumenteras. Bland de yngre barnen har uppgifter som 3

att berätta om något med koppling till hemmet. Några barn har lånat med förskolans Ipad hem och fotograferat och sedan berättat runt bilderna för kamraterna på förskolan. Några barn har tagit med en betydelsefull sak hemifrån och berättat om den inför gruppen. Ett sätt att påvisa barns inflytande är att ha en lista, väl synlig på avdelningen, där de önskemål som inte kan infrias omgående skrivs ner och uppmärksammas då önskan verkställs. Att få önskan nerskriven på en lapp att lägga i sin egen ficka eller på sin hylla, är också en garanti på att det som lovats kommer att uppfyllas. Oenighet då det gäller regler för landbandy, löstes genom att barnen tillsammans satte regler som sedan skrevs. Reglernas innebörd blev tydliga för alla och barnen själva påminde varandra då någon glömt eller gjorde avsteg från det överenskomna. Hitta en metod att tydliggöra för både barn och pedagoger att alla barn får möjlighet att påverka innehållet i den dagliga verksamheten på förskolan. MÅL - Öka barn självkänsla. Arbetet med att stärka barnens självkänsla har genomsyrat hela förskolan under året. De yngsta barnen har getts möjlighet och tid att klara av saker själva som att klättra upp på stol och skötbord, lägga på mat och hälla själv samt vid påklädning ges de tid och möjlighet att klara det själv. Personalen har även uppmuntrat barnen att hjälpa varandra vilket har visat sig vara en framgång, då många nu själva erbjuder en kamrat hjälp. Många av de äldre barnen som varit nyfikna på bokstäver har under året börjat skriva egna ord och några har också knäckt läskoden. Då bokstavsintresset har varit stort bland barnen har detta även påverkat barn som tidigare inte visat något intresse för bokstäver och som nu frågar och skriver av önskade ord. Personalens uppmuntran till självhjälp och att hjälpa en kamrat har varit en framgångsfaktor. För de äldre barnen har avdelningen rustats med ord och bokstäver, även här har uppmuntran att hjälpa varandra gett gott resultat. Förskolan personal har hitta en bra metod som har visat sig ge resultat då det gäller ökad självkänsla hos barnen, något som vi kommer att bibehålla. 4

MÅL Vara en bra kamrat Att vara en bra kamrat, uttrycker föräldrarna vid utvecklingssamtalen, är en uppgift som förskolan ska lägga stort fokus på. Arbetet har gjort att användningen av hårda ord har minskat bland barnen. Samtal om hur det känns i kroppen när någon sagt eller gjort något dumt har gjort att de äldre barnen kan sätta ord på sina egen känslor i större omfattning än tidigare. Metoder som man använt som att samla hjärtan i en burk då någon visat omtanke eller vänlighet har uppmuntrat barnen att vara observant både på sig själv men även på om en kamrat gör något snällt. På en avdelning har man illustrerat att bli sårad, genom att skrynkla ihop ett papper och då någon sedan sagt förlåt så har man vecklat ut papperet som då visat sig inte bli lika slätt igen. Många har vidareutvecklat kamratsolen genom att istället för strålar om hur man är en bra kamrat till att det står hur gör jag för att vara en god kamrat. Då arbetsåret startar i augusti och man har en delvis ny barngrupp så visar oss erfarenheten att det är just en bra kamrat som det är viktigt att starta med vilket ger en trygg bas att stå på vid det fortsatta arbetet under året. MÅL Väcka nyfikenhet gällande skriftspråket Att förstå att bokstäver tillsammans kan bilda ord är det många av de äldre barnen på förskolan som kommit till insikt om. Barn om tidigare inte visat något som helst intresse för bokstäver och att skriva sitt namn har entusiasmerats av kamraters iver att lära och förstå. Detta har dessutom medfört att barnens ordförståelse har utökats. Förskolan har erbjudit spännande bokstavsspel både genom lärplattan och som traditionella spel. Bokstäver och ord har fyllt förskolan och barnen har fått möjlighet att skapa ord genom olika tekniker. På en av äldrebarnsavdelningarna har barnen haft en egen loggbok som de valt ut bilder/foton till och sedan formulerat text till bilden. På de avdelningar där vi haft barn med ett annat hemspråk, har även ord skrivna på ett annat språk/alfabet funnits uppsatta på avdelningen. 5

5. Uppföljning av likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen har reviderats efter uppstarten i augusti, dock senast på kvalitetsdagen i september. På höstens föräldramöte har varje avdelning berättat för föräldrarna om hur just deras förebyggande arbete är tänkt. Då man numera även gör en riskanalys över lokalen/utemiljön och pekar på var det är lätt att en kränkning kan ske, har det inneburit att pedagogerna är mycket medvetna om dessa platser och därigenom förhindrar att kränkning sker genom att vara närvarande just där. Viktigt är att hitta rutin för att informera vikarier och elever om vår likabehandlingsplan. Viktigt är att arbetet med revideringen av planen ska ske tillsammans med barnen och i samråd med föräldrarna. Att fortsättningsvis inte ha en färdig plan att presentera på hösten föräldramöte, utan ett förslag som bygger på samtal med barnen. Att på mötet diskutera vidare tillsammans med föräldrarna och gemensamt komma fram till hur planen ska se ut. Viktigt är också att föra en diskussion ute i verksamheten bland pedagoger och tillsammans med barn och föräldrar vad kränkning innebär för var och en. 6. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet. Förskolan i Mockfjärd har under de senaste åren hittat ett bra arbetssätt då det gäller att arbeta mot förskolans mål gällande Normer och Värden. Detta visar sig i att barnen är hänsynsfulla, hjälpsamma och är goda kamrater. Trots att det har varit stor personalfrånvaro och brist på vikarier har pedagogerna skapat förutsättningar för barnen att utvecklas och trivas på förskolan. 7. Åtgärder och förbättringar utvecklingsplan Då vi i på förskolan här i Mockfjärd har barn från en mängd olika kulturer vill jag se att pedagogerna tar ytterligare ett steg då det gäller att forma förskolans avdelningar så att det syns både i miljön och verksamheten att barngruppen representerar olika kulturer. Då jag haft medarbetarsamtal under juni månad med personalen så har det kommit upp ett flertal områden som pedagogerna önskar utveckla i sitt arbete med barnen. Uteverksamheten, NTA, kreativt skapande och musik är några områden som pedagogerna kommer att utveckla ytterligare. 8. Ansvarig för kvalitetsredovisningen Biträdande förskolechef Ulla Nyman Gustafsson 6