STADSBYGGNADSKONTORET PLANAVDELNINGEN SID 1 (13) 2011-01-26 Handläggare: Eva Strömbäck Tfn 08-508 282 52 Till Stadsbyggnadsnämnden Redovisning av plansamråd och ställningstagande inför fortsatt planarbete för område vid Bryggvägen mm i stadsdelen Gröndal (ca 320 lägenheter) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av plansamrådet och beslutar att detaljplan ställs ut i enlighet med kontorets utlåtande. Susanne Lindh Torsten Malmberg Bilaga: Samrådsredogörelse daterad 2011-01-26 Box 8314, 104 20 Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon 08-508 26 000. Fax 08-508 27 170. stadsbyggnadskontoret@sbk.stockholm.se Malin Olsson Sammanfattning Stadsbyggnadskontoret har genomfört plansamråd för områden vid Bryggvägen och Gröndalsvägen i Gröndal. Samrådsförslaget innehöll i huvudsak ca 350 bostäder. Under samrådet framfördes kritik från närboende, allmänheten och vissa remissinstanser mot hela eller delar av den föreslagna bebyggelsen. De närboende vänder sig mot att området utvecklas till mer innerstadslika förhållanden. Ingrepp i Ekensberghöjden kritiseras liksom att strandskyddet i området upphävs. Viss acceptans för bebyggelsen finns, då framförallt på kontors- och industrifastigheterna. Flertalet remissinstanser tillstyrker planförslaget men framför synpunkter i sak, framförallt vad gäller natur, miljö och riskfrågor och önskar kompletterande redovisning. Länsstyrelsen ser inte skäl att upphäva strandskyddet för en del av bebyggelsen närmast vattnet. Med anledning av detta förordar kontoret att planen revideras och bebyggelsen minskas enlig länsstyrelsens direktiv. www.stockholm.se/sbk
SID 2 (13) Kontorshus Aromatic Kanotklubb Flygbild över området. Illustration: Ny bebyggelse i samrådsförslaget. Efter samrådet förslås att exploateringen i kv D minskas efter direktiv från länsstyrelsen. UTLÅTANDE Bakgrund Inom stadsdelen Gröndal med angränsande stadsdelar Liljeholmen, Aspudden och Midsommarkransen pågår ett stort stadsutvecklingsarbete. Som ett led i utvecklingsstrategin har exploateringsnämnden beviljat Fastighetsbolaget
SID 3 (13) Bygg Vesta AB markanvisning för uppförande av lägenheter längs Bryggvägen och Klyvarvägen i Gröndal. Planförslaget omvandlar även två privata industrifastigheter Storseglet 3 och 5 till bostadsändamål och befintliga byggnader rivs. Stadsbyggnadsnämnden fattade beslut om start av planarbetet den 14 maj 2009. Gällande planer Översiktsplan Gröndal anges i översiktsplanen, ÖP 99 som tät stadsbebyggelse. Enligt översiktsplanen bör staden byggas inåt och redan exploaterad mark återanvändas och äldre industriområden omvandlas till stad. Ett sammanhållet strandstråk mellan Årstaskogen och Vinterviken eftersträvas. Möjligheterna till strandpromenad längs Mälarstranden är på sina ställen idag begränsade, då arbetsplatser blockerar strandkanten. I den nya översiktsplanen för Stockholm Promenadstaden som antogs av kommunfullmäktige den 15 mars 2010, redovisas Gröndal fortsatt som tät stadsbebyggelse. De stadsdelar som gränsar till dagens innerstad och till de nya stadsutvecklingsområdena har det senaste decenniet blivit allt mer attraktiva. Det korta avståndet till malmarna och närheten till vatten och grönområden är självklara delar i närförorternas dragningskraft. Här finns också en väl fungerande kollektivtrafik, inte minst genom tvärbanan och tunnelbanan. Dessa stadsdelar är i huvudsak glest exploaterade i jämförelse med innerstadsbebyggelsen. Illustration: Planeringsstrategi för att koppla ihop stadsdelar och skapa mer innerstadslika förhållanden. Det övergripande målet ska vara att skapa en tätare, sammanhållen, mer mångsidig och levande stadsmiljö där det finns förutsättningar till ett bredare
SID 4 (13) utbud av bostäder, verksamheter, service, kultur, upplevelser etcetera. Det innebär påtagliga förändringar inom flera av närförorterna. Samtidigt ska värdet av den kulturhistoriska och karaktärsskapande bebyggelsen från olika epoker beaktas, liksom betydelsen av attraktiva parker och naturområden. Staden bör även verka för att skapa attraktiva stråk och bättre möjligheter till rekreation vid stadens vatten. Utbyggnaden av strandpromenader ska fortsätta och bristande länkar ska om möjligt åtgärdas. I samband med omvandling av hamn- och industriområden, ska tillgängliga, levande och tillräckligt breda stråk skapas. Dessutom bör planeringen i vattennära lägen i de viktigaste stråken beakta framtida behov av kajlägen. Befintliga förhållanden Nuvarande förhållanden I Gröndal finns exempel från i stort sett hela Stockholms stadsbyggnadstradition sedan mitten av 1800-talet. Här blandas den traditionella stenstaden med äldre arbetarvillor, stjärnhus, lamellhus, punkthus, terrasshus och bostadshus från 1980- talet. Kartbild över området. På senare år har även industri- och kontorsbyggnader byggts om till bostäder. I området ligger fastigheten Storseglet 3 med en fabriks- och kontorsbyggnad som uppfördes 1985-1994. På fastigheten Storseglet 5 finns en kontors- och fabriksbyggnad från 1945-50. Byggnaden uppfördes för Aromatic Industri AB som bl a tillverkar bageriprodukter men bedriver även forskning och utveckling. Bebyggelsen i kv Storseglet är gulklassad och har ett visst kulturhistoriskt värde med en positiv betydelse för stadsbilden. I området ligger även fastigheten Paddeln 1 med Örnsbergs Kanotsällskaps klubbhus uppfört ca 1950. Byggnaden är grönklassad och är särskilt värdefull ur kulturhistorisk synpunkt.
SID 5 (13) Området präglas av den vegetationsklädda Ekensbergshöjden där naturmarken sluttar brant ned mot Mälaren på norra sidan och mot dalgången och Gröndalsvägen på södra sidan. På höjden slingrar sig parkvägar och från toppen har man en vidunderlig utsikt. Den skogsklädda förkastningsbranten mot Mälaren har stort värde för stads- och landskapsbilden. Det aktuella bebyggelseområdet ligger inom ett värdefullt kärnområde för ekar. Samrådsförslaget Det nya bostadsområdet med ca 350 lägenheter har sin entré i söder längs Bryggvägen och sträcker sig norrut mot Mälaren. Hushöjden varierar mellan 5-8 våningar och följer i stort terrängförhållandena med högre bebyggelse i söder som sedan trappar ner i höjd mot vattnet. Bebyggelsen längs Bryggvägen, nya gator och platser ger en tät struktur och skapar skydd från Essingeleden. Situationsplan: Samrådsförslaget med ny bebyggelse i grått. I ett flertal botten- och souterrängvåningar i bostadshusen ges möjlighet att anordna lokaler för olika verksamheter, exempelvis kontor, bokal, mindre butiksverksamhet, föreningslokal och dylikt. Kanotklubben kan inrätta lokaler i souterrängvåningen i kv D. Bryggan nedanför breddas för deras kanoter. För stadsdelens behov föreslås två förskolor. Förskolorna placeras i kv A och kv C. Till förskolorna finns s k utsläppsgårdar på ca 120 kvm och tanken är att barnen sedan går till en iordninggjord större lekplats vid Ekensbergshöjden eller i närområdet. Det första nya bostadshuset, en vinklad lamellbyggnad i kv A ligger väster om Essingeleden. Rakt norrut leder en ny angöringsgata från Bryggvägen in och under det nya bostadshuset i kv B vilket ligger som en skärm mot Essingeleden. Bryggvägen viker här ned mot Mälarens och områdets nya vattenfront. Ny
SID 6 (13) bostadsbebyggelse uppförs på båda sidor Bryggvägen i kv C och E. Bryggvägen avslutas vid en nyanlagd vändplan vilken utformas som ett torg. Torget inramas av ny bebyggelse och avslutas ner mot vattnet med nya bryggor som trappar sig ner mot Mälaren och ansluter till en ny bryggpromenad. Vid Mälaren placeras en lamellbyggnad i väster (kv D) och i öster föreslås tre mindre byggnadsvolymer i kv F. Byggnaderna vid vattnet nås via nyanlagda kvartersgator som utgår från den nya vändplanen/torget. En ny park föreslås i mitten av området i det som nu är en plats med stora ekar inom fastigheten Storseglet 5. Parken anläggs då industrin lagts ner och fastigheten bebyggts med bostäder. Parkeringstalet i området varierar mellan 0,8-1,0 bp/lgh för de olika bostadshusen. Huvudsakligen sker parkering i garage under husen. Hushållssopor tas omhand med mobil sopsug alternativt i en lokal sopsugningsanläggning. Grovsopor omhändertas i bostadshusen. Illustration: Vy från nordväst. I framkant det nya vändplanen/torget och den nya bryggpromenaden längs Mälaren. Illustration: Vy från söder. Ekensbergshöjden i framkant. Essingeleden till höger.
SID 7 (13) Illustration: Vy från öster. Parkeringsanläggning Vid Gröndalsvägen, under bron för Essingeleden ges byggrätt för en ny parkeringsanläggning i två plan samt markparkering. Sammanlagt 74 platser. Bilplatserna kan om behov uppstår nyttjas av boende i det nya bostadsområdet. Även en bredare allmänhet kan ges möjlighet att parkera här. Illustration: Parkeringsanläggning vid Gröndalsvägen: Vy från söder Vattenområde Förslaget innehåller ett ca 0,6 ha stort vattenområde. En befintlig tilläggsplats för persontrafikfärja finns kvar. Den trafikeras idag inte av någon färjetrafik men kan enligt riktlinjer om kollektivtrafik på vattnet i den nya översiktsplanen nyttjas som kajläge i framtiden. Samtliga bryggor ska vara tillgängliga för allmänheten men kommer inte att snöröjas under vintern.
SID 8 (13) Konsekvenser för miljön Behovsbedömning Enligt Förordning om ändring i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB), SFS 2005:356", (bilaga 2 och 4) har stadsbyggnadskontoret med stöd av stadsmuseum, brandförsvaret och miljöförvaltningen gjort en behovsbedömning av planprojektet. Förvaltningarna bedömer att en miljöbedömning och därmed en miljökonsekvensbeskrivning enligt bestämmelserna i miljöbalken 6 kap11 eller PBL 5 kap 18 inte behöver göras då planens genomförande inte förväntas medföra betydande miljöpåverkan. Bedömningen har redovisats för länsstyrelsen som delar kontorets uppfattning. Buller Området utsätts för buller från Essingeleden och snabbspårvägen. Riktvärdet på högst 55 dba ekvivalent ljudnivå utanför minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet och på uteplats / balkong kan uppnås. Bullernivåerna på lekytor för förskolebarn skiljer sig inte från kravet på högst 55 dba på tyst sida för lägenheter. Bullernivåerna på uteytor/utsläppsgård närmast Bryggvägen klaras för förskolan vid Essingeleden Luft Värdena för PM 10 inom planorådet ligger klart under gränsvärdet 50 mikrogram/m3. Värden för kvävedioxid inom planområdet ligger klart under gränsvärdet 60 mikrogram/m3 luft. Naturmiljö Planförslaget innebär intrång i naturmiljön. Områdets natur- och rekreationsvärden har i ett tidigt skede utretts av exploateringskontoret. Ekar, pilar och andra större träd inom bebyggelseområdet har mätts in. En tidig bedömning av ett för staden värdefullt kärnområde för ekar har medfört att de nya byggnaderna och gatorna placeras så att så många stora ekar som möjligt kan sparas. Den i samrådet föreslagna exploateringen medförde att 35 st större och mindre ekar fälls. Särskilt värdefulla ekar skyddas genom bestämmelse i planen. Längs strandkanten växer pilar. Även här har hänsyn tagits till att kunna spara så många av pilarna som möjligt men 9 pilar beräknas behöva tas ner. Risk Riskkällorna utgörs av transporter av farligt gods på Essingeleden samt påsegling från sjötrafiken på farleden strax utanför planområdets strand. Transporterna av farligt gods på Essingeleden medför en förhöjd risknivå inom planområdet, vilket innebär att riskreducerande åtgärder behöver beaktas vid ny bebyggelse. I planförslaget regleras därför var och hur byggnader placeras och utformas. Förhöjd risknivå för påsegling finns och utgörs främst av båtar som lägger till vid ångbåtsbryggan som ligger intill de nya byggnaderna. Risken för påsegling av bebyggelsen närmast vattnet av större och mindre fartyg som trafikerar farleden bedöms vara relativt låg, men det korta avståndet mellan farled och strand innebär dock att ett fartyg som hamnar ur kurs riskerar grundstötning p.g.a. en begränsad tid för att vidta åtgärder. För att minska risknivån regleras i planförslaget att
SID 9 (13) påseglingsskydd i form av förstärkt brygga, konstgjort grund alternativt dykdalber ska utföras. Vattenfrågor Den globala uppvärmningen påverkar Mälarens vattennivå då klimatförändringen förväntas skapa ett mer extremt väder där höga och låga vattennivåer blir allt vanligare. I en planbestämmelse regleras hur byggnader ska konstrueras för att klara en förändring av vattennivån. I enlighet med det svenska genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten har Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt beslutat om åtgärdsprogram, förvaltningsplan samt miljökvalitetsnormer för alla yt- och grundvattenförekomster i vattendistriktet. Enligt kontoret är den viktigaste frågan att utreda är hur dagvattnet tas om hand. Dagvattnet kommer att omhändertas i samarbete med Stockholm Vatten i enlighet med stadens dagvattenstrategi. Projektet minskar dessutom risken för eventuell förorening av Mälaren då industriverksamheten på platsen upphör. Strandskydd Enligt nya regler för strandskydd från 1 juli 2009 gäller strandskydd inom området. Skyddet gäller inom 100 meter från en strandlinje. Större delen av planområdet ligger inom 100 meter från Mälaren. Upphävande av strandskyddet görs av länsstyrelsen i ett separat beslut efter ansökan från kontoret. Strandskyddet bör kunna upphävas då delar av den nya bebyggelsen planeras inom fastigheter som redan idag är ianspråktagna för bebyggelse. Allmänhetens tillträde till strandområdet inskränks inte utan stärks då planförslaget ger möjlighet till en allmän strandpromenad längs vattnet vilket i dagsläget inte är möjligt då de två berörda industrifastigheterna är i privat ägo och den ena är inhägnad. Planen ger möjlighet att anlägga bryggor förbi de två fastigheterna. Stranden innehåller ingen känslig flora eller fauna enligt den s.k. rödlistan över hotade arter i Sverige. Strandskyddsgräns på land och i vatten markerat i rött.
SID 10 (13) Ekonomi På stadens mark föreslås tillkommande bebyggelse upplåtas med både bostadsrätt och hyresrätt. Staden avser att sälja respektive upplåta marken med tomträtt vilket medför en intäkt för staden. Byggherrarna bekostar all exploatering inom kvartersmark och för anslutningar mot omgivande kvartersmark och allmän platsmark. Ekonomiska åtaganden för åtgärder på allmän plats som är en konsekvens av genomförandet av detaljplanen ska regleras i exploateringsavtal mellan staden och byggherrarna. Redovisning av plansamråd Plansamråd genomfördes under perioden 7 maj 30 juni 2010. Nedan sammanfattas ett par av remissinstanserna samt synpunkter från sakägare och boende. Övriga remissinstanser återfinns i remissredogörelsen och skrivelserna i sin helhet återfinns i planakten. Enligt Länsstyrelsen föreligger särskilda skäl för upphävande av strandskyddet för exploatering i området med undantag för området väster om ett befintligt kanothus, kvarter D ( Brygghuset ). Området är idag inte ianspråktaget i lagens mening samt är av intresse för friluftslivet. I övrigt önskas klargöranden i en del i riskfrågor. Planbestämmelsen om Mälarens vattennivå bör förtydligas samt en geoteknisk utredning för skred och ras göras. Trafikverket avstyrker parkeringsgaraget under Essingeleden. Önskar komplettering med en övergripande trafikanalys, att bullersituationen för förskolornas gårdar samt lekplatsen studeras vidare samt en redovisning av barnens möjligheter att röra sig i området. Miljöoch hälsoskyddsnämnden är positiv till återanvändning av redan exploaterad mark. Kan även acceptera att natur- och parkmark används under förutsättning att naturvärden redovisas bättre. Naturskyddsföreningen anser att en särskild miljökonsekvensbeskrivning över alla stadens vattennära planprojekt måste upprättas. Motsätter sig upphävande av strandskyddet. Rådet till skydd för Stockholms skönhet är starkt kritisk till att upphäva strandskyddet då det innebär en privatisering av stranden. Kv B ligger för nära Essingeleden. Avstyrker helt kv C. Avstyrker även kv D alternativt att hushöjden sänks. Kv E tillstyrks med bättre utformning. Kv F bör utgå. Önskar generellt sett en högre arkitektonisk nivå. Kanotklubbens verksamhet bör bevaras. Stockholms stadsmuseum avstyrker planförslaget i sin helhet. Anser att området är möjligt att bebygga i mindre omfattning med bebyggelse anpassad till platsens förutsättningar. Trafikkontoret förordar ett parkeringstal på 1,0/lgh. Anser att strandpromenaden bör inrymmas mellan den naturliga strandlinjen och husen. Viktigt att ekar bevaras. Sakägare, boende, intresseföreningar och allmänhet är i huvudsak starkt kritiska till planförslaget. Motsätter sig upphävande av strandskyddet och är negativa till ingrepp i Ekensbergshöjden. Framför oro för buller och partiklar för nya boende. Påtalar en besvärlig parkeringssituation. Enstaka acceptans för viss bebyggelse finns framförallt på kontors- och industrifastigheterna. Dock ej husen närmast vattnet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Kontoret finner att den föreslagna bebyggelsen tillsammans med nya publika platser mycket väl följer de intentioner som redovisas i både gällande översikts-
SID 11 (13) plan, ÖP 99 och i den nya antagna översiktsplanen, Promenadstaden. Här skapas i ett vattennära läge ett boende med många kvaliteter och möjligheter att anordna verksamheter i bostadshusens bottenvåningar ges i planförslaget. Den planerade bryggpromenaden ger dessutom allmänheten nya möjligheter att promenera längs stranden. Ny bostadsbebyggelse vid Bryggvägen i enlighet med stadens strategi I de inkomna skrivelserna från både närboende, allmänhet och en del remissinstanser önskar man inte se Gröndal omvandlas till innerstadslika förhållanden. Man framför vikten av att bevara Stockholms karaktär med gröna obebyggda stränder och strandpromenader och man befarar att denna karaktär bryts om förslaget genomförs. Kontoret delar den åsikten men ser inte bebyggelseförslaget som ett hot mot detta då den befintliga bebyggelsen redan i dag dominerar platsen. Den gröna stranden kommer i allt väsentligt att behållas. Endast en sträcka av ca 90 meter av marken närmast vattnet föreslås bebyggas med bostäder och det är mark som redan idag utgörs av privata fastigheter. Det bryggsystem som föreslås förbi bebyggelsen möjliggör en förlängning av promenadstråket för allmänheten och erbjuder även en trevlig variation i promenaden längs vattnet. Att kanotklubben i dagsläget tänker sig vara kvar på platsen är mycket positivt. Foto: Befintlig industri- och kontorsbebyggelse. Illustration. Vy från vattnet i ett omarbetat förslag.
SID 12 (13) I projektet är målsättningen att skapa ett bra komfortavstånd mellan bryggorna och bostäderna. Både från allmänhetens sida och för de boende är det viktigt att känna att man inte inkräktar i zonen närmast bostäderna. I förslaget anser kontoret avvägningen är väl gjord både i bryggornas avstånd till husen och genom dess bredd. Det ska kännas helt otvunget för allmänheten att röra sig i närheten av bostäderna. Bryggorna kan inte läggas längre ut i vattnet då transportstyrelsen och sjöfartsverket med tanke på påseglingsrisken motsätter sig byggda anordningar längre ut i farleden. Naturmiljö, strandskydd Både miljöförvaltningen och länsstyrelsen delar till stor del kontorets åsikt att området kan bebyggas i enlighet med förslaget. För den del där länsstyrelsen har haft invändningar, området nedanför Ekensbergshöjden (kv D), där de inte finner skäl att upphäva strandskyddet i sin helhet, har frågan diskuterats med länsstyrelsen. Utifrån dessa diskussioner föreslås att projektet bearbetas och exploateringen minskas och ett större område av stranden lämnas orört. För övriga delar av strandskyddet inom planområdet planerar kontoret att hos länsstyrelsen i samband med en eventuell utställning ansöka om upphävande av strandskyddet. Situationsplan: Efter samrådet föreslås projektet bearbetas enligt länsstyrelsens direktiv och bostadshuset i kv D nedanför Ekensbergshöjden minskas. Enligt kontoret finns det inget lagligt stöd för naturskyddsföreningens påstående att på grund av att staden planerar bebyggelse vid vattnet på flera ställen måste staden upprätta en särskild MKB enligt miljöbalken för omvandling av Stockholms strandmiljö i sin helhet, med en sammanvägning av samtliga projekt. De bebyggelseprojekt som staden i dagsläget planerar vid vattnet berör endast en mycket begränsad del av stadens samlade strandområden, ca 2 %, och i princip på redan exploaterade stränder. Samtliga planprojekt med bebyggelse vid vatten följer strandskyddslagstiftningen.
SID 13 (13) Den minskade exploateringen (en minskning med ca 30 lgh) medför att ett färre antal träd kommer att behöva fällas. Även möjligheterna till utblickar från Ekensbergshöjden ökar i förhållande till ursprungsförslaget. Miljöförvaltningens önskemål och kompletterande redovisning av naturvärden och av hur eklevande arter påverkas kommer att hanteras i ett fortsatt planarbete. Bebyggelsens, placering och utformning, områdets struktur, Det väl synliga läget från ett flertal håll ställer enligt kontoret höga krav på bebyggelsens arkitektoniska utformning och delar i det fallet skönhetsrådets åsikt. I samarbetet med byggherrar och arkitekter har kontoret strävat efter att skapa en tät, struktur, anpassad till platsen, och att här hitta en variation i bebyggelsen vad gäller, volym, form och färg. Bostadshusen närmast Essingeleden bildar en mur och ett skydd för den övriga bebyggelsen. Ju längre bort från Essingeleden man kommer och ju närmare vattnet splittras bebyggelsen i viss mån upp. Fasadmaterial och färgsättning är i dagsläget inte helt klart och i ett fortsatt planarbete kommer frågorna att diskuteras vidare. Det vattennära läget med en fantastisk utsikt inbjuder gärna till stora glasytor. Det ger även husen ett lätt och transparant uttryck. Kontoret anser att det omarbetade bostadshuset i kv D kan ges en mer särpräglad karaktär. Här kan både fasadutformning och höjd ytterligare studeras. Trafikfrågor, parkering Bryggvägen trafikeras i dagsläget av ca 750 fordon /dygn. I detta ingår den tyngre trafiken till Aromatic, ca 20 fordon/vecka. Ett fullt utbyggt planförslag, ca 320 lgh väntas generera ca 800 fordon /dygn och den tyngre trafiken till Aromatic upphör då helt. Trafikkontorets och SL:s önskemål om en kompletterande trafikanalys hanteras i ett fortsatt planarbete. Planhandlingarna kommer även att kompletteras med en redovisning av hur barn och oskyddade trafikanter på ett säkert sätt kan röra sig i området. Idag råder fri parkering på Bryggvägen och ett 20-tal platser kan erbjudas. Efter en fullt utbyggd exploatering blir antalet p-platser längs Bryggvägen i princip samma antal som idag. Det parkeringstal på mellan 0,8 och 1,0 som de olika bostadsprojekten kan erbjuda anses rimlig vid denna typ av exploatering. I planförslaget redovisas två parkeringsgarage helt eller delvis under Essingeleden/Gröndalsbron. I ett inledande skede av planarbetet diskuterades placeringen av parkeringsgaraget vid Gröndalsvägen med trafikverket (dåvarande vägverket) och föreslagen placering togs fram gemensamt. I och med att trafikverket i sitt remissvar avstyrker båda garagen med hänvisning till riskerna med ev. bränder och rökutveckling under bron har förnyad kontakt tagits och diskussionerna kommer att fortsätta. Även länsstyrelsen och SL har uttryckt farhågor om riskerna för trafikeringen av Essingeleden och snabbspårvägen. I diskussioner med SL bedöms teknisk lösning finnas med bl utformning av garaget och ventilationssystemet som kan hantera en eventuell brand. Både stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret ser stora fördelar med att ha kvar de föreslagna parkeringsmöjligheterna och förordar att de är kvar.