Utvärdering av "Rörelse av vikt - en hjärtesak Elisabeth Strömblad, Ronny Weylandt, Emily Hasselgren
2(20) Sammanfattning Syftet med denna utvärdering var att undersöka huruvida projektplanens uppsatta effektmål uppfyllts eller ej. Utvärderingens frågeställningar handlade främst om familjernas attityder gentemot samtalet hos BVC och Rörelse av vikt -materialet samt BVC-sjuksköterskornas upplevelser av projektet. Utvärderingen har bestått av två delar. Den första delen omfattade en enkätundersökning som riktade sig till 4-åringarnas föräldrar. Totalt 739 enkäter besvarades vilka utgör dataunderlaget för den kvantitativa delen av utvärderingen. Den andra delen av undersökningen bestod av semistrukturerade intervjuer med sju BVC-sjuksköterskor och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet från enkäterna visade att de flesta familjer samtalat om levnadsvanor hos BVC samt att de tyckte om och använde materialet Rörelse av vikt. Ungefär en femtedel uppgav att de förbättrat sina levnadsvanor till följd av materialet eller samtalet. Målet om att 50 procent av familjerna skulle ha förändrat något i sina levnadsvanor uppfylldes således inte. Det mest centrala resultatet från intervjuerna var att BVC-sjuksköterskorna ansåg att samtalet med familjerna blivit bättre i och med utbildning och materialet kopplat till projektet. De upplevde således att det var enklare att ta upp känsliga frågor om levnadsvanor samt att materialet underlättade för dem att vända sig till barnet i samtalet. Slutsatsen är att projektet bidragit till att förenkla BVC-sjuksköterskornas samtal och att materialet fungerat som ett pedagogiskt bra arbetsverktyg. Föräldrarna har uppgett att de gjort levnadsvaneförbättringar till följd av materialet och samtalet. Huruvida dessa förbättringar leder till någon långsiktig förändring av levnadsvanor går inte att förutse. För det krävs bättre anpassade metoder och ett mer genomtänkt urval. Rekommendationen inför eventuell framtida utvärdering blir följaktligen att skapa tydliga och mätbara mål samt att de frågor som ställs i exempelvis enkäter eller intervjuer har en direkt koppling till dessa mål. En reflektion bör också ske över metodval och urvalsstrategi för att i så hög grad det är möjligt mäta det som avses.
3(20) Innehållsförteckning 1 Inledning 4 1.1 Syfte och frågeställningar 5 1.1.1 Syfte 5 1.1.2 Frågeställningar 5 2 Metod 5 2.1 Enkäter 6 2.1.1 Avgränsningar, urval och bortfall 6 2.1.2 Genomförande 6 2.1.3 Etiska överväganden 6 2.2 Intervjuer 7 2.2.1 Avgränsningar och urval 7 2.2.2 Grad av standardisering och strukturering 7 2.2.3 Genomförande 8 2.2.4 Etiska överväganden 8 3 Resultat 8 3.1 Enkäter 8 3.2 Intervjuer 12 3.2.1 BVC-sköterskornas upplevelser av materialet 12 3.2.2 BVC-sköterskornas erfarenheter av arbetssättet 12 3.2.3 BVC-sjuksköterskornas upplevelser av projektets effekter 13 3.2.4 BVC-sköterskornas upplevelser av samtalet nu och då 14 3.2.5 BVC-sköterskornas erfarenheter av samarbetet med FHC 14 4 Diskussion 14 4.1 Resultatdiskussion 14 4.2 Metoddiskussion 15 4.3 Slutsatser 16 4.4 Rekommendationer 16 5 Referenslista 17 6 Bilagor 17 6.1 Familjeenkät 17 6.2 Intervjuguide 19
4(20) 1 Inledning Till följd av ohälsotalen i Jämtlands län beslutade Folkhälsocentrum (FHC) att initiera det hälsofrämjande projektet Rörelse av vikt en hjärtesak för Jämtlands län för barn i 4-årsåldern samt deras föräldrar. Projektets främsta syfte var att främja familjers hälsa, öka medvetenheten om hälsosamma levnadsvanor samt bidra till minskad förekomst av övervikt hos barn i Jämtlands län. Redan år 2006 tog Folkhälsostrategen på Jämtlands läns landsting kontakt med Kulturverkstan för att ta fram ett hälsofrämjande material för 4-åringar vilket resulterade i en illustrerad bok med storsjöodjuret Birger som frontfigur samt en cd-skiva med tillhörande musik. Det materialet delades då ut till alla 4-åringar under sitt besök på BVC och skickades ut till ett flertal förskolor i länet. Ingen utvärdering gjordes och insatsen avslutades då det inköpta materialet tog slut. Eftersom materialet var mycket uppskattat av föräldrar, BVC-sjuksköterskor samt personal på förskolorna valde FHC att återigen använda sig av det. Skillnaden var att syftet nu var att stärka BVC-sjuksköterskornas samtal om levnadsvanor samt utvärdera om familjerna blev motiverade att förbättra sina levnadsvanor. Tanken var att materialet skulle fungera som ett verktyg i samtalet med den enskilda familjen om deras levnadsvanor. Förhoppningen var att utbildningarna samt materialet skulle motivera BVC-sköterskorna att i större utsträckning än tidigare samtala om levnadsvanor och att de skulle göra det på ett sätt som i högre grad ökade familjernas motivation till en förbättring av sina levnadsvanor. För att kunna stärka BVC-sjuksköterskornas samtal om levnadsvanor arrangerades ett utbildningstillfälle den 9 februari 2012. Föreläsningar och workshop fokuserade på motiverade samtal och fakta om levnadsvanor. Materialet Rörelse av vikt en hjärtesak för Jämtlands län presenterades med genomgång av bokens olika delar, rörelserna till musiken samt provsmakning av recepten som återfinns i boken. Projektplanen presenterades och BVC-sjuksköterskornas uppgift och ansvar beskrevs. Målen med utbildningen var: öka medvetandet om levnadsvanors betydelse för hälsan främja erfarenhetsutbyte kring hur man kan stödja föräldrar tillföra färdighet i samtalsmetodik öka kunskap om betydelsen av goda levnadsvanor i familjen Projektstart var 1 mars 2012. Till dess hade materialet skickats ut tillsammans med informerat samtycke blanketter och informationsbrev till familjerna. Det har under projekttiden funnits en referensgrupp med BVC-sjuksköterskor, samordnande BVCsjuksköterska från Föräldrabarnhälsan och projektledaren och projektmedarbetaren båda från FHC. Under Barnhälsovårdens årliga fortbildningsdag, den 29 november 2012, gjordes en nulägesrapport där en sammanställning av familjeenkäter för projektets tre första månader presenterades. Det hade uppstått en del funderingar kring handhavande av blanketten informerat samtycke samt utdelning av materialet. Därför tydliggjordes denna del av projektet. BVC- sjuksköterskor hade efterfrågat mer fakta och samtalsstöd för ett antal levnadsvanor. En panel av experter fick i uppgift att besvara dessa frågor. Jämtlands läns landsting samt länets kommuner delade på kostnaderna för inköp av materialet Rörelse av vikt. I överkommelsen ingick att även kommunpersonal skulle
5(20) få del av materialet och kännedom om projektet. Därför arrangerade FHC två utbildningstillfällen även för kommunpersonal. Redan i projektplanen fastställdes att en utvärdering skulle ske och enkäten utformades. Det bestämdes att utvärderingen skulle utföras våren 2014, detta av en student alternativt en anställd på FHC. Utvärderingen blev en uppgift för socionomstuderande Emily Hasselgren under hennes handledda fältförlagda utbildning. Uppdraget bestod i att analysera data från familjeenkäterna, utföra intervjuer med BVC-sjuksköterskorna samt sammanställa en utvärderingsrapport under praktikperioden. 1.1 Syfte och frågeställningar Frågeställningarna i denna utvärdering bygger på de effektmål som definieras i projektplanen för Rörelse av vikt. 1.1.1 Syfte Syftet med utvärderingen av projektet Rörelse av vikt var att genom enkätundersökningar och intervjuer få kännedom om huruvida projektets effektmål uppnåtts för att kunna skapa beslutsunderlag. 1.1.2 Frågeställningar Enkät Har minst 50 procent uppgett att de samtalade om sina levnadsvanor med BVC? Har minst 50 procent velat förändra något med sina levnadsvanor? Tyckte minst 70 procent om materialet? Har minst 70 procent använt materialet? Intervjuer Har BVC-sjuksköterskorna upplevt att materialet är bra? Har materialet, utbildningstillfällena och projektet varit ett stöd och underlättat samtalet om levnadsvanor med familjerna? Har BVC-sjuksköterskorna upplevt att materialet och projektet motiverat familjerna att göra förbättringar i sina levnadsvanor? Har BVC-sjuksköterskorna upplevt att levnadsvanor fått mer fokus (tid och engagemang) i samtalet i jämförelse med tidigare? Har samarbetet med FHC fungerat väl och tillvägagångssättet samt handhavandet varit tydligt? 2 Metod Den metod som användes i utvärderingen av projektet Rörelse av vikt en hjärtesak för Jämtlands län bestod av två delar. Den första handlade om de enkäter som skickats till föräldrarna vars förstfödda barn besökt BVC för sin fyraårskontroll. Den andra delen av utvärderingen handlade om intervjuer med BVC-sjuksköterskorna som ansvarade för fyraårskontrollen av barn. Syftet var att ta reda på hur de upplevt projektet och huruvida de ansåg att materialet varit ett användbart arbetsverktyg.
6(20) 2.1 Enkäter En kvantitativ metod kan vara behjälplig då avsikten är att mäta olika fenomen och innebär en insamling av numeriska data. Den kvantitativa forskningens ansats är att söka kausalitet, det vill säga försöka finna förklaringar och samband mellan olika företeelser (Bryman, 2002). Syftet med att göra en enkätstudie inom ramen för projektet Rörelse av vikt var att få en så omfattande bild som möjligt om effekterna av materialet och samtalet. 2.1.1 Avgränsningar, urval och bortfall Populationen bestod av föräldrar och deras förstfödda fyraåriga barn som besökte BVC under perioden 120601 till 140131. Populationen som var föremål för projektet begränsades till endast förstfödda fyraåringar på grund av ekonomiska skäl. FHC ville också inledningsvis utvärdera projektmetoden på en begränsad grupp för att ta reda på dess effekter varför enbart de förstfödda valdes. Under åren 2008-2009 föddes cirka 1100 barn i Jämtlands län. Det var 881 familjer som gav sitt samtycke att delta i utvärderingen. Totalt 739 familjer svarade på enkäten från 120601 till 140131och utgör underlaget för denna utvärdering. Enkäterna fortsatte dock att skickas ut fram till juni 2014 men dessa användes inte som dataunderlag. Detta berodde dels på att personen som ansvarade för utvärderingen endast hade praktik till och med maj 2014 och dels på grund av att datamaterialet redan var så pass stort att resultatet blivit mättat. Svarsfrekvens var således 84 procent. Bortfallet avser de familjer som inte svarade på enkäten. Bortfallet var 16 procent. 2.1.2 Genomförande Enkäten utformades av projektledaren, projektmedarbetaren och samordnaren för BVCsjuksköterskorna med referensgruppen av BVC-sjuksköterskor, statistiker och den vetenskapliga handledaren som stöd. I samband med att BVC-sköterskan delade ut materialet under fyraårssamtalet fick familjen skriva på ett informerat samtycke om att de var villiga att delta i projektet. Detta dokument skickades sedan in av BVC-sjuksköterskan till FHC. Familjerna fick även skriftlig information om projektet med sig hem. Tre månader efter besöket på BVC skickade FHC ut enkäten tillsammans med ett frankerat svarskuvert ut till familjen. Enkäten innehöll sju frågor (se bilaga 2). Om svar uteblev skickades en påminnelse efter fyra veckor. De enkäter som skickats in till FHC från projektstart 2012 till 31 januari 2014 var de data som utvärderingen baserades på. Datamaterialet sammanställdes sedan med hjälp av statistikprogrammet SPSS. 2.1.3 Etiska överväganden En förutsättning för att familjerna skulle få materialet var att de fyllde i blanketten om informerat samtycke vilken innehöll tre svarsalternativ. Familjerna kunde antingen ge sitt godkännande till att delta i utvärderingen, begära att få mer information via FHC eller tacka nej till att delta i enkätundersökningen. I det material som lämnades till familjerna skulle det finnas information i pappersform om projektet. Dokumentet innehöll dessutom upplysningar om att ifyllda enkäter hanterades av personal vid Jämtlands läns landsting och att de avidentifierades så att svaren blev anonyma. Uppgifterna behandlades med sekretess och i överensstämmelse med personuppgiftslagen *. * Ansvarig för personuppgifterna var Jämtlands läns landsting. Deltagarna informerades om att de när som helst, utan förklaring, kunde avsluta sin medverkan i studien och att det i så fall inte skulle påverka eventuell framtida behandling och/eller omhändertagande vid Jämtlands läns landsting.
7(20) 2.2 Intervjuer För att få en mer djupgående förståelse om en persons subjektiva uppfattning eller upplevelse av exempelvis erfarenheter, upplevelser eller uppfattningar är det många gånger relevant med en kvalitativ forskningsmetod. Syftet med en kvalitativ metodansats är att få en uppfattning eller förståelse för hur intervjupersonen förstår fenomenet utifrån sin verklighet (SBU, 2013). Intervjuer valdes därför som datainsamlingsmetod för att ta reda på hur BVC-sjuksköterskorna upplevt projektet. 2.2.1 Avgränsningar och urval Den populationen som var relevant för intervjuer var 43 stycken BVC-sjuksköterskor på länets hälsocentraler. Den förskolepersonal som emottagit utbildning och material valdes medvetet bort eftersom de inte fanns som målgrupp för utvärdering i projektplanen. Vissa inkluderingskriterier upprättades för att urvalet skulle bli representativt. De kriterier som sattes upp var (1) att respondenten skulle ha använt sig av materialet Rörelse av vikt i sina samtal med förstfödda fyraåringar, (2) varit med vid första utbildningstillfället samt (3) fortfarande var anställd som BVC-sjuksköterska inom Jämtlands läns landsting. Utifrån personallistor över BVC-mottagningar i länet och med hjälp av den samordnande BVC-sjuksköterskan kunde de personer som exkluderats utifrån ovanstående kriterier sållas bort. Av de uppsatta inkluderingskriterierna föll 25 deltagare bort och det var 18 stycken BVC-sjuksköterskor som var med vid lottningen. Således skedde ett slumpmässigt, konsekutivt urval tills kvoten om sju intervjudeltagare blivit fylld. Efter lottningen skickades ett mejl ut till de personer vars namn blev dragna med information om intervjun och en förfrågan om att delta. Om personen inte svarat efter en vecka skickades ett påminnelsemejl ut och om svar än en gång uteblev gjordes försök till kontakt via telefon efter cirka fyra dagar. I fall personen inte heller gick att nå via telefon avslutades kontaktförsöken. Totalt 15 personer fick mejlutskicket. Av dessa personer tackade fyra nej och angav bland annat tidsbrist samt avsaknad av erfarenhet av studien som skäl för det. Fyra personer svarade inte på mejlutskicken. Totalt sju intervjuer genomfördes. 2.2.2 Grad av standardisering och strukturering Grad av standardisering innebär hur mycket den som intervjuar i förväg bestämmer om frågornas form, alltså vilka frågor som ställs och i vilken ordning. Om intervjuaren bestämmer allt och intervjupersonen inget är det en hög grad av standardisering och tvärtom (Hartman, 1998). Graden av standardisering i intervjuerna med BVC-sjuksköterskorna var halvstandardiserad eftersom intervjuaren använde sig av förbestämda temaområden och frågor men intervjupersonerna hade samtidigt möjlighet att berätta fritt och således påverka diskussionen. Enligt Hartman (1998) innebär graden av strukturering istället i vilken grad frågorna begränsar svarsutrymmet. Helt strukturerade frågor har fasta svarsalternativ och svarsutrymmet är följaktligen mycket begränsat. En halvstrukturerad eller semistrukturerad intervju kännetecknas av relativt hög grad av öppenhet men också en högre grad av standardisering (Hartman, 1998). Intervjuerna som utfördes i denna utvärdering var semistrukturerade i sin form och öppna frågor användes för att inte begränsa svarsutrymmet. En allmän intervjuguide upprättades med ett antal temaområden som var relevanta i undersökningen samt ett par öppna frågor och underfrågor (se bilaga 2).
8(20) 2.2.3 Genomförande Efter att intervjuguiden skapats gjordes två testintervjuer med en anställd på FHC samt samordnande BVC-sjuksköterska för att pröva dess frågor. Vissa förtydliganden utfördes i intervjuguiden efter det. De sju intervjuerna genomfördes sedan via telefon mellan vecka 9 och vecka 12, år 2014. Intervjuerna varade i omkring 15-25 minuter. Intervjuerna spelades in med diktafon vilket respondenterna informerats om på förhand. Efter varje intervju transkriberades det bandade materialet. Då samtliga intervjuer genomförts gjordes en kvalitativ innehållsanalys genom så kallad meningskategorisering. De teman som användes inom meningskategoriseringen grundades på frågeställningarna för intervjuerna. På dessa teman gjordes sedan ytterligare en kategorisering för att frambringa de olika temafrågornas nyanser. 2.2.4 Etiska överväganden Respondenterna blev på förhand informerade om syftet med intervjuerna via mejlkorrespondens. De fick också information om vad materialet skulle användas till och om utvärderingens syfte. Intervjupersonerna blev ombedda att svara på frågorna men informerades samtidigt om att de när som helst kunde välja att avbryta intervjun eller välja att inte svara på en fråga. Respondenterna underrättades även om att deras svar skulle avidentifieras under transkriberingsprocessen och således inte vara med i den slutgiltiga utvärderingsrapporten. Fiktiva namn användes i de citat som nyttjades i rapporten. Intervjupersonerna blev likaså underrättade om att det bandade intervjumaterialet skulle komma att raderas i och med utvärderingens avslut. 3 Resultat 3.1 Enkäter Nedan följer resultatet av de enkäter som familjerna besvarat. Sammanlagt 27 BVCmottagningar är representerade. Merparten av de familjer som deltagit i studien tillhörde Östersunds kommun (cirka 60 procent). Av dessa hade 20 procent haft sitt fyraårssamtal på Zätagränd och 18 procent besökt Frösö HC. Inledningsvis presenteras resultatet från frågorna kring levnadsvanor och samtalet hos BVC. Efter det följer en redogörelse över resultatet om vad familjerna ansåg om materialet.
Procent Procent Rapport 9(20) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Diskuterat levnadsvanor / Anser det vara positivt / Blev bemött med respekt 90 Diskuterat familjens levnadsvanor hos BVC 95 94 Tycker det är bra / mycket bra att få frågor Blev bemött med respekt Figur 1: Andel svarande som svarat ja på frågan "När ni för några månader var på 4-års besöket på BVC med ert barn, diskuterade ni då familjens levnadsvanor? Andel som svarat bra/mycket bra på frågan "Vad tycker ni om att BVC frågar om familjens levnadsvanor? ". Andel som svarat Ja, helt och hållet på frågan Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt?. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Levnadsvanor som diskuterades 79 77 75 62 42 45 40 2 Figur 2: Svarar på frågan Vilka levnadsvanor berördes i samtalet?
Procent Procent Rapport 10(20) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Samtalets inverkan 20 Ja 80 Nej Figur 3: Svarar på frågan Har samtalet på BVC påverkat er att göra en förbättring i era levnadsvanor? På frågan tillhörande figur 3 ställdes en följdfråga som löd: Om Ja, på vilket sätt?. De flesta som svarade på frågan angav att de påtagligt förändrat något i sina levnadsvanor. Det kunde exempelvis handla om att ge sitt barn mindre socker, spendera mer tid utomhus, begränsa skärmtid samt äta mer grönsaker och frukt. Relativt många nämnde också att samtalet bidragit till att familjen blivit mer medvetna om vad goda levnadsvanor innebar och att det fått dem att reflektera över sin egen situation. Några uppgav att de redan hade goda vanor men att dessa förstärkts i och med samtalet hos BVC. Användningen av materialet 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 81 Ja 19 Nej Figur 4: Svarar på frågan Har ni använt materialet?
Procent Procent Rapport 11(20) Materialets inverkan 100 80 82 60 40 20 0 18 Ja Nej Figur 5: Svarar på frågan Har materialet Rörelse av vikt påverkat er att göra en förbättring av era levnadsvanor?. En följdfråga ställdes tillhörande figur 5 och den löd: Om Ja, på vilket sätt?. Av de familjer som svarade på följdfrågan angav majoriteten att det var på grund av att deras barn dansade och rörde sig till musiken på Birgerskivan. Ett färre antal uppgav att materialet blev en påminnelse om vikten av goda kostvanor och rörelse. Några få föräldrar beskrev att de ansåg att recepten var bra och enkla medan andra hade gjort mer konkreta förändringar så som mindre skärmtid, mer lek utomhus samt ökat grönsaksintaget. Åsikter om materialet 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 58 38 Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt 3 1 Dåligt Figur 6: Svarar på frågan Vad tycker ni om materialet Rörelse av vikt en hjärtesak för Jämtlands län?. Den sista frågan i enkäten handlade om föräldrarnas egna idéer om hur landstinget och kommunen kunde stödja dem i att göra hälsosamma val. Föräldrarna hade många uppslag där några kategorier av förslag var återkommande. Det handlade bland annat om att anordna aktiviteter för barn och föräldrar som var gratis alternativt mycket billiga och att sprida information om de aktiviteter som fanns tillgängliga. Många föräldrar ansåg
12(20) sig ha behov av information om bra kost varför de gav förslag om att landstinget eller kommunen kunde anordna temadagar, workshops eller kurser. Vissa nämnde att det var bra att använda exempelvis BVC och förskolor/skolor för att sprida kunskap kring goda levnadsvanor. Information och tillgänglighet var således de två huvudteman som föräldrarna ansåg att lanstinget och kommunen behövde satsa mer på. 3.2 Intervjuer Nedan följer en redovisning av intervjurespondenternas utsagor kring projektet. 3.2.1 BVC-sköterskornas upplevelser av materialet Samtliga respondenter ansåg att materialet var bra. Vissa nämnde specifikt cd-skivan som det mest centrala medan andra istället talade om boken. På frågan om vad det var som gjorde att de ansåg att materialet var bra uppkom ett antal orsaker. Fyra BVCsköterskor tyckte att låtarna på skivan var bra och vissa nämnde även rörelserna till musiken som en framgångsfaktor. Tre av respondenterna beskrev att recepten och bilderna i boken bidrog till att göra materialet bra. Igenkänning, både av materialet och av figuren Birger, var också en nyckelfaktor som flera BVC-sköterskor nämnde. Intervjupersonen Karin uttryckte det så här: Nä men bara det att det är Birger på framsidan så reagerar ju barnen åh Birger titta här. Och så får man prata omkring det då. [ ] Ja dom känner igen figuren och så nån sa nämen det är ju han som har gjort låtarna och ja det är jättebra faktiskt (Karin). Tre sköterskor nämnde att igenkänningen av materialet var viktigt. Dessa tre hade varit med år 2006 då boken och skivan för första gången delades ut till alla fyraåringar och ansåg att det var bra att de kände igen arbetsmaterialet. Rörelse av vikt materialet delades även ut på somliga förskolor vilket några respondenter menade var centralt. Spridningen, ansåg de, ledde till att många barn och familjer kände igen materialet och var positiva till det. 3.2.2 BVC-sköterskornas erfarenheter av arbetssättet Fem av sju BVC-sköterskor nämnde att de använde arbetsmaterialet under stora delar av samtalen med fyraåringarna och främst under diskussioner kring rörelse och kost. Två respondenter uppgav att de använde materialet till viss del. En av dessa BVC-sköterskor sade att hon främst informerade om materialet och lämnade ut det i slutet av samtalet medan den andra uppgav att hon i regel inte använt materialet i sina samtal. Hon nämnde dock att hon tittade i boken med barnet och pratade omkring vikten av rörelse. Den sistnämnda berättade också att hon ansåg att det var ett bra arbetssätt även om hon inte alltid använde sig av det. Av de fem respondenter som använt materialet på ett mer omfattande vis uppgav samtliga att de tillsammans med barnet och dess föräldrar/förälder gått igenom boken och då passat på att ta upp ämnen som kost, rörelse, sömn, cykelhjälm, rutiner och tandborstning. Fyra BVC-sköterskor ansåg att materialet gjorde det enklare att ta upp livsstilsfrågor med familjerna och att boken gav många uppslag. En respondent nämnde att hon bedömde att samtalet blivit mycket bättre i och med projektet eftersom: Det bli ju liksom lättare och det blir ett naturligt hälsosamtal kring det tycker jag (Maria). Hon ansåg även att materialet var användbart rent pedagogiskt. En annan BVC-sköterska nämnde att det ofta kunde kännas pretentiöst att prata kring levnadsvanor men att
13(20) materialet Rörelse av vikt istället gjorde samtalet mer lekfullt och därför minskade kraven på familjerna. Anledningarna till att majoriteten av respondenterna angav att projektet och materialet varit ett stöd och underlättat samtalet var varierande. En av de faktorer som nämndes ett antal gånger var dock att materialet underlättade för sköterskorna att rikta samtalet gentemot barnet istället för dess föräldrar. En BVC-sköterska formulerade det på följande sätt: Ja men det är väl mer att man går in i och kanske riktar sig mera till barnet utifrån materialet. Att man pratar om vikten av att röra sig och att tillsammans med, alltså att man gör det här tillsammans med Birger och att det blir lite mer alltså att man riktar sig mer (Anna). Samtliga respondenter uppgav att utbildningsdagen som hölls i februari 2012 var bra. Fyra stycken BVC-sjuksköterskor ansåg att det var en fördel att få pröva på både vissa recept i boken men även rörelserna till låtarna på skivan. Drygt hälften av intervjupersonerna ansåg att utbildningsdagen var inspirerande och gav uppslag på hur materialet kunde användas. En respondent menade att utbildningstillfället var en bra introduktion som gav en bakgrund till projektet medan en annan sa att hon såg utbildningen som en förebild för hur man kunde ta upp och prata kring denna typ av frågor. BVC-sjuksköterskan Maja beskrev det på detta vis: Nä men jag tror efter det [utbildningstillfället] att det kändes kanske, nu hade inte jag jobbat med det här tidigare men det är ju liksom inte bara att dela ut en bok utan man pratar lite runt den att man fick dom uppslagen, så att man kan använda den med familjen sådär. På ett annat sätt. Få med barnet och det är bilder och lite uppslag hur man ska använda det (Maja). De flesta var således ense om att det var en fördel att ha fått information om projektet på förhand samt att få konkreta tips och exempel på hur materialet skulle kunna användas. Majoriteten av respondenterna ansåg också att det var bra med en introduktion och en bakgrund till projektet innan Rörelse av vikt påbörjades. 3.2.3 BVC-sjuksköterskornas upplevelser av projektets effekter När det gällde projektets eventuella effekter var det fyra respondenter som uppgav att de inte hade någon kännedom om detta. Någon beskrev att det var svårt att avgöra följderna men att det eventuellt kunde ge någon förälder en tankeställare kring levnadsvanor. En annan BVC-sjuksköterska berättade att familjerna ofta uttryckte att de tyckte om boken och att föräldrarna uppskattade att hälsosamtalet riktades mer gentemot barnet. Mer än hälften trodde dock att projektet kunde ge goda effekter i och med att samtalet exempelvis gör föräldrarna mer medvetna om goda levnadsvanor och får sig en tankeställare. Karin berättade: Jag tror att föräldrarna blir medvetna på ett helt annat sätt. Alltså vi har ju ställt dom här frågorna lång tid tillbaka om läsk och frukt och sånt där. Men att få, när man börjar diskutera och titta på i boken och sånt där så får dom en annan syn på det hela. På nåt sätt tror jag (Karin). En intervjuperson förhåller sig tveksam till om projektet haft några större effekter och huruvida de som verkligen är i behov av till exempel bättre kostvanor eller mer motion verkligen påverkas av denna insats. En annan respondent reflekterade över att behovet av livsstilsråd varierar över länet men att det ändå är bra att diskutera dessa frågor eftersom man inte kan ta för givet att alla vet vad goda levnadsvanor innebär.
14(20) 3.2.4 BVC-sköterskornas upplevelser av samtalet nu och då På frågan om huruvida BVC-sjuksköterskornas samtal förändrats i och med projektet uppkom några olika åsikter. Tre respondenter nämnde att samtalen blivit bättre samt mer utvidgade till följd av projektet och en annan beskriver att barnets delaktighet i samtalet ökat. Anna menade att: Men att det blir ändå lite utvidgat. Mot för vad man gjorde tidigare (Anna). Endast en intervjuperson uppgav att hon lade ner mer tid på att diskutera levnadsvanor. Detta möjliggjordes genom att utöka samtalet med femton minuter och respondenten påpekade att detta gav henne chansen att föra en djupare diskussion med familjerna. En BVC-sjuksköterska ansåg inte att projektet påverkat hennes samtal i särskilt stor utsträckning. Ja jag vet inte vad jag ska säga om jag ska vara ärlig för att det är ju som jag säger vi har, alltså vi har ju pratat om det här innan också. Det ingår ju i hela den här distriktssköterskerollen på nåt vis (Nina). 3.2.5 BVC-sköterskornas erfarenheter av samarbetet med Folkhälsocentrum När det gällde samarbetet med FHC var det fyra BVC-sköterskor som uppgav att de inte ansåg att det varit ett särskilt stort samarbete. Det som ansågs vara samarbetet var främst att FHC höll i utbildningsdagen, skickade ut materialet samt att det var till dem som dokumentationen kring projektet skickades. Respondenten Lisa berättade: Ja jag vet inte om jag vill säga om jag vill påstå att det direkt varit nåt samarbete. Det var ju dom där informationsträffarna annars har jag ju inte haft något samarbete med dom. Förutom att de skickar ut materialet då (Lisa). Mer än hälften av intervjupersonerna uppgav att uppdraget var tydligt medan en person ansåg att hon ibland kunde känna sig osäker på hur materialet skulle användas på bästa sätt. Samma person angav också att handhavandet, exempelvis blanketten om informerat samtycke, var krångligt och att projektet medförde omfattande pappersarbete. Bland annat nämnde hon att det inte alltid fanns informationspapper i Birgerböckerna vilket ledde till merarbete för henne. Ingen annan respondent uppgav att detta var ett problem eller att pappersarbetet ledde till någon större arbetsbelastning. Två BVC-sjuksköterskor nämnde att uppdraget blivit mer tydligt än gången innan då de inte fick någon information om materialet. Alltså jag var ju med från första början när vi delade ut dom här böckerna [ ]. Då delades det ut till alla och då fick vi bara en dusk med böcker som vi skulle dela ut, vi fick ingen information om det. [ ]. [ ] det har ju blivit lättare nu när man har fått lite information inför det här nya projektet sen två år tillbaka (Karin). 4 Diskussion 4.1 Resultatdiskussion Projektets övergripande syfte var att främja familjers hälsa, öka medvetenheten om hälsosamma levnadsvanor samt bidra till minskad förekomst av övervikt hos barn i Jämtlands län. Projektet hade som främsta mål att öka medvetenheten kring fysisk aktivitet, kost och röknings effekt på hälsan hos barn och deras föräldrar. Genom att utveckla och utvärdera arbetssättet med boken och cd-skivan Rörelse av vikt skulle personal som möter barn och föräldrar bli uppmärksammade och få nya verktyg för att stödja familjer att göra hälsosamma val. Huruvida projektets mål uppnåtts var delvis
15(20) svårt att avgöra. Det som dock framgick var att majoriteten av familjerna uppgav att de samtalat om levnadsvanor på BVC och målet om att hälften av alla familjer skulle nås uppfylldes därför. Framgick gjorde också att den övervägande delen av familjerna ansåg att det var bra att få samtala om levnadsvanor hos BVC och att de fick ett gott bemötande under besöket. De flesta familjer ansåg att materialet var bra och cirka 80 procent angav att de använt det vilket innebär att också dessa mål uppfylldes. Huruvida projektet främjade familjers hälsa gick inte att helt säkerställa. Av de som använt materialet uppgav dock cirka en femtedel av familjerna att de gjort en förbättring i sina levnadsvanor till följd av materialet och/eller samtalet. De familjer som angav att samtalet lett till en förändring av deras levnadsvanor sade bland annat att de gjort konkreta förändringar som till exempel mer motion men också att de reflekterade mer över sina egna levnadsvanor. När det gällde materialet beskrev de flesta att förändringen bestod i att deras barn dansade mer som en konsekvens av cd-skivan. Båda dessa förändringar var bra men ledde de i själva verket till någon långsiktig förändring av deras levnadsvanor? Kanske kan de konkreta förbättringarna och reflektionerna som kommit till stånd, i större utsträckning än att dansa till en cd-skiva, främjat goda levnadsvanor men utvärderingen kan inte ge ett tillförlitligt svar på om så är fallet. Enligt BVC-sjuksköterskorna var samtalet den faktor som påverkats mest av projektet. Huvudparten av respondenterna nämnde att samtalet förenklats i och med projektet och att materialet fungerat som ett stöd vid fyraårssamtalen. Anledningen som majoriteten uppgav var att det gjorde det enklare att vända sig till barnet och materialet blev således ett bra och pedagogiskt arbetssätt. Målet om att BVC-sjuksköterskorna skulle få ett fungerande arbetsverktyg när det gällde att tala om levnadsvanor uppfylldes därför. Det var inte möjligt att till fullo avgöra huruvida detta nya arbetssätt bidragit till att öka medvetenheten hos familjerna. Att BVC-sjuksköterskorna fått ett bra arbetsverktyg, vilket förenklat samtalet om levnadsvanor, samt familjernas respons på besöket kan dock ge en indikation om att projektet främjat ett ökat medvetande om goda levnadsvanor. 4.2 Metoddiskussion Validitet är ett begrepp som handlar om huruvida de indikatorer som skapats i syfte att mäta ett visst fenomen verkligen mäter det fenomenet (Bryman, 2002). Enkätens validitet var förhållandevis låg på grund av ett antal orsaker. Ett av de större problemen var att projektets mål (och utvärderingens frågeställningar) inte stämde överens med frågorna i enkäten. Ett av projektets mål var att hälften av familjerna skulle velat förändra något med sina levnadsvanor medan frågorna i enkäten handlade om hur många som gjort förbättringar i sina levnadsvanor till följd av samtalet och/eller materialet. Det fanns också vissa bekymmer med frågor som inte hade särskilt hög relevans i förhållande till målen. Exempelvis finns en fråga i enkäten som berör vilka levnadsvanor som diskuterades under samtalet. Syftet med den frågan var oklart. Att diskutera validitet inom kvalitativ forskning är inte alltid lönsamt då syftet oftast inte inbegriper att mäta olika fenomen utan istället ta reda på en specifik grupps upplevelse av fenomenet. Det fanns dock en vits med att reflektera över vilken tillförlitlighet och trovärdighet som resultatet av intervjuerna hade. Intervjuernas validitet var relativt hög då datainsamlingsprocessen, urvalsbeskrivning och analysprocessen beskrevs noggrant. En intervjuguide som grundades på projektets mål användes under alla samtal och inga
16(20) nya frågor tillkom eller togs bort. Den information som kom fram i intervjuerna tolkades relativt ordagrant och påverkades därför inte särskilt mycket av intervjuaren. Reliabilitet handlar om mätinstrumentets förmåga att mäta korrekt och innebär till exempel måttets stabilitet över tid (Bryman, 2002). Enkätens reliabilitet var relativt hög då svaren inte varierat över tid. Det som möjligtvis skulle kunna ha påverkat enkätens reliabilitet negativt är huruvida bortfallet var systematiskt eller ej. Det vill säga förhöll sig de personer som tackade nej till att delta mer negativt till samtalet eller materialet och de som tackade ja mer positivt? Intervjuernas reliabilitet var förhållandevis hög på grund av ett flertal anledningar. Exempelvis användes en diktafon vilken hade en god ljudupptagning och ingen information förvanskades således. Intervjuaren hade heller inte varit delaktig i projektet utan förhöll sig neutral till det resultat som framkom. Det som eventuellt kunde bidra till en lägre reliabilitet var att intervjuaren inte hade en särskilt stor erfarenhet av att genomföra intervjuer sedan tidigare. Enligt Bryman (2002) innebär generaliserbarhet att kunna generalisera studiens resultat till andra grupper eller situationer (Bryman, 2002). Gällande enkäten var det svårt att avgöra dess generaliserbarhet eftersom det inte finns någon metod för att avgöra huruvida bortfallet var systematiskt eller inte. Alltså om den grupp som valde att inte svara förhöll sig mer negativ gentemot projektet än de som valde att delta. Därför kunde inte resultatet appliceras på samtliga. På grund av att urvalet var snedvridet, det vill säga majoriteten av de svarande hade besökt hälsocentraler inom Östersunds kommun, kunde heller inte jämförelser göras mellan stad och landsbygd. Avslutningsvis skall sägas att utvärderingens metoder hade vissa problem. Det bör exempelvis ifrågasättas om enkäten verkligen mätte vad den borde avse att mäta. Alltså huruvida målen var relevanta. Projektets målformuleringar skulle behövt vara mer korrekta samt preciserade och enkätens frågor anpassats därefter för att förhöja validiteten. Det fanns ett bortfall på frågorna på enkätens baksida vilket tydde på att det inte var tydligt nog att de svarande var tvungna att vända blad. I enkätens första fråga hade familjerna möjlighet att kryssa i att de talat om tobak och alkohol under samtalet trots att dessa två levnadsvanor inte ingår i fyraårskontrollen på BVC. Intervjuguidens frågor tolkades inte alltid så som det var tänkt av BVC-sjuksköterskorna vilket ledde till att intervjuaren tvingades precisera och till viss del ibland styra samtalet. Att testa intervjuguiden fler gånger och skapa mer struktur kring frågorna hade följaktligen varit fördelaktigt. 4.3 Slutsatser Slutsatserna är att både familjerna och BVC-sjuksköterskorna ansåg att materialet var bra. BVC-sjuksköterskorna ansåg att det var ett bra arbetssätt som gjorde det enklare att ta upp frågor kring levnadsvanor vilket kan leda till att dessa frågor får ett större fokus. Familjerna uppskattade att få frågor om levnadsvanor och fick ett gott bemötande. En femtedel av familjerna uppgav också att de förbättrat sina levnadsvanor till följd av samtalet och/eller materialet. Att BVC-sjuksköterskorna fått ett bra arbetsverktyg, vilket förenklat samtalet om levnadsvanor, samt familjernas respons på besöket kan därför ge en indikation om att projektet främjat ett ökat medvetande om goda levnadsvanor. 4.4 Rekommendationer Inför framtida utvärderingar skulle det varit lönsamt att ha en utgångspunkt, alltså kunskap om hur familjernas levnadsvanor såg ut vid projektets inledning alternativt bakgrundsvariabler. Det hade möjliggjort en mer omfattande analys av datamaterialet
17(20) och gjort fler jämförelser tänkbara. Centralt är också att ha tydliga och mätbara mål samt att de frågor som ställs i enkäter eller intervjuer är direkt kopplade till dessa mål. Avslutningsvis bör en reflektion ske över urvalet och huruvida det är lämpligt för det man syftar till att undersöka. För att ta reda på om familjernas hälsa gynnats av projektet kanske intervjuer hade varit att föredra? Intressant vore också att göra en så kallad randomiserad kontrollerad studie där de förstfödda fyraåringarna varit experimentgrupp och resterande fyraåringar kontrollgrupp. På så vis hade man kunnat få kunskap om huruvida projektet lett till någon förändring och inte enbart attityder. 5 Referenslista Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB. Hartman, J. (1998). Vetenskapligt tänkande Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur SBU. (2013). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Hämtad 9 april från www.sbu.se/metodbok. 6 Bilagor 6.1 Familjeenkät Rörelse av vikt - en hjärtesak för Jämtlands län.
18(20)
19(20) Tack för er medverkan! 6.2 Intervjuguide Tema: projektet - Kan du beskriva din erfarenhet av projektet? - På vilket sätt har du använt materialet? Som stöd i ditt samtal? Som en gåva?
20(20) - Vad tyckte du om materialet? Bra/ dåligt? På vilket sätt? - Hur upplevde du arbetssättet? (med arbetssätt menas användandet av boken och skivan under samtalet) Användbart? Som ett stöd i samtalet? - Hur upplevde du utbildningstillfällena? Underlättat samtalet? - Hur upplevde du samarbetet med Folkhälsocentrum? Tydligt uppdrag? Tema: effekter av projektet - Hur skulle du beskriva effekterna av projektet? - Hur tror du att familjernas levnadsvanor har påverkats av projektet? Upplevt motivation hos familjerna? - Hur har dina 4-årssamtal påverkats av projektet/materialet? (de samtal där du använt boken) Tid? Engagemang? Fokus? Tema: förbättringsförslag - Har du några förslag på eventuella förbättringar gällande projektet? - Har du några övriga förslag på förbättringsarbete eller övriga insatser?