Även de äldre vill vara med

Relevanta dokument
Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation

Sv-Flex stfb Organisation

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.

Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö

Flexibelt lärande i den sociala ekonomin fhsk Organisation

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

ABF Skellefteå Anders Svedjevik

Entreprenörskap och flexibelt lärande inom social ekonomi på landsbygden

1. Publikt Entreprenörskap

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Digitalla en digital möjlighet till alla

1. Flexibelt lärande i traditionella miljöer

Röda korsets folkhögskola Rita de Castro

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström

Leksands folkhögskola

Flexibelt lärande om ADHD stfb Organisation

Sensus Johanna Krook, Katharina Persson

Japanska på Googleapps for education

Att skapa en mobil webbplats

Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm

Innanför utanförskapet i den digitala världen

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

1. Från maktlöshet till egenmakt Demokrati stavas VI!

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa

1. Internetkunskap på distans

1. Ekologiska nätverk med IT-teknik som resurs

Gilla svenska på nätet

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

1. Sociala media som stöd för digital delaktighet

Nätbildarna/Sverigefinska folkhögskolan (Svefi) Sari Angeria Haara

1. Anpassad IT i vardagen

Att överbrygga den digitala klyftan

Göteborg 2 mars Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland

Slutrapport för projekt

PROJEKTMATERIAL. Besök i Internetgalleriet. NBV Dalarna

Lärresurs för ett digitalt lärande Metodhandledning

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

STOCKHOLM SAMARBETA MED ABF STOCKHOLM. Forverkliga drommar och forandra varlden tillsammans!

Plats för nytänkande i din förening!

Digitala Minnen. Luleå kommun

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport för projekt

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

Enkät till folkhögskola

Lärplattor i Katrineholms förskolor Nämnden 26 augusti Lisa Eriksson och Perra Jansson

Projektbeskrivning. Projektnamn: Samling vid Brunnen - Reportrarna

De nio fhsk Organisation

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm

Demokrati och digital delaktighet. Delrapport 2007

Varför är Badges användbara?

för vuxen utbildning GUIDE FÖR UTBILDARE

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

Marknadsplan för klustergruppen Den digitalt nyfikne

Delprojekt Biblioteken som lärmiljöer

Enkät: Arbete och insatser för digital kompetens på folkbiblioteken i Stockholms län, 2016

Samordning mellan ensamkommande ungdomar på boenden och civilsamhället

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande

Friskis&Svettis Östersund verksamhetsplan

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Att Köpa Hund. Inledning

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5

Drömdeg För dig som är coach

Anvisning Tänk på att om du skickar in ansökan via e-tjänsten, så kan vi påbörja handläggningen snabbare.

Ta del av Riktlinjer för ansökan om föreningsbidrag innan du fyller i ansökan! Denna finns på hemsidan

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Slutredovisning av genomfört projekt avseende verksamhetsutvecklingsbidrag till allmänna samlingslokaler enligt SFS 2016:1367

Välkommen som cirkelledare

RAMBUDGET KONGRESS 2017

Digital delaktighet - En inspirationsbok

Redovisning av regional konferens om Folkbildningens framsyn.

Delårsrapport MobiPlus AB (publ) Q1 2017

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård

POLICY FÖR DIGITAL KOMMUNIKATION

Om möten, mötesplatser och arenor

Ett mångkulturellt samhälle

Kvalitetsdokument 2013/2014

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skellefteå

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

Under fem veckor. Om du undrar varför jag är så snabb så är det för att jag spelar fotboll, sen sprang hon, i hyperfart, 4 varv runt hallen.

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Paraplyprojekt Lokal mat

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Konstverket Air av Curt Asker

Slutrapport avseende bidrag för grönare städer (SFS 2017:1337)

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier


Om ni inte genomför verksamheten/projektet/aktiviteten eller redovisar för sent kan ni bli skyldiga att betala tillbaka bidraget.

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015

Sammanställning regionala projektledare

PROJEKTMATERIAL. Mars Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen

Transkript:

Även de äldre vill vara med Organisation NBV Väst Projektledare Zinijad Jagurdzija e-postadress zinijad.jagurdzija@nbv.se Tel 0734-61 47 99 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Syfte är att komma åt grupper som står utanför den digitala utvecklingen och få dem tillbaka i systemet och i och med det minska den digitala klyftan i samhället. Vi kommer även att bekanta dem med de olika datoranvändningsområdena. Målet är att utveckla en läromiljö som är speciellt anpassad för ovan nämnda grupper. 3. Projektets målgrupper/deltagare Projektets målgrupp har varit pensionärer, nykomna invandrare, men även övriga som inte har haft möjlighet att bekanta sig med digitala medier som används till vardags. Under projektets gång har vi fått bäst respons bland våra medlemsorganisationer där deltagarna varit pensionärer. Denna grupp har vi haft störst framgång med. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande I projektet har vi försökt att tänka ut och skapa en form av det flexibla lärandet som kan vara en bestående del av vår verksamhet, som samtidigt är lättillgänglig och enkel att använda sig av för våra deltagare. Under projektets gång har vi skapat en hemsida (ebildning.se). På denna sida har projektets deltagare kunnat ställa frågor få hjälp och tips kring datakunskap. Sidan är uppbyggd på liknande princip som många sociala medier är idag. Det finns en offentlig del av hemsidan där besökare kan få tillgång till olika artiklar kring grundläggande data tex hur man ändrar startsidan på Explorer. På den offentliga sidan finns det möjlighet att ställa frågor, allt som publiceras där är offentligt och kan ses av alla besökare. Det finns även en privat del av hemsidan, för att få tillgång till denna måste man bli medlem och skapa ett konto på sidan. Inlägg och frågor som ställs på detta forum kan endast ses av andra medlemmar. Om man vill begränsa vilka medlemmar som har tillgång till denna information så kan man skapa slutna grupper. Alla grupper som vi har haft cirklar med har valt att skapa slutna grupper på den interna delen av hemsidan, på detta vis har de kunnat ställa frågor till mig och kommunicera med varandra. De har även haft tillgång till en sammanfattning av senaste cirkelträff och vad de lärt sig under denna gång. Tanken med hemsidan har varit att deltagarna skall ha tillgång till hjälp mellan dem fysiska träffarna och våga prova på olika uppgifter själva. Men de skall även ha tillgång till hjälp och stöttning kring sina datakunskaper när dem fysiska träffarna upphör. Under projektets gång har det kommit en hel del frågor kring IT som deltagarna har fått svar på via hemsidan.

Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Den inledande delen av projektet har handlat om marknadsföring och rekrytering av deltagare till projektet. Efter att vi har fått ihop olika grupper startade vi med studiecirklar i grundläggande datakunskap. När deltagarna fått tillräcklig kunskap var nästa moment att få dem och se fördelarna med det flexibla lärandet och introducera dem för detta. Deltagarna fick då uppgifter att lösa mellan de fysiska träffarna, till sin hjälp hade de hemsidan som varit vår metod för det flexibla lärandet under projektets gång. 6. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Då det kommer till den tekniska delen så har vi använt oss av en mobildatasal (bärbara datorer, mobilt internet, mm) detta har möjliggjort att vi kunnat ta oss ut till grupperna för att skapa bättre förutsättningar. Under den tiden deltagarna fått lära sig grundläggande kunskap har de även haft möjlighet att få kunskap kring sociala medier och hur dessa fungerar, deltagarna har haft väldigt mycket frågor kring Facebook, mail och banktjänster och då har vi lagt fokus på detta. Deltagarna har fått lära sig att hantera sin egen dator (filhantering, installation, anpassning av datorn efter egna behov), samt kommunikation via webben med hjälp av mail och andra sociala medier. De har även fått lära sig utföra enklare e-tjänster. En annan väldig viktig metod som vi använt oss av har varit hemsidan vi skapat (se beskrivning ovan). 7. Reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? En väldigt positiv erfarenhet är att vårt val att erbjuda cirklar på olika orter med hjälp av en mobil datasal varit väldigt uppskattat av våra deltagare. Vissa av deltagarna är väldigt gamla och hade nog valt att avstå från att delta ifall vi hade begärt att de skall ta sig ut till våra lokaler. Vi har kunnat möta dem på hemmaplan tack vare den tekniska utrustning vi valt att använda oss av. Även hemsidan har varit en lyckad metod eftersom den fungerade som en ingångsport till de övriga sociala medier. Självklart har även det att vi utgått från deltagarnas behov och intresse varit en framgång Självvärdering och framgångsfaktorer 8. Har ni uppnått era mål med projektet? Definitivt, vi tycker att vi har uppnått våra mål. Vi har bidragit till att en del av de individer som står utanför den digitala utvecklingen har fått en möjlighet att lära sig och få upp ett intresse för användning av datorn som ett hjälpmedel i vardagen. Vi har även väckt en nyfikenhet och gett kunskap kring det flexibla lärandet och fördelarna med detta. Men självklart finns det mycket mer som vi kan göra för att ytterligare minska den digitala klyftan. 9. Vad har ni lärt av projektet? Att saker och ting tar längre tid än man tror, att det kan vara av nytta att vara fler som hjälps åt att driva projektet. Små insatser kan spela stor roll i människor liv och vardag.

10. Hur har projektet kommit till nytta? Vi har i och med projektet väckt till liv en diskussion inom organisationen kring vikten av att jobba med den digitala klyftan och det flexibla lärandet, det är lätt att denna fråga hamnar mellan stolarna. Vi har även skapat bättre kontakter med våra medlemsorganisationer. Men vi har framförallt fått en möjlighet att bidra till att minska den digitala klyftan och väcka ett intresse för det digitala hos de pensionärer vi möter i vår verksamhet. De deltagare som varit med i vårt projekt har spridit ett gott rykte om projektet och rekommenderat fler att våga sig på en cirkel i grundläggande data till och börja med. I och med att en diskussion väckts inom organisationen och att ett ökat intresse påvisats bland målgruppen har vi behövt göra en strategi för hur vi går vidare efter att projektet slutförts och hur vi kan göra detta till en del av vår ordinarie verksamhet. 11. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Då våra deltagare haft väldigt lite kunskap och IT- erfarenhet har väldigt mycket tid gått åt att ge dem kunskaper kring grundläggande datakunskap. Detta har inneburit att det varit en fördröjning att komma in på det flexibla lärandet. 12. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? Positiva faktorer: en ledning som stöttar projektet och väljer att satsa det där lilla extra på att införskaffa bra utrustning som gör det möjligt för oss att ta projektet till våra grupper. Detta har gjort projektet mer flexibelt och anpassat efter deltagarnas behov. Samtidigt har vår kunskap och kompetens inom data och IT varit en stor fördel och framgångsfaktor. En annan viktig faktor har varit vår kontakt med våra medlemsorganisationer från vilka vi fått våra deltagare. Negativa faktorer: Bristen på tid då jag själv har varit ansvarig för att planera och genomföra projektet. Det hade underlättat om vi hade varit två som kunde dela på arbetet. En annan sak som försvårat lite har varit deltagarnas förkunskaper. Då väldigt många av dem aldrig handskats med en dator gick väldigt mycket tid i början på projektet åt att lära dem grundläggande datakunskaper. Detta innebär att det blev en fördröjning innan vi kunde ge oss på det flexibla lärandet och fördelarna med det. Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 13. Utvärdering Alla deltagare har fått svara på en enkel enkät, där de har fått ta ställning till om deras kunskaper ökat, huruvida projektet upplevt deras förväntningar och om de skulle vilja fortsätta att utveckla sina kunskaper. Resultat vi har fått fram har varit väldigt positivt, deltagarna känner att projektet har uppfyllt deras förväntningar men de önskar att vi hade hunnit med fler träffar än de som var planerade i projektet. De har uttryckt en önskan om att få fortsätta utveckla sina kunskaper om möjligheten finns.

14. Fortlevnad efter projekttiden Vi har valt att lägga upp en strategi för hur vi till höst kan erbjuda fler grupper en möjlighet att ta del av samma koncept som vi haft för projektet. Vi för nu inom organisationen en diskussion för hur vi kan lägga upp detta och på vilket sätt vi kan nå fler deltagare. 15. Organisationens ansvar Hur tar er organisation ansvar för fortlevnaden av projektet och arbetet med digital delaktighet? Ledningen inom organisationen kommer försöka att hitta resurser som gör det möjligt för oss att projektet lever vidare. Ledningen har också valt att föra en diskussion kring den digitala klyftan och det flexibla lärandet inom personalstyrkan och att vi försöker komma på fler sätt att göra det flexibla lärandet en del av vår övriga verksamhet. 16. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur! Självklart kan modellen leva vidare även inom annan verksamhet som vi driver. Hemsidan som vi skapat skulle kunna användas som ett forum där olika deltagare/grupper kan diskutera sin cirkelverksamhet med varandra, hjälpa varandra lösa uppgifter mellan träffarna, eller bara dela erfarenheter med varandra. Det skulle kunna skapa en bro mellan olika grupper som i vanliga fall inte träffas men delar samma intresse. Framförallt tror jag att vi genom projektet och dess upplägg påminns om hur viktigt det är att vi tillgodoser våra deltagares behov, att vi både kan möta dem i det fysiska rummet men att vi även har något att erbjuda då det kommer till det digitala. Att det flexibla lärandet kan vara ett komplement till de fysiska träffarna och den traditionella folkbildningen. 17. Flexibelt lärande Beskriv hur ni tänker fortsätta utveckla det flexibla lärandet? Det flexibla lärandet kommer att leva vidare genom den hemsida som vi har skapat inom projektet och som finns beskriven ovan. Men vi för även diskussioner kring vilka andra metoder vi skulle kunna använda oss av för att bli bättre på att använda oss av det flexibla lärandet i vår verksamhet. 18. Erfarenhetsspridning Beskriv projektets insatser för intern och extern information och erfarenhetsspridning. Information och erfarenhetsspridning har skett genom deltagande på regional verksamhetskonferens, där representanter från våra medlems- och samarbetsorganisationer varit inbjudna. Information har även spridits vid en konsulentsamling för alla NBV konsulenter i hela landet. En artikel om projektet har funnits med i en av våra cirkelledarblad som går ut till alla våra cirkelledare (över 1000st). Vår ledning har spridit information till andra studieförbund kring projektet vid gemensamma samlingar. Inom avdelningen har jag regelbundet på våra personalmöten uppdaterat den övriga personalstyrkan på hur lång vi kommit med projektet och vad vi åstadkommit.

Ekonomisk rapport Redovisas i relation till ursprunglig budget 20. Kostnader Verksamhet 3 240 Personal 150 000 Övrigt 11 935 Summa kostnader 165 175 21. Intäkter Intäkter samverkansparter 0 Övriga intäkter 0 Sökandes egen insats 65 175 Beviljat bidragbelopp? 100 000 Summa intäkter 165 175 22. Kommentarer till den ekonomiska rapporten Då det kommer till verksamhetskostnaderna så har vi angett de kostnader som vi haft i samband med marknadsföring av projektet (tryck av broschyrer), inköp av material (böcker) samt inköp av webbdomänen. Under personalkostnader så handlar det om timmarna jag har behövt för att driva cirklarna och förbereda inför dessa samt min tid för att skapa och driva hemsidan (600 timmar a 250kr). Under övrig har vi angett resekostnader jag haft under projektets gång, då vi haft grupper på 5 olika orter. Under intäkter har vi angett den egna insatsen som till stor del gått åt personalkostnader och resekostnader. I vår ursprungliga budget angav vi en intäkt på 5000 kr, planen då var att vi skulle ta en mindre deltagaravgift. Vi valde att avstå från detta för att få fler deltagare och istället se det som en egen insats. I budgeten som vi skrev i vår ansökan har vi inte räknat in den mobila datasalen som vi införskaffat eftersom man inte fick inhandla inventarier för projektmedel. Därför har vi inte heller redovisat den kostnaden/egeninsatsen här. Det har också varit en del av vår egen insats utöver de 65175 kr som finns redovisade här. 23. Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn, e-postadress och telefon till firmatecknare som godkänt rapporten. Namn StenFahlen E-post sten.fahlen@telia.com Telefon 0706-27 11 06