DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN DOMSTEN 62:145, DOMSTEN, HELSINGBORGS STAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN DOMSTEN 62:145, DOMSTEN, HELSINGBORGS STAD Upprättad den 17 december 2012 NORMALT PLANFÖRFARANDE Antagen av kommunfullmäktige. Laga kraft.. Genomförandetid t o m Dnr 1581/2012 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

1(15) Dnr 1581/2012 DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN Domsten 62:145 M FL Domsten, HELSINGBORGS STAD PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen redovisas på: denna planbeskrivning med genomförandebeskrivning detaljplanekarta med planbestämmelser och illustrationer Detaljplan upprättas i enlighet med Plan- och bygglag 2010:900 SYFTE Detaljplanen upprättas i syfte att modernisera användningen av ett antal sjöbodar, möjliggöra uppförandet av en mindre, gemensam bastu samt för att bevara ett av Skånelinjens kulsprutevärn. BAKGRUND Stadsbyggnadsnämnden har den 23 oktober 2012 ( 402) beslutat att ge stadsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på detaljplan för aktuellt område. Vid Norra Bryggan i Domsten ligger ett antal mindre sjöbodar. De har beteckningen sjöviste, Ts, i gällande detaljplan och används som förråd för fiske- och båttillbehör. Planändringen är föranledd av en önskan att modernisera användningen av sjöbodarna till att omfatta även rekreations- och fritidsaktiviteter. Bedömning av miljöpåverkan Stadsbyggnadsförvaltningen har bedömt att planens genomförande inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 4 kap 34 eller 6 kap 11-18 miljöbalken varför miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning inte behöver genomföras (se vidare under rubriken Konsekvenser).

2(15) Dnr 1581/2012 PLANOMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR Läge och avgränsning DOMSTEN HELSINGBORG Domstens läge på kartan. Planområdet, som utgör en del av stranden i norra delen av Domsten, är beläget cirka 15 km från centrala Helsingborg och cirka 2 km från gränsen till Höganäs kommun. Planområdet ligger på en utskjutande del av stranden norr om Domstens hamn, i förlängningen av Peter Svenssons väg. I öster avgränsas det aktuella området av den väg som heter Norra stranden. På andra sidan vägen ligger privata fastigheter bebyggda med friliggande småhus. I övriga väderstreck omges planområdet av strandmark med havet i väster och söder.

3(15) Dnr 1581/2012 Planområdet avgränsat i rött. För exakt avgränsning hänvisas till plankartan. Foto 2012 För exakt avgränsning hänvisas till plankartan. Planområdet omfattar cirka 0,5 hektar. Markägare I planområdet ingår del av fastigheten Domsten 62:145. Hela planområdet ägs av Helsingborgs stad Angränsande fastigheter öster om Norra Stranden är privatägda. Beskrivning av området Bebyggelse Området är bebyggt med åtta mindre sjöbodar, varav fyra stycken står tätt tillsammans. Sjöbodarna är uppförda med fasad i stående träpanel med varierande färgsättning och med tak i lätta material så som fibercement (Eternit) eller papp. Sjöbodarnas storlek skiftar från 4 kvadratmeter till 25 kvadratmeter. Även höjden hos sjöbodarna varierar kraftigt från 2 meter till cirka 4 meter i nockhöjd för den största sjöboden. Den totala byggnadsarean för samtliga sjöbodar uppgår till 87 kvadratmeter.

4(15) Dnr 1581/2012 Sjöbodarna sett från nordväst. Foto 2013 I anslutning till sjöbodarna finns en yta för skötsel av fiskenät och en lekplats. Inom det aktuella planområdet finns ett kulsprutevärn från Skånelinjen, en del av Sveriges försvarslinje, uppfört under andra världskriget. Värnet ingår i Beredskapsmuseets museala del. Direkt angränsande, på östra sidan om Norra Stranden utgörs bebyggelsen av friliggande småhus med varierande ålder och utformning. Angränsande till planområdet finns en brygga. Grönområden Planområdet utgörs av strandmark, till största del bevuxen med gräs och buskvegetation, främst vresros (rosa rugosa). Inom det gräsbevuxna området återfinns en del sandblottor. Huvuddelen av planområdet utgörs av en i det närmaste plan yta. Närmast havet, utanför planområdet utgörs stranden av stenig sand. Höjdkurvorna markerade med orange färg.

5(15) Dnr 1581/2012 Trafik Området nås från Norra Stranden, en liten lokalgata som löper parallellt med havet i norra Domsten. Historik Domsten omnämns första gången 1575 i samband med att tegel till Kronborgs slott skeppades från Dompsthenen. Hela det tidiga samhället kretsade kring godset Kulla-Gunnarstorp och det var inte förrän under början av 1900-talet som torparna fick möjlighet att friköpa husen från godset. Marken kunde dock inte friköpas förrän 1925, i enlighet med ensittarlagen. För sin försörjning var domstensborna beroende av såväl jordbruk som fiske men även sjöfart kom att bli en betydande näring. Stranden vid Norra Bryggan har historiskt använts för både fiske och sjöfart. Eftersom området ligger delvis skyddat av Domstens rev uppfördes här, under början av 1900-talet, Domstens första fasta anläggning för sjöfart. Hamnen kom trots detta att så småningom anläggas på sin nuvarande plats, cirka 500 söder om planområdet. Vid Norra Bryggan återfinns ett av Skånelinjens kulsprutevärn, värn 735, uppfört under beredskapstiden. (För beskrivning av det aktuella värnet se vidare under rubriken Kulturmiljö.) Värnet utgör första linjen av tre planerade försvarslinjer. Det var endast på den här delen av Skånelinjen som alla tre linjerna uppfördes. Skånelinjen var en 50 mil lång försvarslinje som löpte längs den skånska kusten från Båstad till Vieryd i Blekinge. Ofta kallas Skånelinjen Per Albin-linjen efter den dåvarande statsministern, Per Albin Hansson. Försvarslinjen byggdes under den första halvan av andra världskriget och bestod av bland annat 1063 kustvärn, stridsvagnshinder, skyddsrum med mera. På vissa ställen, till exempel i Helsingborg, byggdes ett inre stadsförsvarssystem. I Helsingborg byggdes även en bakre försvarsanläggning. Ett antal större skyddsrum avsedda för reservtrupper och sambandsplatser ingår också i Skånelinjen. Skånelinjen ingick i Sveriges försvarslinje fram till 1990-talet, då den började avvecklas. Den ingår inte längre i Försvarsmaktens ansvarsområde och många värn är idag rivna eller igenfyllda. Kulturmiljö Sjöbodarna på stranden vid Norra Bryggan är karakteristiska i sitt utförande. De är uppförda som enkla byggnader med stående träpanel och taktäckning av lätta material såsom papp och fibercement. De har varierande storlek, höjd och färgsättning och utgör en synlig påminnelse om den långa tradition av fiske och sjöfart som finns i Domsten. Även själva platsen är viktig för kulturmiljön då området användes för sjöfart långt innan Domsten fick sin hamn.

6(15) Dnr 1581/2012 Kulsprutevärn 735 byggdes 1940 och är av värntyp 3. Dessa värn var enkla och byggdes i stor hast efter krigsutbrottet 1 september 1939. Totalt byggdes 105 värn av den här typen. Värn 735 är byggt för 7 personer, väggarna och taket är 1,1 meter tjocka och består av betong. Invändigt är taket klätt med 3 mm tjock stålplåt. Värnet var konstruerat för att stå emot kraftig beskjutning och flygbombning. Värn 735, foto 2013 Värnet utrustades även med en observationshuv, avsedd att bemannas av en person. Huven var utrustad med ett talrör för förbindelse med de övriga soldaterna. Värnet har dubbla skjutöppningar, så kallade embrassyrer, för kulsprutor. Värn 735 skyddade ett angränsande pansarvärnskanonvärn i hamnen i Domsten, värn 733a. Värn 735 förvaltas av Beredskapsmuseet och visas i museesyfte. På grund av detta har värnet försetts med en ny ingångslucka. Arkeologi Planområdet berörs inte av några kända fornlämningar. Påträffas fornlämningar i samband med markarbeten skall dessa, i enlighet med 2 kap 10 lagen om kulturminnen m m, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Fornlämningar kan synas som härdrester, stenpackningar eller mörka färgningar i jorden. Geoteknik Norra Stranden ligger inom ett uppmärksamhetsområde för erosion, ras och skred med en erosionszon på 40 meter. Teknisk försörjning Färskvatten, avlopp och el finns i anslutning till planområdet. I området finns en mindre pumpstation.

Tidigare ställningstaganden Översiktsplan 7(15) Dnr 1581/2012 I Helsingborgs översiktsplan, ÖP 2010, antagen av kommunfullmäktige den 18 maj 2010, redovisas Domsten som by där en utveckling kan ske med hänsyn till god kollektivtrafik. Några särskilda ställningstaganden finns inte avseende det specifika området. Riksintressen Området omfattas av riksintresse för kustzon, enligt 4 kap 4 Miljöbalken, riksintresse för kulturmiljö M:K7 Kulla-Gunnarstorp mm, enligt 3 kap 6 Miljöbalken Vattnet utanför planområdet omfattas av riksintresse för friluftsliv M:F1 Kullaberg, enligt 3 kap 6 Miljöbalken. Planförslaget bedöms inte orsaka skada på riksintressena. Strandskydd Planområdet omfattas inte av strandskydd idag. Enligt 7 kap 18 g Miljöbalken gäller i fråga om strandskydd att strandskyddet åter gäller om en detaljplan bland annat ersätts med en ny detaljplan för ett område. Syftet med att återinföra strandskyddet är att aktualisera strandskyddsfrågan och pröva denna på nytt inför planläggningen. Detaljplaner För det aktuella området gäller Stadsplan för Domsten 62:145 (12353) som vann laga kraft den 5 maj 1988. Planen saknar genomförandetid. Planen anger det aktuella området som område för sjövisteändamål. En cirka 6 meter bred remsa längs vägen får inte bebyggas, i övrigt får ny bebyggelse uppföras om så prövas lämpligt. Bostäder får inte anordnas.

Utsnitt från gällande detaljplan. 8(15) Dnr 1581/2012 I angränsande kvarter får bostäder uppföras upp till två våningar med en byggnadshöjd på 3,5 meter. Stranden har planbestämmelse park eller plantering och vattnet utanför är planlagt som Vb, vattenområde för bryggor. Planprogram För planområdet har ett planprogram upprättats och godkänts av stadsbyggnadsnämnden den 9 juni 2001. Planprogrammets syfte är att klargöra förutsättningar och ange riktlinjer för kommande utbyggnad av nya bostäder i Domsten. Det finns inga särskilda ställningstagande gällande det nu aktuella området. Bevarandeprogram För området gäller Domstens bevarandeprogram antaget av kommunfullmäktige den 24 januari 2007. I bevarandeprogrammet pekas det aktuella planområdet ut som ett särskilt värdefullt område. De kulturhistoriska värdena har i samband med planarbetet konkretiserats och utgörs av platsens småskaliga bebyggelse kopplat till fiske och sjöfart. Värdena är också knutna till fiskets långa kontinuitet och den historiska kopplingen mellan fiskeläget Domsten och Kulla- Gunnarstorps gods. Naturvårdsprogram I naturvårdsplan 1992 betecknas Domsten som ekologiskt särskilt känsligt, marken är betecknad som värdefullt odlingslandskap. Fastighetsplan, tomtindelning Planområdet omfattas inte av någon fastighetsplan. Övriga beslut Området angränsar till Grollegrunds naturreservat, ett marint reservat utanför Domsten. Området stäcker sig från de grunda, sandiga bottnarna ner till de djupa mjukbottnarna på 45 meters djup. Inom området råder, med stöd av 7 kap 30 Miljöbalken, restriktioner gällande bland annat ankring, insamlandet av djur och växter, med undantag av fiske (trålfiske är förbjudet), orsaka någon form av utsläpp, anordna tävlingar för motordrivna farkoster med mera. PLANENS UTFORMNING Dispositionen i stort Den nu aktuella planen föreslår att det område som tidigare betecknats med sjöviste, Ts ändras till beteckningen N, friluftsliv, ej camping, där igenom möjliggörs uppförandet av en gemensam bastu som komplement till de det befintliga sjöbodarna. En befintlig pumpstation får planbestämmelse teknisk anläggning, E.

9(15) Dnr 1581/2012

10(15) Dnr 1581/2012 Bebyggelsen Friluftsliv Området är idag bebyggt med sjöbodar och får även i fortsättningen bebyggas med byggnader för fiske och sjöfart. Även mindre byggnader för rekreation och friluftsliv blir tillåtna. Den sammanlagda byggnadsarean för sjöbodarna är i dag 87 kvm. I det aktuella planförslaget utökas den totala byggnadsarean, inom område betecknat med N, till 110 kvm, max 25 kvadratmeter per enhet. Byggnader under 10 kvadratmeter bygglovsbefrias medan större byggnader kräver bygglov. Anmälningsplikt råder dock även för bygglovsbefriade byggnader. Total yta för bebyggelse är 110 kvadratmeter. Detta omfattar både bygglovspliktiga och icke bygglovspliktiga byggnader. Ingen ytterligare hårdgöring är tillåten. Trädäck och likande anläggningar är inte tillåtna. Förslag på utformning av en mindre, gemensam bastu Byggnader ska utformas som enklare fiskebodar med fasad i träpanel och sadeleller pulpettak av papp- eller fibercement. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Ett värn från Skånenlinjen förses med rivningsförbud, q. Grönområden Grönområden Stranden planläggs som Natur, strand. Strandskyddet föreslås återupphävas på den del som av hävd har använts för sjöbodarna. (Se vidare under rubriken Konsekvenser.) Trafik Biltrafik Ingen förändring i trafiksystemet krävs för den aktuella planläggningen.

Teknisk försörjning 11(15) Dnr 1581/2012 Dagvatten Den aktuella planändringen förväntas inte öka dagvattenmängden märkbart då den yta som blir möjlig att bebygga endast ökar från dagens 87 kvadratmeter till 110 kvadratmeter. Ingen möjlighet för ytterligare hårdgöring tillåts enligt förslaget. Vatten och avlopp Erforderliga anläggningar för vatten och avlopp finns i anslutning till planområde. Elnät Erforderliga tekniska lösningar finns i anslutning till planområdet. KONSEKVENSER Bedömning av miljöpåverkan Stadsbyggnadsförvaltningen har bedömt att planens genomförande inte kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 4 kap 34 PBL respektive 6 kap 11-18 Miljöbalken. Bedömningen har gjorts utifrån planförslagets innehåll, typen av påverkan och områdets egenskaper i enlighet med 4 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB-fo), samt bilagorna 2 och 4 till samma förordning. Miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte genomföras. Bedömningen grundar sig på att det handlar om redan befintlig bebyggelse och att planen endast tillåter ny bebyggelse i mycket begränsad omfattning. Planen tillåter inte bostäder eller verksamhet samt försvårar inte strandens allemansrättsliga tillgänglighet. Mark, luft och vatten Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Miljökvalitetsnormer för utomhusluft syftar till att skydda människors hälsa och miljön. Gällande miljökvalitetsnormer enligt svensk författningssamling (SFS 2010:477) avser halterna i utomhusluft av kvävedioxid (NOB2B), svaveldioxid (SOB2B), bly, partiklar (PM10), kolmonoxid (CO), bensen och ozon (OB3B). Enligt Helsingborgs översiktsplan, ÖP 2010, som är antagen av kommunfullmäktige den 18 maj 2010 föreligger ingen risk för överskridande av miljökvalitetsnormernas värden i närheten av planområdet. Den föreslagna planen bedöms inte påverka miljökvalitetsnormerna för luft då planförslaget inte medför någon betydande förändring från dagens användning. Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster Syftet med miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster (ytvatten, grundvatten och skyddade områden) är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att alla vatten ska uppnå en bestämd miljökvalitet. För Norra Öresunds kustvatten gäller att statusen bedöms som måttlig med risk att god ekologisk status inte uppnås 2015 främst på grund av övergödning. Det aktuella planförslaget bedöms

12(15) Dnr 1581/2012 inte påverka miljökvalitetsnormerna för vatten, då planförändringen inte innebär bostäder eller verksamheter och inte heller medför någon betydande förändring från dagens användning. Hälsa och säkerhet Vägtrafikbuller Markerat i mörkgrönt; vägtrafik, dygnsmedelvärde 40-44 dba. Markerat i ljusgrönt; vägtrafik, dygnsmedelvärde 35-39 dba. Riksdagen antog riktvärden för buller 1996/97:53 och för rekreationsområden gäller Naturvårdsverkets riktvärden för buller från vägar och järnvägar, som anger ekvivalentvärde för vardagsmedeldygn till 55 dba. För det aktuella området anger Helsingborgs stads bullerkartering från 2011 ekvivalentvärde 40-44 dba vilket innebär att Naturvårdsverkets riktvärden innehålls. Risker Vid rivning av byggnad med asbesthaltig fibercement (Eternit) ska skyddsföreskrifter följas. För yrkesmässig rivning gäller Arbetsmiljöverkets bestämmelser för asbest (AFS 2006:1). Asbetshaltigt avfall klassas alltid som farligt avfall. Natur- och kulturmiljön Den aktuella planläggningen bedöms inte inverka negativt på naturmiljön, då planändringen endast tillåter ny byggnation i mindre omfattning. Kulturmiljö Det aktuella planförslaget bidrar till att bevara och stärka kulturmiljön på platsen. Traditionellt har platsen varit en samlingsplats med betoning på vatten och havsbruk. Då fisket varit sammanbindande men sedermera förlorat yrkesmässiga utövare, bidrar utökat bruk av platsen till att levandegöra densamma. Värn 735 får i planen skyddsbestämmelser och bevaras därigenom som en viktig del av 1900-talets historia. Strandskydd Planområdet omfattas inte av strandskydd idag. Enligt 7 kap 18 g miljöbalken gäller i fråga om strandskydd att strandskyddet återinträder om en detaljplan er-

13(15) Dnr 1581/2012 sätts med en ny detaljplan för ett område. Syftet med att återinföra strandskyddet är att aktualisera strandskyddsfrågan och pröva denna på nytt inför planläggningen. Stadsbyggnadsförvaltningen menar att det föreligger särskilda skäl för att upphäva strandskyddet på platsen. Platsen är i dag i anspråkstagen av sjöbodar och har varit så under lång tid. Platsen är utpekad i Domstens bevarandeprogram som ett särskilt viktigt område. I traditionen kring sjöbodar ingår själva användandet av platsen som får räknas som lika viktig som byggnaderna i sig. Då byggnaderna är enkla och inte konstruerade för att stå emot stormar och hårt väder ingår att dessa rivs och återuppförs kontinuerlig. För att underlätta återuppförandet av byggnaderna anser Stadsbyggnadsförvaltningen att det är rimligt att platsen återigen undantas från strandskyddsreglerna. För att möjliggöra fortsatt användning av platsen kan det ses som naturligt att bestämmelsen för användning ändras till friluftsliv då fiske och sjöfart inte längre utgör utkomst för dagens domstensbor utan endast är en sysselsättning kopplat till friluftslivet. Då ingen hårdgöring av marken får göras inom området eller några trädäck eller liknande får uppföras kan inte marken tas i anspråk för mer än den yta som själva sjöboden upptar. Den totala ytan som kan tas i anspråk kan öka från dagen 87 kvadratmeter till 110 kvadratmeter och ingår i den yta som tidigare var undantagen från strandskyddet. I den gällande planen reglerades inte den totala byggnadsarean. Skyddet för allmänhetens tillgång till stranden inom det område som föreslås undantas från strandskyddsreglerna kan anses stärkas i och med planens genomförande. Område där strandskydd föreslås återupphävas. För exakt avgränsning hänvisa till plankartan.

Sociala konsekvenser 14(15) Dnr 1581/2012 En plats för sjöbodar har av tradition varit en samlingsplats och en träffpunkt så väl som en plats för fiske och sjöfart. Att utveckla en sådan plats till en modernare användning och möjliggöra en gemensam bastu är positivt för föreningslivet och verkar för att bevarar området som en naturlig mötesplats, vilket stärker platsens ställning både ur ett socialt och ur ett kulturhistoriskt perspektiv. SAMMANFATTNING Planändringen består i att modernisera användningen av ett kulturhistoriskt viktigt område som idag är bebyggt med sjöbodar och möjliggöra uppförandet av en gemensam bastu. I planändringen ingår också att ett värn i Skånelinjen får skyddsbestämmelser och pekas ut som viktigt för kulturmiljön. Därtill regleras byggnadsarean inom området. Området är i bevarandeprogrammet utpekat som särskilt värdefullt. I den nu aktuella planen har dessa kulturmiljövärden tydliggjorts. GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATION Tidplan Planförslaget beräknas vinna laga kraft tredje kvartalet 2014 Genomförandetid Gnomförandetiden är 10 år från det datum planen vinner laga kraft. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmänplatsmark FASTIGHETSRÄTT Fastighetsbildning För planens genomförande krävs ingen fastighetsbildning. EKONOMI Planekonomi Planens genomförande kräver inga större investeringar. Arrendeavtal Arrendeavtal tecknas i samband med bygglov.

MEDVERKANDE 15(15) Dnr 1581/2012 Helena Taps, biträdande planarkitekt, Bodil Falke, plantekniker. STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Björn Bensdorp-Redestam Planchef Stina Hellman planarkitekt

62:145 1 METSPÖET 7 5 6 q 4,0 on s s en v S äg v s NATUR te r e P METKROKEN 1 rra No St r n de an e1 4,0 v1 f1 q a Förslag på utformning av bastu Översikt