Dokumentation av kvalitetsarbetet



Relevanta dokument
Dokumentation av kvalitetsarbetet för. förskoleklass, grundskola

Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem

VERKSAMHETSPLAN Skogsängsskolan läsår 14/15

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning läsåret

KVALITETSREDOVISNING

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola

Kvalitetsredovisning Kyrkskolan Möklinta

Kvalitetsredovisning 2010

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Verksamhetsplan 2013/14

KVALITETSRAPPORT 2014

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Lokal arbetsplan för skolan

KVALITETSREDOVISNING 2007

Arbetsplan. För Åsenskolans fritidshem. Läsåret

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsrapport. Parkskolan. Fritidshem. Läsåret 2013/2014. Lergöken, Bikupan, Sjöboden. Ansvarig rektor: Ann-Kristin Brännström

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2015

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

KVALITETSREDOVISNING

Kvalitetsrapport Så här går det

Munkfors kommun Skolplan

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

KVALITETSREDOVISNING 2009/2010 FÖR VINSBOSKOLANS FRITIDSHEM ISBJÖRNEN

Kvalitetsredovisning. Grundskola F-5. Uppgifter om enheten. Verksamhetens namn och inriktning Berghemskolan Grundskola F-5

Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink

Kvalitetsredovisning 2009

Kvalitetsrapport. Djurås och Bäsna förskolor

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

Kvalitetsredovisning 2008/2009

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr )

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Myggenäs skola Arbetsplan augusti 2015 juni Förskoleklass Fritidshem Grundskola årskurs 1-5 Förberedelseklass

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

KVALITETSREDOVISNING

Årsrapport Gamla Påvelundsskolan

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Åsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

Arbetsplan 2015/2016. Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem

KVALITETSREDOVISNING 2015 FÖRSKOLA

Datum Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Myggenäs skola. Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Grundskola 1-5

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling

Verksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr )

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014

Bakgrund och förutsättningar

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan/Beskrivning

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Beslut för vuxenutbildning

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Sörgårdsskolans förskoleklass

Mariebergsskolans Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

KVALITETSRAPPORT HT 12 VT 13 BULLERBYNS FÖRSKOLA. Rauni Lundgren förskolechef

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

Transkript:

1 (10) Dokumentation av kvalitetsarbetet för förskoleklass, fritidshem och grundskola vid Veta skola läsåret 2012/13 Syfte och målgrupp Huvudsyftet med denna dokumentation av pågående kvalitetsarbete är att vara ett stöd i verksamhetens förbättringsarbete. Målgrupp är i första hand den egna personalen, även om dokumentationen också kan användas som underlag för information och beslutsfattande.

2 (10) Innehåll A. Grundfakta B. Underlag C. Förutsättningar för verksamheternas måluppfyllelse D. Prioriterade åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning E. Uppföljning av pågående arbete för ökad måluppfyllelse F. Helhetsbedömning G. Åtgärder för förbättringar A Grundfakta Presentation av verksamheten Veta skola är en F-6 skola och en av fem skolor i Mantorps skolområde. Under läsåret 2012/13 undervisades 194 elever på skolan och av dessa var ca 100 elever inskrivna på fritidshemmet. Veta är en av fem skolor i Mantorps skolområde. Miljö Veta skola består av en stor, äldre skolbyggnad som till hösten 2008 fyllde 100 år, samt en matsalsbyggnad och tre övriga huskroppar där klassrum, personalrum, expedition, slöjdsalar, idrottssal, bibliotek samt fritidshemsavdelningar inryms. Skolgården är stor och vacker och man har skogen på gångavstånd från skolan. Utmärkande för vår verksamhet Skolan använder sig gärna av närområdet med skog och natur. Flera av skolans pedagoger har vidareutbildat sig inom utomhuspedagogik och använder sig av denna kunskap i arbetet. Under läsåret 2012/13 var vår organisation uppdelad i arbetslagen F-2, 3-4, 5-6 (blev under året arbetslag 3-6), fritids och Verksta n.. Varje del/ arbetslag är lika viktig för vår verksamhet. B Underlag För att ta fram uppgifter till vår kvalitetsredovisning har vi använt oss av befintlig statistik, beskrivningar, observationer, samtal och utvärderingar från arbetslagen samt resultat av enkätundersökningar och intervjuer bland elever och föräldrar.

3 (10) C Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Veta skola är en medelstor enhet men gick vid höststarten 2012 från 155 till 194 elever eftersom vi dels tog in en stor förskoleklass(43 elever), dels för att elever från Normlösa åk 5 och 6 flyttades över till Veta. Klassernas elevantal varierade under året mellan 19 och 43 elever vilket i sin tur kan innebära att det är något svårorganiserat och ojämnt fördelat resursmässigt. Det krävs en extra tankevända kring tilldelningen av olika resurser när klasserna är så ojämna storleksmässigt. Ytterst få elever på skolan har utländsk härkomst vilket innebär att vi inte har naturliga kontakter med olika kulturer och därmed bör skapa dessa förutsättningar i det dagliga arbetet. Närvaron är i stort god men många familjer väljer ändå att åka på semesterresor och liknande under skolveckorna och ansöker då om ledighet. Vi uppmanar till att göra dessa resor under lovdagarna då vi anser att flera av de elever som är lediga faktiskt behöver sin tid i skolan. Under läsåret bestod elevantalet av sammanlagt 51% flickor och 49% pojkar. Veta skolas lokaler består av flera olika byggnader vilket innebär att det ibland försvårar organisationen personalmässigt när man måste förflytta sig mellan flera olika lokaler under dagen. Även för eleverna kan dessa flyttar vara störande moment, medan de för andra är välbehövliga pauser. Vi har slöjdsalar för både trä/ metall- och textilslöjd, däremot är vår idrottssal mycket liten och elever i åk 5 och åk 6 har idrott ett pass per vecka i Klämmestorpshallen. Även språkval och hemkunskap förflyttas eleverna till. Ungefär hälften av eleverna i Veta åker skolskjuts till och från skolan. Personalgruppen i Veta består av förskollärare, fritidspedagoger och lärare med olika utbildningar. Vi har både lärare med lågstadie- eller mellanstadielärarutbildning samt lärare med 1-7 utbildning och med olika ämneskombinationer. När lärarlegitimationen gör sitt inträde kommer vi sakna behörighet i ämnen som till exempel musik i de äldre årskurserna. Denna brist på vissa kompetenser märker vi redan nu, speciellt då vi under året haft ett par rehabiliteringsärenden och kompetens saknats oss. På sikt har vi även pensionsavgångar framför oss. Veta skola har en historik av dålig ekonomi grundad på olika omständigheter. Under åren har vi fått viss del av denna ryggsäck avskriven men det är mycket viktigt för oss att hitta nya mönster och arbetssätt som gör att vi kan nå en budget i balans. Detta är ett gemensamt ansvar såväl som rektors, då det även skapar trygghet i personalgruppen att förstå och gemensamt tänka kring våra resurser. Att diskutera vad resurser egentligen är prioriteras. Under läsåret fick vi även ett utökat behov av särskilt stöd på skolan men tyvärr inte ekonomisk ersättning för detta,vilket ökade på underskottet ytterligare. D Prioriterade åtgärder enligt föregående års dokumentation Verksamhet Förbättringsområde Normer och värden Insats *Prioritera rastvärdsarbetet. * Revidera ordningsreglerna * Fortsatt arbete med tvärgrupperna * Fördelning av ansvarsområden Förväntad effekt Ökad trygghet för eleverna Uppföljning när och hur *Vidareutveckla

4 (10) barnsamtalen *Börja med sociogram Kunskaper *Tydliggöra kunskapskraven för elever och föräldrar *Införa läxhjälp under läsåret *Bättre möta högpresterande elever(utmaningar efter olika förutsättningar) * Utveckla Verkstan s arbetssätt Ökad måluppfyllelse och bredare kompetens Elevernas ansvar och inflytande *Genom lek och skapande verksamhet stimulera barnen till lustfyllt lärande *Uppföljning av gemensamma aktiviteter. * Fortsatt tvärgrupps-arbete Ökad känsla av att man faktiskt kan vara med och påverka och ta ansvar Skola och hem *Fritidsråd *Varje barn torkar av sin plats vid frukost och mellanmål Skapa goda rutiner för genomförande av föräldramöten Ökad delaktighet hos föräldrar och ökat samarbete mellan skola och hem. Övergång och samverkan *Drop-in fika *Daglig kontakt med föräldrar Skapa samsynta och hållbara rutiner för överlämning av information mellan olika stadier samt till berörda vid språkval, hem-kunskap mm(inkl.info till skolskjutsentreprenör). Ökad samsyn och trygghet hos föräldrar. Undvika att tid och resurser går förlorade. Skapa trygga situationer för elever i behov av särskilt stöd. Erbjuder och genomför inskolning och inskolnings-

5 (10) samtal Arbetslag F-6 Skolan och omvärlden Bedömning och betyg * Arbete med IT i klassrummet och på fritidshemmet (fler datorer,se över uppkoppling mm) * Fortsatt arbete med studieresor utanför närsamhället samt bjuda in omvärlden till oss *Arbete med resultatanalys * Förbättra samsynen beträffande bedömning/ InfoMentor och betygsättning. Rektors ansvar *Skapa rutiner för resultat-uppföljning och analys * Skapa en hållbar organisation som möter lärarlegitimationens krav *Inventera och utveckla personalens kompetens gällande brand och första hjälpen Ökad känsla av att vi är en del av utvecklingen i samhället och att vi ger våra elever rätt förutsättningar för framtiden Högre måluppfyllelse Trygghet och säkerhet i våra bedömningar Högre måluppfyllelse Ökad trygghet kompetensmässigt i personalgruppen *Ökad trygghet och kompetens och därefter fortsatt arbete * E. Uppföljning av pågående arbete relaterat till nationella målen Rektor skriver: samtliga verksamheter och kompetenser på Veta skola samverkar och utgör EN gemensam skola och verksamhet. När ordet vi används innefattar det både förskoleklass, grundskola åk 1-6 och fritidshemmet. Normer och värden Under läsåret deltog fem personer(+rektor) på skolan i Skolverkets utbildning kring Värdegrund och likabehandling. Utbildningen i sig var mycket givande men det konkreta arbetet i verksamheten kunde ta sin form först efter att utbildningen var klar, anser vi. Det var först efter att vi fått verktygen vi kunde börja bygga, under tiden skissade vi på hur det skulle se ut och gjorde ritningen. Inför läsåret /14 har vi en ny likabehandlingsplan och startar upp skolans reviderade årshjul för Trygghetsarbetet.

6 (10) Tillsammans formulerade vi våra värdemål vilka blev följande: Veta skolas värdemål Alla är synliga och trygga i en gemenskap där vi kan utvecklas. Vi respekterar och tar vara på varandra och våra olikheter. Vi har alla ansvar för att vi mår bra på vår skola. Alla kan och får utvecklas utifrån sina förutsättningar. Vi har en miljö med kunskap och lustfyllt lärande i fokus. Rastvärds- /rastvaktsarbetet prioriterades under året och fritids hade rastaktiviteter under vissa förmiddagsraster. Det har dock varit svårt att få ihop rastvaktsarbetet då flera i personalgruppen arbetar deltid och vissa dagar är vi inte full styrka på skolan. Vi vill fortsätta att utveckla detta område eftersom vi ser hur viktigt det är för elevernas inlärningssituation att rasterna ger den vila och avkoppling eller energitillförsel som avses. För mycket tid får ägnas åt konflikthantering i efterhand. Hur kan vi använda vår fantastiska skolgård och personalens stora kompetens för att göra detta bättre? Våra rastregler reviderades under året av ESKO (elevskyddsombuden) och elevrådet, dessa är ett stöd. Våra elevskyddsombud, ESKO, arbetar förebyggande och engagerade sig även de runt rasterna. Rasthinkar köptes in och man diskuterade kring rasterna i klasserna. ESKO arbetar även med hela vår arbetsmiljö och bland annat kom ESKO- tidningen ut under året. Den är tänkt att fungera som ett stöd i diskussioner och implementering av värdegrundsarbetet i klasserna. Vi fortsatte arbetet med våra tvärgrupper där eleverna i åk 6 är gruppledare för sina yngre kamrater. Våra utvärderingar visar att detta arbetssätt skapar större trygghet på skolan mellan yngre och äldre elever och vi väljer att fortsätta arbetet. Det gör även att gruppledarna i åk 6 får ett stärkt självförtroende genom sitt uppdrag, vilket eleverna själva har påtalat i sina utvärderingar. Fritids ville även prioritera barnsamtalen och sociogram för kartläggning av sin verksamhet. Under året konstaterades att alla barnsamtal inte hanns med och det beslutades att arbetet skulle fortsätta efter sommaren. Ett önskemål var att frilägga tid vissa veckor för att kunna prioritera barnsamtalen. Kunskaper Att tydliggöra kunskapskraven för elever och föräldrar är en pågående process vi fortsätter med. Den nya läroplanen implementeras ständigt på alla nivåer och i alla verksamheter. Detta har prioriterats i kompetensutveckling och diskussioner under året och det arbetet kommer fortsätta. Verkstan s arbete har ändrat form och innehåll flera gånger under året, beroende på enskilda elevers och gruppers behov, utifrån dessa behöver Verkstan s bemanning ibland förändras. Kompetensutveckling för att möta olika behov är viktig såväl för den pedagog som arbetar i Verksta n som för klasslärare. Under året deltog några pedagoger i en kompetensutvecklingssatsning i SPSM:s regi. Vi har inte lyckats införa läxhjälp under året eftersom resurserna inte räckt till, vi kommer dock behålla detta som ett utvecklingsområde eftersom vi ser att det finns behov.

7 (10) Sv En Ma ant ant f/p% tot% ant ant f/p% tot% ant ant f/p% tot% 1 9 100% 100% 9 100% 100% 9 100% 100% 14 100% 14 100% 14 100% 2 14 1 93% 93% 15 100% 100% 14 1 93% 93% 11 1 92% 12 100% 11 1 92% 3 11 100% 95% 11 100% 100% 10 1 91% 91% 10 1 91% 11 100% 10 1 91% 4 9 1 90% 89% 9 1 90% 95% 9 1 90% 84% 8 1 89% 9 100% 7 2 78% 5 9 2 82% 68% 9 2 82% 68% 8 3 73% 68% 6 5 55% 6 5 55% 7 4 64% Tot 52 4 93% 53 3 95% 50 6 89% 89% 93% 88% 49 8 86% 52 5 91% 49 8 86% Måluppfyllelsen var god under året i de flesta årskurser och där vi har ett lägre resultat prioriteras resurserna, vi vet anledningen och behöver arbeta vidare för att ge enskilda elever rätt förutsättningar för sin inlärning. För första gången sattes betyg i årskurs 6 och även dessa visade på en god måluppfyllelse. I ämnet svenska nådde 93% minst betyget E, i engelska 89% och i matematik nådde 100% av eleverna i åk 6 minst betyget E. Att skapa förutsättningar för att bättre möta högpresterande elever har diskuterats under året och ingår i varje pedagogs dagliga uppdrag. Fritids har under året erbjudit kurser i till exempel körsång, bild och dans. De har även använt sig av sina leklådor som stimulerar fler elever till lekkunskap. Fritids personal deltar i ett kommungemensamt nätverk för fritidshemmen. Under året har detta nätverk arbetat med att implementera den nya läroplanen i fritidshemsverksamheterna, detta genom föreläsningar och diskussioner. Även förskollärare i förskoleklass har startat upp ett nätverk för ökad kompetens och samsyn i kommunen. Båda nätverken fortsätter under kommande arbetsår. Nyttjandet av Skapande skola har utvecklats under året och ansvarig pedagog är aktiv med att ta del av aktuella erbjudanden. Att bjuda in besökare till vår skola är en viktig del av denna kultursatsning men det är också ett tillfälle för oss i skolan att ta oss ut i samhället. Denna möjlighet har nyttjats väl men utrymme för vidareutveckling finns. IT-strukturen på skolan behöver tillskott av flera och nyare datorer och läsplattor, detta kommer kräva resurser under kommande läsår. Elevernas ansvar och inflytande Skolan har flera skolgemensamma uppdrag som till exempel ESKO( elevskyddsombuden), elevrådsarbetet, bokvärdar mm.

8 (10) Att elevrådet är aktivt med ett tydligt uppdrag är avgörande för att mötena ska genomföras på ett bra sätt och för att alla ska känna sig delaktiga i arbetet. Under året hade ordförande och sekreterare i elevrådet ett viktigt uppdrag i detta arbete tillsammans med ansvarig pedagog och rektor, vi ser att ett fungerande styrelsearbete är avgörande för arbetet i gruppen. ESKO arbetade vidare med att förändra sitt fokus från kompisstödjande till att mer handla om fysisk och psykisk arbetsmiljö. I gruppen finns ett starkt engagemang men arbetet bör få möjlighet att följas upp i klasserna på ett fördjupat sätt. Under nästa år kommer ESKO:s ansvariga pedagog vara en del av Trygghetsgruppen vilket syftar till att tydliggöra och möjliggöra det uppföljande arbetet i klasserna. fortsatte med fritidsråd, en satsning som föll mycket väl ut och som syftade till ökad känsla av delaktighet och ansvar i fritidsgrupperna. Flera goda idéer och synpunkter kom fram vid dessa möten, vilka sen togs till vara vid planeringen av verksamheten. Under året utformade vi en ny modell för elev- och föräldraenkäter vilken sedan användes under vårterminen. Vid sammanställning av dessa kan rektor konstatera att ytterligare revidering bör göras, vi bör även se över tidpunkten för genomförandet. F Rektors helhetsbedömning Veta skolas värdemål Alla är synliga och trygga i en gemenskap där vi kan utvecklas. Vi respekterar och tar vara på varandra och våra olikheter. Vi har alla ansvar för att vi mår bra på vår skola. Alla kan och får utvecklas utifrån sina förutsättningar. Vi har en miljö med kunskap och lustfyllt lärande i fokus. Jag väljer att återkomma till dessa formuleringar då jag anser att de väl sammanfattar och tydliggör hur vi ser på vår verksamhet i Veta. Trygghet, kompetens, lust och ansvar går hand i hand och genomsyrar vår verksamhet oavsett om du är elev, pedagog, förälder eller rektor. Detta är vad vi vill att du ska se och vad du ska ge och få. För att detta ska vara synligt och sant även kommande år behöver vi arbeta vidare med att tydliggöra vad som är skolans ansvar. Detta ska kommuniceras med hemmen på ett tydligt sätt. För att undvika onödig splittring väljer vi att sätta matematiken i fokus för hela skolan då fem av skolans pedagoger kommer deltaga i Matematiklyftet. Eras kompetens blir allas kompetens. Resultatuppföljning är spännande och viktigt. Att vidareutveckla analysen av våra resultat är nödvändigt arbete framöver. Vi har i vår verksamhet behov av särskilt stöd på både individ-, grupp- och organisationsnivå. Att skapa en samsyn kring vad resurser egentligen är, var och hur stödet ska ske och på vems ansvar är en prioriterad fråga i alla våra verksamheter och kommer kräva diskussion och kompetens. Jag anser att vi har en god verksamhet i Veta skola idag. Vi har alla förutsättningar för att nå våra mål och vi är själva de viktigaste verktygen i detta arbete.

9 (10) G Åtgärder för förbättringar Inför det kommande läsåret väljer vi att formulera våra förbättringsområden under samma rubriker som de av förvaltningen prioriterade områdena. Verksamhet Förbättringsområde F-6 Språkutveckling, läsa, skriva Insats Förväntad effekt Uppföljning när och hur *Tydliggöra Ökad kunskapskraven för måluppfyllelse och läsåret samt i maj elever och föräldrar ökat/tydligare 2014 * Skapa samarbete med förutsättningar för hemmen. tidigt, tydligt stöd (F-6 +Fritids) Matematik *Ökad kompetens via deltagande i Matematiklyftet Ökad måluppfyllelse och bredare kompetens läsåret samt i maj 2014 *Sätta matematiken i fokus genom att göra den till ett genomgående tema för hela skolan Ökat intresse bland eleverna för ämnet och dess möjligheter F-6 Resultat-styrning /resultatuppföljning Aktivt följa och analysera elevernas utveckling och förutsättningarna för denna. Detta gör vi med stöd av de nu framtagna rutinerna för Stöd i prioriteringar av arbetssätt och resurser läsåret samt i maj 2014 (forts. Resultatstyrning) resultatupp-följning i Mantorps skolområde samt med eget analysarbete.

10 (10) Barn i behov av särskilt stöd Fördelning av resurser utifrån tester och bedömningar Trygghet i prioriteringar av särskilt stöd läsåret samt i maj 2014 Vidareutveckla och prioritera barnsamtal och sociogram Ökad trygghet och måluppfyllelse läsåret samt i maj 2014 Kompetensutveckling kring barn i behov av särskilt stöd Ökad kompetens Aktivt värdegrundsarbete, skadeförebyggande arbete Skapa en gemensam organisation/ Handlingsplan/ årscykel för ESKO och Trygghetsgruppen. Ökad trygghet och ökad möjlighet till elevinflytande läsåret samt i maj 2014 Förankring av den nya lika behandlings-planen. Fortsatt aktivt rastvaktsarbete