Smärtfysiologi Samband fysiologi och psykologi vid långvarig smärta. Åsa Ringqvist 2019

Relevanta dokument
Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Hur förklarar man störd central

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Akut och långvarig smärta (EB)

Klinisk smärtfysiologi

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Behandling av långvarig smärta

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom Grönvallsalen

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

LÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Akut och långvarig smärta (JA)

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård Version:

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

International Association For The Study Of Pain (IASP) definierar smärta enligt följande.

Olika aspekter på smärta Karin Lundbäck, smärtsjuksköterska Margareta Bergström, specialistsjukgymnast inom smärta och smärtrehabilitering

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

När akut smärta blir långvarig

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Information om långvarig smärta

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Neuropatisk smärta. Smärta initierad eller orsakad av primär lesion eller dysfunktion i nervsystemet

Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare. Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås

Effektiv behandling av smärta

Akut och långvarig smärta (MF)

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Smärtskola 3. Först en stunds samling. Workshop. Får ej kopieras utan skriftligt tillstånd copyright Bragee Medect AB 2

Hur gör man en smärtanalys?

Vad är smärta? Smärtfysiologi med fokus på den affektiva komplexiteten. Pain. Limbiska strukturer. Smärta är en upplevelse!!!

Kropp själ eller mittemellan?

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Vad säger vi idag? Smärtans komplexitet. Det onda börjar gå mig på nerverna. Psykologiska aspekter på långvarig smärta

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Akut och långvarig smärta (EA) Vilka skillnader finns det och vad skiljer en akut smärta från en långvarig smärta?

Klinisk smärta. Karolinska Institutet T 6

13 nov -12 Shane MacDonald

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Den vidunderliga smärtan

Endogena hämmande och aktiverande smärtsystem

Smärtläkemedel gamla och nya

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Smärtfysiologi. Rolf Karlsten. Akademiska sjukhuset. Centrum för smärtbehandling

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vad är smärta? T5 Intro Orofacial smärta och käkfunktion (OSK) Vad undervisar vi om? Framför allt kronisk smärta

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Smärta & Smärtbehandling till barn. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Patrik Sjöbergeffekten eller vad vi kan lära av elitidrottarens träning Ett nytt sätt att hjälpa komplexa smärtpatienter tillbaka till funktion

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Läs om sub-klassificeringsmodeller :

Rehabilitering av patienter med funktionella neurologiska tillstånd

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Kurs i OM för doktorer, 2-3-dagars

Långvarig smärta OLM 1

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Läkemedel, beteenden och terapi vid långvarig smärta. Mats Rothman Petra Lostelius Enheten för Psykosomatisk Medicin

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Kronisk smärta biopsykosocialt perspektiv

Neuropatisk smärta Förekomst av neuropatisk smärta

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Rehabiliteringsgarantin

Cannabis som medicin vad säger vetenskapen?

Långvarig smärta. Tänk annorlunda

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

ARTROS OCH SMÄRTA VARFÖR GÖR DET ONT? BIRGITTA GATENHOLM ST-LÄKARE ORTOPEDEN DOKTORAND, AVDELNINGEN FÖR ORTOPEDI SAHLGRENSKA AKADEMIN

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

OM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

LÅGDOS METADON, FUNGERAR DET OCH HUR GÖR MAN? Per Fürst Överläkare, Doktorand Specialist i geriatrik och palliativ medicin

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj Bilaga 1

Litet råd kring speciella typer av lidande

Diagnossättning inom specialiserad smärtvård

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Att leva med kronisk smärta

RED FLAGS. Misstänkt malignitet cauda equina-syndrom stora neurologiska bortfall instabil kotfraktur spondylit

Transkript:

Smärtfysiologi Samband fysiologi och psykologi vid långvarig smärta Åsa Ringqvist 2019

Smärta kan indelas i Nociceptiv Neuropatisk och Nociplastisk Många patienter har blandformer av smärta Åsa Ringqvist

Vad är nociplastisk smärta? Smärta kan upplevas utan befintlig eller hotande vävnadsskada p.g.a. fysiologiska förändringar i smärtbanorna Central sensitisering är den mest kända bakomliggande mekanismen Orsaken till Central sensitisering tros vara försämrad funktion i de nedåtstigande smärthämmande bansystemen

Kristina 39 år söker för ryggsmärta. Vid anamnes framkommer smärta intermittent sedan tonår och att patienten har fler smärtande områden såsom nacke, armar, händer, knän. Belastad uppväxt. Tre barn varav ett med autism. Tony 45 år. Försäljningschef, 2 barn. Tidigare frisk. Bilolycka med nacksmärta för 5 år sedan. Söker för nacksmärta, men framkommer smärta i ländrygg, fötter, samt domningar och motoriska problem i händer.

Både Kristina och Tony har problem med energilöshet-trötthet och tycker det är svårt att koncentrera sig. Huvudet känns som fyllt av bomull. De har ofta huvudvärk och Tony har utvecklat tinnitus.

Långvarig ihållande icke-malign smärta smärta som kvarstår efter en tidsperiod, vanligen 3 månader eller kvarstående smärta efter ett normalt läkningsförlopp.

Långvarig icke-malign smärta Inget värde i sig som varningssignal Svårt att veta om något är fel De strategier som är funktionella vid akut smärta fungerar mindre bra

Den långvariga smärtans fysiologi

Grind teorin 1965 Smärtsignalen kunde påverkas / försvagas på ryggmärgsnivå Wall & Melzack

70-tal Perifer sensitisering

Långvarig smärta Kopplingen mellan vävnadsskada och upplevd smärta minskar?

Evidence for a central component of post-injury pain hypersensitivity Clifford J. Woolf Department of Anatomy, University College London, Nature; 12/15/1983, Vol. 306 Issue 5944, p686-688, 3p Professor of Neurology and Neurobiology, Harvard Medical School

I Woolfs banbrytande experiment sågs Smärtsam stimulering av hud ger förlängd sensorisk påverkan på ryggmärgsnivå som inbegriper: Fortsatt smärtsignalering efter att smärtstimuleringen upphört Ökad känslighet för smärtsamma stimuli Smärtsignalering vid icke smärtsam stimulering av hudområdet

Fig. 1 Normal sensation. The somatosensory system is organized such that the highly specialized primary sensory neurons that encode low intensity stimuli only activate those central pathways that lead to innocuous sensations, while high intensity... Clifford J. Woolf PAIN Volume 152, Issue 3, Supplement 2011 S2 - S15 http://dx.doi.org/10.1016/j.pain.2010.09.030

Clifford J. Woolf PAIN Volume 152, Issue 3, Supplement 2011 S2 - S15 http://dx.doi.org/10.1016/j.pain.2010.09.030

Central sensitisering Hyperalgesi sådant som är smärtsamt gör ännu mer ont Allodyni sådant som normalt inte gör ont gör ont Vilosmärta p.g.a. spontanaktivitet Sekundär hyperalgesi - smärtan upplevs i ett större område

Central sensitisering är en normal reaktion på repeterad / förlängd nociceptiv stimulering

ØKristine Phillips, Daniel J. Clauw Ø Central pain mechanisms in chronic pain states Maybe it is all in their head ØBest Practice & Research Clinical Rheumatology, Volume 25, Issue 2, 2011, 141-154 Øhttp://dx.doi.org/10.1016/j.berh.2011.02.005

Kognitiv stil, nedstämdhet, ångest, och långvarig stress kan ge ökad smärta Hämning av smärtinhibitoriska bansystem eller ökning av smärtförstärkande (faciliterande) bansystem utgående från kognitiva o affektiva områden i hjärnan

Borsook D.The Neuroscientist 16(2) 171 185

Kognitiv och emotionell smärtmodulering Förväntan (Placebo-Nocebo) Uppmärksamhet Kognitiv stil Emotionellt status Stress

Kognitiv och emotionell smärtmodulering Förväntan (Placebo-Nocebo) Uppmärksamhet Kognitiv stil Emotionellt status Stress

Kognitiv och emotionell smärtmodulering Förväntan (Placebo-Nocebo) Uppmärksamhet Kognitiv stil Emotionellt status Stress

Kognitiv och emotionell smärtmodulering Förväntan (Placebo-Nocebo) Uppmärksamhet Kognitiv stil Emotionellt status Stress

Katastrofiering Överdriven negativ upptagenhet av smärtan Möjliga negativa konsekvenser uppförstoras Stark känsla av hjälplöshet Förhöjd uppmärksamhet mot dessa kognitioner

Katastroftankar Frekvensen av katastroftankar har i upprepade studier setts vara associerat till högre smärtnivåer och ökad dysfunktion. Osborne, Jensen, Ehde, Hanley, & Kraft, 2007; Raichle, Hanley, Jensen, & Cardenas, 2007; Turner, Jensen, & Romano, 2000; Turner, Jensen, Warms, & Cardenas, 2002

Catastrophizing: a predictor of persistent pain among women with endometriosis at 1 year Martin CE et al. Hum Reprod. 2011 Nov; 26(11): 3078 3084

Kognitiv och emotionell smärtmodulering Förväntan (Placebo-Nocebo) Uppmärksamhet Kognitiv stil Emotionellt status Stress

Emotionellt status Nack- eller ländryggssmärta 2-2,5 gång ökad risk utveckla depression. Smärtfria individer höga nivåer av depressiva symtom 3-4 gånger ökad risk att ha utvecklat ryggsmärta Ångest riskfaktor postoperativ smärta

Stress SIA stressinduced analgesi Långvarig stress verkar leda till ökad smärtkänslighet - försämrad smärtinhibition o ökad ångest

Rädsla-undvikande modellen Vlayen & Linton, 2000

Smärta - en komplicerad upplevelse! Men rent fysiologiskt hur blir smärtan bestående?

Cellerna minns - Long term potentiation (LTP) = fosforylering av NMDA receptornèökad känslighet för glutamat

Strukturella förändringar minskad volym grå hjärnsubstans ACC, insula, DLPFC Chronic back pain Fibromyalgi CRPS komplext regionalt smärtsyndrom Fantomsmärta

Vad tänker du när du hör FIBROMYALGI?

Kristina 39 år söker för ryggsmärta. Vid anamnes framkommer smärta intermittent sedan tonår och att patienten har fler smärtande områden såsom nacke, armar, knän. Belastad uppväxt. Tre barn varav ett med autism. Tony 45 år. Försäljningschef, 2 barn. Tidigare frisk. Bilolycka med nacksmärta för 5 år sedan. Söker för nacksmärta, men framkommer smärta i ländrygg, fötter, samt domningar och motoriska problem i händer.

Historik Generell smärta Hippokrates 300f.Kr Osler 1892 Gowers 1904 (Br Med J) Brendstorp 1957

Prevalens 2% av befolkningen ACR kriterier 1990 nästan bara kvinnor uppfyllde kriterier. Män i regel för få tenderpoints. Nya kriterier kvinnor:män 2:1

ACR forskningskriterier för FMS (American College of Rheumatology 1990) Generell smärta > 3 månader ovanför och nedanför midjan ömse sidor av kroppen axial smärta. Smärta vid finger-palpation (4 kg) i minst 11 av 18 tender points

Kontinuerligt spektrum

Arv - miljö Tvillingsstudier 50% av genetisk sårbarhet 50% miljöfaktorer.

Predisponerande - I anamnesen ofta. Annan lokaliserad smärta i rörelseapparaten - ländrygg, nacke etc Huvudvärk Dysmennoré Käksmärtor Kronisk trötthet Depression IBS Irritabel blåsa/blåssmärta Endometrios m.m.

långvarig lokaliserad smärta utgör den dominerande riskfaktorn

Central sensitisering.. börjar ofta i ungdomsåren eller som ung vuxen med återkommande smärtupplevelser i olika kroppsdelar..men kan också debutera senare i livet ex efter trauma

Andra kroniska smärttillstånd såsom RA, artros och SLE 10-30% uppfyller kriterier för fibromyalgi alltså perifer nociceptiv input kan driva den centrala sensitiseringsprocessen

Abnorm ömhet/smärta Ökad smärtutbredning Abnorm eftersmärta Diffusa känselstörningar Motorisk påverkan

Diffusa känselstörningar hypoestesi = bedövningskänsla hyperestesi = överkänslighet dysestesi = obehag vid ytlig beröring parestesi = domningar, stickningar där det inte finns stöd för att smärttillståndet orsakas av nervskada (neuropatisk smärta)

Non-dermatomal sensory deficits Känselstörningarna följer inte nervrötternas eller (NDSD) de perifera nervernas anatomiska utbredningsområde Mailis et al 2001, Leffler 2002

Motorisk påverkan Försämrad koordination Nedsatt styrka

Triad av symtom Smärta Trötthet Kognitiva symtom

Samsjuklighet Oro, ångest Depression

Sämst livskvalitet! Vid jämförelse med RA, artros, KOL och insulindiabetes sämst livskvalitet vid FMS Burckhardt et al 1993 I en annan studie sämre livskvalitet än vid framskriden cancer och AIDS Kaplan et al 1999

Smärtpatienter upplevs som svåra olust, ångest, frustration ger sämre självförtroende känner mindre empati Daykin & Richardson 2004

Smärtgeneratorer Nociceptiv Neuropatisk Nociplastisk Beteenden: Undvikande av Aktiviteter Sammanhang specifika rörelser Undvikande genom distraktion t.ex. aktivitet Vaksamhet, spaning Aktivitetsnivå arbete/fritid Sömnrutiner/dygnsrytm Arbetsterapeut Fysioterapeut Psykolog Fysikalisk undersökning Lab Utredning Smärtupplevelse Hälsoupplevelse Funktionsnivå Livskvalitet Inre upplevelser: Ångest, nedstämdhet Trötthet Kognitiva problem Föreställningar om smärtans orsak och konsekvens /Katastroftankar Acceptans Upplevelse av orättvisa Samsjuklighet Somatisk Psykiatrisk (depression, ångest, PTSD) Arbetsterapeut Kurator Rehabkoordinator Yttre faktorer: Arbetsplats Närstående (attityder, coping, våld) Ekonomi Försäkringsmedicinsk situation AF Sociala myndigheter HAD MINI Linton Åsa Ringqvist 2018

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mer. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andra istället för att hjälpa honom. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska, utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa någon.

For chronic muskuloskeletal pain disorders, there is compelling evidence that an educational strategy addressing neurophysiology and neurobiology of pain can have a positive effect on Ø pain Ø disability Ø catastophization, and Ø physical performance. Louw A, Arch Phys Med rehabil, 2011

Vad är smärta? Definition av smärta enligt IASP (1979 rev 2008) Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse, förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärta är alltid subjektiv. Varje individ lär sig betydelsen av ordet genom egna erfarenheter av vävnadsskada tidigt i livet

dvs Smärta har med känsel och känslor att göra Är en personlig upplevelse Kan, men behöver inte signalera vävnadsskada Vi har föreställningar om smärta som kan påverka smärtan

Akut smärta behövs för vår överlevnad

Hur ser smärtsignaleringen ut? ryggmärg hjärna smärtcentrum nervtrådar smärtreceptorer - känslor - medvetande (Bilder från ClipArt)

Borsook D.The Neuroscientist 16(2) 171 185

Felet sitter i själva smärtsinnet som sviktar och oftast inte där vi lokaliserar smärtan. De vanligaste felen i smärtsinnet är: en allmän överretning (sensitisering) och sviktande smärtbroms. Grind Smärthämning Smärtupplevelse Storhjärna Thalamus Ryggmärg Smärtstimulering

Tryck! Tryck à

Evidensbaserad behandling Icke-farmakologiska: Utbildning Fysisk träning KBT Farmakologiska: Tricykliska antidepressiva SNRI Gabapentinoider JAMA. 2014;311 (15):1547-1555

Sammanfattning Ökad smärtkänslighet / Störd central smärtmodulering är den väsentligaste mekanismen i många fall av långvarig smärta Central smärtförstärkning och dess symptom kan förklaras för patienten Smärt- och symptomförklaring är en viktig utgångspunkt och kan ge förbättrade resultat vid rehabiliteringen