Frihet från våld om våldsförebyggande arbete med unga Klas Hyllander
Vilka är vi? Män för Jämställdhet FFV Våldspreventivt Centrum Klas
Tre delar 1. Struktur våldsförebyggande insatser 2. Om maskulinitet och våld 3. Exempel våldsförebyggande program skolan (med åskådaransats)
Del 1 Struktur våldsförebyggande insatser
Prevention - grunden En korg kommer flytande i bäcken, i den ligger ett spädbarn. Vad gör du? En till korg kommer flytande. Vad gör du? Två till korgar kommer. Vad gör du?
Prevention som fungerar Har en uttalad problemteori som har vetenskapligt stöd vad orsakar problemet? Har en förändringsteori, också den med vetenskapligt stöd En arena/plats och metod/format/innehåll för att kommunicera med målgruppen Är effektutvärderad Kräver utbildning, handledning, uppföljning för personal som ska genomföra metoden
Olika fält adresserar våld När olika kunskapstraditioner möts uppstår inte sällan konflikter Olikhet i terminologi, problemteorier, förändringsteorier Våld är komplext - i mötet uppstår också möjligheter! Mänskliga rättigheter Social arbete Folkhälsovetenskap Genusvetenskap Feminism Psykologi Kriminologi
Socio-ekologiska modellen Samhälle Lokala - sammanhang - arenor Relationer Individ Individers beteenden påverkas av faktorer på samtliga nivåer Liksom av individers livshistoria Våldsförebyggande insatser behöver verka på flera nivåer.
Struktur för våldsförebyggande insatser Till vem? Universellt till alla, bred insats Selektiv till utvalda grupper eller individer Indikativ till de som erfarit våld När? Primär innan våld har inträffat Sekundär just efter Tertiär på lång sikt efter
Del 2 Om maskulinitet och våld
Män och våld De flesta män utövar inte våld Samtidigt är det i huvudsak män som utövar våld Många av de som utsätts för våld är också män Unga män är tydligt överrepresenterade som förövare samt bland de män som utsätts för våld
Män och våld 98 % av alla misstänkta för våldtäkt 88 % av alla misstänkta för olaga hot 84 % av alla misstänkta för misshandel 83 % av alla misstänkta för mord och dråp 75 % av alla behandlade för våldsskador 60 % av alla offer för misshandel
Varför våld? För att det fungerar (som maktmedel) Sett ur hans (läs våldsutövarens) perspektiv, kommer det alltid att finnas en förhistoria, ett inre känslotillstånd, ett val och en avsikt. För honom har våldet alltid en mening, och därmed är det logiskt. Per Isdal, Meningen med våld
Vad är våld? Lagens definition Vidare definition: Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något som den vill Per Isdal, Meningen med våld
Våldets olika former skojbråk retas bilder knuffas taskiga kommentarer blickar fällas tracka kommentarer slå på axeln utfrysning objektifiering inte bli sedd hålla fast oönskad kroppsberöring göra illa systematiska kränkningar tafsa lindrig misshandel mobbning sexuellt trakasseri hot av olika slag sexuellt ofredande allvarliga hot mot en själv incest grov misshandel och nära anhöriga sexuella övergrepp fysisk tortyr psykisk tortyr våldtäkt mord sexslavhandel sexualmord Allvarligt Lindrigt Fysiskt Psykiskt Sexuellt
Sammanhållen syn på våld Olika former av mellanmänskligt våld har gemensamma bakomliggande riskfaktorer såsom att växa upp i ett våldsamt eller trasigt hem, drogmissbruk, social isolering, rigida könsroller, vissa sociala och kulturella normer och ojämlikhet i inkomster (WHO, 2002; 2010). Förebyggande insatser som behandlar sådana gemensamma bakomliggande faktorer har möjlighet att minska förekomsten av flera typer av våld (WHO, 2010). Vi rekommenderar därför en sammanhållen syn på våld och att det förebyggande arbetet innefattar flera typer av våld.
Del av problemteori Ungefär så här: Unga mäns kraftiga överrepresentation i våldsanvändning pekar på att socialiseringen av pojkar är en del av problemet
Maskulinitet vad är det? Maskulinitet kan ses som sociala normer, idéer och föreställningar om hur män förväntas vara samt också konsekvenserna därav Maskulinitet inte detsamma som enskilda mäns inneboende egenskaper och förmågor Finns inte en allenarådande maskulinitet, vi talar därför om maskuliniteter
Maskulinitet i ojämställt samhälle Hur ser maskulinitet ut i ett ojämställt samhälle? Grundläggande idéer om kön i ett ojämställt samhälle: 1. Mannen = norm 2. Manlighet och kvinnlighet är varandras motsatser alt. män och kvinnor är olika
Privilegiet att inte synas Detta hände: Johan slog Maria Maria blev slagen av Johan Maria blev slagen Maria blev misshandlad Så här beskrivs det: Maria är en misshandlad kvinna
http://www.youtube.com/watch?v=i9m-a-wi2vg
Föreställningar om manlighet
Maskulinitet och makt Bestraffas Belönas
Maskulinitet och makt Bestraffas Belönas: riktig man Konsekvens: införlivad dominant maskulinitet Utanför lådan: Det som associeras med kvinnlighet
Vanliga mönster bland unga män Ständig ansträngning kring kön Heterosexism Social retsamhet (lindrigt våld) Känslomässig begränsning (Oransky & Fisher)
Dynamik Hotfulla situationer Beteenden av överordning Beteenden av underordning relativt andra män Trygga situationer
Connells Maskuliniteter
Män med våldsmönster Obearbetad händelse med inslag av vanmakt som lett till ett kroniskt reaktionsmönster av vanmakt Införlivade ojämställda könsnormer (dominant maskulinitet) Bristande tillgång till bearbetning (dominant maskulinitet) Ytterligare riskfaktorer kan så klart bidra
Maskulinitet och marginalisering Unga män som upplever sig exkluderade och maktlösa kan som gensvar inta en position av extrem dominant maskulinitet
Genus i preventionsinsatser Genusförändrande insatser har visat sig vara effektivare (Barker et. al 2010) Studerade insatser klassificerades så här: Genusneutral Genus som variabel Genussensitiv Genusförändrande
Del 3 Exempel våldsförebyggande program i skolan (med åskådaransats)
Maskulinitet i förändring Från dominant maskulinitet till jämställd maskulinitet. Jämställdhet - motverkar dominant maskulinitet - minskar risk för våld
Utmaning: förändring möter motstånd i omgivningen
FFV sökte efter effektiva metoder Bedömde drygt tusen publikationer och 290 av dessa var en intervention som innehöll någon form av metodbeskrivning. 43 publikationer gallrades ut: Primärpreventiva eller universella metoder med genusperspektivmed vetenskapliga effektutvärderingar
22 metoder blir 7 Metoder som har flera effektutvärderingar av bra kvalitet Metoder som har fått stor spridning och implementerats på många håll Metoder som visar lovande eller bra resultat Beskrivs i rapporten Före han slår (MUCF)
Vi valde ut Mentors in Violence Prevention MVP Bringing in the Bystander BITB Know your power
Åskådaransats en förändringsteori Åskådare Förövare Utsatt Åskådare kan ingripa före, under och/eller efter Det lindriga våldet hänger samman med det grövre
Vad stimulerar ingripanden? Att man lärt sig identifiera problemet Att man har blivit ombedd/uppmuntrad att ingripa Att man ser andra, gärna förebilder, göra ingripanden
Åskådaransats Minimerar motstånd alla tilltalas som åskådare Fungerar bra för både tjejer och killar Lämpar sig väl för universell primärprevention Kan tillämpas också av skolpersonal i relation till varandra och till eleverna
MVP 7 lektioner i skolklasser i högstadieskola och gymnasieskola Bygger på en processorienterad samtalmetod samt övningar beskrivna i en manual Träning i att ingripa utifrån scenarier Empatiövning, undervisning i frågor om maskulinitet och femininitet m.m.
Scenario Festen Du är på fest, det är bra musik och bra stämning. Alla dansar. Du känner de flesta på festen. Du iakttar Kim - en ganska nära vän - som har blivit rätt full. Kim försöker få kontakt genom att dansa bakom några kvinnor. Han tar på deras kroppar och dansar utmanande. Kim brukar utmärka sig även på jobbet genom att vara alldeles för närgången. Kvinnorna på festen är uppenbart störda på Kim, men Kim verkar inte bry sig.
Tankar som snurrar Va pinsam Kim är! Snart säger de nog ifrån. Det är ju inte mitt ansvar. Man får helt enkelt ta hand om sig själv. Alla har väl varit fulla och jobbiga på nån fest. Men, nu får Kim ge sig. Kim lyssnar ju inte... Jag borde säga nåt. Jag måste göra nåt eftersom det är min vän. Nån måste ju säga till Kim att skärpa sig. Vad ska jag göra?
Alternativ Ingenting - man måste kunna säga ifrån själv Kim är ju bara full. Jag puttar bort honom. Jag säger till Kim nu: Ge dig, ser du inte att de inte vill att du håller på. Jag kollar med tjejerna hur de mår. Jag pratar med Kim i morgon. Han behöver tänka på hur han dricker. Han gör ju bort sig. Ett eget alternativ
Know your power Affischkampanj som används självständigt eller tillsammans med samtalsgrupper i Bringing in the Bystander Exempel på samtidiga insatser på fler nivåer i socio-ekologiska modellen Utvärderingar visar att större effekt uppnås om både kampanj och samtalsgrupper genomförs
Know your power
Know your power
Know your power
Know your power
MVP Vi har anpassat MVP till svenska förhållanden Pilottestat och utbildat samtalsledare som genomfört programmet Effektutvärderingarna visar lovande resultat Vi erbjuder nu utbildning och handledning i att implementera MVP samt också utbildning och stöd i att utveckla våldsprevention i allmänhet
Reflektioner Kunskap om dominant maskulinitet relevant på många sätt Kan användas i förändringsarbete på arbetsplatser och i organisationer Åskådaransatsen är ett verktyg även i det senare fallet, kan bidra till att främja jämställdhet, ett annat klimat som inte styrs av genusregler Utvecklingsarbete: hur kan faktorer kring dominant maskulinitet ingå i problem- och förändringsteori i programverksamhet
klas.hyllander@mfj.se