ETSF01 Lecture 7: Exam walk-through incl Tips n tricks CEQ elizabeth@cs.lth.se Tenta Ons 31 maj kl 14-19, MA9 Inga hjälpmedel Max 60 poäng på tentan Max 10 bonuspoäng på projektet (gäller även på omtentan i augusti) Exam + bonus points Anmälan - Senast 22/5 - För förlängd tid, senast 16/5 >=30 of which at least 27 is for exam 3 >=41 4 >=51 5 Grade Vad testar tentan? Kunskap och förståelse av innehållet i kursmaterialet Bok + 5 artiklar. Se läshänvisningar i Course Schedule Föreläsningsbilder Obs! 2 versioner på kurshemsidan (primärt gjorda för presentation) + Writing skills Dvs SPM, Managing people, Project, Portfolio and Program organisation, Sw Process Improvement (SPI), SW Metrics och SW Quality + relationer mellan dessa
Tentaupplägg Max 60 poäng Uppgift 1: definition och exempel på 6 termer Max 3 p / term = Totalt max 18 p Uppgift 2: utföra praktisk övning och visa förståelse för den (följdfrågor) Max 14-16 p Exempel på uppgift 1: Terminologi Definiera följande termer (1 p per term) och ge tydliga klargörande exempel på termen och dess användning (2 p per term): a) kritisk väg (critical path) b) resurshistogram (resource histogram) + c-f) Examinationsmål Beskriva och visa förståelse av koncept, terminologi och tekniker som ingår kursinnehållet Uppgift 3-4: uppsats m nyckelord o rekom. sidantal Max 8-16 p / uppgift Exempel på svar: Uppgift 1a) a) Kritisk väg Definition: En kedja av beroende aktiviteter som avgör projektets ledtid (duration), dvs försening i nån av dessa aktiviter försenar hela projektet pga beroenden till andra aktiviteter. (1p) Exempel inkl användningsområde: Den kritiska vägen för projektet i bilden utgörs av aktiviteterna F och G (se bild) då dessa behöver göras direkt efter varandra då glappet (float) är på 0 dagar. (1p) Kritiska vägar används t ex inom riskhantering då dessa utgör en risk för förseningar av hela projektet, dvs om en aktivitet på den kritiska vägen försenas så försenas också uppstarten av efterföljande aktiviteter. (1p) Exempellösning Uppgift 1b) b) resurshistogram Definition: Ett diagram som visar den totala mängden behövda resurser av en viss kategori över tid för ett projekt. (1p) Exempel inkl användningområde: Bilden visar ett resurshistogram för mängden analytiker som behövs per vecka i ett projekt, enligt gjord aktivitetsplanering och kostnadsuppskattning. (1p) Resurshistogrammet kan användas vid resursallokering för resursutjämning (resource levelling) då det visualiserar ojämnheter i resursbehovet över tid. Resursbehovet kan då jämnas ut genom att flytta aktiviteter från perioder med hög resursåtgång (toppar i diagrammet) till perioder med tillgängliga resurser (dalar i diagrammet). (1p)
Tips: Uppgift 1 Skriv fullständiga meningar, inte punktform. Exempel: Projektrisk: osäker händelse, negativ påverkan 0 p Uppgift 2: Praktiskt övning Undvik rundgångsdefinitioner. Tillför mening/semantik, t ex andra förklarande ord eller beskrivningar. Exempel: Projektrisk: En risk som kan inträffa i ett projekt. 0 p Bra täckning av termen T ex, en risk = orsak (försening av hårdvaruleverans) + verkan (försenad testning och minskad produktkvalitet) -p Komplettera/illustrera gärna med bilder, men inte bara bild! 0 p Utföra praktisk övning Visa förståelse för den (följdfrågor) Max 14-16 p Examinationsmål: Demonstrera praktiska färdigheter i att ta fram detaljerad projektplan, delta i SPI arbete, utföra och analysera mått. Och förståelse för dessa! Exempel på praktisk uppgift Ett företag XYZ har två nya projekt kandidater, nämligen projekt R och projekt T. Pga resursbegränsningar kan bara ett av projekten genomföras. Anta att du ska avgöra vilket projekt som ska utföras då avkastningsvärde (net present value, NPV) för dessa projekt påverkas av marknaden. Det finns 3 möjliga marknadssituationer, S1, S2, och S3: - för S1, är projekt Rs NPV 8000 Euros och projekt Ts NPV 6000 Euros. - för S2, är projekt Rs NPV 20% lägre än S1s + projekt Ts NPV 10% högre än S1. - för S3, är projekt Rs NPV 10% högre än S1s + projekt Ts NPV 5% lägre än S1. Vilken marknadssituation som faktiskt kommer att inträffa är okänt men marknadsavdelning på företag XYZ har uppskattat sannolikheterna för varje situation. Sannolikheten att S1 kommer att inträffa är 50%, sannolikheten för S2 är 40%, och sannolikheten för S3 är 10%. Exempel på uppgift 2 (forts) a) Konstruera ett beslutsträd (decision tree) för detta fallet och beräkna förväntat värde (Expected Value EV) för alternativen (4 p) b) Vilket projekt bör väljas och varför? (2p) c) Kan det finnas bra anledningar att ändå välja det andra projektet? Argumentera och ge några exempel. (2 p) d) Antag att marknadsavdelningen kan påverka sannolikheterna för de framtida marknadssituationerna S1, S2 och S3 genom att investera i en reklamkampanj. Antag att reklamkampanjen kostar 1200 Euros och förändrar sannolikheterna för S1, S2 och S3 till 30%, 0%, respektive 70%. Rita ett nytt beslutsträd (decision tree) för valet att investera i reklam. (2 p) e) Vore denna investering lönsam för projekt R? För projekt T? Ge argument för dina svar. (2 p)
Uppgift 2: Exempel a) Konstruera ett beslutsträd (decision tree L2) och beräkna EV (4 p) EV(R) = 0.5x8000+... = 7440 Euro, EV(T)=0.5x6000+...= 6400 Euro B Projekt R Projekt T S1 0.5 S2 0.4 S2 0.4 S3 0.1 S1 0.5 S3 0.1 NPV (Euro) 8000 6400 8800 6000 6600 Ange enheter! Ställ upp beräkningar! 7600 b) Vilket projekt bör väljas och varför? (2p) Projekt R bör väljas då dess förväntade vinst är högre (7440 Euro) än projekt Ts (6400 Euro) c) Kan det finnas bra anledningar att ändå välja det andra projektet? Argumentera och ge några exempel. (2 p) Ja, projekt T kan va att föredra om det finns annat än monetära vinster att göra, t ex att den nya teknik som projekt T omfattar är strategiskt viktigt för företaget att skaffa kompetens omkring. Även samordningsvinster mellan projekt T och andra projekt kan göra detta projekt till det bättre valet, som att optimera använding av resurser som annars skulle stå oanvänd, t ex testutrustning, lokaler, personal etc. Kan även finnas högre risker inblandade i projekt R, vilket gör projekt T till det säkrare valet. B Uppgift 2: Exempel(forts) Projekt R Projekt T NPV (Euro) S1: 0.3 6800 S2: 0.0 5200 S3: 0.7 7600 4800 S1: 0.3 S2: 0.05200 S3: 0.7 6400 c) Antag att marknadsavdelningen kan påverka sannolikheterna... Rita ett nytt beslutsträd (decision tree) för valet att investera i reklam. (2 p) d) Vore denna investering [reklam] lönsam för projekt R? För projekt T? Ge argument för dina svar. (2 p) Nej, investeringen är inte lönsam för nåt av projekten då den förväntade vinsten minskar för båda. Nämligen förväntad vinst för projekt R blir nu=0.3*6800 + 0.0*5200 + 0.7*7600 Euro = 7360 Euro och för projekt T = 0.3*4800 + 0.0*5200 + 0.7*6400 Euro = 5920 Euro. Examinationsmål för uppgift 2 Förmåga att kunna utföra SPM uppgifter som kostnadsestimering, aktivitetsplanering, riskhantering, resursallokering, uppföljning o hantering (monitor & control). Specifikt: moment och uppgifter som - visats exempel på under föreläsningarna och/eller - täcks av de rekommenderade övningsuppgifterna Detta inkluderar diagramtyper som tagits upp, t ex Gantt schema, burn-down charts, precedensnätverk, trafikljus etc. Exempel på uppgift 3 & 4: Essä Ämne: Beskriv hur en mogen utvecklingsorganisation typiskt arbetar med mjukvarukvalitet (software quality), och hur processförbättring (software process improvement) relaterar till detta. Beskriv vanliga metoder och tekniker, och ansvarsfördelning för detta arbete. Nyckelord: produktkvalité, kundtillfredsställelse, TQM (total quality management), top-down vs bottom-up processförbättring, mätningar (SW measurements) Max 10 p, 2-3 A4 sidor. Examinationsmål Visa förmåga att beskriva, förklara och resonera omkring ett givet ämne inkl. relationer mellan olika delar av kursinnehållet, för- och nack-delar med olika teknikerna och angreppssätt. T ex, relationen mellan olika SPM områden, agil vs traditionell SPM, ledarskapsstil, analogi vs expertuppskattningar, kvalitet vs SPI
Recept på Essä svar Notera vilka aspekterna som efterfrågas. De kompletterar nyckelorden. FÖRST - gör en mind map omkring nyckelorden & aspekterna. SEN skriv, strukturera texten Top-Down enligt mind mappen Exempel på uppgift 3 & 4: Essä Ämne: Beskriv hur en mogen utvecklingsorganisation typiskt arbetar med mjukvarukvalitet (software quality), och hur processförbättring (software process improvement) relaterar till detta. Beskriv vanliga metoder och tekniker, ansvarsfördelning för detta arbete. Nyckelord: produktkvalité, kundtillfredsställelse, TQM (total quality management), top-down vs bottom-up processförbättring, mätningar (SW measurements) Max 10 p, 2-3 A4 sidor. Förklara begrepp och diskutera kopplingar, styrkor & svagheter. MOTIVERA! VAR TYDLIG! Ge förtydligande exempel. Komplettera gärna med illustrationer! 2. SW process Definition of quality Customer satisfaction Internal vs External quality attributes SPI 1. Product quality Bottom-up Top-down SPI for SW Quality 3. TQM Examples: iflap, Retrospective + Involves staff - sub-optimisation Example: CMMI + full modell, best practice - complex, expensive - lack of staff involvement Customer focus Process focus Fact-based / measurements Continuous improvement Management & Staff involvement Exempel: Essä En produkts kvalitet anses vara dess förmåga att tillfredställa kundens eller användaren behov och förväntningar. Det är allmänt vedertaget att produktkvalité till stor del avgörs av utvecklingsprocess som används. Kontinuerlig processförbättring är därför ofta en viktig del av ett företags kvalitetshantering (quality management) och är en huvudkomponent i TQM approachen tillsammans med ett fokus på kundtillfredsställelse och på att engagera hela organisationen i kvalitetsarbetet. Det finns två huvudsakliga angreppssätt för att förbättra sina utvecklingsprocesser, antingen fokuserar man på helheten (uppifrån-och-ner top-down) eller på problemområden som identifierat i organisationen (nerifrån-och-upp, bottom-up). Vid top-down SPI som t ex CMMI så jämför man mot ett facit av best practices för mjukvaruutveckling. Dvs organisationen jämförs mot de mål och metoder som ingår i CMMI. Till exempel, CMMI innehåller ett specifikt mål om att utföra granskningar (peer reviews). Syftet med dessa granskningar är att avlägsna defekter (fel) från mjukvaruprodukten tidigt i processen vilken kan göras med en mycket mindre arbetsinsats än om felen upptäcks sent i projektet. Alltså, färre buggar i slutprodukten kan ses som högre kvalité. Dessutom... därmed utvecklar en produkt som bättre överensstämmer med dessa. Kundtillfredsställelsen blir då högre vilket är en av definitionerna på produktkvalité. Intro = Top SPI: topdown, CMMI
Exempellösning på uppgift 3 (forts) Om ett bottom-up SPI ramverk används, t ex Lean Six Sigma, så fokuseras processförbättringarna på de problem som identifierats för den specifka organisationen eller projektet. T ex, om det långt tid att upptäcka kundens krav inte är uppfyllda pga att testtäckningen av kraven är låg så kan en specifik processförbättring vara att införa granskningar av testfallen gentemot kravspecen. Detta kan leda till en mer heltäckande testning av kundkraven och att fler defekter upptäcks innan mjukvaruprodukten släpps. Dvs, produkten har en högra kvalitet. I Lean Six Sigma så definierar man mätningar (SW metrics) för att objektivt avgöra hur processen förbättras. + TQM, styrkor o svagheter etc SPI: bottomup Kontroll av essäuppgifter Är texten sammanhängande och logisk? (Läs den!) Bra och illustrativa exempel? Har jag täckt alla efterfrågade faktorer? Går handstilen att läsa? Entydig text? Bra text beskriver explicit din kunskap/förståelse Tydlig? Konsis? Entydig? Ha koll på syftningar! Kursmål För godkänd kurs skall studenten kunna beskriva hur ett utvecklingsprojekt planeras, kostnadsskattas, leds och följs upp förklara tekniker för planering, kostnadsskattning, risk hantering och ledning & uppföljning av utvecklingsprojekt beskriva hur mjukvaruprocessförbättring går till ta fram en detaljerad projektplan m kostnadsskattningar f delmoment delta i arbete med mjukvaruprocessförbättring föreslå, utföra och analysera mått utifrån ställda målsättningar skriva en teknisk rapport Ha förståelse för hur kvalitetsarbete på organisationsnivå går till projektledning och mjukvaruprocessförbättring kan använda mått