Föräldrars katastrofiering av barnets smärta/ sjukhusvistelse. Smärta hos barn. Smärta hos barn underskattas ofta



Relevanta dokument
Barnpsykiatriskt perspektiv på smärta och och interdisciplinär handläggning

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar

Krångel och problem när barn ska äta

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Problemformulering och frågor

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Mentaliseringsbaserad terapi

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Del 1. Ett exempel: Hur rädd är du för att gå till tandläkaren?

Bättre hälsa: antagande

Ser patient och behandlare sjukdom på samma sätt och kan det förändras.

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Barn och Trauma - bedömning och behandling

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap

Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97)

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Kris och Trauma hos barn och unga

Om en allvarlig olycka inträffar på eller utanför skolan

Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Trimsarvets förskola

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

Självkritik. Självacceptans starkaste sambanden med att må bra. Att vara lika vänlig mot sig själv som mot någon annan som är med om svårigheter

Pallia%v vård: Total smärta eller totalt lugn inför döden?

Våga prata om dina erektionsproblem

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

Kvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan

Barn som upplevt våld i sin familj

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Utvärdering av Lindgården.

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig

Konsten att hitta balans i tillvaron

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).


Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Handlingsplan för krissituation

Mental utveckling. - Träning - Utbildning - Samtal

DEPRESSION. Esa Aromaa PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

Hantering av problemskapande beteende

Trötthet hos patienter i livets slutskede

BODY DYSMORPHIC DISORDER MODIFICATION OF THE Y-BOCS (BDD-YBOCS) (Adult version)

Bio. Social. Psyko. Smärtskattning vid procedursmärta. barn och ungdom Not everything that can be measured counts, SMÄRTSKATTNING

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer

Bäckalyckans förskola

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

RUTINER VID OLYCKSFALL...

ATT FÖRSONAS MED SITT LIV för lugn i livets slutskede. Agnete Kinman Präst läkare själavårdare bl.a. på Äldreboenden

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande Självskadande Suicidalitet Krisplan

Kommunikation och bemötande. Empati

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

DPP. DrogPolicyProgrammet

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Reflekterande lärande. hos ungdomar. Guided self determination-young

Mental Trötthet När hjärnan inte orkar

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016

Skicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner

Till Dig som skall få strålbehandling i smärtlindrande syfte

Tryggve Balldin SOCIONOM LEG.PSYKOTERAPEUT FFT-TERAPEUT HANDLEDARE I PSYKOTERAPI

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Definition av våld och utsatthet

En liten guide till kvinnohälsa

Få vardagen att fungera med utmanande barn

Barns sexualitet från normalitet till tecken på övergrepp Skolläkardagarna Jönköping 2016

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Lära om diabetes eller lära för livet

Motivation för bättre hälsa

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krisplan Annelundsskolan del 2

Att leva med Parkinsons sjukdom

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan

Evidens = Bevis Bengt-Åke Armelius

Transkript:

Bup Konsultmottagningen Föräldrars katastrofiering av barnets smärta/ sjukhusvistelse Birgitta Johansson Niemelä, psykolog MD 15 april 2011 Barnpsykiater Barbro Thurfjell 30 % Psykolog Birgitta Johansson Niemelä 100 % PTP psykologkandidat Filippa Adenfelt 50 % Psykologkandidat Veronika Kéri 100 % Sjukgymnast Åsa Bretz 20 % ST läkare Anastasia Karvouni Sekreterare Ann-Sofi Andersson 50% Uppdrag: bedömning, utredning och behandling av barn med psykosomatiska och somato-psykiska tillstånd Smärta hos barn underskattas ofta De flesta studier pekar på att föräldrar har svårt att avläsa barnens smärta Chambers et al, 1998 Vincent van Hulle, 2007 Smärta hos barn Smärta signalerar ofta, men inte alltid, hot om eller faktisk skada Smärta går att mäta och bedöma Att bedöma smärta är viktigt, att bedöma funktion är lika viktigt (hur förhindra eller vända på smärtrelaterade svårigheter) Att mäta och behandla smärta, oro, lidande och en rad andra symtom ingår i omvårdnaden om barn Det finns inte en rätt intervention för alla kliniska situationer, vila eller träna (frakturer, CRPS) Vi vet lite mer än vi gjorde för 25 år sedan Livet är inte smärtfritt Barn med kronisk smärta är föräldralösa 77 resp 95 % av pain clinicians och GP saknar adekvat utbildning för att arbeta med barn som har kronisk smärta. Behandling som för vuxna med medicin, sjukgymnastik, tense och KBT. Forskning saknas för prevalence, manifestation, långtidseffekter. A, Bhatia et al 2008. Pediatric Anesthesia Utvecklingsfrågor Hur mäta smärta hos barn i olika åldrar Hur hantera smärtan Olikheter i mognad och tillväxt av perceptionen och den centrala processen av nociceptiv information Föräldrarnas beslut avgör ofta efterföljande smärtupplevelse och dess konsekvenser för barnet Pain in Children. A Practical Guide for Primary Care. 2008 Gary A. Walco & Kenneth R. Goldschneider 1

Tidiga smärtupplevelser 4-6 mån pojkar som rutin vaccineras, reagerar olika; får olika smärtpoäng, skriker olika länge. Skillnaden var kopplad till tidig omskärelse och vilken smärtlindring de fått. Föräldra-barn interaktionen Hjälpa barnet att skilja mellan fysiska och psykiska sensationer Taddio et al. Lancet, 1997. Ett barn vill uppmärksammas som en person och inte som ett sjukt barn Föräldrarnas känslor Barnen är extremt uppmärksamma på föräldrarnas känslouttryck, och blir allteftersom skickligare på att tolka andras känslor. Förskolebarn Den oroliga familjen Barnet har nu tillgång till mer avancerade känslomässiga upplevelser som skam, blygsel, skuld och stolthet blir nu också medvetna om att de kan uppfattas olika beroende på vad de visar upp för känsla 2

Föräldrar som katastrofierar barnets smärta Relaterad till hög nivå av föräldrastress och oförmåga att klara uppgiften att vara förälder Goubert et al, 2006 Viss nivå av katastrofierande är adekvat, speciellt i akuta situationer, då det tvingar föräldern att agera för vårdinsatser Vid kroniska smärttillstånd När det inte finns definitiva lösningar på barnets smärtproblem blir föräldrars katastrofierande ett ineffektivt och oflexibelt omhändertagande Goubert et al, 2009 Smärtreaktioner Genetik. Forskning fokuserar på nociception och analgetisk känslighet Temperament. Personlighetsdrag, negativitet Smärtmodeller Bör inkludera individ såväl som interpersonella processer som mobiliseras som reaktion på smärta Se modellen Bottom-up och top-down factors influence Bottom-up and top-down factors influence Empati Hur kan föräldrar stå ut med att se sina barn ha ont? Empatins roll i smärtupplevelsen Goubert et al 2005 3

Spegelneuroner Upplevelser hos observatören liknar de upplevelser som den observerade personen har (Gallese et al, 2004, Williams, 2002) Personlig och vikarierande upplevelser skiljer sig dock fysiologiskt (Craig, 1968) Observatörens affektiva respons kan riktas antingen i riktning till sig själv (obehag) eller till den andre (sympati) (Batson, 1991) Upplevelse av smärta och socialt utanförskap Överlapp i de neurokognitiva segmenten för fysisk smärta och utanförskap Birgitta Johansson Niemelä 2011-04-15 Birgitta Johansson Niemelä Eisenberger et al, 2003, 2006 Känslighet för fysisk smärta predicerar känslighet för social rejection? Erfarenheter som ökar socialt obehag (distress) kommer att öka också känslighet för fysisk smärta? Experiment: baseline test av värmekänslighet och upplevelse av social delaktighet/rejection i bollspel dacc Genom neuroradiologisk forskning konstateras att dorsal anterior cingulate cortex är inblandad i upplevelsen av obehag av fysisk smärta, men också aktiverad av social rejection. Korrelerar med aktivt med självrapporterad socialt obehag (Eisenberg 2003) Birgitta Johansson Niemelä 2011-04-15 Att vara exkluderad Ger neural aktivitet också i den del som reglerar obehag/stress: right ventral prefrontal cortex Affektiv och sensorisk smärta Socialt obehag aktiverar den affektiva komponenten i smärtmatrixen, oklart om det har effekt också på de sensoriska områdena i smärtmatrixen Resultaten tyder på att obehagen av fysisk smärta och socialt obehagliga upplevelser delar samma fenomenologiska och neurokognitiva substrat. Men, i vilken grad dessa två processer överlappar behöver utforskas närmare 4

Katastrofierande De som katastrofierar om andras smärta kan missbedöma symptom och tecken + är hyperkänsliga för smärtsignaler hos andra De föräldrar som katastrofierar barnets smärta är mer troliga att ha barn som är mer handikappade av smärtan Föräldrar som katastrofierar Relaterar till hög föräldrastress och hög nivå av oförmåga. Goubert et al, 2006 Goubert et al, 2006 Pain catastrophizing Scale (PCS-P) Sullivan et al., 1995, Goubert et al. 2006 Grubbel Förstorar Hjälplöshet Smärtmimiken Barnets sätt att via ansiktsmimik visa smärta påverkar tydligt föräldern. Underskattning av barnets smärta blir ofta fallet när barn av olika skäl ej visar smärtan. Barn som katastrofierar triggar föräldrar (och personal) till att överskatta smärtan...mål...slippa smärtan Pain Beliefs Questionnaire (PBQ) Walker et al, 2005...i sökandet efter lösningar hindras patienten från att hitta nya mål och förändra personligheten 1. Pain threat appraisals for the severity of their pain min magvärk betyder att jag har en allvarlig sjukdom Effekt: påverkar ej föräldrars symptomprat Vlaeyen et al 2004 2. Catastrophizing jag tror att det aldrig ska gå över, jag tror att det ska bli värre Effekt : förälder pratar mer symptom 5

Underskattning av barnets smärta Föräldrarna har svårt att läsa av barnets smärta Barnet riskerar att få inadekvat vård och att känna sig icke förstådd. Chambes et al,1998,van Hulle Vincent, 2007 Självet och smärta Sjukdomsmärtasjälv hopsnärjd självbild Sjukdom smärta själv normal självbild Intervjua patienten om: aktuell självbild (eländig), önskad självbild (nöjd), befarad självbild (sitta i rullstol) Skulle du kunna vara nöjd även om du har ont? Felaktig koping vid smärta Fear avoidance modellen tillämplig Hyperkänslighet >undviker smärta >smärtrelaterade rädslor Kopingen kan vara problemet om den är alltför snäv: sängvila, medicinering, doctor shopping, hyperkänslighet Self Discrepancy theory (Morley et al, J Pain, 2005) PPS-parent protection scale Supervision Separation problems Dependence Control Gäller föräldrars beskyddande - överbeskyddande beteende mot barn 2-10 år. Påverkar barnets utveckling av självbild, social acceptance, skolprestationer och autonomi. Inverkar på många professionellas kontakter med barnet Thomasgard, M et al 1995 6

Råd till föräldrar 1.Uppmuntra ditt barn att själv hantera smärtan 2. Vanliga rutiner i familjen bör upprätthållas och barnet uppmuntras att fotsätta med vanliga aktiviteter 3. Undvik att för ofta checka hur ont barnet har (låt barnet informera er istället.) 4.Se över medicineringen 5.Bemöt smärtepisoder som andra sjukdoms tillstånd. 7