ADVICES FROM TRÄNING www.almirall.com Solutions with you in mind
ADVICES FROM PHYSIOTHERAPIST Jesus Conesa, Madrid Multiple Sclerosis Association 1. Planering Utarbeta en handlingsplan med lämplig sjukvårdspersonal, med hänsyn till rehabilitering och sjukgymnastiska övningar. Han/hon hjälper dig att upptäcka kroppens möjligheter och dess begränsningar. Be din läkare att visa dig hur du utför övningarna korrekt och vilka som gynnar dig mest. 2. Konsekvens Att hålla sig i form med multipel skleros är som ett långlopp. Det är viktigt att vara konsekvent: det är alltid bättre att bara göra lite motion, så länge det sker konsekvent. 3. Måttlighet Mild och konstant fysisk aktivitet är viktigt för att minimera de komplikationer som ibland är associerade med några av symtomen för multipel skleros samt för att bibehålla och även förbättra funktionerna som drabbats av sjukdomen. Måttlighet omfattar också att lyssna på din kropp. Lyssna på vad din kropp säger till dig och vila när du känner dig trött. 4. Lämplig miljö Gör övningarna på en sval, bekväm och tyst plats. 5. Generella råd Använd lösa kläder och skor som inte begränsar din rörelseförmåga. Se till att rumstemperaturen är bekväm. Se till att värmen inte är för hög i rummet när du gör dina övningar på vintern. Använd en fläkt eller luftkonditionering eller håll ett fönster öppet på sommaren. Om värmen verkligen stör dig, kan du ta ett kallt bad(10-15 ºC) i ca 10 minuter (börja med varmt vatten och häll sakta i kallare vatten) innan träningen. Om den ena sidan av din kropp är svagare än den andra, dra nytta av denna styrka genom att använda den starkare sidan för att röra den svagare. Din läkare eller sjukgymnast kan hjälpa dig.
Andas rytmiskt och slappna av ansiktsmusklerna under varje rörelse. Människor tenderar att göra miner eller hålla andan när de utför nya rörelser. Undvik överansträngning. Lägg till viloperioder och drick kallt vatten för att undvika överhettning och uttorkning. Hitta den bästa tiden på dagen för att göra dina övningar. Vissa människor föredrar att göra sina övningar på morgonen, medan andra tycker det är bättre att dela in dem i två sessioner, en på morgonen och en på eftermiddagen. Var medveten om dina begränsningar och möjligheter. Schemalägg regelbundna viloperioder, så att kroppen vänjer sig vid ett mönster av aktivitet. SPASTICITET Spasticitetsrekommendationer Genom att utföra särskilda övningar för muskulär rigiditet (spasticitet), kan du förbättra muskelbalansenför inte bara de spastiska musklerna, utan också för de muskler som är begränsade av dem, och därmed förbättra din muskeldynamik och koordination. Det är viktigt att komma ihåg att innan du gör stretchövningarna måste du förbereda muskeln genom att långsamt imitera övningen och bryta ner motståndet bit för bit (växeleffekt). Undvik positioner som kan orsaka eller förvärra din spasticitet. Gå långsamt fram. Rörelserna ska utföras långsamt, vilket ger musklerna tillräckligt med tid att stretcha och slappna av. Plötsliga rörelser kan öka spasticitet och att röra en spastisk muskel till en ny position kan också försämra spasticiteten. Låt musklerna vila några minuter om detta händer. Tvinga inte någon del av kroppen. Gör framsteg med dina rörelser med så lite smärta som möjligt. Du bör veta hur man skiljer mellan smärta och känslan av själva stretchingen. Om du känner smärta, avbryt och rådfråga din sjukgymnast innan du upprepar rörelsen.
Medan du tränar, försök att hålla huvudet rakt. Om du tar medicin mot spasticitet, gör övningarna cirka en timme efter att du har tagit medicinen. FÖRLORAD RÖRLIGHET Övningar vid förlorad rörlighet När det gäller övningar för att minimera förlorad rörlighet är det viktigt att utföra dem långsamt och framför en spegel. Dessa övningar är baserade på stretching och styrka samt korrigering av din hållning. Vissa patienter utför övningar som fokuserar på att använda andningsteknik som yoga, Tai Chi och Pilates, som hjälper till med rörligheten. Promenader och aerobisk övning kan också hjälpa till. För att kunna ta itu med svåra situationer, såsom trappor, kan du träna alternativa muskler, som sätesmuskeln, så länge du har lämpligt stöd.
RECOMMENDED BIBLIOGRAPHY 1. Apuntes de Neurología 2005. Universidad de Ciencias de la Salud de Ponferrada. 2. Adler, S. Facilitación Neuromuscular Propiaceptiva en la Práctica, 2002. Second Edition. Publisher: Editorial Panamericana. 3. Bob Anderson. Estirandóse, 2002. Third Edition. Publisher: RBA Libros, S. A. 4. Calero M. Actuación del Fisioterapeuta en Esclerosis Múltiple. First Edition 2002. Publisher: Formación Álcala. 5. Lucera, María. Propiocepción. Ejercicios con Balón,1997. Publisher: Bellaterra. 6. Downie P. A. Cash. Neurología para fisioterapeutas, 1989. Fourth Edition. Publisher: Editorial Panamericana. 7. Pellicer AM. Tratamiento fisioterápico en neurología. Primera Parte. 2007. Publisher: Colección Práctico Profesional. 8. Paeth, B. Experiencias en el Concepto Bobath. Fundamentos, Tratamientos y Casos, 2006. Publisher: Editorial Panamericana. 9. Pellicer. AM. Tratamiento fisioterápico en neurología. Segunda Parte. 2007. Publisher: Colección Práctico Profesional. 10. Sermef. Evaluación Clínica y tratamiento de la espasticidad, 2009. Publisher: Editorial Panamericana. 11. Stokes, M. Fisioterapia en la rehabilitacion neurológica, 2006. Publisher: Elsevier, 2º Edición. 12. Ayán Pérez, CL. (2006): Esclerosis Múltiple y Ejercicio Físico. Wanceulen Editorial Deportiva. 13. De Souza Teixeira F, 2009. Entrenamiento en poblaciones especiales: esclerosis múltiple y entrenamiento físico. EFDeportes.com, Revista Digital. Buenos Aires, Nº 128, enero. Available at:http://www.efdeportes.com/efd128/esclerosis-multiple-y-entrenamiento-fisico.htm 14. Ejercicios prácticos de estiramiento para las personas con esclerosis múltiple. National Multiple Sclerosis Society. Available at: http://www.nationalmssociety.org/index.aspx 15. Ejercicios para las personas con esclerosis múltiple. Federación española para la lucha contra la esclerosis múltiple (FELEM). Available at: http://www.esclerosismultiple.com/ 16. Fernández Fernández O, Fernández Sánchez VE, 2003. Esclerosis Múltiple: Concepto. Etiopatogenia. Fisiopatología. Manifestaciones Clínicas. Diagnóstico. Historia natural. Pronóstico. Servicio de Neurología. Hospital Regional Universitario Carlos Haya. Málaga. 17. Neiger H, 1998. Estiramientos analíticos manuales. Publisher: Editorial Panamericana, Buenos Aires. 18. White L, Dressendorfer R (Sports Medicine, 2004): Exercise and Multiple Sclerosis. Department of Applied Physiology and Kinesiology, Center for Exercise Science, Applied Human Physiology Laboratory, University of Florida, Gainesville, Florida, USA.
Solutions with you in mind www.lifeandms.se