Samverkan fo rskola och bibliotek Ur Katrineholms Biblioteksplan 2018-2020 Öka samverkan lokalt, regionalt och nationellt genom att ytterligare fördjupa samverkan med Bildningsförvaltningen med en formalisering av samarbetet mellan förskola och bibliotek. Samverkan förskola och bibliotek Arbetet med att formalisera samverkan mellan förskola och bibliotek bör vara färdigt till 2019 och därmed gemensamt beslutas om i kulturnämnden och bildningsnämnden. Syftet är att skapa en stabil, långsiktig och kvalitativ verksamhet som medvetet prioriterar de insatser som ger mest effekt. Verksamheten ska ha tydliga uppdrag och funktioner och inte vara beroende av person och relation i första hand. Syfte/mål, att alla elever ska tidigt klara kunskapsmålen Denna samverkan sker inom befintlig ekonomisk ram. Syftet är att på ett effektivt sätt använda nämndernas gemensamma resurser för att nå målet att alla barn ska tidigt kunna klara kunskapsmålen. För att uppnå målet bör vägen dit vara lustfylld för både barn, pedagoger och bibliotekarier när de tillsammans utforskar möjligheterna med det flerspråkiga rummet där det förutom talat och skrivet språk finns olika uttrycksformer som drama, bild, musik, dans, rörelse och adekvat digital kompetens i kombination med MIK, medie- och informationskunnighet. Organisationen bygger på funktion i motsats till person för att vara långsiktigt hållbar. Den ska skapa förutsättningar till goda relationer mellan medarbetare inom samma och/eller olika yrkesgrupper och även mellan barn inom och mellan förskolor. Utdrag ur den reviderade läroplanen Lpfö 18 som börjar gälla 1 juli 2019 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Kommunikation och skapande, s 5-6 Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Barnen ska ges tid, rum och ro till eget skapande. De ska få möjlighet att utforska, reflektera kring och beskriva sin omvärld. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. På så sätt är skapande både ett innehåll och en metod i förskolan för att främja barnens utveckling och lärande. Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges 1
möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. 2.2 Omsorg, utveckling och lärande Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla fantasi och föreställningsförmåga, förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans, intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa, ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften, intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap, sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet, både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet, både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska, svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk 2
Funktioner och ansvar Funktioner Ansvar När Styrgrupp lyssna in önskningar och behov prioritera och fördela resurser utse deltagare i arbetsgrupper till exempelvis projekt Bibliotekschef, verksamhetschef Förskola och representanter för förskolechefsgruppen Verksamhetschef Förskola Förskolechef Bibliotekschef Bibliotekarie (bör vara flera personer) Språkutvecklare/lektor Verksamhetsutvecklare IKT 1 per förskola Verksamhetsområden ingå i styrgruppen utse styrgruppsdeltagare kalla till planerings- och uppföljningsmöten utse språk- och IKTombud skapa förutsättningar för denne att delta i samverkansprocessen lyfta frågan om önskningar och behov inom verksamheten ha regelbundna möten med sitt/sina språkombud ingå i styrgruppen tillhandahålla sammanlagt 20h bibliotekarie per vecka samordna denna resurs på ett effektivt sätt ge bibliotekarien lämplig kompetensutveckling. rikta en del av sitt uppdrag mot förskolan som helhet med bibliotekariekompetens möta förskolornas behov i enlighet med styrgruppens prioriteringar kalla till och anordna träffar med språkombud bidra med inspiration, kompetensutveckling och forskning kopplat till verksamhetsresultat bidra med inspiration, kompetensutveckling och forskning kopplat till verksamhetsresultat ansvara för biblioteksfrågor ansvara för språkutvecklande arbetssätt genom eget genomförande och spridning till andra kommunicera med bibliotekarien som en del av sitt uppdrag delta i de träffar som arrangeras inom samarbetet Träffas med bibliotekschef 3 ggr/år eller vid behov (sept, jan, maj) I samband med verksamhetsmöten eller övrig tid Vid läsårsstart ca 1 gång/termin Varje läsår 2 ggr/år Ingår i styrgruppen minst ett möte/år Ingår i styrgruppen minst ett möte/år I den dagliga verksamheten 3
Övergripande projekt, pågår minst ett år vänder sig till barnen i hög utsträckning integreras i förskolans dagliga verksamhet initieras från förskolans håll kopplas på tillsammans med kulturförvaltningens konstavdelning för att utveckla och utforma tillsammans med förskolan eller andra aktörer som synliggör barnen i samhället En arbetsgrupp utses av styrgruppen som prioriterar (ex. ålder, område eller annat kriterium) vilka som ska delta i projektet. Riktade insatser (2 per år?) Exempelvis stöd i iordningställande av läsutrymmen en period med fokus på att bygga upp bibliotek på en viss förskola en kompetenshöjande insats för pedagoger så som fördjupad kunskap i högläsning arrangerade möten med andra förskolor hjälp med inköp av egen media till förskolor stöd i gallring av media Utlån Exempelvis urval och packning av bokförsändelser i samband med läsprojekt Planering och uppföljning Bibliotekarier och språkombud träffas två gånger per år för att utbyta erfarenheter och kompetensutvecklas tillsammans. Styrgrupp och bibliotekschef träffas tre gånger per år för planering och uppföljning. (september, januari och maj) Till dessa möten ska deltagarna ha med sig: - information från sina respektive verksamheter om vad man vill göra/önskar delta i framöver - återkoppling på genomförd verksamhet Mötena ska resultera i beslut om prioriteringar framöver. Uppföljning ska också ske i bildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete samt i kulturnämndens och bildningsnämndens verksamhetsberättelser och årsrapporter. Uppföljning på organisationsnivå sker årligen med hjälp av Matris för uppföljning av biblioteksverksamhets kvalitet. 4
Matris för bedömning av biblioteksverksamhetens kvalitet Roll/ Nivå Icke-fungerande Informellt samarbete Formellt samarbete Utvecklat formellt samarbete Bedömningsvokabulär Finns inte/aldrig/ Ibland/ i viss utsträckning Ofta/med viss kontinuitet Systematiskt/ kontinuerligt/medvetet räcker inte till / i viss mån/ tillräckligt Barn Barnen får inte ta del av något medvetet drivet språkutvecklande Barnen får slumpvis ta del av projekt och språkutvecklande verksamhet. Barnen tar aktivt del av återkommande och relevant språkutvecklade verksamhet. Barnen tillägnar sig en adekvat digital kompetens och MIK, medie- och informationskunnighet, utifrån ålder och mognad. arbete. Barnen är konsumenter av erbjuden verksamhet. Barnen producerar själva innehåll i hög sträckning. Barnen får uttrycka sig på offentliga arenor och synas i samhället. Pedagog Bibliotekarie Bibliotekschef Förskolechef Verksamhetschef Förskola Projekt och riktade insatser görs inte till en del i den dagliga verksamheten. saknas. finns men fullgör inte uppdraget. Bibliotekarien kommer inte på avsatta tider. Bibliotekarien arbetar endast med bokförsändelser. Bibliotekschef har inte samverkan med BIF på agendan. Förskolechef har inga återkommande möten med språkombuden. Våra lärmiljöer inspirerar inte till språkutvecklande verksamhet. Har inte bibliotekssamverk an på agendan Det sker slumpvis samarbete beroende på enskilda initiativ. Pedagoger får begärd information på förfrågan. finns och samverkan sker informellt när man råkar mötas. Det sker slumpvis samarbete beroende på enskilda initiativ. Barn och pedagoger får begärd information på förfrågan. Bibliotekschef tar upp bibliotekssamverkan om någon frågar. Förskolechef samtalar i vardagen med pedagoger och språkombud kring hur det språkutvecklande arbetet fungerar, inga formella möten hålls. Våra lärmiljöer är attraktiva, adekvat utformade och utrustade. Tar upp bibliotekssamverkan om någon frågar Styrgrupp Har inga träffar Pratar bibliotekssamverkan vid spontana träffar Projekt och riktade insatser görs till en del i den dagliga verksamheten. Pedagogen deltar aktivt i planerings- och uppföljningsarbetet. deltar aktivt i samverkan och driver det språkutvecklande arbetet framåt. Bibliotekarien går igenom och plockar fram material i förväg till projektarbeten eller teman i enlighet med styrgruppens prioriteringar. Bibliotekarien bidrar till och driver projekt och riktade insatser. Bibliotekschef har lagt in bibliotekssamverkan på dagordningen och följer upp sitt ansvar i uppgjord plan. Förskolechef genomför regelbundna möten med språkombud i syfte att stärka samverkan. Förskolechef säkrar att bibliotekarie, och språkombud har regelbundna mötestider. Förskolechef säkrar att språkombud har förutsättningar för deltagande i samverkan och driva det språkutvecklande arbetet framåt. Förskolechef har kontroll på barnens språkliga utveckling och hur förskollärarna ska utmana och stimulera barnen till vidare utveckling. Har lagt in bibliotekssamverkan på dagordningen och följer upp sitt ansvar i uppgjord plan Träffas tre ggr/ år enligt plan Pedagogen utvecklar sin egen förmåga att driva språkutvecklande arbete med stöd av bibliotekarien. Läsprojekt genomförs för alla barn varje läsår. Det finns ett utvecklat samarbete med hemmen för att stimulera till läsning. deltar i samverkan och driver arbetet på ett sätt som får genomslag i förskolans planerings- och utvecklingsarbete. Bibliotekarien är väl integrerad i förskolans pedagogiska verksamhet. Kompetensen från båda verksamheterna används aktivt och medvetet för att stödja barnens lärprocesser. Bibliotekarien involveras systematiskt och kontinuerligt i pedagogernas planering, genomförande och utvärdering. Bibliotekschef driver medvetet utvecklingen av förvaltningarnas samverkan, har en tydlig plan och arbetar med den i det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolechef ser biblioteket/biblioteken som en integrerad del av undervisningen och styr genom kvalitetskrav och uppföljning. Bibliotekarien ges möjlighet att delta i förskolans systematiska kvalitetsarbete. Förskolechefen ser till att barnens språkutveckling följs och efter analys, utgör underlag för fortsatt planering som en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet. Driver medvetet utvecklingen av förvaltningarnas samverkan och har en tydlig plan och arbetar med den i det systematiska kvalitetsarbetet Har en tydlig plan och arbetar med den i det systematiska kvalitetsarbetet 5