The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Relevanta dokument
Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande Varför särskilda hänsyn till äldre?

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

Kardiovaskulär prevention viktigt och nytt ur Läkemedelsverkets riktlinjer: riskskattning och hypertoni

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Allmänläkardagarna

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin?

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Johan Sundström. Johan Sundström Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Bohusgården. HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett

Influensa är ett årligen återkommande gissel som testar

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Hälsoeffekter av motion?

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Relationship of BP with CV risk is strong, continuous, independent, d predictive i and etiologically significant.

Renal denervering En ny behandling mot terapiresistent hypertoni

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Äldres läkemedelsbehandlingl

Fysisk aktivitet och hjärnan

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

Malmö Kost Cancer undersökningen

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

Välfärdssjukdomar i låginkomstländer

Blodtryck och statiner

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018

STROKE- vad är det? En kort översikt

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping

Utredning och behandling av patienter med hypertoni. Christina Jägrén Kardiologiska kliniken

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006

Design av kliniska studier Johan Sundström

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt

Äldre? Fysisk aktivitet och hälsa för äldre. Rekommendationer. Aktiva äldre har lägre dödlighet

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare

Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Hypertoni. Johan Sundström. Johan Sundström Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

30 REKLISTAN

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Urin-Neutrophil gelatinaseassociated

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Problemet är diastole!

Sten Landahl. m r. r e. ta r

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

Transkript:

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Överlevnad Blodtryck

Överlevnad NEJ Blodtryck

Överlevnad Blodtryck

Blodtryck och risken för Stroke Lewington et al Lancet 2002;360:1903-10

Vinster 10 mm Hg lägre SBP eller 5 mm Hg DBP 40 % reduktion i risk för stroke 30 % reduktion i risk för hjärtinfarkt

Vinster 2 mm Hg SBP lägre blodtryck 10 % reduktion i risk för stroke 7 % reduktion i risk för hjärtinfarkt

Vinster Högt blodtryck förklarar 54 % av alla stroke och 47 % av alla hjärtinfarkter MEN hälften av fallen sker hos normotoniker

Blodtrycksvariabilitet Variation i BP (besök till besök) predikterar stroke oberoende av medel BP CCB och D gav minst interindividuell SBP variation och bäst strokeprevention oberoende av medel SBP (metaanalys 389 RCT)

Saltets betydelse för blodtryck Även normotoniker minskar sitt BT vid saltrestriktion Äldre, > 55 år, hypertoniker har större nytta av saltrestriktion än yngre (8.1 mm Hg/ 3.7 mm Hg) Rekommendation: 1500 mg Na/dag 4 gram/dag Circulation 2011:123. Apple LJ

Ickefarmakologisk behandling - Saltintag 12 patienter med resistent hypertoni 2 veckors crossover behandling med hög/låg Na diet (250/50 mmol/24 h) OfficeBT sjönk 23/9 mm Hg Pimenta E et al. Hypertension 2009;sept

Varför just 140/90 mm Hg? ESH Guidelines 2007;28:1462

Kraftig blodtrycksstegring vid arbetsprov Högt blodtryck vid ankomst till sjukhus Risk

Association of blood pressure and heart rate response during exercise with cardiovascular events in the Heart and Soul Study Conclusion: In ambulatory patients with coronary artery disease, the group with the greatest blood pressure and heart rate increase had the lowest risk of MI, heart failure, stroke or TIA and death. These findings support the notion that a robust blood pressure response predicts favorable outcomes. J Hypertens 28:2236 2242

Blodtrycksreaktion vid arbetsprov 606 individer 10 års uppföljning Enkätsvar (58 %) 23 % HT Holmqvist L, submitted

Blodtrycksreaktion vid arbetsprov Bäst prediktion: Viloblodtryck i kombination med hastigheten på blodtrycksstegringen Holmqvist L, submitted

Blodtrycksreaktion vid arbetsprov Yngre friska personer kraftig blodtrycksreaktion är associerat med sämre prognos Äldre personer (sämre kammarfunktion?) kraftig blodtrycksreaktion associerat till bättre prognos

Association Between Admission Supine Systolic Blood Pressure and 1-Year Mortality in Patients Admitted to the Intensive Care Unit for Acute Chest Pain <128 mm Hg jfr 163 mm Hg Högt BT bättre prognos Stenestrand U. JACC 2010;302:1167

Vad talar för att ett lägre blodtryck ger bättre utfall? UKPDS, diabetiker med hypertoni, 144/82 jfr 154/87 mm Hg, 24 % reduktion i stroke och död HOT,hypertonistudie med många diabetiker: DBP 81 mm Hg jfr 85 mm Hg gav färre CVD fall ABCD, diabetiker: 132/78 jfr 136/86 mm Hg gav färre dödfall VADT, diabetiker 72% HT: SBP 140 mm Hg och DBP < 70 mm Hg gav högst risk BMJ1998;317:703 Lancet 1998;351:1755 NEJM 1998;338:645 Diabetes care 2011;34:34 NEJM 2009;360:129-139

Vad talar för att ett lägre blodtryck ger bättre utfall? Tillgängliga studier rörande blodtryckssänkning och minskad risk för progressiv njurskada motiverar ett målblodtryck på 130/80 mm Hg eller lägre för patienter med diabetes mellitus, men effekterna på kardiovaskulär sjukdom och död är inte studerat SBU rapport 2004 Dillon JJ. Am J Kidney Dis 1993;22:798 Walker WG. Am J Kidney Dis 1993;22:163

Är det farligt/onödigt att sänka blodtrycket hos högriskgrupper? ACCORD studien (diabetiker): SBP 119 vs 133 mm Hg utan effekt (frånsett stroke) INVEST, post hoc på diabetiker med koronarsjukdom: liten skillnad mellan tight och vanlig kontroll, fann en J-shaped curve ONTARGET högriskpatienter: ingen relation mellan SBP minskning och hjärtinfarkt. J-shaped curve vid 130 mm Hg (frånsett stroke) SPRINT högriskpatienter: <120/<140 mm Hg, Systolic blood pressure intervention trial, 9000 patienter, resultat 2018 NEJM 2010 mars JAMA. 2010;304:61 J Hypertens 2009;27:1360

Sammanfattning och Slutsats Det finns vetenskaplig dokumentation som styrker ett lägre målblodtryck för diabetiker

Sammanfattning och Slutsats Nytta av målvärden Individualisera behandling - Inga problem om kunskapsläget är bra Tydliga behandlingsmål Viktigt för att förhindra behandlingsnihilism

Tack!

UKPDS

Varför < 130/80 mm Hg för diabetiker? Hypertoni förekommer hos ca 50 % av alla diabetiker Hypertoni +Diabetes ger högre totalrisk Tillgängliga studier rörande blodtryckssänkning och minskad risk för progressiv njurskada motiverar ett målblodtryck på 130/80 mm Hg eler lägre för patienter med diabetes mellitus, men effekterna på kardiovaskulär sjukdom och död är inte studerat SBU rapport 2004 Dillon JJ. Am J Kidney Dis 1993;22:798-802 Walker WG. Am J Kidney Dis 1993;22:163-173-802

ACCORD <120/<140 Typ II diabetiker ACCORD study group.nejm on line mars 2010

Effects of Different Blood Pressure Lowering Regimens on Major Cardiovascular Events in Individuals With and Without Diabetes Mellitus Results of Prospectively Designed Overviews of Randomized Trials Background to compare the effects on cardiovascular events and death of different BP-lowering regimens in individuals with and without diabetes. Methods Twenty-seven randomized trials (N = 158 709 participants) that included 33 395 individuals with diabetes and 125 314 without diabetes contributed to these analyses Results There was limited evidence that lower BP goals produced larger reductions in total major cardiovascular events in individuals with vs without diabetes Conclusions These overviews showed that the short- to-medium-term effects on major cardiovascular events of the BP-lowering regimens studied were broadly comparable for patients with and without diabetes. Arch Intern Med. 2005;165:1410-1419