Förvaltningens förslag till budget/plan

Sektorn för administrativt stöd Carina Karlsson Kommunstyrelsen Datum 2017-06-13 2017KS32 042 Dnr Förvaltningens förslag till budget/plan 2018-2022 Sammanfattning Förvaltningens budgetförslag är anpassat till den senaste prognosen för befolknings-förändringar. Bostadsförsörjningsprogram, lokalresursplan, driftbudget, utdebitering, investeringar och upplåning hänger ihop med varandra. I den fortsatta processen ska förslag till budget/plan från partierna behandlas som ett förslag paket. Det innebär att förslag med nya förutsättningar för exempelvis befolkningsutvecklingen kommer att påverka såväl intäkterna i form av skatteintäkter och utjämning som kostnaderna. Investeringsförändringar påverkar också driftbudgeten. Förvaltningens förslag innebär resultat för perioden med 51 mkr för år 2018, 41 mkr och för år 2019 och -14 mkr för 2020. Förslaget innebär att kommunfullmäktiges två finansiella mål uppnås för år 2018 baserat på fyraårsperioden 2015-2018. Från sektorn för administrativt stöd föreligger skrivelse daterad den 13 juni 2017. Peter Lönn Kommundirektör Bo Ekström Ekonomichef Bilagor: 1. Beskrivning av förslag till budget/plan 2018-2022 2. Förslag till investeringsbudget/plan 2018-2022 3. Förslag till exploateringsbudget 2018-2022

Bilaga 1 1 (12) Ekonomiutskottet Beskrivning av förslag till drift-, investerings- och exploateringsbudget Ingående delar i Budget/plan Förvaltningens budgetförslag är anpassat till den senaste prognosen för befolkningsförändringar. Bostadsförsörjningsprogram, lokalresursplan, driftbudget, utdebitering, investeringar och upplåning hänger ihop med varandra. I den fortsatta processen ska delarna fortsätta att behandlas som en helhet. Det innebär att förslag med nya förutsättningar för exempelvis befolkningsutvecklingen kommer att påverka såväl intäkterna i form av skatteintäkter och utjämning som kostnaderna. Investeringsförändringar påverkar också driftbudgeten. Förvaltningens arbetssätt Förvaltningens budgetarbete utgår från det av kommunfullmäktige antagna dokumentet Anvisningar för budget/plan 2018 2022 som bland annat tar fasta på de politiska målsättningar som formulerades vid kommunfullmäktiges allmänpolitiska debatt den 30 januari 2017. Anvisningarna fastställdes vid kommunfullmäktiges sammanträde den 27 mars 2017. I anvisningarna beskrivs långtidsplaneringen i Härryda kommun och anger att förvaltningen ska lämna ett förslag som utgår från gällande budget/plan och som uppnår kommunens finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Förvaltningen har därefter upprättat dokumentet Upprättande av budget/plan 2018 2022 inom sektorerna och förvaltningen. I dokumentet fastställs att sektorerna till ledningsgruppen ska redovisa ett förslag till budget som utgår från de ekonomiska ramarna i kommunfullmäktiges anvisningar. Där framgår även att sektorerna ska arbeta fram ett förslag till verksamhetsplan 2018 2020 baserat på förvaltningens förslag till budget/plan. Sektorerna har under våren arbetat med förslag på verksamhet och ramfördelning för åren 2018 2022. Respektive sektor har på förvaltningens ledningsgrupp den 23 maj 2017 redovisat sitt förslag. Ledningsgruppen har i arbetet med förvaltningens förslag utgått från respektive sektors förslag och gjort prioriteringar och avvägningar inom och mellan verksamheterna för att lämna ett budgetförslag till den politiska organisationen som överensstämmer med kommunfullmäktiges anvisningar. Förslag till driftbudget 2018 2020 Ledningsgruppen har i arbetet med förvaltningens förslag utgått från kommunfullmäktiges anvisningar och senast antagen plan. Respektive sektor har utifrån politiska styrdokument och övriga uppdrag gjort prioriteringar och avvägningar inom och mellan verksamheterna och ledningsgruppen har gjort ytterligare prioriteringar för att lämna ett budgetförslag till den politiska organisationen som överensstämmer med kommunfullmäktiges anvisningar. Förslaget innehåller inga generella effektiviseringskrav. Däremot finns effektiviseringskrav och kostnadsminskningar inarbetade i förslaget för flera verksamheter.

2 (12) Förvaltningen har under arbetet med förslaget omprövat både befintliga insatser och planerade framtida satsningar. I samband med budgetarbetet görs ett antal kostnadsjämförelser mellan Härryda och kommuner med en likartad struktur. Resultatet ligger delvis till grund för de prioriteringar som gjorts i förslaget. Förvaltningen har i förslaget budgeterat med personalkostnadsökningar på 2,6 procent per år för perioden 2018 2020 exklusive särskilda lönesatsningar om 0,4 procent per år. Det finns ingen reserv budgeterad för kommunstyrelsen, men ett centralt anslag för strategisk personalsatsningar i form av kompetensutveckling finns budgeterat under kommunstyrelsen med 5 mkr årligen. Sektorn för utbildning och kultur Befolkningsprognosen från mars 2017 som berör perioden 2018-2022 visar en lägre ökningstakt av antalet barn i åldern 1-5 år än föregående års prognos. Antalet barn i förskoleålder ökar bara marginellt fram till 2020. Därefter ökar antalet barn kraftigt och totalt under perioden är det en ökning med cirka 185 barn. Elevantalet för grundskolan ökar något snabbare än tidigare prognos. År 2022 förväntas det vara cirka 440 fler elever än 2017 i grundskoleålder. Det är antalet elever i de senare årskurserna i grundskolan som ökar. Antalet ungdomar i gymnasieåldern har efter flera års minskning börjat vända uppåt. År 2022 förväntas antalet gymnasieungdomar i kommunen vara 235 fler än år 2017. Förslaget har anpassats till de befolkningsförändringar den senaste prognosen visar. Det finns en viss överkapacitet på platser inom förskolan, särskilt i Landvetter. Detta kan möjliggöra en fortsatt minskning av barngruppernas storlek. Grundskolans lokaler i Mölnlycke räcker inte till utan paviljonger behöver placeras vid Djupedalsskolan. Även med detta tillskott är skollokalerna i Mölnlycke mycket välutnyttjade. I Björketorp ökar antalet elever med 220 under femårsperioden. I Hindås kommer paviljonger att behövas för att möta ökningen i de yngre åren och för att byggandet av den nya skolan blir försenat. För hösten 2017 och våren 2018 ansökte förskoleverksamheten om ett statsbidrag på 4,5 mkr i syfte att minska barngruppernas storlek. För att fortsättningsvis erhålla detta statsbidrag behöver kommunen visa på en egen plan för färre barn i grupperna, vilket enligt förslaget sker utan ytterligare resurstillskott från kommunen. Rekryteringssituationen för förskollärare är fortsatt mycket svår. Förskoleverksamheten vill av den orsaken inrätta pedagogiska samordnartjänster med en halv tjänst per förskolechef i syfte att öka likvärdigheten och upprätthålla kvaliteten i verksamheten. Det är en ny typ av tjänst som fått arbetsnamnet pedagogiska samordnare. Tjänsten är tänkt som en slags tidsbegränsad karriärtjänst med visst lönelyft. Syftet är att dessa ska dela med sig av sin kunskap och öka likvärdigheten, inte minst i barngrupper där utbildad personal saknas. Finansiering ska ske genom omfördelning inom ram. En del av finansieringen sker genom anslaget för BSB vilket motiveras av att de pedagogiska samordnarna ska kunna stötta övriga pedagoger i arbetet med barn med bland annat sociala samspelssvårigheter. Kommunfullmäktiges verksamhetsmål avseende full behovstäckning och val av verksamhetsform bedöms uppnås under hela perioden. Skolinspektionen ställer tydligare krav på att kommunen ska verka för ökad likvärdighet i förutsättningar för olika skolor. Förvaltningen bedömer också att en satsning på skolor med lägst resultat är nödvändig för att öka måluppfyllelsen Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Utöver det tillskott för ökad likvärdighet som skedde i plan 2017-2019 finns ett ytterligare tillskott med 1,2 mkr från och med januari 2018 för att fortsätta arbetet att öka likvärdigheterna mellan olika skolor. Dessutom föreslås en omfördelning av budgeten för fritidshemmen från och med januari 2018 utifrån olika socioekonomiska förutsättningar på 1,4 mkr. Det extra resurstillskott för fritidshemmen som ingick i plan 2017-2019 utgår år 2020. Ett ledningsstöd med 1 årsarbetare (600 tkr) till verksamhetschefen är inlagd i förslaget för att ge bättre förutsättningar för ledarskapet med hänsyn till verksamhetens storlek. Senareläggningen av nya skolan i Hindås innebär något lägre lokalkostnader trots att behov av paviljonger uppstår.

Budgeten för sålda platser för gymnasieverksamheten är justerad med 4 mkr för år 2018, 3 mkr för 2019 och 2 mkr för 2020. Orsaken är att man under en period har en högre beläggning på Hulebäcksgymnasiet än vad som beräknats tidigare. 3 (12) Sektorn för socialtjänst Förvaltningens förslag innebär utökat stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar och satsningar inom väldfärdsteknologin. I förslaget samlas budgeten för upphandlingar i samband med att verksamheter inom sektorn konkurrensutsätts under sektorchefen. Sektorns kostnadsläge beror till stor del på myndighetsbeslut. Det är dock inte självklart vilka biståndsinsatser som skall beviljas och inte heller nivån på dessa. Förvaltningens bedömning är därför att det både för kommunens och för den enskildes rättssäkerhet bör prövas i den mån osäkerhet råder. Detta förutsatt att kommunen inte tagit politiska beslut om en högre ambitionsnivå/kostnadsnivå än vad lagstiftaren stipulerat. Verksamheten för vård och omsorg står i en övergångsfas avseende digitalisering och det finns behov av en person som arbetar i gränssnittet mellan IT, projektledare och verksamheten. Därför föreslås en förstärkning med 1,0 årsarbetare digitaliseringsansvarig. Förstärkning föreslås även ske med 2,1 årsarbetare för hemtjänstens nattpersonal från och med juli 2018. Anslaget för hemtjänst inom hälsa och bistånd förstärks med 500 tkr för år 2018 och 2 600 tkr per år 2019-2020. En utökning med 750 tkr per år föreslås för hälso- och sjukvårdpersonal för år 2018 och därefter ytterligare 250 tkr i paritet med att nya boenden byggs. Boendet med god tillgänglighet i Hindås är senarelagt vilket innebär att även förstärkningen med 0,5 årsarbetare fritidsassistent förskjuts till 2019. Anslaget för personlig assistans utökas med 1 500 tkr årligen. Projektet Kostnad per brukare och annat jämförelsematerial visar på att verksamheterna inom funktionshinder har höga kostnader jämfört med andra kommuner. Detta har medfört att generella kostnadsminskningar har genomförts under åren 2014 2017. Verksamheten ser ett behov av att utreda en fortsatt kostnadsminskning genom att genomföra vårdtyngdsmätningar som utgångsläge för en mer precis fördelning av budget. En besparing förslås därför att ske först 2019 med 5 mkr efter att vårdtyngdsmätningarna är genomförda. De två senaste åren har en satsning på aktiviteter för personer med psykiska funktionsnedsättningar gjorts genom utökade öppettider på Kreativt center. Nu förslås utökat boendestöd på kvällar och helger för målgruppen med 3 årsarbetare från april 2018. I marsprognosen redovisades ett underskott för placeringar inom Barn och unga med 13 mkr. Jämförelser med andra kommuner indikerar att verksamheten har ett högt kostnadsläge vilket gör att tillskott motsvarande underskottet inte har skett fullt ut. Budgeten förslås förstärkas med 7 mkr för år 2018 och 2019 med 4 mkr. Vidare föreslås att rätt till heltid införs inom funktionshinderverksamheten utan budgettillskott. Verksamheten bedöms att med stöd av sektorns bemanningsenhet klara omställningen inom nuvarande ram. Förslaget innebär ytterligare minskning av budget för köpta platser (SoL/LSS) på grund av nybyggnationer med 1 300 tkr för år 2018 och för 2019 och 2020 1 000 tkr per år. Statens ersättning för flyktingmottagande förändras drastiskt från och med juli 2017, vilket medför stora svårigheter att bedriva verksamheten inom ramen för den statliga ersättningarna under år 2017. I planen förutsätts verksamheten bedrivas på en kostnadsnivå som motsvarar den statliga ersättningen. Med förslaget bedömer förvaltningen att kommunfullmäktiges mål att det skall finnas bostäder för äldre och funktionshindrades bedömda behov kommer att uppfyllas. Sektorn för samhällsbyggnad I förslaget har sektorn utökats med sju tjänster med början under 2017. Orsaken är huvudsakligen kopplat till kommunfullmäktiges mål om att kommunen skall bygga för en befolkningsökning motsvarande minst 1,5 procent. Målet kommer att uppfyllas under planperiodens senare del enligt

4 (12) verksamhetens bedömningar. Förvaltningen ser att kombinationen av ambitiösare mål, önskemål om större möjligheter till avstyckningar för enstaka nybyggnationer och byggherredrivna projekt kommer att kräva interna resurser. Även större och långsiktiga projekt såsom Mölnlycke centrum med stationsområde och Landvetter Södra kräver utökade resurser. Avseende Landvetter Södra har förberedelser tagits för att bolagisera delar av projektet, vilket beräknas kunna ske under år 2017, samtidigt som förvaltningen bedömer att det även kommer att krävas kommunala resurser för att driva projektet. Sammantaget ser förvaltningen att det kommer att krävas politiska prioriteringar mellan olika intressen och ambitioner. Ledning och administration utökats med tre tjänster (två administratörer och en utredare). Mark och bostad utökas med två tjänster (kartingenjör och en mark- exploateringsingenjör). En tjänst (kartingenjören) finansieras med en intäktsökning. Plan och bygglov utökas med en tjänst som projektledare för att samordna byggherredrivna detaljplaner. 30 procent av kostnaden för tjänsten bedöms finansieras med en intäktsökning. Trafik utökas med en tjänst som trafikingenjör. Därutöver har en budgetomföring skett för att finansiera en exploateringsekonom som organisatoriskt placeras på sektorn för administrativt stöd och diskussioner pågår om att eventuellt förstärka upphandlingsenheten för sektorns behov. Verksamheten för plan och bygglov utökas med två bygglovshandläggare på grund av ökat antal ärenden. 70 procent av tjänsterna finansieras genom intäkter. Tidigare budgeterat statsbidrag på mark och bostad med 2 mkr har utökas till 4 mkr (enligt 2017 års utfall) vilket till viss del finansierar utökningen av tjänster. Driftsbudgeten för beläggningsunderhåll minskar i samband med övergång till komponentavskrivning, vilket innebär att motsvarande utgifter hamnar på investeringsbudgeten. Det som inte innefattas av investering ligger kvar på driften under barmarksunderhåll. Tidigare budgeterade taxehöjningar inom verksamheten för vatten och avlopp skjuts framåt ett år med anledning av uppskjutna investeringar. Verksamheten budgeterar för en taxehöjning 2019 med 5 procent och 2020 3 procent. Höjningen förklaras av att investeringar VA-nätet ökar kapitalkostnaderna. I förvaltningens förslag har budgeterats för en att en pågående tvist kommer att utfalla till kommunens fördel motsvarande 6 mkr. Avfallsverksamheten budgeterar för ökade kostnader enligt liggande plan med hänvisning till indexregleringar och befolkningsökning. I och med nytt avtal för hämtning av hushållsavfall justeras budget för både intäkter och kostnader. Näringslivsverksamheten kommer från och med den 1 juli 2017 att organiseras under sektorn för administrativt stöd. Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Internhyrorna har räknats om och anpassats till effekterna av komponentavskrivning samt indexuppräknats. Budgeten har anpassats till att IT har utökat sitt tjänsteutbud och har förstärkts för att finansiera digitalisering via e-tjänster. En ortsansvarig, under en projektperiod på ett år enligt uppdrag i budget ryms inom ram men medel för en pott pengar till respektive ort som omfattas av uppdraget behöver prioriteras politiskt. Förslaget innehåller från 2018 en tjänst som miljöutvecklare med fokus på matsvinn, miljödiplomering och miljömässigt hållbara måltider. Trots att kommunhuset byggdes till för några år sedan behöver lokalfrågan diskuteras. Orsakerna är flera, men framförallt att socialtjänst och samhällsbyggnad har varit tvungna att utöka antalet arbetsplatser, men även inom övriga sektorer har det skett en större utökning än vad som förutsetts. I allt större utsträckning delar medarbetare idag rum och arbetsplatser, vilket är acceptabelt i många fall, men är beroende av lokaler och arbetsuppgifter. En översyn av situationen pågår inom förvaltningen. Vidare genomfördes under 2016 en utredning som visar att det finns fördelar att även låta kontaktcenter omfatta UTK och vissa delar av TOF. För att genomföra en utökning krävs en ombyggnad som möjliggör arbetsplatser till fler medarbetare. Förvaltningen har dock inte tagit med några medel för ombyggnad av kommunhuset.

Hyror för föreningar och allmänhet avseende kommunens idrottsanläggningar kommer att höjas från 2018 enligt gällande plan. Nuvarande hyror har varit desamma under flera år. Höjningen kommer att kompensera för ökade kostnader. 5 (12) Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska kommunen analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) ställer krav på hur risk- och sårbarhetsanalysen ska genomföras. Budgeten är förstärkt med 400 tkr för år 2018 för externt konsultstöd för att ta fram en ny och mer omfattande risk- och sårbarhetsanalys utifrån dessa krav. Information är en grundläggande byggsten i en organisation och ett systematiskt arbete med informationssäkerhet som bygger på etablerade standarder kan kommunen öka kvaliteten i och förtroendet för sin verksamhet. Informationssäkerhet omfattar både administrativa rutiner med policys och riktlinjer samt tekniskt skydd med bland annat brandväggar och kryptering. Det handlar om att ta ett helhetsgrepp och skapa en fungerande långsiktig process för att ge organisationens kritiska information det skydd den förtjänar. MSB (rekommenderar därför kommuner att utse en funktion för informationssäkerhet). För att möta kraven föreslås budgeten förstärkas från 2018 med 600 tkr för att inrätta en tjänst som informationssäkerhetssamordnare. EU:s nya dataskyddsförordning kommer att börja tillämpas i Sverige den 25 maj 2018 och ersätter då personuppgiftslagen (PUL). Inom förvaltningen pågår ett arbete med att analysera effekterna av ändringen och i viss mån förbereda för övergången. De sammantagna effekterna och eventuella merkostnader är inte kända. Under våren 2016 presenterade Mölnlycke IF Vision 2026 för sin verksamhet som bland annat innebär att de som klubb ska vara mer delaktiga i utvecklingen av Mölnlycke och ta ett större socialt ansvar. I visionen är verksamheten som klubben bedriver vid Djupedal central. Mölnlycke IF:s långsiktiga mål om förebyggande och samhällsfrämjande arbete kommer att utgå från att bygga en samlingsplats i anslutning till fotbollsplanerna vid Djupedal med mycket aktiviteter för alla grupper i samhället. Förvaltningen har under hösten 2016 stöttat föreningen med att formulera ansökningar till olika instanser för att trygga ekonomin i projektet att förverkliga visionen. Sedan en tid tillbaka är tjänsten som projektledare hos Mölnlycke IF vakant och förvaltningens bedömning är att Mölnlycke IF inte driver arbetet med visionen lika aktivt längre. Sektorn för administrativt stöd Den nya utvecklingsfunktionen inrättas från och med juli 2017 och ersätter den tidigare kanslifunktionen. Näringslivsverksamheten flyttas under år 2017 från sektorn för samhällsbyggnad till utvecklingsfunktionen och sektorn för administrativt stöd. Administration och sekretariat samlas inom en verksamhet med en chef underställd utvecklingschefen. Dessutom ingår kommunikationsverksamheten i funktionen. Förvaltningen har i förslaget inte beaktat några andra budgetförändringar med anledning av organisationsjusteringen. När det gäller näringslivsverksamheten behöver en politisk prioritering avseende ambitionsnivå och omfattning av verksamheten göras för att bedöma resursbehovet. Utöver dagens verksamhet kan det vara aktuellt att diskutera behovet av näringslivslots och resurser för centrumutveckling. Vidare sorterar Råda Säteri under näringslivsfunktionen. Även här bör ambitionsnivån diskuteras utifrån kommunens ambitioner med området. Förvaltningens förslag innebär inga förändringar jämfört med dagens resurstilldelning, men för att uppfylla en hög ambitionsnivå beräknas resurser motsvarande cirka tre tjänster, cirka 2,2 mkr, behöva tillskjutas genom omprioriteringar inom annan verksamhet. Även ambitionsnivån avseende kommunikation kan behöva lyftas för politisk prioritering. De strategiska kommunikationsfrågorna har blivit alltmer aktuella och behovet av stöd till både politik och förvaltning ökar. I nuläget har ingen beräkning av resurser tagits fram. I första hand bör

omdisponering av befintliga resurser göras utifrån ambitionsnivå och inriktning. Därefter kan bedömning göras om den befintliga resursnivån är tillräcklig. En genomgång av verksamheten administration/sekretariat görs under 2017 för att möta det förändrade behovet av stöd till de politiska organen, bland annat utifrån ny politisk organisation 2019. 6 (12) Ett antal områden som idag ligger i sektorerna kommer successivt att prövas för att föra över ansvar och resurser till utvecklingsfunktionen. Förvaltningen ser idag ett antal områden som kan komma i fråga. Dessa är folkhälsa, miljösamordning, tillgänglighet, jämställd service, digitalisering, kvalitetssamordning (inkl. styrmodell) samt konkurrensutsättning/andra utförare. Inför denna prövning behövs politisk prioritering avseende ambitionsnivå och omfattning. Som underlag för en sådan prövning föreslår förvaltningen att separata underlag tas fram och dialoger genomförs utifrån politiska initiativ. En extrasatsning sker under 2018 på riktad tillsyn för att kontrollera miljöskyddet vid lantbruk och djurhållning i kommunen sker inom funktionen för miljö- och hälsoskydd. Tjänsten är till cirka 50 procent finansierad genom avgifter. Verksamhetens organisatoriska tillhörighet inom förvaltningen kommer att utredas, fastställas och genomföras under 2017. Eventuella förändringar i den politiska organisationen som kan bli resultatet av demokratiberedningens pågående arbete har inte beaktats i förvaltningens förslag. Överväganden investeringsbudget Det bedömda investeringsbehovet för perioden 2018 2022 är 1 465 mkr, varav 184 mkr föreslås 2018. På grund av låg investeringsnivå för det första året är självfinansieringsgraden mycket hög för att sjunka en normal nivå år 2019. Med stor sannolikhet kommer dock ett flertal objekt som budgeterats för år 2017 att utföras under år 2018. Verksamhetsförändringarna har reviderats i enlighet med lokalresursplanen och även andra projekt tidigareläggs respektive förskjuts framåt i tiden jämfört med tidigare plan. Av de budgeterade investeringarna beräknas en stor del kunna finansieras via resultat och avskrivningar, men det kommer att krävas fortsatt upplåning för att finansiera denna volym. Den långfristiga upplåningen budgeteras till 800 mkr år 2018 för att fram till år 2020 öka till 1 200 mkr. Sektorn för utbildning och kultur planerar att investera för 72 mkr under planperioden. De största posterna utgörs av investeringar i möbler och utrustning till förskolor och skolor i samband med nybyggnation eller ombyggnad. Exempel på detta är tillbyggnader av senareskolor i Mölnlycke och Landvetter samt en ny 4-9-skola i Hindås. Sektorn för samhällsbyggnads investeringsprojekt kopplade till Mölnlycke fabriker hör till de största som startar under 2018 inom trafikverksamheten. Tillkommande projekt som inte fanns med i tidigare plan är cykelbana Hällingsjö-Rävlanda, som planeras starta 2018. Det enskilt största projektet för Vattenverksamheten är ett nytt vattenverk i Västra Nedsjön som planeras påbörjas 2018, vilket är en försening gentemot tidigare. Ett annat projekt som fortlöper är reinvesteringar i vattenverket vid Finnsjön och nya ledningar i anslutning till detta. Sektorn för teknik och förvaltningsstöds förslag till investeringsbudget omfattar knappt 653 mkr under femårsperioden, jämfört med drygt 540 mkr i gällande plan. Av detta svarar fastighet för knappt 591 mkr. Avvikelsen mot plan förklaras främst av tillbyggnader av två senareskolor i Mölnlycke respektive Landvetter samt tillbyggnad av Hulebäcksgymnasiets matsal. Sektorn för administrativt stöds förslag till investeringsbudget består huvudsakligen av den kommungemensamma budgeten för konstnärlig utsmyckning som ska motsvara 0,5 procent av kommunens samlade investeringsbudget, men även ett anslag för fortsatt digitalisering av kommunens beställnings- och betalningsprocess ingår i förslaget. Detaljerad beskrivning av förvaltningens förslag redovisas i bilaga 2.

7 (12) Exploateringsverksamhet Exploateringsverksamheten följer föreslaget bostadsförsörjningsprogram med byggnation av bostäder i bland annat Stenbrottet och Mölnlycke fabriker i Mölnlycke samt Landvetter C och Backa i Landvetter, Roskullen i Hindås och Björkelid i Rävlanda. För specificerad redovisning se bilaga 3. Finansiell analys Resultat Förvaltningens förslag innebär positiva resultat för perioden, 50,9 mkr för år 2018, 40,8 mkr år 2019 och -14,4 mkr år 2020. Det innebär ett genomsnittsresultat per år som är 25,7 mkr. Skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift Förslaget innehåller inga förändringar av utdebiteringen. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings senaste skatteunderlagsprognos i april så ökar skatteintäkterna med 4,0 procentenheter för 2018 jämfört med 4,4 procentenheter för 2017. Den budgeterade ökningen mellan åren är 81 mkr. Ökningen ska täcka lönehöjningar i befintlig verksamhet, övrig inflation, befolkningsförändringar och eventuella ambitionshöjningar. Pensionsskulden Pensionsskulden redovisas och budgeteras enligt den så kallade fullfonderingsmodellen. Det innebär att resultatet, utöver kostnader för uppräkning, påverkas av förändringar i beräkningssätt för det aktuella åtagandet och att soliditeten blir väsentligt lägre än med blandmodellen som tillämpas av de flesta kommuner. Sedan ett antal år tillbaka är kostnaderna vid tillämpning av fullfondering lägre än med blandmodellen. Uppräkningen av skulden bokförs som kostnader i resultaträkningen och utbetalningarna från skulden bokförs direkt mot balansräkningen. I slutet av planperioden uppgår den totala skulden till 800 mkr. Ränta och basbeloppsuppräkning redovisas som finansiell kostnad. Utbetalningarna prognostiseras till 36 mkr år 2018, vilket måste mötas med likvida medel i samma utsträckning. Borgensåtaganden I bokslut 2016 uppgick det samlade borgensåtagandet till 196,5 mkr. Kommunens borgensåtagande bestod till 95,5 procent av förpliktelser mot egna eller delägda bolag. Åtaganden för föreningar som verkar inom kommunen uppgick 2016 4,4 procent. Kommunens borgensåtaganden bedöms inte innebära någon avsevärd finansiell risk. Balanskravet och god ekonomisk hushållning Det lagstadgade balanskravet är en miniminivå som innebär att kommunerna med vissa undantag måste redovisa ett positivt resultat. Kommunallagen anger också att mål och riktlinjer för verksamheten skall beaktas och att finansiella mål skall anges. De finansiella målen utgör ett verktyg för att kunna bedöma den finansiella situationen och utvecklingen och därmed fastslå om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Det syftar till att stödja kommunerna i deras strävan att uppnå och säkerställa en god ekonomisk hushållning. Då är det viktigt att målen och riktlinjerna uttrycker realism och handlingsberedskap samt kontinuerligt utvärderas och omprövas. En ekonomi i balans samt en välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet är nödvändiga förutsättningar för att kommunen skall kunna leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige antog 14 november 2016 följande finansiella mål som mäts och analyseras årligen i rullande fyraårsperioder:

8 (12) Soliditeten ökar med en procentenhet per år. Resultatet är 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och dess utveckling och anger därmed de finansiella förutsättningarna och ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Målen har som utgångspunkt att varje generation själv skall bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation bör behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Överskottet måste därför vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå ska kunna garanteras även för nästkommande generation utan att den skall behöva uttaxeras en högre skatt. Nedan redovisas de finansiella målen utifrån budgetförslaget och hur måluppfyllelsen bedöms bli under respektive rullande fyraårsperiod. År 2018 Måluppfyllelse (Genomsnitt över fyra år) Soliditeten ökar med en procentenhet per år. 1 Resultat i mkr 89 Resultatet är 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader. 5,0 År 2019 Soliditeten ökar med en procentenhet per år. 0 Resultat i mkr 74 Resultatet är 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader. 3,9 År 2020 Soliditeten ökar med en procentenhet per år. 1 Resultat i mkr 41 Resultatet är 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader. 2,1 Resultatmålet uppnås i förslaget för både år 2018 och 2019. Orsaken är tidigare års relativt goda resultat. För år 2020 uppnås målet inte I bokslut 2016 var kommunens soliditet 28 procent, vilket var en ökning med två procentenheter jämfört med föregående år. För år 2017 beräknas soliditeten öka med en procentenhet till 29 procent. I förvaltningens förslag uppnås inte det finansiella för hela planperioden. Genomsnittsökningen 2015-2018 för budgetåret 2018 beräknas bli en procentenhet. För det sista året beräknas soliditeten till 24 procent. Orsaken till svårigheten att nå soliditetsmålet är den höga planerade investeringstakten och därmed ökande upplåning i kombination med svagare resultat. Vanligtvis genomförs inte alla investeringsprojekt det år som planerats. Det har under de senaste åren inneburit en förskjutning med över 100 mkr till året därpå. Med det i beaktande så är det sannolikt att kommunen även för 2019-2020 når soliditetsmålet. Sammantaget bedömer förvaltningen att kommunen det lämnade förslaget kan nå de finansiella målen för perioden. Orsaken är bland annat att kommunen inte budgeterar för eventuell positiv

9 (12) resultatföring från exploateringsverksamhet. Det är dock en svagare budget än vad som varit fallet de senaste fyra åren. Marginalerna är mycket små och inga betydande reserver finns avsatta. Långsiktig utveckling Sveriges folkmängd passerade tio miljoner år 2017. År 2024 beräknas folkmängden till elva miljoner. Hela folkökningen är avhängig nettoinvandring. Utan den kommer folkmängden att minska. Den största folkökningen beräknas ske i storstadsregionerna koncentrerat till områden med god infrastruktur. Härryda kommuns geografiska läge gör att kommunen kan väntas tillhöra de områden där efterfrågetrycket på nya bostäder kan väntas vara fortsatt högt. Hur arbetet med Götalandsbanan utfaller kommer att få stor påverkan på kommunens fortsatta utveckling. I Mölnlycke pågår ett detaljplanearbete som skapar byggrätter för 1 000 nya bostäder och nya kommersiella ytor. I Landvetter södra pågår ett arbete med en fördjupning av översiktsplanen där bostäder för upp till 25 000 invånare kan rymmas. Utvecklingen av Landvetter flygplats och Airport City är till stor del beroende av järnvägen. Idag råder stor ovisshet om när järnvägen kommer att bygggas, vilken standard den ska få och hur den ska finansieras. Osäkerheten till trots planeras för att kommunen skall skaffa sig planberedskap och handlingsutrymme. Det är av yttersta vikt att Härryda kan erbjuda förskolor och skolor av god kvalité. De kommunala verksamheterna måste behålla sina goda resultat och vidareutveckla sitt kvalitetsarbete. Det finns utmaningar i form av fler elever som är nyanlända, fler elever än tidigare visar tecken på psykisk ohälsa och skollokalerna är på flera håll utnyttjade maximalt. Utrymmet att välja skola kommer därmed att begränsas. Hulebäcksgymnasiet behåller sin ställning som en av regionens mest eftertraktade skolor. Genom att elevtalen i gymnasieålder kommer att öka framöver och antagningen till Hulebäck behöver begränsas på grund av lokalerna kommer fler elever från Härryda att gå på gymnasiet i annan kommun. Vuxenutbildningen har en viktig roll i att möta behoven från nyanlända som vill få en möjlighet att studera vidare och som behövs på arbetsmarknaden för att upprätthålla välfärden. I ett samhälle där möten mellan människor med olika bakgrund och värderingar allt oftare sker i form av hätska utfall på nätet har kulturen och fritidsverksamheten betydelsefulla roller när det gäller att skapa mötesplatser i verkligheten. Baserat på den ekonomiska rapporten i april 2017 redovisar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en kalkyl för kommunsektorns kostnader och intäkter för åren 2017-2020. Enligt SKL:s bedömning dämpas utvecklingen av skatteunderlaget 2017 för att därefter fortsätta avta fram till 2020. För att kommunerna ska klara nå ett resultat på 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag 2020 krävs åtgärder motsvarande en skattehöjning på 98 öre. Som framgår av förslaget gör förvaltningen en mer positiv bedömning av utvecklingen för Härryda kommun som fortsatt troligen kommer att ha något bättre förutsättningar än den genomsnittliga kommunen. Förvaltningen anser att den ekonomiska utvecklingen för kommunen de närmaste åren ser bra ut i förhållande till kommunens åtagande, men den utvecklingen som SKL pekar på kan naturligtvis komma att påverka även vår kommun.

Förvaltningens förslag till driftbudget 2018-2020 10 (12) Belopp i tkr Bokslut Budget Ram Ram Ram 2016 2017 2018 2019 2020 Polititisk organisation 9 871 10 650 10 700 10 700 10 700 Sektor för utbildning och kultur 1 035 297 1 090 591 1 109 935 1 127 568 1 151 123 Sektor för socialtjänst 569 165 601 457 618 039 619 659 648 984 Sektor för samhällsbyggnad -Skattefinansierad verksamhet 93 937 95 467 90 948 94 218 95 958 -Avfallsverksamhet 655 0 0 0 0 -Vattenverksamhet 5 035 0-6 000 0 0 Sektor för teknik och förvaltningsstöd 45 005 59 897 61 613 64 973 69 227 Sektor för administrativt stöd 88 422 84 600 91 837 92 417 93 357 Verksamhetskostnader för -33 777 14 898 46 660 97 023 150 370 finansförvaltning Pensionskostnad exkl finansiell kostnad 4 762 5 708 13 141 20 458 33 142 Verksamhetens nettokostnader 1 818 372 1 963 268 2 036 873 2 127 016 2 252 861 Skatteintäkter, utjämning m.m. -1 949 989-2 027 812-2 106 934-2 195 465-2 272 790 Utjämning tillskott "10 miljarder" för 0-8 200-9 084-6 423-3 876 flyktingsituationen som inte ingår i posten ovan. Finansiella kostnader och intäkter 5 047 14 697 5 477 6 536 6 536 Finansiell kostnad pensioner 8 509 19 529 22 764 27 564 31 697 RESULTAT 118 061 38 518 50 904 40 772-14 428 Kalkylerad ram enligt kommunfullmäktiges anvisningar 28 913-5 347-43 063 Förändring 21 991 46 119 28 635 Förvaltningens förslag till investeringsbudget/plan 2018-2022 Belopp i tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Plan 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Sektor för utbildning och kultur 14 119 18 867 14 710 12 110 14 290 16 610 13 910 Sektor för socialtjänst 3 747 12 330 2 700 2 100 2 500 2 300 2 100 Sektor för samhällsbyggnad -Skattefinansierad verksamhet 19 909 90 956 63 160 59 260 61 260 101 862 62 963 -Vattenverksamhet 47 109 208 097 30 000 154 230 141 300 27 800 17 800 -Avfallsverksamhet 306 1 486 340 270 150 150 150 Sektor för teknik och förvaltningsstöd 248 462 276 836 70 948 110 320 163 665 218 733 89 286 Sektor för administrativt stöd 0 7 511 2 115 1 690 1 917 1 836 931 SUMMA INVESTERINGSUTGIFTER: 333 652 616 083 183 973 339 980 385 082 369 291 187 140 Ombudgetering från bokslut 2016 ingår enligt beslut i KF 2017-03-27 Investeringsutgifter enligt kommunfullmäktiges anvisningar 329 740 336 953 280 788 186 243 186 243 Förändring -145 767 3 027 104 294 183 048 897

Förvaltningens förslag till exploateringsverksamhet 2018-2022 EXPLOATERINGSPROJEKT Bokslut 2016-12-31 Nr Namn Balanseras Resultatred. EU02 Företagsparken II Inkomst 51 084 0 Utgift 32 477 0 11 (12) Netto -18 607 0 0 0 0 0 0 0 EU04 Hindås industriområde Inkomst 2 164 0 1 000 Utgift 713 0 Netto -1 451 0 0 0-1 000 0 0 0 EU16 Hönekulla by Inkomst 34 987 0 Utgift 24 171 0 Netto -10 816 0 0 0 0 0 0 0 EU17 Stenhuggeriet Inkomst 1 740 0 1 400 Utgift 18 929 0 Netto 17 189 0-1 400 0 0 0 0 0 EU18 Kobacka Inkomst 3 990 0 1 000 Utgift 2 238 0 Netto -1 752 0-1 000 0 0 0 0 0 EU20 Björröd Inkomst 29 792 0 10 000 10 000 10 000 Utgift 15 055 0 Netto -14 737 0-10 000 0-10 000-10 000 0 0 EU23 Björkåsen Inkomst 9 877 0 1 500 Utgift 4 496 0 500 Netto -5 381 0 500-1 500 0 0 0 0 EU25 Norra Önneröd Inkomst 50 438 0 Utgift 31 160 0 Netto -19 278 0 0 0 0 0 0 0 EU26 Landvetters Backa Inkomst 2 608 0 26 000 11 000 11 000 0 Utgift 14 926 0 20 000 20 000 Netto 12 318 0 20 000-6 000-11 000-11 000 0 0 EU27 Landvetter Centrum 1 Inkomst 12 684 0 3 000 7 000 7 000 7 000 Utgift 8 614 0 2 000 14 000 4 000 Netto -4 070 0 2 000 14 000 1 000-7 000-7 000-7 000 EU28 Grönsångarvägen Inkomst 9 867 0 10 000 Utgift 36 053 0 Netto 26 186 0-10 000 0 0 0 0 0 EU30 Airport City Inkomst 0 0 60 000 20 000 20 000 Utgift 0 0 21 000 21 000 Netto 0 0 0 0 21 000-39 000-20 000-20 000 EU31 Bårhults företagspark Inkomst 1 103 0 20 000 15 000 15 000 Utgift 18 816 0 Netto 17 713 0-20 000-15 000-15 000 0 0 0 EU33 Stenbrottet Inkomst 25 021 0 4 000 Utgift 29 742 0 Netto 4 721 0-4 000 0 0 0 0 0 EU35 Bocköhalvön Inkomst 0 0 21 000 5 000 Utgift 0 0 12 000 12 000 12 000 Netto 0 0 12 000 12 000-9 000 0-5 000 0 EU42 Solåsen Hindås Inkomst 5 0 3 000 Utgift 1 450 0 10 000 Netto 1 445 0 0 0 0 0 10 000-3 000 EU61 Enebacken Inkomst 16 150 0 4 000 12 000 12 000 Utgift 20 894 0 10 000 20 000 Netto 4 744 0 0 0 10 000 16 000-12 000-12 000 EU62 Fagervallen Hindås Inkomst 20 017 0 Utgift 18 119 0 Netto -1 898 0 0 0 0 0 0 0 EU64 Roskullen Hindås Inkomst 0 0 0 7 000 Utgift 338 0 7 500 Netto 338 0 0 500 0 0 0 0 EU66 Björkelidsvägen Inkomst 0 0 1 000 5 500 Utgift 21 0 5 000 Netto 21 0 4 000-5 500 0 0 0 0 EU70 Landvetter södra / Inkomst 2 0 20 000 Murtjärnen Utgift 705 0 4 000 13 000 23 000 10 000 10 000 Netto 703 0 4 000 13 000 23 000 10 000 10 000-20 000 EU65 Idrottsvägen Inkomst 0 0 6 000 12 000 6 000 12 000 Utgift 0 0 19 000 5 000 5 000 Netto 0 0 0 13 000-7 000-1 000-12 000 0 EU67 Mölnlyckemotet Inkomst 0 0 10 000 10 000 5 000 5 000 Utgift 0 0 10 000 9 000 10 000 Netto 0 0 0 9 000 0-5 000-5 000 0 Summa netto inkl ränta Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 7 388 0-3 900 33 500 2 000-47 000-41 000-62 000

12 (12) RESULTATBUDGET Belopp i mkr Bokslut Budget Plan Plan Plan 2016 2017 2018 2019 2020 Verksamhetens nettokostnader exklusive avskrivningar 1 708,0 1 846,7 1 906,7 1 988,8 2 108,1 Avskrivningar 111,0 116,5 130,0 138,1 144,6 Verksamhetens nettokostnader 1 819,0 1 963,2 2 036,7 2 126,9 2 252,7 Skatteintäkter inkl inkomstutjämning 1 783,8 1 915,0 1 950,3 2 018,3 2 092,7 Generella statsbidrag och utjämning 166,2 112,7 156,7 177,2 180,1 Utjämning tillskott "10 miljarder" för flyktingsituationen som inte ingår i posten ovan. 0,0 8,2 8,9 6,3 3,8 Finansiella intäkter 3,7 1,9 3,4 3,4 3,4 Finansiella kostnader -8,1-16,6-8,9-10,0-10,0 Finansiella kostnader pensioner -8,5-19,5-22,8-27,5-31,7 Resultat före extraordinära poster 118,1 38,5 50,9 40,8-14,4 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader RESULTAT 118,1 38,5 50,9 40,8-14,4 BALANSBUDGET Belopp i mkr Bokslut Budget Plan Plan Plan 2016 2017 2018 2019 2020 Immateriella anläggningstillgångar 0,1 0 0,1 0,1 0,1 Summa immateriella anläggningstillgångar 0,1 0 0,1 0,1 0,1 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2 150,2 2 649,7 2 703,7 2 905,6 3 146,0 Maskiner och inventarier 116,8 110,0 116,8 116,8 116,8 Summa materiella anläggningstillgångar 2 267,0 2 759,7 2 820,5 3 022,4 3 262,8 Aktier och andelar 41,5 41,5 41,5 41,5 41,5 Obligationer 4,2 4,2 4,2 4,2 4,2 Långfristiga fordringar VA- och gatukostnadslån 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 Långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Bostadsrätter 27,6 20,0 27,6 27,6 27,6 Summa finansiella anläggningstillgångar 73,6 66,0 73,6 73,6 73,6 Summa anläggningstillgångar 2 340,7 2 825,7 2 894,2 3 096,1 3 336,5 Tomtmark för försäljning, förråd och lager 85,4 80,0 85,4 85,4 85,4 Kortfristiga fordringar 193,7 137,0 147,2 129,6 146,1 Likvida medel 10,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa omsättningstillgångar 290,0 217,0 232,6 215,0 231,5 SUMMA TILLGÅNGAR 2 630,7 3 042,7 3 126,8 3 311,1 3 568,0 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 740,5 779,0 829,9 870,7 856,3 varav årets resultat 118,1 38,5 50,9 40,8-14,4 Avsättningar för pensioner 770,9 771,6 769,2 781,9 803,2 varav avsättning pensionsskuld intjänat före 1998 624,5 624,9 603,9 596,6 590,4 Summa avsättningar 770,9 771,6 769,2 781,9 803,2 Långfristiga skulder 666,1 795,0 800,0 950,0 1 200,0 varav anslutningsavgifter 91,1 99,9 105,0 110,0 115,0 Kortfristiga skulder 453,1 743,8 727,7 708,5 708,5 Summa skulder 1 119,2 1 538,8 1 527,7 1 658,5 1 908,5 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 630,7 3 042,7 3 126,8 3 311,1 3 568,0 SOLIDITET 28% 24% 27% 26% 24%

2017-06-13 Förvaltningens förslag till investeringsbudget/plan 2018-2022 Budget 2017 inkl. ombudgetering enligt kommunfullmäktige 2017-03-27 Investeringsbudget/plan 2018-2022 Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 per sektor, belopp tkr Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Sektor för utbildning och kultur, brutto 0 18 867 0 14 710 0 12 110 0 14 290 0 16 610 0 13 910 Sektor för utbildning och kultur, netto 18 867 0 14 710 0 12 110 0 14 290 0 16 610 0 13 910 Sektor för socialtjänst, brutto 0 12 330 0 2 700 0 2 100 0 2 500 0 2 300 0 2 100 Sektor för socialtjänst, netto 12 330 0 2 700 0 2 100 0 2 500 0 2 300 0 2 100 Sektor för samhällsbyggnad 14 000 314 539 5 000 98 500 27 470 241 230 0 202 710 40 000 169 812 0 80 913 300 539 0 93 500 0 213 760 0 202 710 0 129 812 0 80 913 - Varav skattefinasierat, brutto 3 000 93 956 5 000 68 160 10 000 69 260 0 61 260 27 000 128 862 0 62 963 - Varav skattefinasierat, netto 90 956 0 63 160 0 59 260 0 61 260 0 101 862 0 62 963 - Varav avfall, brutto 0 1 486 0 340 0 270 0 150 0 150 0 150 - Varav avfall, netto 1 486 0 340 0 270 0 150 0 150 0 150 - Varav vatten, brutto 11 000 219 097 0 30 000 17 470 171 700 0 141 300 13 000 40 800 0 17 800 - Varav vatten, netto 208 097 0 30 000 0 154 230 0 141 300 0 27 800 0 17 800 Sektor för teknik och förvaltningsstöd, brutto 0 276 836 0 70 948 0 110 320 0 163 665 0 218 733 0 89 286 Sektor för teknik och förvaltningsstöd, netto 276 836 0 70 948 0 110 320 0 163 665 0 218 733 0 89 286 Sektor för administrativt stöd, brutto 0 7 511 0 2 115 0 1 690 0 1 917 0 1 836 0 931 Sektor för administrativt stöd, netto 7 511 0 2 115 0 1 690 0 1 917 0 1 836 0 931 SUMMA INVESTERING TOTALT, BRUTTO 14 000 630 083 5 000 188 973 27 470 367 450 0 385 082 40 000 409 291 0 187 140 SUMMA INVESTERING TOTALT, NETTO 616 083 0 183 973 0 339 980 0 385 082 0 369 291 0 187 140 Sida 1(9) Bilaga 2, Investeringsbudget/plan 2018-2022

2017-06-13 Nr Projekt/beskrivning (belopp i tkr) Projektbudget totalt Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR LEDNING 101 ID01 Inventarier 100 100 100 100 100 100 Summa ledning 0 100 0 100 0 100 0 100 0 100 0 100 FÖRSKOLA 110 IG01 Reinvestering och inventarier 2 250 2 400 2 400 2 400 2 400 2 400 111 IG02 Nya förskolor 2 337 1 330 210 510 Summa förskola 0 4 587 0 2 400 0 2 400 0 3 730 0 2 610 0 2 910 GRUNDSKOLA 120 IH01 Reinvestering och inventarier 5 360 5 460 5 360 5 360 5 500 5 500 121 IH10 Säteriskolan, upprustning 4 000 809 122 IH12 Furuhällskolan sex klassrum 1 200 243 123 Tillbyggnad av skola i Mölnlycke 900 124 IH13 Backaskolan 5 000 3 000 2 000 125 Tillbyggnad av skola i Landvetter 900 126 Ny skola i Hindås 7 000 850 1 100 5 050 127 Högadalsskolan, tillbyggnad, ersätter paviljonger två klassrum. 400 400 Summa grundskola 0 9 412 0 8 310 0 6 460 0 5 760 0 10 550 0 7 300 GYMNASIUM 130 II02 Inventarier, reinvestering 2 500 2 050 2 050 2 650 2 050 2 050 Summa gymnasium 0 2 500 0 2 050 0 2 050 0 2 650 0 2 050 0 2 050 VUXENUTBILDNING 140 IJ02 Inventarier, reinvestering 300 300 300 300 300 300 Summa vuxenutbildning 0 300 0 300 0 300 0 300 0 300 0 300 KULTUR 150 IE01 Inventarier, Musik 697 750 500 950 700 950 151 IE02 Upprustning o inventarier, Mke Kulturhus 3 000 971 500 500 Summa kultur 0 1 668 0 1 250 0 500 0 1 450 0 700 0 950 UTVECKLING,FRITID OCH FOLKHÄLSA 170 IY10 Inventarier 300 300 300 300 300 300 Summa utveckling, fritid och folkhälsa 0 300 0 300 0 300 0 300 0 300 0 300 Summa inkomster/utgifter för sektorn 0 18 867 0 14 710 0 12 110 0 14 290 0 16 610 0 13 910 Summa netto för sektorn 18 867 14 710 12 110 14 290 16 610 13 910 Sida 2(9) Bilaga 2, Investeringsbudget/plan 2018-2022

2017-06-13 Nr Projekt/beskrivning (belopp i tkr) SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST 200 IT-investeringar: Anslag för tillkommande funktionalitet och teknik under avtalsperioden samt ev. ny upphandling och anpassning till nationell ehälsa. 201 Arbetsmiljöåtgärder: Förbättringar av arbetsmiljön i samtliga verksamheter, bl a utifrån fysisk arbetsmiljörond. 202 Förnyelse av inventarier: Utbyte och komplettering av inventarier inom samtliga verksamheter. 203 Larm, övergång till digital teknik. 542 204 Bygården särskilt boende etapp 1 189 205 Båtmanstorpet Nyöppning 338 206 Enebackens servicebostad. Inventarier till kontaktlägenhet. 153 207 Ny Daglig Verksamhet 2016 624 208 Servicebostad Mölnlycke, Stenbrottet, 8 (+1) lgh, nybyggnation. 200 Inventarier till kontaktlägenhet. 209 Ny gruppbostad Östra Backa, nybyggnation. Inventarier till gemensamma utrymmen i gruppbostad med 6 lägenheter samt liftar till lägenheterna. 210 HVB Kabelvägen 113 211 HVB Stenhuggeriet 300 Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift 212 Stödboende Östra Backa 300 100 213 Stödboende Orrekullen 300 100 214 BGT Hindås. Inventarier till gemensamhetslokal. 400 215 Bygården särskilt boende, tillbyggnad. Inventarier och utrustning. 2 500 Projektbudget totalt Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 3 369 500 500 500 500 500 1 602 800 2 000 1 600 1 600 1 600 1 600 600 Servicebostad Mölnlycke fabriker 12 (+1) lgh, nybyggnation. Inventarier till kontaktlägenhet. Servicebostad Mölnlycke/Landvetter, 12 (+1) lgh, nybyggnation. Inventarier till kontaktlägenhet. Landvetter bostad med särskild service 8 lägenheter, nybyggnation. Start januari 2019. Anslag 2016 avser total budget för verksamhetens boenden. 200 200 200 Summa inkomster/utgifter för sektorn 0 12 330 0 2 700 0 2 100 0 2 500 0 2 300 0 2 100 Summa netto för sektorn 12 330 2 700 2 100 2 500 2 300 2 100 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Trafik Trafik, projekt bundna till exploatering, kollektivtrafik mm 301 ME, Stationsområde 2 3 302 ME, Upprustning Råda Torg, MKE Kv6 4 332 303 Ny ME ytbeläggning kv 9 Idrottsvägen samt restaurering av murar mm 1 350 4 000 304 ME Säteriet Norra 212 305 ME snabbspår Förbo Säteriet 3 000 306 ME dagvattenpark Gång- och cykelbanor inkl cykelbro samt allmän plats. Samfinansierat med VA-verksamheten 10 000 4 000 2 000 4 000 Sida 3(9) Bilaga 2, Investeringsbudget/plan 2018-2022

2017-06-13 Nr Projekt/beskrivning (belopp i tkr) Projektbudget totalt Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift 307 ME Enebacken 2 0 0 4 000 308 ME framför idrottshall Mölnlycke fabriker 1 000 0 7 000 309 ME Runt Massetjärnsparken inkl Mölnlycke fabriker 0 0 4 000 5 000 310 ME P-hus Idrottshall (150 samutnyttjande off plats 150 ingår i 15 000 311 bygglov ME väginvesteringar 2017) Mölnlycke fabriker 9 000 0 5 000 8 000 312 ME Mölnlycke fabriker, kapacitetförstärkning Säteriv-Allen 2 6 000 7 000 313 punkter ME Skolvägen, upprustning allmän plats parkering 1 059 314 ME provisoriska P-hus 5 000 10 000 10 000 10 000 315 ME, Utbyggnad av ett centralt P-hus. 1 332 0 0 0 0 7 000 28 000 316 ME Bråta next step snabbspår 1 000 7 000 317 ME, Mölnlyckemotet, kollektivtrafikåtgärder 1 000 12 000 318 LR, Landvetter centrum kv 2-3 (Förbo) 3 008 0 2 500 319 LR, Landvetter centrum kv 5-6 Stenåkersg Phus 500 2 500 20 000 37 500 320 LR, Landvetter centrum kv 6 P-hus centrum 500 0 0 321 LR, Backa Östra plankostnader Gång, cykelväg och anslutning till 4 833 2 500 322 Eskilsbyvägen LR, Backa västra, samt väg förstärkningsåtgärder. och GC-väg inkl ev trafiksignalförändring 4 000 4 000 5 000 0 323 järnväg Björred- byggstart Ranneberget hösten 324 HS, Bocköhalvön 1 000 0 0 0 0 0 325 HS Roskullen tillgänglighet 421 500 326 HS Solåsen inkl Slalomvägens förlängning 1 500 6 000 6 000 327 HÖ, Söder om skolan 0 0 0 0 0 2 000 328 RA, Rävlanda planskild passage järnväg plan Gunna 0 0 15 000 329 Mölndalsån Upphämtning, upprustning samt anpassning av 2 235 330 Mölndalsåns K2020, Initiala funktion åtgärder för enligt att förhindra K2020 inkl framtida 2013 översvämningar, Vägskillnaden, 858 500 500 500 500 331 mindre HÖ Cykelbana pendel- Hällingsjö och cykelparkeringar Rävlanda samt anslutande cykelbanor 5 000 12 000 8 000 Investeringar GC kopplade till övertagande av vägföreningar Trafik, projekt bundna till omvandlingsområden 332 ME Kobacka 2 500 333 ME, Gärdesområdet plankostnader samt gång cykelväg 1 451 8 000 0 334 wendelsvägen ME, Vällkullevägen -689 335 ME, Abbortjärn GC-bana 0 4 000 336 HS Limmerhult/ Södra klåddegärde 500 500 6 000 6 000 Summa bundna projekt, Trafik 0 65 402 5 000 42 000 10 000 56 500 0 44 000 27 000 90 002 0 35 003 Trafik, valfria projekt ME, cykelbana kyrkvägen 0 3 500 337 ME, Stenbrottet (Kors. Benarebyv - Djupedalsängsv) 5 539 338 Ombyggnation ME, Musikvägen av säkrare två näraliggande passager och trevägskorsningar felande gång cykellänkar längs 500 7 000 339 ME, Tillgänglighetsanpassning Råda portar Västra busshpl inkl 1 500 340 GC-bana ME, Kapacitetförstärkning buss, cirkulationsplatsen Boråsvägen- 1 440 341 Säterivägen ME, Platåvägen - Boråsvägen cirkulationsplats 3 000 6 676 342 ME, Parkeringsledningssystem centrum 1 500 500 343 ME,Biblioteksvägen upprustning 0 15 000 344 HS Planskild korsning jvstg Trafik 0 1 000 11 000 345 RA, Utbyggnad Högahedsvägen 600 346 Trafiksäkra skolvägar 529 347 Satsningen Utb GC-vägar trafiksäkra skolvägar. 492 348 Utbyggnad Utbyggning av av gång- trafiksäkra och cykelvägar och skolvägar 1 000 1 100 1 200 1 200 1 300 1 400 Sida 4(9) Bilaga 2, Investeringsbudget/plan 2018-2022