Fostran till kärlek kan skolans koncept fördjupas?



Relevanta dokument
Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Likabehandlingsplan.-Omarbetad februari 2013

Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD

Elever med heltäckande slöja i skolan

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola

Härnöns verksamhetsområde Läsåret Årlig plan för likabehandling Tjäderns förskola

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD. [Klicka och skriv förord]

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Ydreskolan Bule

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning

Kyrkskolans förskola Likabehandlingsplan

Plan för likabehandling, mot kränkande behandling och diskriminering

Förskolan Gula Huset. Tvärålund. Vår vision. Upprättad HT- 2015

Likabehandlingsplan Förskolan Nattugglan, Solbackens förskoleenhet*

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Sophiaskolan. Året 2014/15

Trygghetsplan. Trygga elever i Höörs kommun. Lindvallaskolan grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011/2012. Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för. Laxens förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola

Likabehandlingsplan Vuxenutbildning Pihlskolan

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

Likabehandlingsplan. För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Änglagårdens förskola

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Enhet Stenstorps likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elever med heltäckande slöja i skolan

Bakgrund och förutsättningar

Postadress: Besöksadress: Telefon: Fax: Södertälje kommun Utbildningskontoret Wendela Hebbegymnasiet Västergatan 4

LIKABEHANDLINGSPLAN SKOGSBACKENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet*

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg Svalan 2015 SÄTERS KOMMUN

HAGBYSKOLAN F-6 OCH FRITIDSHEM

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING PETERSLUNDSSKOLAN

Innehållsförteckning. Inledning 3 Policy 3 Vision 3. Definition av diskrimineringsgrunderna 4

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Hasselbacken

Definitioner och begrepp (Utdrag ur Skolverkets Allmänna råd och kommentarer För arbetet med att främja likabehandling )

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun

VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Stenshults förskola

Likabehandlingsplan 2015/2016

Trygghet, respekt och ansvar

och Plan mot kränkande behandling Skolområde Västra Slättängsskolan F-6 med Fritidshemsverksamheten

Likabehandlingsplan. för. Örsjö skola

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vimmerby Kommun Barn och utbildningsförvaltningsförvaltningen 1. Barn och utbildningsförvaltningen Skolområde VÄST Norrgårdens förskola

Datum:

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på )

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING & LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst

Likabehandlingsplan för Kullens Skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan för Gertrudsgårdens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Taurus förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Vimmerby Kommun Barn- och Utbildning Reviderad nov PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014 Mosippans förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hästhovens förskola

Kvarnbäcksskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Förskolan Norrskenet

Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan

HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/2015

Korvettens förskola

Korvettens förskola

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenehet

Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig

Emiliaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, förskolan

Trygghetsplan för Glanshammars skola 2015/2016

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Flik Framgångsfaktorer som främjar likabehandling:

Transkript:

Carlo Fimiani Fostran till kärlek kan skolans koncept fördjupas? av Carlo Fimiani Som förälder till en 10 årig flicka ställer jag mig frågan om hur skolan i Sverige upplyser barn i grundskola om sexualitet. Jag har hört av andra föräldrar och vuxna kvinnor som själva har undervisats i ämnet, att barnens upplevelse av skolans undervisning i sexualiteten ofta varit för direkt och i vissa fall känslomässigt traumatisk. För cirka en månad sen hade jag en diskussion med några universitetsstuderande flickor om sexual undervisning i svenska skolan. Erfarenheterna var ganska lika: i den sexuell undervisning som de hade fått betonades bara den biologiska sidan av könet, sexupplysningen gick mest ut på att upplysa barnen om hur man kunde undvika en graviditet eller en sjukdom. Könet var något som hade en funktion och det skulle härmed användas oavsett tid och situation. Sex beskrevs, enligt referenterna, som ett behov, på samma sätt som att äta, urinera, ha avföring. Man talade inte om kärlek, om relationer, om könets betydelse. Sanningen för en kristen är en annan: människan är inte bara en kropp och i människan finns inte motstånd mellan kropp och själ: både kommer från Gud. Själen talar genom kroppen. Om jag skakar handen till en annan person, är det inte bara en fråga om muskler som spänner sig eller avslappnas. Det som är avgörande är betydelsen av själva gesten: genom det kan man förmedla styrka, intresse, kärlek, likgiltighet, osv. Så är det också med den sexuella handlingen. Könet och sex är en fantastisk gåva som vi fått från Gud, eftersom Gud, genom det, fortsätter sin kärleksakt för oss och liv skapas. Könet är tecken på en möjlig relation med en annan person. Man kan inte leva utan att man vet vem man är: för att se mig själv behöver jag en spegel och spegeln är den andre. Jag behöver en annan person för att kunna se mig själv. Könet talar för detta och för att ett liv utan relation är meningslöst. Självklart, finns inte dessa existentiella vinklar i en icke konfessionell undervisning som den i svenska skolan. En betoning på bara det biologiska i sexuell undervisning i skolan är det som att beröva den viktigaste och högsta betydelsen av den mänskliga existensen. Utbildningen förmedlar en biologisk sanning. Sanning är bra, men sanning utan kärlek är ingen sanning, liksom kärlek utan sanning är ingen kärlek, brukade Moder Teresa av Calcutta säga.

Emellertid frågan kvarstår för mig och för min dotters räkning, om jag, har en möjlighet att samarbeta med skolan i detta ämne och möjligen påverka i positiv riktning, för min dotters uppfostran. Jag skriver detta brev i hoppet att få synpunkter och bidrag med erfarenheter av andra läsare, samt eventuellt för att tillsammans finna möjliga lösningar. Läro och kursplaner Skolan i Sverige har en beundransvärd ambition att erbjuda utbildning och förmedla värden på en etisk grund som inte är konfessionell men ändå anpassad till kulturell mångfald av elever. I skollagen (2010:800) står det i 4 : Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Som lagen lyder, har skolan plikt att förmedla värden, förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och samarbeta med hemmet, för barnens bästa. Läroplanen, som är förordning utfärdad av Sveriges regering, anger de värden som skolan ska bygga sin undervisning på och de mål som ska genomsyra undervisningen. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Reviderad 2015, Skolverket, står det: I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara ickekonfessionell. och på sida 8: Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Läroplanen inspireras således till kristen tradition och västerländsk humanism, men är ändå icke konfessionell. Denna tolerans tillåter att vissa religiösa grupper kan påverka skolans rutiner, exempelvis genom att kräva, och får, i namn av respekt för religionsfrihet, att deras flickor inte deltar i simundervisning eller att i skolans mat finns exempelvis rätter utan griskött.

Vad gäller frågan om information om sexualitet i skolan, som inte är så enkel som en maträtt eller en baddräkt, men central i kristen uppfostran, finns två aspekter som är viktiga för en katolik: 1) informationens utformning och 2) vem som har det primära ansvaret om denna information. Enligt katolska läran är det föräldrar som först har detta ansvar. Familiaris Consortio Sexualundervisningen är en grundläggande rättighet och skyldighet som föräldrarna har, och den skall alltid genomföras under deras uppmärksamma ledning, vare sig den sker i hemmet eller på några undervisningscentra som de själva valt och har kontroll över. I detta avseende bekräftar Kyrkan återigen subsidiaritetsprincipen, som skolan är skyldig att följa när den medverkar i sexualundervisningen, genom att delta i samma anda som besjälar föräldrarna. (Påven Johannes Paulus II Apostoliska Förmaning till Biskoparna, Prästerna och de Kristtrogna i hela Katolska Kyrkan, Familiaris Consortio 37, KUÄF Stockholm 2013). Katolska Kyrkan betonar således att information om sexualitet inte bara är en rättighet utan en plikt för föräldrarna. Subsidiaritetspincipen utgår från uppfattningen att makten kommer underifrån, att samhällsgemenskapen byggs underifrån och uppåt. Därför skall beslut fattas så nära de direkt berörda som möjligt, på lägsta ändamålsenliga nivå, där sakkunskapen är störst. Mig veterligen finns inte någon kommunikation mellan skolan och familjen avseende sexualundervisning, till skillnad för vad det gäller andra ämnen såsom matematik, engelska, svenska. I art 5 i Stadgarna om Familjens rättigheter Påvliga Rådet om Familjen, 22 oktober 1983, står det att föräldrarna, som gett liv till sina barn, har också den icke överlåtbara, primära rättigheten att uppfostra dem, enligt deras moraliska och religiösa övertygelser, samt deras traditioner. Detta främjar barnets harmoniska utveckling och respekterar barnets dignitet. Familjen skulle behöva stöd från samhället för att kunna bevara sin primära uppfostrande roll. Föräldrarna har rätt att försäkra sig att deras barn inte tvingas delta i undervisning som strider mot deras religiösa och moraliska övertygelser. Den sexuella undervisningens utformning skall alltid vara föremål för granskning från föräldrarnas sida. Dessa rättigheter är ofta kränkta när en Stat påtvingar en form av undervisning helt fri från religiösa aspekter. Föräldrarnas primära rättighet att undervisa sina barn måste upprätthållas i all form av samverkan mellan familj och skola, och borde vara viktig del i skolpolitiken. Vad gäller själva innehållet i sexualundervisningen, är grunden för den katolska läran att människans sexualitet är uttryck av människans likhet

med Gud, eftersom den syftar till en relation med annan person och till kärlek. Sexualiteten är inte bara en biologisk funktion, kön är inte bara ett biologiskt attribut, som en bit av tarm eller en lunga. Könets hermeneutik (betydelse, mening) är relation. I Familiaris consortio 37 står det: En uppfostran i kärlek liksom i självutgivelse är också en absolut nödvändig förutsättning för föräldrar som är kallade till att ge sina barn en tydlig och taktfull sexualundervisning. Ställda inför en kultur som i stor utsträckning reducerar den mänskliga sexualiteten till något banalt eftersom den tolkar och lever ut den på ett förringande och utarmat sätt, genom att göra den till något som enbart har med kroppen och självisk njutningslystnad att göra måste föräldrarnas fostrande uppgift syfta till att ge en undervisning på det sexuella området som är förtroendeingivande och verkligt och helt och hållet personlig. Så måste det vara, eftersom sexualiteten är berikande för hela personen kroppen, känslorna och själen och eftersom den visar sin innersta innebörd genom att få människan att ge sig själv i kärlek. Diskriminering? Kan man då påstå att en trosuppfattning eller religion, liksom den katolska, som grundas på sexuella värderingar som strider mot skolans nya normativ missgynnas och diskrimineras? Innebär detta att vi som katoliker diskrimineras genom att skolan inte ger oss möjligheten att påverka innehållet i sexuell undervisning? Diskrimineringsombudsmannen definiera indirekt diskriminering enligt följande: indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet (Lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567); 26 juni 2014, 1 kap 4 ). Är syftet med sexuell upplysning i skolan att ge barn bara en sexualkunskap? Våra barn behöver en livskunskap en kunskap om vad livet är, inte en kunskap om hur livet fungerar utan att fråga oss varför. Att bara betona könets biologi, bortsett från dess existentiella betydelse gör av en person en karikatyr, en sexuell homunculus. I läroplanen för grundskolan på sida 150 151 står det, vad gäller kursplanen i biologi som är i stort gemensam för årskurs 4 9: Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och

ansvar. Kursplanen, utformad på detta sätt är för en katolik helt acceptabel. Problemet uppstår dock i själva tillämpningen och tolkningen av principerna i läroplanen och kursplanen. Dessa underkastas olika tolkningar beroende på den enskilde lärares godtycke, vilket kan skapa problem i avsaknad av en feedback. Diskrimineringsombudsmannens skrift Lika rättigheter i skolan ett stöd i skolans likabehandlingsarbete, på sida 31 utgör ett exempel på tolkning av läroplanen: Personalen (i skolan) bör se över om verksamheten präglas av heteronormen, det vill säga att utgångspunkten är att människor är heterosexuella. Skolan kan främja lika rättigheter oavsett sexuell läggning genom att ta upp homo och bisexualitet integrerat i ämnen som samhällskunskap, svenska, historia, matematik och engelska och I matematiken kan man använda samkönade par i räkneexempel om ränta på husköp eller liknande. I skolans likabehandlings arbete bör det finnas insatser för att motverka homofobi. Syftet är vad jag förstår, att motverka homofobi. Emellertid, är betoningen på att alla former av sexualitet är normala eller att normalitet är ett obsolet begrepp, och heteronormen inte gäller längre, ett svårhanterat redskap som dessutom strider mot den kristna läran att Gud skapade i början en man och en kvinna, samt att vi är kallade att älska alla, då alla är Guds skapelse, oavsett hur de är eller hur de lever. En heterosexuell normativ inställning innebär inte automatisk homofobi. Däremot kan en påtvingad syn på sexualiteten som långt ifrån accepteras av alla, eller betoning på en enskild aspekt av sexualiteten, motverka själva syftet. Supranationella lagstiftningar Vad säger den supranationella lagstiftningen om rättigheten av att få respekt för religiösa övertygelser? Art 14, 3: Friheten att inrätta undervisningsanstalter med iakttagande av de demokratiska principerna och föräldrars rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa, filosofiska och pedagogiska övertygelse ska respekteras enligt de nationella lagar som reglerar utövandet av dessa rättigheter (Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna 2012/C 326/02). Europeiska Konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, Protokoll till konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Paris. 20 mars 1952, Artikel 2, Om rätt till undervisning: Vid utövandet av den verksamhet som staten kan ta på sig i fråga om utbildning och undervisning skall staten respektera föräldrarnas rätt

att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse. FN:s konventioner om Mänskliga rättigheter 10 december 1948. Art 26 3: Rätten att välja utbildning för barnen tillkommer i första hand deras föräldrar. Därutöver, i samma FN konvention, Artikel 29 1. Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att (c) utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden, för vistelselandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer sig från barnets egen. Samspel mellan skolan och familjen Faktum att det uppstår konflikter i tolkningsfråga av lagar och värden är inte ett undantag, utan snarast regeln i alla former av social samlevnad. I en Stat som inspireras av liberala principer utgör kontraster mellan olika intressen i samhället inte ett hinder, utan en möjlighet till utveckling. För att återkomma till det specifika frågan om innehållet och ansvar för ett barns sexualundervisning, verkar det som de involverade parterna, familj och skola skall finna en gemensam plan för diskussion, liksom det tidigare hänt med exempel om baddräkt eller griskött. I detta avseende är det önskvärt att katolska familjer, med stöd av den katolska ledningen och massmedia finner en acceptabel relationsform med skolans ledning. Även den svenska läroplanen upplyser om att detta samspelsamverkan mellan skola och familj välkomnas och att skolrektorn har i detta avseende en viktig funktion: Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ. (Läroplan 2011, reviderad 2015, sida 18 19: 2.8 Rektorns ansvar). Det borde vara i samhällets intresse, speciellt i en historisk period som den vi upplever nu, att främja kommunikationen mellan institution och medborgare, i syfte att motverka den krypande känsla av distans och utanförskap som vi konstaterar i många sammanhang idag, speciellt hos ungdomar. Denna känsla av utanförskap har hittills ansetts bero främst på sociala strukturella problem (arbetslöshet, fattigdom), men som verkligheten visar allt mera uppenbart vara beroende av brist på förståelse och kommunikation mellan olika kulturer. I detta avseende, och skolan är en spegel för samhället, en samverkan skola familj, inom ramar av ömsesidig respekt är

idag inte bara en möjlighet för föräldrarna, utan en nödvändighet för skolan och samhället. Har Kyrkan något att säga om det? Malmö, den 16 januari 2016 Carlo Fimiani carlo.basilio.fimiani@gmail.com Malmö Medlem i Pastoralrådet i vår Frälsares Församling (Brevet mottaget av Katolska Utskottets för Äktenskap och Familj, 2016 01 17 ordförande diakon Göran Fäldt. Skriv gärna direkt till Carlo Fimiani, Malmö).