Arbete med barn och elever med autism Stödmaterialet har arbetats fram av Stöd- och hälsoenheten 1 2016-01-20
Inledning Denna information vänder sig till rektorer, förskolechefer och pedagoger som arbetar i förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola och som möter barn/elever med autism. I texten som följer benämns alla barn/elever som elever och verksamhet som skola. Syftet med texten är att ge en grundläggande information om vad funktionsnedsättningen innebär, lämpligt förhållningssätt samt vilket stöd som finns att tillgå inom Kristiandstads kommun. Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. (Skollagen 3 kap. 3 ) Information om funktionsnedsättningen autism Diagnosen autism är sedan 2014 ett samlingsnamn för flera olika diagnoser bl.a. Aspergers syndrom och autistiskt syndrom. Gemensamt för alla med autism är begränsningar i socialt samspel och social kommunikation samt begränsade repetitiva beteenden, intressen och/eller aktiviteter. Elever med autism har ofta en annan tankestil och har svårt med flexibilitet. Deras förmåga att tolka, bearbeta och sortera sinnesintryck upplevs ofta som annorlunda. Detta påverkar elevens hela vardag och skolan måste därför ha kunskap om vad ett pedagogiskt arbetssätt anpassat till elever med autism är. Miljö, bemötande och graden av autism samt elevens kognitiva förmåga påverkar hur svårigheterna visar sig för den enskilda individen. En väl anpassad miljö och rätt bemötande kan kompensera och i viss mån undanröja hinder. Framgångsfaktorer i skolans dagliga arbete Elevens individuella behov av anpassningar inom områdena fysisk, social och kommunikativ miljö tillgodoses. Särskild översyn och eventuellt tillrättaläggande gällande informella situationer såsom raster, förflyttningar och fritidsverksamhet bör göras. De sociala kraven minskas i de situationer då syftet inte är att träna sociala färdigheter. Om behov finns, av att gå undan från gruppen och inhämta kraft, skapas en fredad zon för eleven. Elevens röst och behov hörsammas. Undervisande lärare har det pedagogiska ansvaret för elevens kunskapsinhämtande men hela arbetslaget bär ansvar för elevens samlade skolsituation. Samverkan och kommunikation med vårdnadshavarna bör vara kontinuerlig. Vårdnadshavarens erfarenhet och kunskap ska tillvaratas. 2
Då andra verksamheter såsom Barn- och ungdomshabilitering (Bou), Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) etc. är inkopplade rekommenderas ett kontinuerligt samarbete via vårdnadshavarna. Arbetslaget får handledning/stöd av skolans specialpedagog, Stöd- och hälsoenheten och/eller Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Elevens tillvaro ska vara hanterbar, begriplig och meningsfull. Detta innebär att eleven ska kunna klara av uppgiften, förstå vad som ska göras och känna att det finns en mening med att göra uppgiften. Skapa individuell handlingsplan inför stadieövergångar och/eller skolbyte. Ta tillvara på kunskap om eleven och om möjligt låt en för eleven känd pedagog följa med under lämpligt lång tid. Stöd- och hälsoenheten Inom barn och utbildningsförvaltningen finns Stöd- och hälsoenheten, som erbjuder Handledning Konsultation Utbildningar Nätverk för pedagoger och övrig personal Utprovning av alternativa verktyg Utlåning för att prova skrivhjälpmedel, taktila hjälpmedel samt tidhjälpmedel Stöd- och hälsoenheten arbetar på uppdrag av rektor/förskolechef. Ansökan sker via blankett i metodboken. Enkel checklista för pedagog och elev För att skoldagen ska vara hanterbar, begriplig och meningsfull behöver eleven veta Vad ska jag göra? Var ska jag vara? Med vem ska jag vara? Hur länge ska det hålla på? Vad ska hända sedan? Eleven kan även behöva svar på: Varför? Vad ska jag ha med mig? Till hjälp kan vara: AKK (Alternativ Kompletterande Kommunikation) Tidhjälpmedel exempelvis äggklocka, Timetimer, Timstock Individuellt anpassat schema med bild och/eller text 3
4 4
Intresserad av att veta mer Aspeflo Ulrika (2015) För alla i skolan -en bok om inkluderande och utvecklande undervisning Aspeflo Ulrika (2010) Aspeflo om autism Beckman Vanna, Kärnevik Måbring Margareta, Schaumann Helena (1998) Gång på gång: Pedagogik vid autism och autismliknande tillstånd Greene Ross W (2003) Explosiva barn. Greene Ross W (2008) Vilse i skolan Gerland Gunilla (2008) Autism: svårigheter och möjligheter, bok + DVD Gerland Gunilla (2010) Arbeta med autismspektrumtillstånd: hantverket och den professionella rollen Gerland Gunilla, Aspeflo Ulrika (2009) Barn som väcker funderingar, Se förstå och hjälpa förskolebarn med en annorlunda utveckling Hejlskov Elvén Bo (2009) Problemskapande beteenden vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Hejlskov Elvén Bo (2014) Beteendeproblem i skolan http://habilitering.se/autismforum Socialstyrelsen (2010) Barn som tänker annorlunda Specialpedagogiska skolmyndigheten (2014) Stödjande strukturer. En fallstudie om hur skolan möter elever inom autism. Pettersson Lena (2005) Vi är inte bra på barn som Oskar Hur kan vi bli det? Pettersson Lena, Liljeroth Ingrid (2011) Oskar visar vägen Utbildningsradion (2013) TV: Orka www.autism.se www.pedagogisktperspektiv.se 5