Kvalitetsrapport förskola Läsåret / Norrgården, Solstrålen och Svalan Kerstin Lindén Olsson Till förvaltningen -06-30 Postadress 268 80 Svalöv Besöksadress Herrevadsgatan 10 Telefon 0418-47 50 00 Fax 0418-47 50 26 E-post info@svalov.se Webb www.svalov.se
1 Beskrivning av verksamheten Verksamhetsområde Svalövs tätort omfattar 3 förskolor. Kommuns äldsta förskola Svalan i Svalövs södra del med 5 avdelningar, Norrgårdens förskola placerad på Norrevång med 4 avdelningar och Svalövs modernaste förskola Solstrålen med placering på Kyrkvången med 4 avdelningar. Lokalerna på Svalan är rymliga och väl anpassade till förskolans verksamhet. Utemiljön är alldeles nyligen upprustad och mycket tilltalande. Det finns nu olika lekutrustning som inspirerar till lek. Den är mycket uppskattad av både barn, personal och föräldrar. På Svalans förskola finns det ett större antal barn med tvåspråkighet. Verksamheten präglas av denna mångfald och språk- och kommunikation är ständigt i fokus. Medvetna pedagoger som ständigt arbetar med att benämna ord och begrepp i sitt rätta sammanhang och ett nära samarbete med föräldrarna är väl synligt i verksamheten. Pedagogerna använder konkreta händelser och material där bildstöd och TAKK används som ett naturligt inslag på förskolan. Norrgårdens förskola har lokaler med goda möjligheter till lekmiljöer av olika slag. I den lummiga utemiljön inspireras barnen till kreativa lekar med naturmaterial blandat med traditionella lekredskap som t ex gungor rutschkana och sandlådor. Den tredje förskolan i området, Solstrålen är kommunens yngsta och modernaste. Här finns också kommunens centralt placerade språkförskola, Skattkammaren. Lokalerna ger goda förutsättningar till samarbete mellan avdelningarna och den stora lekhallen i husets centrum används till många gemensamma aktiviteter. Utemiljön erbjuder både ytor för bollspel, cykelbana och lekutrustning. Solstrålen arbetar aktivt med kretsloppet bl a genom att mata sina egna maskar i komposten. Hela området har 13 avdelningar med åldersindelning: 4-5 årsavdelningar, 1-4 års avdelningar och 1-3 årsavdelningar., totalt 200 barn i området. Hela Svalövs tätorts förskollärare och lärare som undervisar i svenska på grundskolan F-6 har genomfört en utbildning från Malmö högskola kring språkstimulerande arbetssätt. Språkutbildningen har framförallt fokuserat på att ge pedagogerna kunskap kring hur verksamheten kan arbeta medvetet kring tvåspråkighetsutveckling. Övrig personal har studerat naturkunskap och teknik tillsammans med områdets NT-utvecklare. Innehållet har fokuserat på betydelsen av vilket språk vi använder inom natur och teknik samt förslag och tankar kring vad naturvetenskap i förskolan står för. Under läsåret har pedagogerna på avdelningen Stjärnan avslutat en utbildning om vad undervisning i förskolan innebär ur ett naturvetenskapligt perspektiv på Kristianstad högskola. Utbildningens innehåll har sedan delgivits övriga kollegor i området samt övriga förskolor i kommunen. Samtliga förskolor arbetar terminsvis med temainriktat arbete. Under läsåret har bl a tema som: Jag till vi, Sagotema, Djurtema, Kroppen, Spindeln och Växter och djur närmiljön genomförts. Verksamheten arbetar kontinuerligt med språklekar, matematik och logisk förmåga, natur/teknik, motorik och social utveckling. 2 Mål och uppdrag Mål beslutade av KF och KS Attraktiv skola Uppdrag från utbildningsutskottet Öka marknadsföringen och förbättra informationen om kommunens verksamheter. Öka måluppfyllelsen i grundskola och Gymnasium. Skapa rutiner och verktyg som stöder utvecklings- och kvalitetsarbete. Sida 2 av 20
Samverkan inom Skåne Nordväst för att öka måluppfyllelsen i skolan. Prioriterade mål för förskolorna i Svalövs kommun Gemensamma utvecklingsområden för förskolorna i Svalövs kommun är följande som framkommit genom analys av Qualisenkäterna som gjordes våren. Målet blir att öka resultatet över tid. Barn Fråga 7: Jag får ofta visa vad jag lär mig Personal Fråga 27-30: 27. Vi har en etablerad kontakt med socialtjänst, myndigheter och närsamhället i övrigt. 28. Kompetensutveckling har hög prioritet på vår förskola. 29. Kompetensutvecklingen utgår ifrån förskolans, arbetslagens och individens behov. 30. Det finns en plan för min kompetensutveckling. Förälder Fråga 11: Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande. Fråga 27 kommer vi att arbeta med i den centrala utvecklingsgruppen för förskolan. Övriga frågor arbetar vi med områdesvis utifrån egna förutsättningar och behov. För att barnen ska uppleva att de får visa vad de lärt sig kommer personalen att arbeta mera medvetet och använda begreppet lärt mig i rätt sammanhang. Upplevelsen av vad kompetens innebär och står för har förändrats över tid till det bättre. Trots det finns det utmaningar kvar att arbeta med. Vid medarbetarsamtal och gemensamma fortbildningsdagar och Pedagogiska kvällar kommer arbetet att fortsätta med bla diskussioner och möjligheter att delge varandra inom kollegiet erfarenheter och kollegialt lärande. Föräldrarna erbjuds möjlighet att vara delaktiga och får påverka innehållet och formen av förskolans verksamhet bla genom att grovplaneringar skickas hem till föräldrar per mail eller pappersform efter önskemål, samt den dagliga verksamheten delges exempelvis genom pedagogisk dokumentation och fotografier. 3 Resultat Utveckling och lärande Lokala mål för Utveckling och lärande: Jag får ofta visa vad jag lär mig Prioriterade utvecklingsområden: Jag får ofta visa vad jag lär mig. Enkäter Barnenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del. Sida 3 av 20
Ja Jag får ofta visa vad jag lär mig. 96 96 99 Föräldraenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del. För Förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn. 83 82 75 I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk och 77 69 66 kommunikation. I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik och naturvetenskap. 60 69 53 Personalenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del. Vår Vår förskola har fokus på språk och kommunikation i alla situationer. Vår förskola har fokus på matematik och naturvetenskap i arbetet med barnens lärande. 100 97 96 93 85 85 Resultatet från barnenkäten visar att det totalt är 1 barn av de som svarat som upplever att de inte får visa vad de lärt sig. Vilket är ett bättre resultat jämför med föregående år. Målet har varit prioriteterat och diskuterats mycket vilket har påverkat pedagogernas medvetenhet. Det är viktigt att i kommunikationen tillsammans med barnen tydligt uttrycker när barnen visar vad de lärt sig bekräftas. Den dokumentation som används ska ge möjligheter till reflektion och därmed ge goda förutsättningar till förståelse kring nytt lärande. Det är viktigt att pedagogerna är medvetna om sin betydelse för hur samtal kring lärprocessen kan utvecklas. Det framgångsrika arbetssättet att bekräfta och verbalisera det som sker vid reflektion kring lärande och tydligt kommunicera i stunden då barnet visar vad det lärt sig kommer att fortsätta. Kommunikationen sker både i de stunder då barnen själv väljer aktiviteter och där upptäcker och sätter ord på det som skett och i de planerade och styrda aktiviteterna där det finns strävandemål uppsatt inom vissa områden som tex vänskap, vänta på sin tur, spindlarnas liv eller språkliga aktiveter som rim och ramsor. Föräldrarna upplever att matematiken och naturvetenskap har fått mindre utrymme, däremot tycker personalen det motsatta. Orsaken till olikheten av resultatet kan bero på att de planeringar som föräldrarna har fått ta del av innehåller inte tema matematik eller naturvetenskap. Förskolan arbetar vidare med att tydligt beskriva vad matematik i förskolan är. Skapar rutiner för att i samarbetet med föräldrarna beskriva och informera om vad matematik och naturkunskap i förskolan innebär och på vilket sätt barnen undervisas i ämnet. Att tydligt beskriva för föräldrarna vad barnen har lärt sig under dagen och vilka framsteg som skett. Konkret informera om hur matematiska begrepp används i vardagen som vid matsituationer och i den fria leken både ute och inne varje dag. Resultatet av målet kring förskolans erbjudande av utvecklande verksamhet har ett lägre resultat än förra året. Analys av detta är framförallt att under vårterminen har en av förskolorna i området har varit drabbade av sjukskrivningar. Vilket har påverkat verksamheten genom att all planerad verksamheter har kunnat genomföras som förväntat. Arbetet kring arbetsmiljö och personalvårdande åtgärder har påbörjats och förväntningarna inför höstterminen är att all personal ska vara tillbaka och verksamheten ska kunna följa den planering som finns. Språk och kommunikation är ett av förskolans viktigaste uppdrag. I resultatet visar det sig att personalen och föräldrarna inte delar sina upplevelser av insatserna och fokus. Analysen av det resultatet är att information och kommunikationen med föräldrarna kring hur vi arbetar med just Sida 4 av 20
språket kan bli ännu bättre. Det kan ske genom dokumentation som finns tillgänglig i hallen samt genom information i månadsbrev och vid utvecklingssamtal. Trygghet och trivsel Lokala mål för Trygghet och trivsel: Prioriterade utvecklingsområden: Diskriminering och kränkande behandling Antal anmälningar Elev-elev 0 Personal-elev 0 Elev-personal 0 vuxen-personal 1 Chef-personal 0 Enkäter Barnenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del. Jag tycker om att vara på förskolan. 97 97 99 Ja Jag är en bra kompis. 100 99 99 Ja Jag har någon att leka med på förskolan. 97 100 99 Ja Jag har roligt när jag leker med de andra barnen på förskolan. 99 100 99 Ja Jag tycker maten smakar gott på förskolan. 93 97 96 Föräldraenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del. Mitt barn trivs i förskolan. 98 94 90 Förskolan erbjuder bra mat. 81 84 79 Förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande 66 65 71 behandling. Personalen engagerar sig i mitt barn. 91 86 78 Förskolan är välstädad. 89 81 82 Förskolan har en stimulerande utemiljö. 80 69 76 Personalenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del. Ja Jag trivs på min arbetsplats. 92 75 96 B Barnen trivs på förskolan. 100 87 96 Vi vuxna reagerar på diskriminering och kränkande behandling 96 100 96 bland och gentemot barnen. Förhållande mellan personal och barn kännetecknas av 95 97 100 förtroende och ömsesidig respekt. I v I vår förskola har vi enats om gemensamma normer. 85 85 100 Sida 5 av 20
Barnenkäten visar på mycket goda resultat. Trots att resultatet är mycket bra är det viktígt att i vardagen observera om någon är utanför och känner sig utanför gruppens tillhörighet. Barnens trivsel på förskolan har sjunkit något. En bidragande orsak till detta kan vara att det under hela vårterminen har varit ett flertal personal sjukskrivna. Det har varit svårt att rekrytera ersättare vilket säkert har påverkat både barn och personals trivsel och känsla av otillräcklighet. Resultatet från frågan kring engagemang från personalen har enligt vår analys ett samband med hög frånvaro och okända vikarier. Maten är en uppköpt tjänst. Den pedagogiska måltiden visar att barnen uppskattar dessa stunder i vardagen. Barnen äter med god matlust och pedagogerna är goda förebilder vid måltiden. Att föräldrarna talar väl om maten påverkar resultatet. Det serveras alltid mycket grönsaker till maten som ger ett färgglatt intryck vilken barnen uppskattar. Arbetet med diskriminering och kränkande behandling är ständigt i vardagen. Resultatet visar att föräldrarna har bättre kännedom om Likabehandlingsplanen. Den finns även upphängd i samtliga kapprum på förskolorna. Alla barn som inskolas får ett exemplar med sig hem vid inskolningen. De äldre barnen har kontinuerligt planerade aktiviteter kring värdegrundsfrågor och kamratskap. Barnen får genom en saga, teaterspel eller samtal kring en bild diskutera och lära av varandra och pedagogerna vägleder och undervisar i vilka olika sätt det finnsatt hantera konflikter och oenigheter. Det lekmaterial som finns tillgängligt för barnen både i ute och inne kan bli tydligande genom att visa vad som finns på bilder. Att barnen känner till och är bekanta med de miljöer som finns ökar deras möjligheter till val av aktivitet samt trivsel och känsla av lust att lära. Pedagogernas bemötande i vardagen är viktig för att föräldrarna ska känna att deras barn trivs och tycker om att vara på förskolan. Föräldrarna upplevelse av att personalen inte är engagerad har sjunkit och analysen av det är framförallt oroligheterna kring olika vikarier och långvarigt sjukskriven personal. Personalens höga resultat kring respekt tolkar jag som att pedagogerna är medvetna om vad Likabehandlingsplan, LBP har för innehåll och vad det innebär i uppdraget och arbetar som goda förebilder. Resultatet av utemiljön på förskolorna har ökat. En av orsakerna kring det resultatet är säkert att Svalans gård har totalrenoverats. Barn och personal är glada och längtar efter att få gå ut och leka med alla nya lekredskap. Cykelbana, fotbollsplan med riktiga mål och kinagunga är välbesökta. Under hela läsåret har studiedagar och pedagogiska kvällar använts för att diskutera och planera verksamheten i området. Diskussioner kring vad vårt gemensamma uppdrag innebär och vad det är som styr våra val inom organisation och förskola. Personalens trivsel och syn på gemensamma normer har ökat och visar på mycket goda resultat. Vilket kan tolkas som att diskussioner och medvetet systematiskt kvalitetsarbete har gett en samsyn i området som påverkar personalen positivt. Barns delaktighet i lärprocessen Lokala mål för Barns delaktighet i lärprocessen: Prioriterade utvecklingsområden: Enkäter Barnenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del. Jag får ofta välja vad jag vill göra 97 97 98 Föräldraenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del. Sida 6 av 20
Utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns utveckling och lärande. 71 73 66 Personalenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del. Ba Barnen är delaktiga i lärprocessen. 88 81 77 Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och vårt arbete med barnens utveckling och lärande. 85 82 100 Barnens resultat av upplevelsen att kunna välja aktivitet visar att det finns ett gott utbud av stimulerande material, och en varierande lekmiljö. Pedagogerna är delaktiga och låter barnen få inflytande över sin vardag, genom att ställa frågan till dem vad de önskar att göra. Då fångas barnens intresse upp och deras val tillgodoses och känslan av att få välja är stor. Resultatet från utvecklingssamtalets koppling till dokumentation och utveckling är en av de område som har behov av att utvecklas. Resultatet har sjunkit sedan förra enkäten, vilket kan bero på att enkäten i år är tidigarelagd. Vilket får konsekvensen att ett flertal föräldrar inte har haft något samtal sedan förra enkäten. En annan orsak kan vara att föräldrar med annat modersmål än svenska har svårt att förstå både frågeställningarna i enkäten, men även innehållet på utvecklingssamtalet. Tolk används ibland, men skulle kunna användas mera frekvent för att tillgodose behovet. Under läsåret har personalen tagit fram en gemensam lathund kring vad ett utvecklingssamtal i förskolan ska innehålla. Den innehåller både frågeställningar som skickas med barnen hem inför samtalet, samt delar ur läroplanen som samtalet ska visa på lärprocesser kring för varje enskilt barn. Vad och vilken dokumentation som ska utföras och delges barn och föräldrar diskuteras dagligen. Under läsåret har personalen börjat att använda ett Reflektionsprotokoll. Det är till för att utvärdera den verksamhet som genomförs på respektive avdelning. Protokollet är en analys av det dagliga arbetet, hur barn och personal uppfattar det som genomförs. Den analysen kommer sedan att vara utgångspunkt för kommande veckors planering. Där fångas barnens reflektioner och tankar och på så sätt förändras verksamheten efter barnens intresse och behov. Barnens lärprocesser dokumenteras skriftligt, genom film, foto och samlade alster. Dessa samlas i en personlig lärpärm som används vid barnen utvecklingssamtal. Det lägre resultatet från i år från föräldrarna kan bero på att tiden för enkäten är förändrad, men också att det har varit hög sjukfrånvaro, vilket får konsekvenser kring vilken verksamhet som kan genomföras. Bland personalen är det ett mycket bra resultat vilket tolkas som att de diskussioner kring vad ett utvecklingssamtal bör innehålla har gett resultat. Det har även införts en rutin på att varje förskola ska ha en läroplansvägg där det tydligt visar vad och vilka delar som de olika avdelningarna arbetar aktivt med under perioder. Skolverkets broschyr Förskolan är till för ditt barn har delats ut till alla föräldrar. Den ingår i alla nyinskrivnas "startkitt" inför placering i förskolan. Barnens delaktighet i lärprocessen är ett begrepp som behöver diskutera mera. Vad står delaktighet för? Analysen av resultatet visar personalen inte har barnen med i planeringen och då är de inte delaktiga. Att fortsätta arbeta medvetet kring var och när barnen är med och påverkar och är delaktiga är klart. Pedagogerna måste bli bättre på att uppmärksamma när barnen är delaktiga, som t.ex. val av tema, barnens kommentarer i Reflektionsprotokollet samt observationer i barngruppen kring intresse inför val av temaarbete och andra aktiviteter. Att barnens intresse och nyfikenhet tas tillvara i vardagen är något som alla måste känna sig bekväma med och förstå att det ingår i uppdraget. En ökad medvetenhet som skapas genom diskussion och reflektion i arbetslagen och förskolans område är ett första steg. Hur kan vi använda barnens frågor och ge dem allt större utrymme i våra planeringar och verksamhet? Att fånga stunden och vara DÄR är varje pedagogs stora utmaning. Sida 7 av 20
Arbetssätt och pedagogroll Lokala mål för Arbetssätt och pedagogroll: Prioriterade utvecklingsområden: Vi Enkäter Personalenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del. Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande. Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer regelbundet i arbetslagen. 95 88 96 80 78 96 Resultatet visar att den planering som pedagogerna gör och de aktiviteter de genomför tillsammans med barnen upplevs som goda. De är planerade utifrån barnens behov och utveckling för att sedan genomföras enligt planen vid de flesta tillfällen. Utvärdering och reflektion kring det utförda arbetet är något som har diskuterats mycket på avdelningsplaneringar och APT möte. Det finns en efterfrågan av mer planeringstid tillsammans i arbetslaget för att klara av just detta. Förslaget som finns inför hösten är att varje avdelning ska få 3 h gemensam planering var annan vecka. Utöver denna åtgärd har all personal fått ta del av Reflektionsprotokoll med stödfrågor för att få en klar struktur på utvärderingen. Protokollet används efter varje genomförd finplanering och resultat är utgångsläget inför den fortsätta planeringen kommande period. I reflektionen diskuteras och analyseras hur arbetet gått och vilka frågeställningar barnen ställt. För att låta barnens inflytande, delaktighet och nyfikenhet vara levande så är deras frågor avgörande för hur nästa planeringsperiod utformas. Erfarenheten av arbete med flerspråkiga barn är mycket olika. Möjligheterna att utbyta erfarenheter kring arbetet med tvåspråkiga barn vid fortbildningstillfälle har gjort att allt fler pedagoger känner sig bekväma och bättre rustade för det arbetet. Alla förskollärare i området har under läsåret genomfört en utbildning kring språkutvecklande arbetssätt ur ett flerspråkigt perspektiv. Malmö högskola har varit ansvarig för utbildningen. Syftet med den har varit att öka kunskapen bland pedagogerna hur verksamhetens arbetssätt och arbetsformande kan utvecklas. Pedagogernas medvetenhet kring hur lärmiljö där det finns tillgängligt material och intressanta leksaker. Språklig miljö med medvetna vuxna som i sina samtal utmanar barnen med diskussioner som leder dem vidare, samt litteratur som är tillgänglig och material som utvecklar t.ex. lekskrivning. Ett kontinuerligt samarbete tillsammans med föräldrarna kring kulturella skillnader i både kultur och språk har visat sig framgångsrikt. Föräldrainflytande Lokala mål för Föräldrainflytande: Prioriterade utvecklingsområden: Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande. Jag har möjlighet att vara delaktig i förskolans utvärdering och förbättrings av verksamheten. Enkäter Föräldraenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del. Sida 8 av 20
Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande. Jag har möjlighet att vara delaktig i förskolans utvärdering och förbättring av verksamheten. 45 47 49 52 51 59 Personalenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del. Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i förskolans verksamhet. 65 69 85 Resultatet från föräldrarnas enkät är har förbättrats något. Målet har varit ett av de prioriterade både centralt och lokalt. Resultatet kring möjlighet att vara delaktig kring utvärdering och förbättring av verksamheten har ökat mest, vilket tolkas som att deras möjlighet att ge synpunkter på Grovplaneringen har varit tydligt från och med detta läsår. Pedagogerna diskuterar ofta vad och hur vi kan utveckla vårt samarbete med föräldrarna. De förändringar som gjorts det här läsåret är bl a att information skickats via mail och vid utvecklingssamtalen är det en obligatorisk fråga hur och på vilket sätt vårdnadshavare önskar påverka och vad förskolan kan göra för att det ska bli bättre. Generellt kommer det fram att föräldrarna är nöjda och tycker att pedagogerna tar ansvar för innehållet i verksamheten och skulle de ha synpunkter så känner de att de tas i beaktan. Resultatet av personalenkäten visar på en ökad medvetenhet kring vilka åtgärder vi har beslutat att använda och förståelse för hur viktigt samarbetet med föräldrarna är. Det är ett uppdrag som vi kommer att arbeta vidare med bl.a. kommer en förändring av lärplattform att införas under höstterminen. Den kommer att omfatta även privata inloggningsmöjligheter för föräldrarna. Där kommer förskolan få möjligheter till att informera och delge vad som händer dagligen. Det kommer förhoppningsvis att öka föräldrarnas möjlighet till kontinuerlig delaktighet. Vid de tillfällen som traditionella föräldramöten arrangeras är det inte alltid de blir så välbesökta. Erfarenheten av aktiviteter där barnen är med och ex visar upp ett temaarbete är däremot uppskattade och mycket välbesökta. Vid läsårets början genomfördes en fördjupningsundersökning i hela kommunen. Alla avdelningar ställde gemensamma frågor till 5 föräldrar/avdelning kring Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande : Resultatet av den blev: Föräldrar vill vara delaktiga i barnens utveckling och lärande. Föräldrarna litar också på att pedagogerna i verksamheten är professionella. Förslag som föräldrarna vill påverka: förslag på aktiviteter utvecklingssamtal där det tydligt framför vilka gemensamma mål som föräldrar och pedagoger gemensamt ska sträva mot information kring vardagliga händelser för att kunna prata om det tillsammans med barnet där hemma läroplansarbetet föräldraforum verksamhetsbesök råd och stöd kring det individuella barnets utveckling dokumentation där det finns möjlighet för föräldrarna att ge kommentarer personligt möte vid hämtning och lämning. Det som har utvecklats efter den här undersökningen är framförallt gemensamma ramar som alla har att förhålla sig till vid utvecklingssamtal och dokumentation som delges föräldrar. Där finns föräldrarnas synpunkter och möjligheter till reflektion alltid med. Sida 9 av 20
Inför ht- 15 kommer alla tre förskolorna ha ett föräldramöte i början av terminen där Qualisresultaten presenteras. Här kommer det att finnas möjlighet till fördjupning av vissa frågeställningar, samt möjlighet för föräldrarna att diskutera eller skriftligt utveckla förbättringsområden. Ett föräldraråd kommer enligt planen att starta upp med start ht -15. Tanken är då att ett råd ska innehålla representanter från alla tre förskolorna, där det också finns personal representerat tillsammans med förskolechef. Ett sådant forum skapar möjlighet till samarbete och diskussioner kring gemensamma frågor inför beslut och genomförande. Organisation Lokala mål för Organisation Prioriterade utvecklingsområden: Personal Antal % Pedagogisk personal 34 85 Övrig personal 6 15 Medarbetarundersökning Vårt HME-tal är: 82-87 Beskriv förskolans handlingsplan: Område Aktivet/åtgärd Ansvar Tidsplan Tid för uppföljning På min arbetsplats arbetar vi med att förbättra vår psykosociala arbetsmiljö Lyfta och fördjupa oss i LBP. På pedagogiska kvällar. Lyftas på APT. Enskilda frågor till chefen. Chef och personal Återkommande punkt på möten varje termin Medarbetarenkäten Jag är nöjd med hur vi hanterar oenigheter/konflikter på min arbetsplats. På min arbetsplats arbetar vi med att förbättra fysiska arbetsmiljön Dialog/bättre kommunikation. Tydlig och rak kommunikation med dem som är berörda. Minska lyft tex stolar, sängar ute. Använda de hjälpmedel som finns för att underlätta. viktigt att tänka ergonomiskt Medarbetarna på arbetsplatsen. All personal Pågår hela tiden under arbetets gång. APT Medarbetarenkäten. Sida 10 av 20
Enkäter Föräldraenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del. Förskolan har en väl fungerande organisation. 64 62 63 Personalenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del. För Förskolan har en bra mötesstruktur. 85 81 92 Fö Förskolan har en väl fungerande organisation. 53 87 96 Mit Mitt arbetslag fungerar väl. 93 81 93 I mi Mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera och fördela 93 85 92 arbetsuppgifter. Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten. 76 94 89 Föräldrarna är enligt resultatet missnöjda med den organisation som finns. Resultatet ger signaler om att det saknas information. Föräldrar har uttryckt sitt missnöje till personalen kring bl.a. placering av barn, administrativ personal som inte har hört av sig vid överenskommelse och vikarier som de upplevt inte har fullföljt sitt uppdrag. Andra orsaker kan vara att de är missnöjda med personaltäthet och beslut som fattas i verksamheten utan att de har kännedom eller fått möjlighet att diskutera saker innan beslut fattas. Tankar kring hur vi kan förbättra detta är bl.a. skriftlig och muntlig information där det tydligt framgår, nytt försök till bildande av föräldraforum, samt möjlighet till fördjupningsfrågor kring hur de tänkt kring organisation. Resultaten från personalen enkät visar på att de är nöjda med den mötesstruktur som finns i verksamhetens område. Organisationen är väl känd hos all personal och arbetslagen fungerar väl. Möten och en väl organiserad och planerade vilket gör att personalen är förberedd och insatt i vad som förväntas inför mötet. Den framtagna kvalitetsprocesspärmen är ett tydligt stöd kring vilka område som ska behandlas och genomföras under ett läsår. Där finns också en tydlighet kring vilken organisation som finns inom hela utvecklingssektorn och vem som ansvarar för vad. Diskussioner kring samsyn på uppdraget och möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan förskolorna har också påverkat resultatet positivt. Arbetslagen har kontinuerliga planeringar där det finns möjlighet till diskussioner kring uppdraget och den egna avdelningens behov. Fördelningen av ansvar i personalgruppen är viktigt. Vid återkopplingen av grovplaneringen från förskolechef har frågan ställts till samtliga arbetslag kring arbetsfördelning, vilket har påverkat medvetenhet och resultat. Det finns idag utarbetade dagordningar kring vilka punkter som APT, Husmöte, Grön Flagg och ska innehålla. Dagordning skickas ut inför varje STO-möte (ledningsgrupp för Svalövs tätort) och Krisgruppsmöte. Det finns även arbetslag som har fått nya medarbetare och det tar sin tid att hitta sina roller och skapa en trygg relation. Att varje nytt läsår tydligt beskriva hur hela förvaltningen är organiserad och vem som är ansvarig för vad är ett utvecklingsområde inför kommande läsår. Styrning och ledarskap Lokala mål för Styrning och ledarskap: Sida 11 av 20
Prioriterade utvecklingsområden: Enkäter Föräldraenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del. Jag känner till förskolans mål. 60 72 69. Personalenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del J J Jag känner mig sedd och får återkoppling från ledningen. 50 85 96 I v I vår förskola har vi gemensamma mål som är tydliga. 95 94 100 Vi Vi utvärderar kontinuerligt den pedagogiska processen. 88 85 96 Ja Jag känner mig delaktig i förskolans utveckling och systematiska 80 84 100 kvalitetsarbete. För Förskolans ledning är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap. 54 87 92 För Förskolans ledning driver aktivt förskolans utveckling. 87 91 96 I itt I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget. 97 75 92 Föräldrarnas kännedom kring förskolans mål har sjunkit något vid årets resultat. De åtgärder som har utförts är att läroplanstavlor på avdelningarna har blivit tydligare genom bilder och kommentarer från barnen. Utvecklingssamtalen har en tydlig anknytning till förskolan läroplan utifrån en gemensam mall och barnens individuella utveckling och lärande. I samband med inskolning får alla föräldrar en folder som beskriver förskolans uppdrag, och vilka mål som verksamheten ska planeras utifrån för att barnen ska utvecklas mot strävandemål. Resultaten från ledningsfunktionen har förändrats mycket positivt. Att det finns en förskolechef i förskolan som har uppdraget att leda och organisera och systematiskt arbeta för god kvalitet i förskolan visar sig i resultatet som en framgångsfaktor. Förskolechefen är delaktig och har insyn i vardagen vilket personalen upplever positivt. I diskussioner och samtal är förståelsen och kännedomen god kring verksamheten och vardaglig återkoppling är en mycket viktig del av personalens utveckling och tillfredställelse av arbetsinsats. Flera medarbetare har uttryckt hur viktigt det är att någon driver förskolans frågor. Varje termin gör förskolechefen ett verksamhetsbesök på varje avdelning. Vid besöket har personalen i förväg fått veta vad syftet med besöket är och datum för återkoppling är bokad. Återkopplingssamtalet upplevs som ett mycket givande pedagogiskt samtal där ledarskapet som chef blir tydligt och pedagogerna får möjlighet att sätta ord på sina val av aktiviteter och de synpunkter som kommer fram leder vidare och utvecklar verksamheten. När pedagogerna har gjort sina grovplaneringar skickar de dem till förskolechefen som läser och ger skriftliga kommentarer, vilket har varit ett uppskattat arbetssätt. Kvalitetsprocesspärmen där årets struktur blir tydlig och alla delar ingår från individ till hela förskolan är en bra struktur som är tydlig och konkret. Allt som ska genomföras finns med i planeringen ifrån början av läsåret. Det bör ge god överblick kring vad som händer under läsåret och ett stöd i att fördela tid och resurser som finns fördelas på rätt sätt. Resultatet visar att arbetslagen har fungerat bra under året, trots att det har varit mycket sjukskrivningar under vissa perioder har kollegiet ställt upp för varandra och det gemensamma ansvaret kring barnen och förskolans verksamhet har upplevt naturligt. Kommunikation Sida 12 av 20
Lokala mål för Kommunikation: Prioriterade utvecklingsområden: Förskolan använder modern teknik för att informera om sin verksamhet. Enkäter Föräldraenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del. Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer på 82 78 69 förskolan. För Förskolan använder modern teknik för att informera om sin sin verksamhet. 53 45 61. Personalenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del. Förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och 77 63 81 erfarenheter. Vi Vi som arbetar på förskolan har en förtroendefull kommunikation. 88 79 93 Vi har en etablerad kommunikation med socialtjänst, myndigheter och närsamhället i övrigt. 31 40 46 Det finns ännu så länge inte någon möjlighet för förskolan att delge information till föräldrarna i någon lärplattform. Under hösten kommer kommunen att implementera ett nytt system som troligtvis kommer att öka på föräldrarnas möjlighet att få information kring den dagliga verksamheten. Den information som erbjuds idag är daglig information vid lämning och hämtning, anslag på whiteboard tavlor och skriftlig information som delas ut till varje familj i pappersform eller privat mail. Det förbättrade resultatet av modern teknik är enligt analysen en del av detta. En annan modern teknik som används allt mer frekvent är fotografier som sätts upp som dokumentation över verksamhetens innehåll. Den ger föräldrarna information om vad som händer i förskolan och även möjlighet att diskutera och reflektera över det som de gjort tillsammans med kamrater, personal och föräldrar. Arbetet med hemsidan är ett område som det finns goda möjligheter att utveckla. IT-pedagogerna har kontinuerligt möte med kommunens övergripande ansvariga för att få råd och tips kring hur en hemsida ska utformas och för vem. Metoder för at sprida info och erfarenheter kan bara bli bättre. Under läsåret har avdelningarnas grovplaneringar skickats hem och presenterats för alla föräldrar. I ett medföljande informationsbrev har föräldrarnas uppmuntrats till att ge synpunkter och kommentarer kring det som finns i planeringen. De flesta föräldrarna har bekräftat att de har fått ta del av planeringen och då också framfört att de är nöjda med innehållet och känner att de fått inflytande genom att känna till vad förskolan kommer att arbeta med under terminerna. Personalens uppfattning är enligt resultatet att kunskaper, erfarenheter och information sprids på ett tillfredställande sätt. En avdelning har deltagit i ett projekt från Kristianstad Högskola. Efter avslutat projekt har personalen på avdelningen presenterat innehållet för sina kollegor i området och för alla förskolor i kommunen. Vid de pedagogiska kvällarna och studiedagar som personalen har gemensamt i hela området förekommer det att personal delger varandra erfarenheter från beprövad erfarenhet eller någon utbildning som man genomfört. Det är positivt och det finns då möjlighet att få kompetensutveckling inom områdets ramar. Gemensamma möte sammansvetsar enligt personalen området och det finns en vi-känsla i området. Samarbetet med socialtjänst och andra i närsamhället har påbörjats. I förskolan har det varit några möten tillsammans med socialtjänst, förskolepersonal och BVC. I Svalövs tätorts förskolors har vi ett fungerande samarbete med socialtjänsten där även skolans elevhälsa och kommunens Sida 13 av 20
centrala elevhälsa är delaktig en gång i månaden. Där har personalen en möjlighet att ställa frågor och få råd kring deras område, de kommer att fortsätta även under nästa läsår. Barnen har besökt närsamhället genom besök på Svalövs gymnasieskola vid Kosläppet och studiebesök på smådjursstallarna. De äldre barnen besöker byns Ica-affär och får en presentation av frukt och grönt, samt ett besök på Räddningstjänsten som är en återkommande aktiviteter. Resultatet har förbättrats vilket visar att processen har påbörjats och kan bli ännu bättre. Det är ett kommunövergripande önskemål och det kommer att vara ett centralt utvecklingsområde. Kompetens Lokala mål för Kompetens: Prioriterade utvecklingsområden: Enkäter Personalenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del. Ko Kompetensutveckling har hög prioritet i vår förskola. 42 37 61 Kompetensutvecklingen utgår från förskolans, arbetslagens och 50 43 64 individens behov. Det Det finns en plan för min kompetensutveckling. 42 21 96 Resultatet från dessa tre frågor har under året förbättrats markant. Personalen upplever att de har erbjudits kompetensutveckling i en högre utsträckning, och att ledningen har prioriterat kompetensutveckling i verksamheten. Målet har varit ett centralt kommunövergripande mål där utvecklingsgruppen för förskolan har arbetat aktivt för att förtydliga vad kompetensutveckling står för. Bl a har varje medarbetare vid medarbetarsamtalen fått beskriva vad kompetensutveckling är och hur man uppfattar det. Vid medarbetarsamtalet har chefen och personal gjort en individuell plan där tydliga mål och förväntningar har skrivits i ett dokument som sedan har delats ut och kort följts upp vid lönesamtalet. Utnyttjande av den kompetens som finns bland personalen i området har fått ett givet forum på pedagogiska kvällar och studiedagar. Begreppet kompetensutveckling kommer att diskuteras även i fortsättningen. Vid medarbetarsamtal har även inventering av vilket behov som finns bland personalen av kompetensutveckling för att klara av sitt uppdrag en given punkt. Det har under en tid varit önskemål och behov om utbildning kring flerspråkighet i förskolan. En sådan utbildning har genomförts av Malmö Högskola för alla förskollärare i området. Den har varit uppskattad och verksamheten har ökat sin medvetenhet kring vad språkstimulerande arbetssätt innebär både allmänt och ur ett flerspråkigt perspektiv. I verksamheten kan man upptäcka att det finns allt mer bilder och texter på olika språk. Samarbetet med föräldrarna har ökat kring språk och kulturella skillnader, vilket utvecklar barnen när de får berätta om sina erfarenheter och lyssna på ex saga på både sitt modersmål och svenska. När förskollärarna läst om språkutvecklande arbetssätt har övrig personal arbetat med NT-utvecklaren i området och läst en bok om vad undervisning i förskolan innebär och står för. Personalen har på studiedagarna fått möjlighet att delge varandra Sida 14 av 20
sina utbildningar för att få en inblick och möjlighet att tillsammans utveckla och planera för verksamheten på respektive avdelning. Resursutnyttjande Lokala mål för Resursutnyttjande: Prioriterade utvecklingsområden: Enkäter Personalenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del. Jag känner till hur förskolan utnyttjar sina resurser 68 63 89 Resultatet från detta påstående har varit uppe för diskussion vid presentation av resultatet. Det som kom fram var att ordet resurs tolkas väldigt olika. Någon tänker på pengar och ekonomi andra tänker på personal. Vad resultatet står för är oklart. Under läsåret har begreppet diskuterats och resultatet visar på att kännedom kring vad det står för har ökat markant. Ett förslag för att ytterligare förtydliga är att det bör förtydligas redan i enkäten för att resultatet ska ge något att ta arbeta vidare med. Ekonomen i skolområdet har bildat en budgetgrupp där det finns representanter från varje förskola. Budgetgruppen har haft ansvar för att delge sina kollegor hur ekonomin i området är upplagd och hur mycket varje förskola har möjlighet att påverka och ansvar. Personalen har upplevt det positivt och förståelse kring hur pengar och resurser har samband har ökat. De ansökningar som förskolan söker för barn i behov av extra stöd har förskolechef gjort tillsammans med berörd personal. Vilket ökar delaktigheten och kunskapen kring kriterier och arbetsgång kring extra resurser fördelning. Image Lokala mål för Image: Prioriterade utvecklingsområden: Enkäter Föräldraenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del. FörFörskolan har ett gott rykte. 75 72 66 Ja Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina barn i vår 89 80 74 vår förskola. Tot Totalt sett är jag nöjd med mitt barns förskola. 93 79 84 Personalenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del. Vår Vår förskola har ett gott rykte. 84 91 88 Jag Jag rekommenderar föräldrar att placera sina barn i vår förskola. 100 97 97 Sida 15 av 20
Tot Totalt sett är jag nöjd med vår förskola. 92 84 100 Förskolans rykte har sjunkit något. För att förbättra resultatet är det viktigt att marknadsföra och tydligt visa vad verksamheten innehåller och står för. Att vid den dagliga kontakten med föräldrarna framföra vad varje barn har gjort och upplevt under dagen är viktigt. Att med dokumentation i form av bilder som visar vad förskolan gör och varför ger föräldrar möjlighet att diskutera och känna sig delaktiga i vad deras barn upplever i förskolan. Att bjuda in press, delta i mässor och andra media är också en möjlighet att marknadsföra förskolans verksamhet. Den höga sjukfrånvaron på en av förskolorna där det har varit mycket skifte av vikarier kan säkert också ha betydelse för resultatet. Den ordinarie personalen får då en högre arbetsbelastning, och det kan vara svårt att räcka till inom alla områden, vilket kan upplevas som negativt av brukarna. Personal på förskolan är enligt resultatet nöjd med den verksamhet som de ansvarar för. När föräldrar besöker förskolan inför placering av sina barn finns det en medvetenhet kring hur stor betydelse deras presentation av sin förskola har. Att tydligt beskriva förskolans verksamhet och innehåll i en positiv anda är all personal väl medveten om. Det personliga mötet är den bästa marknadsföring en förskola kan ha. Miljön runtom är också viktig, hur besökare upplever den och hur visar vi upp det vi ansvarar för. Att uppmuntra föräldrar att ge synpunkter på verksamheten är viktigt. Tillsammans kan vi utveckla och förbättra. Under året har samarbetet med BVC påbörjats. Det har bl.a. utarbetats en folder med information kom förskolan. Den delas ut på BVC vid 8-månaderskontrollen. Det finns även en informations folder om Svalövs tätorts förskolor på kommunhuset, biblioteket och BVC. Hemsidan är under uppbyggnad och förskolans IT-pedagoger har ansvar för att den blir informativ. Svarsfrekvens Qualis Enkätsvar i Qualis: Barn 92 142 118 Föräldrar 89 147 111 Personal 26 32 26 Fyra frågor över tid Instämmer helt eller till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls Antal % Antal % Antal % 26 96 1 4 0 0 Vår förskola har fokus på språk och kommunikation i alla situationer. Vår förskola har fokus på matematik och 26 85 4 15 0 0 naturvetenskap i arbetet med barnens lärande. Jag tycker om att vara på förskolan. 109 99 1 1 0 0 Mitt barn trivs i förskolan. 103 90 10 9 0 0 Sida 16 av 20
Fyra frågor över tid Instämmer helt eller till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls Antal % Antal % Antal % 30 94 1 3 1 3 Vår förskola har fokus på språk och kommunikation i alla situationer. Vår förskola har fokus på matematik och 27 85 4 12 1 3 naturvetenskap i arbetet med barnens lärande. Jag tycker om att vara på förskolan. 138 97 4 3 0 0 Mitt barn trivs i förskolan. 130 94 14 6 0 0 Analys av resultat: Resultaten är goda, och de ökar inom två av områdena. Det finns fortfarande en del att utveckla kring vad matematik och natur innebär i förskolan. När det gäller språk och kommunikation är personalen medveten om att det är ett av förskolans viktigaste områden att arbeta aktivt med. Pedagogerna använder sig av flera olika metoder för att barnen ska få ett så rikt språk som möjligt. Fortbildning av språkutvecklande arbetssätt har blivit synligt i verksamheteten och samarbetet med framförallt föräldrar med annat modersmål än svenska har utvecklats och de känner sig mer delaktiga i barnens språkliga utveckling. Anpassning och förberedelser kring hur språk utvecklas och hur barnen ska ges möjlighet att få uttrycka sig är hög. Konkret material och arbete i mindre grupper är bara några exempel. Språk utvecklas i ett sammanhang och det är framförallt viktigt att få barnen att hänga med och skapa förståelse. Barnens trivsel har en mycket hög prioriterat i verksamheten. Antalet som trivs helt och till stor del har sjunkit något ur föräldrarnas synvinkel, i barnens egna svar har det dock ökat något sedan i förra året. Den dagliga kontakten med barn och föräldrar bygger på ett ömsesidigt förtroende. Att ha en god relation är avgörande för att barnen ska trivas och där är det pedagogernas yttersta ansvar att bygga upp den. Att varje barn blir sett och bekräftat varje dag och i alla möte är en god förutsättning. Föräldrar som har en god kännedom om verksamheten och vet att barnen har det bra bygger upp ett förtroende och ger trygghet. Den första kontakten i förskolan är för det mesta vid inskolning, där är det viktigt att personalen är professionell och informerar och bemöter nya föräldrar med respekt. Tillbudsrapport Vuxna + barn Vuxna Antalet incidenter: 42 Antalet rapporterade incidenter: 10 ss Antal incidenter rapporterade till Losam: 42 Sida 17 av 20
Synpunkter Definition: Synpunkten är ett forum för kvalitetssäkring på Svalövs kommuns hemsida dit medborgare kan vända sig för att ha synpunkter på vår verksamhet. Synpunkterna ska alltid besvaras av berörd verksamhetschef. Synpunkter E-post Telefon/Samtal Enkäter Beröm 14 Klagomål 11 15 Förslag 3 3 12 Ange antalet synpunkter/klagomål 58 Analys av resultat: Kommentera typen av synpunkter ur ett generellt perspektiv. Den ordinarie personalen har fått mycket beröm kring bemötande och god verksamhet. Föräldrarna är nöjda med verksamheten och berättar att deras barn trivs på förskolan. De negativa synpunkter som har kommit till förskolan är framförallt klagomål på vikarieomsättning och hög sjukfrånvaro bland personalen. Några kommentarer har även kommit kring barngruppernas åldersindelning och önskemål om att det ska diskuteras tillsammans med föräldrarna innan beslut fattas. Föräldrar har på någon förskola önskat att barnen är ute lite mera. 4 Nästa års prioriterade mål Prioriterade mål för nästa år är: Personal Kompetensutveckling har hög prioritet i vår förskola. Kompetensutvecklingen utgår ifrån förskolans, arbetslagens och individens behov (61 % och 66 %). Barnen är delaktiga i lärprocessen (77 %) Vi har en etablerad kommunikation med socialtjänst, myndigheter och närsamhället i övrigt (46 %) Barn Jag har roligt när jag leker med de andra barnen på förskolan (99 %) Jag tycker att maten smakar gott på förskolan (96 %) Jag får ofta välja vad jag vill göra (98 %) Sida 18 av 20
Föräldrar Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande (49 %) I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik och naturvetenskap (53 %) Jag har möjlighet att vara delaktig i förskolans utvärdering och förbättring av verksamheten (59 %) 5 Sammanfattning Sammanfattande analys Barnens resultat visar på att förskolan har lyckat väl med sitt uppdrag. De prioriterade mål som satts upp har fått ett bättre resultat. Det finns naturligtvis det som behöver utvecklas mera, men framförallt ska det goda resultatet underhållas. Den medvetenhet som finns idag kring barns behov och utmaningar ska fortsätta att utvecklas. Föräldrarnas resultat visar på flera områden som kan förbättras. Samtliga område som varit prioriterade under läsåret har förbättrats, bäst resultat har målet att använda modern teknik. De åtgärder som krävs framöver är att med hjälp av just den moderna tekniken få föräldrar få möjlighet att öka sin delaktighet och bli upplysta kring vår organisation och verksamhet. Den pedagogiska dokumentation i form av foto med barnens kommentarer som sätts upp i hallen är mycket uppskattat bland barn och föräldrar. Där når vi fram till många och barnen vill gärna berätta om bilderna för sina föräldrar och samtidigt blir föräldrarna delaktiga i vad som sker på förskolan. Att arbeta medvetet kring läroplanens innehåll och även förmedla hur och vad som förekommer i förskolorna genom att informera föräldrarna på olika sätt både övergripligt över terminen, men också kontinuerligt under terminens gång. Att vara tydligt i den vardagliga kontakten med föräldrarna och vid utvecklingssamtal är något som kan utvecklas och bli ännu bättre. Personalens resultat är mycket bra. Flera områden har förbättrats mycket markant. Arbetet med att systematiskt följa upp och utvärdera verksamhetens innehåll har fått flera goda effekter. Allt från trivsel och förtroendefull kommunikation på sin arbetsplats till ett bra arbetslag och framförallt känslan av att förskolan har gemensamma normer och mål med verksamheten. Mötesstruktur och kommunikation har förekommit kontinuerligt och inför möte finns det en känd agenda på innehåll och behov av förberedelse. Personalen upplever att deras tid på bla kvällar har ett syfte och det finns en koppling till det vardagliga arbetet. Den återkoppling som genomförts av individuella mål och önskemål om kompetens har enligt pedagogerna upplevts bra och utvecklande. Vid ett flertal tillfällen har pedagoger delat med sig av goda erfarenheter inom något specifikt område och även det upplevs idag som kompetensutveckling. Betydelsen av att ha en förskolechef som är nära verksamheten som väl känner till hur vardagen ser ut talas det ofta om. Personalen upplever att de vardagliga besöken gör att det inte blir så stora frågor av ärenden innan de diskuteras och då blir det ofta en enklare sak att lösa. Sida 19 av 20
Förskolan har många styrkor och de främsta är Pedagogernas lust att arbeta och undervisa barn i förskolan. Att arbeta medvetet med att alla delar i uppdraget ska vara meningsfullt, och anknyta till Lpfö 98. Närvarande pedagoger som är nyfikna på vad barnen vill berätta och göra för aktiviteter. Ett positivt bemötande av barn, föräldrar och kollegor med medvetenhet kring vad uppdraget som pedagog innebär. En vikänsla i området Svalövs tätort har under några år vuxit fram och är idag helt naturligt. Vilket även underlättar samarbetet med pedagoger i förskoleklass på Heleneborgsskolan. Samtliga förskolor har sina förutsättningar, men grunden och synen på uppdraget är alla förtrogna med. Det finns en öppenhet mellan kollegiet att dela med sig av sina erfarenheter. Vilket ger en trevlig stämning och att det är roligt att arbeta i förskolan. Förskolans främsta förbättringsområden är Att fortsätta arbeta aktivt med föräldrainflytande. Hitta rutiner för information till vårdnadshavare kring förskolan i sin helhet och ner till avdelningsnivå. Det finns ett starkt önskemål att starta upp ett föräldraforum under hösten. Där finns det en goda möjligheter att få föräldrarna delaktiga och diskutera olika frågor inför förändringar och förbättringar. I analysen av resultatet spretar ibland resultatet mellan personalens upplevelser och föräldrarnas, bl.a. i matematikens fokus i verksamheten. Där kanske en av orsakerna är att pedagogerna tar för givet att det är synligt, men föräldrarna har en efterfrågan och önskar om en tydligare information kring aktiviteter och innehåll. Att fortsätta uppmuntra föräldrarna att ge synpunkter och delta i utvärderingar kontinuerligt. Låta utvärderingen och analysen av genomförda aktiviteter bli utgångspunkt inför nästkommande planering. Sida 20 av 20