Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra är inne på rä spår men behöver syrning De är inom omsorgen och dess samarbee med hemsjukvården och inom psykiari som projeke TioHundra i Norrälje hiills gjor sörs avryck. Där märks ydlig nya arbessä och även ekonomiska förbäringar. Någo som enlig hösens uvärdering kunde vari bäre är bland anna huvudmännens engagemang och TioHundranämndens funkion som besällare. Tex och Foo: Kersin Karell i samma bå. Projeke TioHundra i Norr älje, där Norrälje sjukhus, landsinges primärvård och kommunens omsorg samlas i en ny gemensam organisaion, är inne på si fjärde av fem år. Under våren 2010 kommer poliikerna beslua om dess framid. En uvärdering gjord av Öhrlings Pricewaerhouse Coopers har kommi under hösen och konsaerar a mycke har hän sedan saren. TioHundra har fungera som en kaalysaor ill verksamhesuveckling och bidragi ill en uveckling av den lokala vården och omsorgen, då främs inom äldreomsorg och psykiari. Förfaarna konsaerar a de finns goda skäl för en forsäning av projeke. Men de kommer a krävas förbäringar för a TioHundra ska fungera opimal. De som framförall saknas är en övergripande syrning. Karin Thalén, förvalningschef TioHundra, konsaerar a rapporen i mång och mycke är en bekräfelse på vad hon anser a organisaionen har uräa och hur den fungerar. De som genomsyrar rapporen är huvudmännens bris på syrning och landsinges bris på engagemang i projeke. Huvudmännen har mes inressera sig för sina idigare respekive ansvarsområden och framförall när de blivi ekonomisk kärvare. Då är de är lä a gå illbaka i hur man änke innan TioHundra, vilke är försåelig, säger Karin Thalén. Hon kom in som förvalningschef i sepember 2006 då de visa sig nödvändig a skilja på rollen som vd för bolage och rollen som ansvarig för nämndens förvalning. Då var TioHundra AB:s vd Lars Skoglund både förvalningschef och vd för vårdbolage. Tanken från början var a förvalningen och bolage skulle jobba som en helhe. Men de var en omöjlig uppgif för mig a driva e sor bolag och samidig 36 www.sjukvardsinformaion.com
vara förvalningschef, ine mins med den konkurrenssiuaion som är och kommer all mer inom vården. Enkel uryck kändes de fel a eckna aval med mig själv, säger Lars Relaionen mellan nämnd och förvalning uvecklades ill en besällar- och uförarfunkion. I de änka nära samarbee skulle TioHundranämnden bland anna a hjälp av landsinges besällarfunkion i si arbee men så blev de ine. I uvärde ringen konsaerars a nämnden ine har få någon egenlig inrodukion och ubildning i besällarrollen och a samverkan med landsinges besällarfunkion, för a säkra kompeensen, ueblivi. en svår uppgif Förvalningen har sakna resurserna. De blev en lien avknoppad besällarorganisaion lång från Hälso- och sjukvårdsnämnden och Sockholms läns landsing, säger Karin Thalén. A ha besällarfunkionen blev en svår uppgif för nämnden och förvalningen. De har gjor de bäsa av sin siuaion men de har blivi övermäkig, säger Lars Enlig rapporen finns de önskemål om a få åerlämna besällaransvare ill lands inge när de gäller sjukhusvård uanför Norrälje. Både Karin Thalén och Lars Skoglund anser a de är svår för kommuner a a ansvar för aku- och specialissjukvård. De är svår när uvecklingen går mo a specialisvården regionaliseras och naionaliseras, säger Karin Thalén som innan hon kom ill Norrälje arbea 29 år inom landsinge bland anna som verksamheschef och sjukhuschef. Jag håller med Karin i de och kan uppleva lie av en avknoppningsendens från delar av landsinge genemo TioHundra, a vi glöms bor lie, säger Lars Skoglund som idigare vari både sjukhus- och kommundirekör. Landsinge inför nu en ny syrmodell för övriga sjukhus och Norrälje sjukhus har ännu ine kommi med i den. De känns mycke olycklig, säger Lars En annan aspek i relaionen land sing och TioHundra är den ekonomiska. Budgeen för TioHundra är 1,9 miljarder kronor varav kommunen sår för knapp 0,8 miljarder kronor för handikapp- och äldreomsorgen och landsinge sår för dryg 1 miljard kronor för primärvård, geriarik, psykiari och akusjukvård. Frågan är om vi fick illräcklig med pengar från landsinge från början. De är svår för dem a räkna u vad kommuninvånarna konsumerar i form av specialisvård, säger Hans Andersson, FP, ordförande för TioHundranämnden. Vi har uryck a vi behöver yerligare ekonomiska bidrag från landsinge, säger Karin Thalén. De var Sockholms läns landsings budgeundersko på fyra miljarder år 2003 som var sarskoe på de arbee som umynnade i TioHundra. Akusjukhusen i Norrälje och Söderälje var nedläggningshoade och skulle bli närsjukhus. De sarade en häsk deba inom kommunen och de var e sor engagemang, från alla, a rädda sjukhuse, säger Hans Andersson. Redan innan sparbeinge fanns de diskussioner i Norrälje om a de behövdes förändringar, ill exempel inom hemsjukvården och hemjänsen, där vå olika bilar åke u ill samma individer. År 2004 gick Sockholms läns landsing och Norr älje kommun in i de så kallade Norräljeprojeke med nio delprojek vilke umynnade i TioHundra. ny ersäningsmodell Redan någon månad efer de a Tio- Hundraprojeke sarade, uppdagades e oprognosisera undersko för äldreomsorgen på cirka 24 miljoner kronor. Vi införde en ny presaionsersäningsmodell för äldreomsorgen. Omsorgen gick från anslagsfinansiering ill presaionsersäning med inrikning mo valfrihessysem och äldreboendeplanering infördes, säger Karin Thalén. Våra chefer i omsorgen har, med dea som grund, genomför e mycke sor omsällningsarbee. De mes glädjande är a våra kundenkäer visa på ännu bäre resula efer dessa omsällningar. Jag ror a de beror på a våra medarbeare mer akiv vari med om a planera och genomföra de dagliga arbee, säger Lars Mycke av framgången beror enlig honom på a alla var posiiva i sarläge och og ansvar för de som skulle göras. Vi hade i början en sor ledningsgrupp om femon personer inom TioHundra AB. Alla mycke dukiga chefer. De diskuerade ine i ermer av omsorg och sjukvård och de fanns inga gränser mellan verksamheerna. De alla og fasa på var kundperspekive och olika målgrupper. Individperspekive åerkommer i de verksamhesplaner som anagis av nämnden. De är; Barn & Unga, Mi i Live sam Äldre. Ambiionen från allas sida har vari, och är, a TioHundra ska förenkla medborgarnas konak med hälsa, sjukvård och omsorg. De ska vara en väg in och paienen och brukaren ska få illgång ill koordinerade insaser. Ingen ska hamna mellan solar, säger Hans Andersson. Hans Andersson är själv pappa ill en flerhandikappad son och uppfaar a de har blivi mer av en helhessyn. rygg i vardagen Vård och omsorg är en del av vardagen för personer med många behov och brukarna ska känna rygghe i sin vardag. A ha vå huvudmän med olika pengapåsar och ansvar kan vara bekymmersam. Vi har i många fall raionalisera bor någon annan och på så sä gjor resan lie enklare för brukare och paiener, säger Karin Thalén men konsaerar samidig a de är re kulurer som måse samarbee inom TioHundra och a förändringarna ar id. Men de är samidig bra a de går långsam. De får ine gå för for, för de får ine bli fel och ryggheen får ine rubbas, säger Hans Andersson. Idag råder ekonomisk balans mellan kommunens bidrag och kosnaderna för de idigare kommunala verksamheerna. Förändringarna inom omsorgen hör ill de som as upp som goda exempel i rapporen. Effekiviseringen av boendeplaser och sasning på geriariken priorierades www.sjukvardsinformaion.com 37
Lars Skoglund, vd TioHundra. idig. Äldreomsorgen har minska anale särskilda boendeplaser med 50 sycken och därmed spara 20 miljoner kronor. Med färre särskilda boendeplaser har omsorgen ändå minska anale personer i kö för särskil boende från 50 ill cirka 26 och har kunna erbjuda plas inom re månader för den sökande. Vi har även öka vår kvalie inom äldreomsorgen. De visar de kvaliesindex som medicinsk ansvarig sjuksköerska ansvarar för. Kvalieen har öka från 77 ill 85 procen uifrån 20 paramerar, säger Karin Thalén och illägger a sjuksköerskeorganisaionen blivi mycke ighare inom TioHundra med synergier som följd. För MAS-funkionen och bisåndsbedömningen har kompeensförsärkning och uveckling priorieras. förbära samarbee I rapporen konsaeras a inom äldreomsorgen har samarbee över huvudmannagränserna förbäras. De ypiska konflikpunkerna med medicinsk färdigbehandlade, läkarmedverkan i särskilda boenden sam informaionsöverföring mellan huvudmän, har ill sor del överbryggas. Bland anna genom a e vårdplaneringseam har inräas. Deras arbee har haf som effek a anale onödiga besök och inagningar på sjukhuses akumoagning minska. När de gäller anale besök har de vari en ydlig inrikning inom verksamheen Rehab och äldresjukvård. Där har ambiionen vari a om möjlig undvika a flera olika delar av organisaionen, var för sig, besöke samma paien. På äldresidan finns de numera hemvårdseam som är e samarbee mellan hemsjukvården och hemjänsen, säger Karin Thalén. mer kundorienerade I den senase jämförelsen mellan länes alla kommuner fick Norrälje kommuns hemjäns de bäsa resulae. Efer de vi gå igenom, med förändringar, är de mycke glädjande. Vår personal har blivi mer kundorienerad, vill lyckas och upplever själva i verksamheerna a de äldre få de bäre, säger Lars Även inom psykiari är förändringarna sora. Socialpsykiarin och landsinges lokala psykiari har lags samman ill e verksamhesområde; Psykiariverksamheerna Norrälje. En ny mellanvårdsform, Psykiarisk Koridsvård, (PKV) med åa plaser och e mobil psykiarieam har bildas. De här har inneburi a TioHundra nyjar färre sluna plaser på Danderyds sjukhus. Sluenvården där har minska med 40 procen mellan 2005 och 2007, säger Karin Thalén. Om förändringarna inom den idigare kommunala omsorgen vari sora har de ine vari lika drasiska på Norrälje sjukhus. Sjukhuse och primärvården har även vari en del i den sora sasningen på äldre, med geriariken och mo mer vård i hemme med hemsjukvården. E anna vikig uvecklingsområde har vari a illskapa e gemensam journalsysem för sjukhuse och vårdcenralerna. Vår chefläkare och vår IT-chef har vari drivande i de arbee och idag finns e gemensam journalsysem. Nu fokuserar vi på a öka samarbee mellan sjukhus, primärvård och psykiari, säger Lars Karin Thalén påpekar a TioHundras primärvård nu skall nu gå in i en vårdvalsmodell som i övriga delar av läne och hon vill se en ökad illgänglighe på vårdcenralerna. Vidare ser hon de som angeläge a se över läkemedelskosnaderna som är höga. prioriera område E anna prioriera område är a förbära ohälsoale inom kommunen där Norr älje har de högsa ohälsoale i läne. Fokus ligger nu på barn och unga med övervik där Norrälje har en högre andel övervikiga än övriga läne sam sjukskrivna kvinnor i medelåldern där de också oppar saisiken. TioHundra har inneburi en ökad samverkan och nya arenor har uppså där personer räffas och uveckling sker. I den akuella uvärderingen har flera inervjuer gjors och ros a de finns både posiiva och negaiva omdömen om TioHundra är de ingen av de inervjuade som vill åergå ill iden före TioHundra. Öka samarbee med de personer som vi hjälper med sjukvård och omsorg och bäre sammanlänkning av alla de insaser som sker, känn naurlig för oss som arbear med TioHundraprojeke, säger Karin Thalén och Lars Skoglund avsluningsvis. iohundra Norrälje kommun 55 000 invånare 180 000 invånare på sommaren 10 000 öar 1/3 av Sockholms läns ya Socioekonomi: invånarna har låg inkoms och ubildning, hög ohälsa 20 procen av befolkningen är 65 år och äldre TioHundra nämnden Befolkningsansvar för Norräljebornas sjukvård och omsorg. Nämnden har sex ledamöer från landsinge och sex från kommunen, med lika många ersäare. Sockholms läns landsing och Norrälje kommun har illsammans finansiera nämndens verksamhe med 1,9 miljarder kronor. Nämndens förvalning har 50 medarbeare och ugörs av besällarfunkion, sam en myndighesfunkion. TioHundra förvalningen Har en södjande funkion ill nämndens arbee genom budge, aval och överenskommelser, uredningar, uppföljningar och behovsunderlag. I förvalningen finns också myndighesansvare i form av beslu om bisåndsinsaser enlig SOL och LSS. TioHundra AB Är e gemensam äg akiebolag som bedriver verksamhe i egen regi. Här finns från kommunen: äldreomsorg, socialpsykiari, särskild omsorg, LSS, rådgivningsbyrån, ungdomsmoagning, delar av skolhälsovården, folkhälsofunkion. Från landsinge: primärvård, geriarik, psykiari, sjukhusvård och övrig specialisvård, mödra- och barnhälsovård, habiliering, BUP, beroendevård. TioHundranämnden är besällarnämnd och ugör syrelse för förvalningen. TioHundra AB har en egen syrelse www.iohundra.se 38 www.sjukvardsinformaion.com
Ann-Carine Englund. Lär av varandra medvee arbee för samman verksamheer Psykiarin hör ill vinnarna inom TioHundra. Anale sluna vårdplaser på Danderyds sjukhus har minska med 40 procen. Genom medvee arbee har gränserna mellan de som idigare var kommunal respekive landsingspsykiari suddas u vilke inneburi vinser för såväl personal som brukare. Tex: Kersin Karell Foo: Susanne Masson psykiari. De som idigare var Norrälje kommunpsykiari och lands inges psykiariska verksamheer har slagis samman i e ny verksamhesområde inom TioHundra: Psykiariverksamheerna Norrälje. Verksamheen sår för en av de mes märkbara förändringarna inom TioHundra; psykiarins sluna vårddygn på den psykiariska avdelningen på Danderyds sjukhus har minska med 40 procen. De visar a vi har lyckas med en del av vår arbee och de är vi naurligvis mycke sola över, säger Ann-Carine Englund, verksamheschef för Psykiariverksamheerna Norrälje. År 2005 var anale vårddygn på sluenvården 5702 sycken och vå år senare 3400. I år ror vi a vi kommer a landa på 2900 ill 3000 dygn. Yerligare en effek av vår arbee är a vi har minska akubesöken på den gemensamma länspsykiariakuen på S: Görans sjukhus, från 120 besök och 31 vårddygn 2006 ill 110 besök och 19 vårddygn ifjol. Vi lär vara den enda enheen inom Sockholms läns landsing som minskar besöken vid länsakuen. arbee bakom Framgång Bakom framgången finns e medvee arbee för a hia nya arbes- och samarbesformer. En förklaring bakom de minskade anale sluenvårdsdygn är a de inom psykiariverksamheen finns e mobil eam som har elefonillgänglighe dygne run och a Milonprojeke med psykiarisk koridsverksamhe, PKV, permanenas och uökades ill åa plaser. Från början var inrikningen a vi skulle kora vårdiderna på Danderyds sjukhus genom a föra över paienerna från sluenvården ill vår koridsvård så for som möjlig. Men de var ine allid så lä a få samsyn kring vårdplanering. Vi har nu vidareuveckla dea och i dag rondar vi på sluenvården en gång per vecka för gemensamma diskussioner kring vårdplanering, säger Ann-Carine Englund. Behove av sluenvård minimeras nu genom a personalen i e idigare skede uppmärksammar individernas behov och erbjuder dem plas på PKV. svajig siuaion Om siuaionen är svajig, närsående är i behov av avlasning eller om medicininsällning kräver mer illsyn så kan vi skriva in personen på PKV. Där har vi direk en vårdplanering för a se om någo måse www.sjukvardsinformaion.com 39
De är normala funderingar och ankar som hör ill a bli vuxen. Men de finns bris på vuxna som losar rä och många känner sig vilsen. ändras, kanske måse vi särka upp söde i särskil boende. Kan vi snabb anpassa söde i våra boenden efer paienernas behov vid illfällig svik, så minskar också behove av inläggning inom sluenvården och PKV. Söde inom socialpsykiarin, på de fyra boendena i kommunen, har särks vilke gjor personalen ryggare och behove av a åka in med kliener aku ill sluenvården har minska. En läkare och en sjuksköerska med psykiarikompeens går ronder på boendena och sköerskan kan komma inom en immes varsel. De finns läkare på äldreboendena som rondar men de har ine funnis någon inom socialpsykiarin. Vår målgrupp har lika svår som äldre a a sig ill vårdcenralen, säger Ann-Carin Englund. sudda u gränser I samband med de ren prakiska förändringarna inom Psykiariverksamheerna har e medvee arbee bedrivis för a sudda u gränserna mellan de idigare kommunal- och landsingsägda verksamheerna. Vid samgående fanns farhågor om a landsinge skulle a över all och de fanns endenser a den kommunala verksamheen kom in med känslan av a vara mindre värd. Ann-Carin Englund har vari enheschef sedan saren av TioHundra och kommer från landsinge. Där var hon enheschef för en specialispsykiarisk öppenvårdsmoagning som hörde ill Norrälje sjukhus. DOKUMENTATIONSSTÖD karlägga-ureda-planera-genomföra-följa upp-uvärdera SecuraNova söder journalföring, dokumenaion, behandlingsplanering, uppföljning, uvärdering och kvaliesledning för vårdgivare och socialjäns. Våra kvalificerade IT-sysem är enkla a använda, frigör id för behandlingsarbee och söder evidensbaserade arbesmeoder. Sysemen används av socialjänsen, sam offenliga och privaa vårdgivare (HVB och öppenvård). SecuraNova är anpassa för alla målgrupper (barn och unga, familj, vuxna, ps. funkionshinder, ensamkommande flykingbarn, äldre, familjehemskons.) Vi ubildar våra kunder (135 s) i syseme, i journalföring och behandlingsplanering, i uppföljning med hjälp av skaningsinsrumen och i BBIC. Konak: Tel: 0290-712 64, Mobil: 073-508 54 37, info@securanova.se Läs mer på www.securanova.se IT-baserade verksamhessöd sedan 1996 Hon har mycke medvee jobba för a änke och känslan av vi och dom ine ska finnas. När den idigare kommunala rådgivningsbyrån, inrikad för behandling av alkohol- och narkoika, slogs samman med landsinges beroendemoagning fick processen växa fram. all har samma värde De var vikig a ingen kände a en verksamhe og över en annan. All har samma värde. Namne var vikig och de blev ill slu BeroendeRådgivning. För a de olika verksamheerna ska lära känna varandra har möesplaser skapas. Under de försa åre hade all personal i verksamheen, cirka 190 personer, möesforum en dag i månaden då verksamheerna fick presenera sig. De informerade om vad de hade för kompeens, vad de gör och vad de absolu ine gör. Alla ycke de var jäebra och såg a man kunde a hjälp av varandra. Grupper räffas koninuerlig på olika nivåer inom Psykiariverksamheerna. I ledningsgruppen räffas enhescheferna för a jobba med de egna gränserna. E prioriera område har vari a gå igenom de olika gråzonerna så a klienerna ine ska falla mellan solar. Vi ar bland anna upp avidenifierade fallbeskrivningar sam avvikelser och diskuerar dem. Om vi öka anale sluenvårdsdygn en månad så diskuerar vi orsaken ill de och ofas blir de e posiiv resula redan månaden därpå, säger Ann- Carine Englund, som en gång i månaden skickar u en månadsrappor där akuella saker as upp som ill exempel produkion, ekonomisk siuaion och sjukfrånvaro. Alla verksamheer har skapa egna verksamhesråd där chefen, medicinsk ledningsansvarig och personalrepresenan ingår. De uvecklar bland anna handlingsplaner och försöker hia samverkansformer. Vi har även sasa mycke på ubildning. De kiar ihop verksamheerna, både under själva ubildningen, då man lär känna personer från andra enheer, och a vi sedan har samma grund och synsä. Psykiariverksamheerna har sasa på en fördjupad ubildningsinsas inom kogniiv beeendeerapi och kommer a ha yerligare ubildningar framöver. Verksamheen har även genomför en ubildning inom Juris, psykiarins juridik, där riklinjer, arbesmiljöfrågor, journalföring, kvalies- verksamheerna Psykiariverksamheerna Norrälje: Socialpsykiari med boende med särskild service sam daglig verksamhe och boendesöd. Beroenderådgivning. Barn- och ungdomspsykiarisk moagning sam barn- och föräldraverksamhe för förskolebarn. Psykiarisk koridsverksamhe, PKV (mellanvård). Två vuxenpsykiariska öppenvårdsmoagningar sam mobil eam. Moagning för unga vuxna (16-24 år). 40 www.sjukvardsinformaion.com
sysem, egna ruiner och riklinjer har vari under lupp och inneburi en samsyn och e gemensam sysem. uppäcker nya saker Även fas vi gjor så mycke kan vi forfarande uppäcka nya saker hos varandra. Senas var de socialpsykiarins boendesödjare som beräade om sin verksamhe för övriga enheer. Boendesödjarna beräade bland anna om hur de arbear med barnfamiljer i hemme vilke resulerade i funderingar kring hur BUPs barnfamiljer skulle kunna få a del av deras kompeens. Barn och ungdomar är en grupp som Psykiariverksamheerna val a sasa på. En ny moagning för unga vuxna, 16-24 år, har sara i förebyggande syfe. De är e samarbee mellan BUP, vuxenpsykiarin och BeroendeRådgivningen. Vi har en orolig hög ohälsa bland unga och har få signaler om dea från flera håll och på olika sä. Alla som ringer ill Unga vuxna moagningen får en id och re samal för en bedömning. Av dem som kommer di förs cirka 52 procen över ill vuxenpsykiarin. Resen har problem och bekymmer av läare karakär. De är normala funderingar och ankar som hör ill a bli vuxen. Men de finns bris på vuxna som losar rä och många känner sig vilsna. De här är verkligen e förebyggande arbee, säger Ann-Carine Englund. Hela vårdbolage TioHundra AB arbear i år under ema bemöande. Psykia riverksamheerna har dessuom delakighe som ema. De som hör av sig ill oss ska bli väl bemöa. Vi ska ine säga nej uan försöka a hand om samale på bäsa sä, kanske säga: Ok, de är ine vi som har hand om de men.... Vi ska ine göra sådan som egenligen ine är vår arbesuppgif uan mer änka a vi kan fånga alla bollar men ine springa efer dem. mer samverkan De här försa åren har Psykiariverksamheerna fokusera på samarbee och samverkan i den egna organisaionen. Härnäs vänar arbee med a vända sig mo övriga akörer, hia gränssnien och samverka mer. Ann-Carine Englund hoppas på en forsäning av TioHundra AB. Fem år för e sån här arbee är kor id, ändå ycker jag a psykiarin har kommi lång. Ann-Carin som är oroad över vad som kommer a hända med de vårdkedjor de bygg upp ifall delar av verksamheen privaiseras. De skulle bli svår a plocka u en del ur vår verksamhe då vi har se sora samordningsvinser av a vara e verksamhesområde. De blir en annan solidarie och samsyn och gränserna suddas läare u för paienernas bäsa. Frågor: 1. Vad är den sora skillnaden, som du ser de, med a jobba inom TioHundra mo hur de var innan? 2. Är de någo som umärker sig som exra bra eller som ine fungera uifrån din verksamhe? 3. Vad har du för förhoppningar vid en evenuell forsäning av TioHundra? Inga-Lill Andersson, verksamheschef närsjukvården, var verksamheschef även innan TioHundra. 1. Nu har vi e gemensam synsä, äger hela vårdkedjan som förenklar processerna - ingen faller mellan solarna. 2. Samverkan mellan hemsjukvården och hemjäns är e ypperlig exempel då de fungerar som allra bäs för paienen/kunden. 3. Min förhoppnig är a vi får forsäa i samma anda där vi säer paienen i fokus. Tom Grape, disriksläkare och medicinsk ledningsansvarig läkare för all primärvård i vårdbolage. Före TioHundra verksamheschef för de vå vårdcenralerna i äoren. 1. Vem man än vänder sig ill inom vårdbolage ve man a vi omfaas av samma vision, mål och känsla av a illhöra en och samma organisaion med kundens bäsa för ögonen där e av målen är a kunden ine ska falla mellan solarna. 2. Exra bra är de a få arbea i en verksamhe där kunden aldrig ska behöva bry sig om vem som jus nu är ansvarig för den vård och behandling som de delar i. De finns nu bara e huvudmannaskap och en organisaion som ar e helhes ansvar. De som ännu ine funge rar är a vi ine få ordning på avals processen sam a ägarna ine har klara av a koordinera si ägar ansvar och sina processer ex i budgearbee. 3. A vi med lärdom av de uvärderingar som görs ska få chansen a i försa hand se över besällarfunkionen och avalsprocesserna så a de södjer de forsaa arbee inom Tio- Hundra och samidig få möjlighe a förädla de goda arbee som lags ned i de direka vård- och omsorgsarbee. 42 www.sjukvardsinformaion.com