Årsredovisning 2009 Balansomslutning Investeringar Resultat Antal årsarbetare 31/12 2009 Invånare 31/12 2009 502,3 Mkr 19,2 Mkr 11,8 Mkr 759 st 9536 st Utdebitering 22:13
Årsredovisning 2009 Årsredovisningen utgör kommunstyrelsens sammanfattning och avslutning av 2009 års räkenskaper. Årsredovisningen innehåller en översikt över kommunens och de kommunala bolagens ekonomiska ställning och verksamhet för år 2009. Den är en väsentlig del av ekonomistyrningen. Den ger upplysningar om kommunens verksamhet och finansiella situation. Målgrupper för årsredovisningen är i första hand kommunfullmäktige och samtliga förtroendemän. Fördjupad information om 2009 års verksamhet presenteras i 2009 års bokslutskommentarer vilka finns tillgängliga på ekonomiavdelningen. För mer information om kommunen är du välkommen att besöka vår hemsida, www.gnosjo.se. Gnosjö kommun 335 80 Gnosjö Telefon: 0370-33 10 00 E-post: kommun@gnosjo.se Organisationsnummer: 212000-0506 Bankgiro: 542-41 63
Innehållsförteckning Inledning 3 Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommunchefen 4 Kommunens organisation 7 Gnosjö kommun en översikt 8 Tio år i sammandrag 9 Var kommer pengarna ifrån och vad används de till 10 Förvaltningsberättelse 11 Vision och övergripande mål 11 Årets resultat 12 Finansiell analys 14 Driftsredovisning 20 Investeringsredovisning 21 Personalekonomisk redovisning 23 Finansiella rapporter 25 Redovisningsprinciper 25 Resultaträkning 27 Finansieringsanalys 27 Balansräkning 28 Noter 29 Avdelningarna/nämndernas verksamhetsberättelser 35 Kommunstyrelsen gemensamt 35 Kansliavdelningen 36 Personalavdelningen 38 Ekonomiavdelningen 40 Tekniska avdelningen 42 Räddningsnämnden 45 Miljö- och byggnämnden 48 Kultur- och fritidsnämnden 51 Barn- och utbildningsnämnden 54 Socialnämnden 59 Revisionen 62 Sammanställd redovisning 64 Koncernöversikt 64 Koncernens resultat 65 Sammanställd resultaträkning 67 Sammanställd finansieringsanalys 67 Sammanställd balansräkning 68 Noter 69 Verksamhetsberättelser 70 Begrepp 73 1
Innehållsförteckning Revisionsberättelse 75 2
Inledning första 90 dagarna av arbetslösheten. Detta Kommunstyrelsens ordförande har resulterat i ca 25 praktikplatser i kommunal verksamhet. Ingången av 2009 var allt annat än optimistisk med lågkonjunktur, finanskris mm. Budget för 2009, som fullmäktige tog på hösten 2008, blev anledning till att ses över då man befarade ett underskott. Skattekraften sjönk drastiskt och prognoserna såg mycket dystra ut trots en skattehöjning på 85 öre för 2009. Fullmäktige tog beslutet att skära ner budget med ca 1 % för 2009 och 2 % för 2010 samt justera ner resultatkravet till 1 %. Nu klarade inte verksamheterna att genomföra detta krav, utan det blev - 0,6 mkr mot budget. Att sedan det blev ett så positivt resultat (+11,8 mkr) är ett resultat av extraordinära intäkter från staten och en 0 kostnad för avtalsgruppförsäkring samt en lägre löneuppräkning än budget. För 2011 finns det inga löften ännu från staten om tillskott till kommunerna, eller andra extraordinära intäkter. Sparkraven för 2010 (2 %) kvarstår men det ser svårt ut att klara genomföra dessa av egen kraft ute i nämnderna. Detta gör att vi måste se över våra verksamhetskostnader ordentligt på t.ex. skolan då elevantalet sjunker och kostnader per elev är för höga. Jag bedömer att fullmäktige måste ta några strategiska strukturbeslut under 2010 för att klara en god balanserad ekonomi för framtiden. Under februari/mars har kommunledningen genomfört dialogmöten på fem ställen i kommunen med uppgiften att förklara vår ekonomi idag och framtida utmaningar, befolkningsutveckling, välfärdsbehov samt hur vår skola ska se ut. Det har varit väldigt givande och intressanta möten. Arbetslösheten har under året varit uppe i 6,1 % öppet arbetslösa. Ungdomar och invandrare har varit de grupper som drabbats hårdast. Men mot slutet av 2009 hade det sjunkit till ca 5 %. Med anledning av ungdomsarbetslösheten satsade kommunen 1,2 mkr i ett projekt för att aktivera och sysselsätta ungdomar de Nu är det inte bara dystra signaler. Som jag nämnt förut ser det positivt ut på många företag. Det anställs, och en ökad orderingång märks allt mer i näringslivet. Det är till och med företag som bygger ut för att klara en ökad produktion. Även staten ger signaler om en bättre ekonomi. Våra satsningar på en förändrad arbetsmarknad (Drivkraftsprojektet för nya näringar) blir allt viktigare då industrin inte kommer att återanställa lika mycket som före lågkonjunkturen. Att utbilda folk inom service, tjänstesektor och besöksnäring kommer att behöva fortsätta. Det ökade intresset på studier i SFI fortsätter, detta för att stå bättre rustad på arbetsmarknaden när det vänder. Satsningen med Ski Dome på Isaberg ter sig alltmer viktig att komma igång med, för att öka möjligheten till arbetstillfällen. Och samtidigt öka attraktiviteten i regionen för turism och nya tjänsteföretag. En ny ansökan lämnas in i mars till Tillväxtverket. Det målmedvetna arbetet med att få till en ny ombyggd väg mellan Anderstorp och Gnosjö (604) blev tillslut verklighet. Båda kommunerna deltog i invigningen på försommaren. Detta ger goda förutsättningar för både näringsliv och kommunikationer mellan tätorterna. Fortsättningen med förbifart Gislaved väg 27 startar under 2010. Arbetet med den politiska organisationen fortsätter, beslut kommer under hösten. Tankar finns med en kommunutvecklingsenhet där tjänstemän arbetar tillsammans med framtidsfrågor med stor vikt på kommunens framtida utveckling. LarsÅke Magnusson (KD) kommunstyrelsens ordförande 3
Inledning depression med fallande BNP. För Kommunchefen Sveriges del föll BNP med 4,3 % under året. Arbetslösheten steg kraftigt och detta Enligt den kommunala redovisningslagen drabbade främst de delar av landet som är skall förvaltningsberättelsen redovisa en industrikommuner. För Gnosjös del steg översikt över utvecklingen av kommunens arbetslösheten till drygt 6 % vilket är den verksamhet. Väsentliga händelser skall högsta noteringen under efterkrigsperioden. Speciellt hårt drabbades ung- redovisas liksom kommunens förväntade utveckling. domarna som ännu inte fått fotfäste på arbetsmarknaden. Viktiga händelser under året Den nya sträckningen av Länsväg 604 mellan Gnosjö och Anderstorp blev klar och invigdes under hösten. Vägen kompletterades också med en cykelväg. Bolagsstämman för Jönköpings länstrafik AB beslöt att utöka trafiken från sommaren 2010. Detta innebär att Gnosjö får bättre förbindelse med Jönköping vilket är viktigt då Jönköping har viktiga funktioner med länssjukhus, högskola, regionkontor m.m. Under 2009 har mycket arbete lagts på att förbättra kommunens ekonomi. Olika förslag har tagits fram på strukturella åtgärder som kan ge långsiktig positiv effekt. Mycket av detta arbete fortsätter under 2010. Kommunen har under året fått ett antal fina utmärkelser som stärker kommunens självkänsla: Årets integrationskommun. Tidningen Fokus pris gick för andra året i rad till Gnosjö Tredje pris i tävlingen Världens barn tack vare lokala entusiaster. Rättvisemärkt kommun, för att vi uppfyller Föreningen för Rättvisemärkts Kriterier. Omvärldsanalys Världskonjunkturen var under 2009 mycket svag och kan betecknas som Sveriges statsfinanser var dock starkare än andra EU-länder. Detta gav möjlighet att ge extra statsbidrag till kommunerna vilket var mycket välkommet. Kommunerna kunde då satsa extra på utsatta och angelägna områden som SFI-undervisning, försörjningsstöd och en särskild satsning för arbetslösa ungdomar. Näringslivsutveckling Gnosjö kommun är den kommun i landet som har högst andel sysselsatta i tillverkningsindustrin, ca 60 %. Industrin är hårt konkurrensutsatt och möter detta med automatisering. Dessutom läggs tillverkning i länder med låga produktionskostnader. Detta innebär att industrin kommer att minska antalet anställda i Gnosjö kommun. En överflyttning av arbetstillfällen från industri till handel (trading) syns redan. Gnosjö kommun har som mål att inspirera till nya näringar. Detta belyses under uppföljning av inriktningsmålen. I den rankning som Svensk Näringsliv gör får Gnosjö kommun mycket bra värden och hamnar på plats nr 24. Speciellt höga värden får Gnosjös tjänstemän och politiker när det gäller attityder till företagande och service. Platssiffra 8 av 290 är hedrande! Befolkningsutveckling Gnosjö kommun minskade sin befolkning med 122 personer till 9536 personer. 4
Inledning Flyttningsnettot var negativt med 135 förtida uttag är saker som tyder på att personer medan födelseöverskottet var 17 målet nåtts. personer. Enligt våra befolkningsprognoser kommer befolkningen att minska ytterligare då de stora årskullarna från början av 90-talet lämnar gymnasiet och fortsätter studier på högskolan. Mål att arbeta för ett effektivt resursutnyttjande. Under året har ägnats oerhört mycket tid åt ekonomiska problem. Fördjupade analyser och förslag till åtgärder har tagits fram. Jag bedömer att detta mål har nåtts. Uppföljning av inriktningsmål Kommunfullmäktige har antagit ett strategiskt styrdokument inför arbetet med budgeten. I styrdokumentet har åtta olika inriktningsmål fastställts. För 2009 fanns följande inriktningsmål: att vara en attraktiv arbetsgivare att arbeta för ett effektivt resursutnyttjande att välkomna alla oavsett ålder och ursprung till en aktiv och attraktiv kommun att Gnosjö kommun skall vara Sveriges bästa kommun för alla barnfamiljer att värna om och utveckla det livslånga lärandet att inspirera till nya näringsgrenar att vara aktiv i miljö- och klimatfrågor att arbeta för en väl utbyggd infrastruktur och kommunikationer Kommunens nämnder har sedan fastställt verksamhetsmål utifrån dessa inriktningsmål. Hur måluppfyllelse klarats framgår av respektive nämnds redogörelse. Utöver nämndernas redogörelse kan följande samlade bedömning göras: Mål att vara en attraktiv arbetsgivare Av den personalekonomiska redovisningen framgår att ohälsotalet fortsätter att minska, nu till det lägsta i landet? En fortsatt satsning på friskvård samt satsningen på pensionsförstärkning vid Mål att välkomna alla oavsett ålder och ursprung till en aktiv och attraktiv kommun Detta är ett mycket svårbedömt mål då det beror på hur mottagaren upplevt välkomnandet. Som framgår av nämndredovisningen har åtgärder gjorts för att nå målet. Med viss osäkerhet bedömer jag att vi klarat målet. Mål att Gnosjö kommun skall vara Sveriges bästa kommun för alla barnfamiljer. Ännu ett svårbedömt mål och mycket ifrågasatt. Målet har också ändrats till 2010 års budget. Min bedömning är att vi är en kommun med stora ambitioner men att vi inte klarat detta djärva mål. Mål att värna om och utveckla det livslånga lärandet. Gnosjö kommun gör förhållandevis stora satsningar på vuxenutbildning i olika former vilket också syns vid jämförelse av ekonomiska nyckeltal. Min bedömning är att vi klarar detta mål. Mål att inspirera till nya näringsgrenar. Här kan nämnas satsningar som drivkrafter för nya näringar och affärscoachprojektet. Bedömningen är att målet nåtts även om mycket ytterligare kan göras. Mål att vara aktiv i miljö- och klimatfrågor Under året har gjort stora insatser på energibesparing i kommunala fastigheter. Upphandling av miljövänliga fordon där upphandlingen av gasdrivet renhållningsfordon sticker ut. Jag bedömer att målet med tvekan har nåtts. 5
Inledning Mål att arbeta för en väl utbyggd infrastruktur och kommunikationer. Bedömer att detta mål klarats. Den nya vägen 604 samt satsningen på bättre bussförbindelser till Jönköping är framgångsfaktorer vid bedömning av detta måls uppfyllelse. Framtidsfrågor Vi behöver fortsätta arbetet med att få ekonomin i balans även om 2009 var ett bra år genom tillskott från staten. Här pågår arbeten inom bl.a. skolans område och fastighetsförvaltningen för kommunen och allmännyttan. Samarbete över kommungränserna är viktigt för Gnosjö kommun. Strävan att bredda näringslivet är mycket angeläget. Utveckling av nya näringar som turism stimuleras genom olika projekt. Lars-Göran Magnusson Kommunchef 6
Inledning Gnosjö kommuns organisation REVISORER Ordf. Markku Kauppinen (s) Minst 5 ledamöter KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordf. Sture Jonsson (m) 1:e v ordf. Ingemar Svensson (c) 2:e v ordf. Eva Åström (s) VALBEREDNING Ordf. Inga-Lill Andersson Hjelm (s) 5 ledamöter KANSLIAVDELNINGEN Kommunchef Lars-Göran Magnusson EKONOMIAVDELNINGEN Ekonomichef Gunilla Folkesson PERSONALAVDELNINGEN Personalchef Stefan Nilsson KOMMUNSTYRELSEN SAMT RÄDDNINGSNÄMND Ordf. LarsÅke Magnusson (kd) 1:e v ordf. Mikael Palmgren (m) 2:e v ordf. Inga-Lill Andersson-Hjelm (s) 11 Ledamöter TEKNISKA AVDELNINGEN Teknisk chef Lennart Hermansson RÄDDNINGSTJÄNSTEN Räddningschef Arne Svärm MILJÖ- O BYGGNÄMNDEN Ordf. Ingemar Svensson (c) 1.e v ordf. Ingemar Nyström (m) 2.e v ordf Kennet Josefsson (s) KULTUR- O FRITIDSNÄMNDEN Ordf. Rolf Davidsson (m) 1.e v ordf Reine Engwall (kd) 2.e v ordf Stig Axelsson (s) MILJÖ O BYGGKONTOR Miljö/byggchef Carl-Gustaf Axelsson KULTUR/FRITIDSKONTOR Kultur/fritidschef Arne Annerhult BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Ordf. Lise-Märith Svensson (kd) 1.e v ordf. Lisbeth Johansson (c) 2.e v ordf Markus Kauppinen (s) SOCIALNÄMNDEN Ordf. Bertil Nilsson (m) 1.e v ordf. Björn Jonasson (kd) 2.e v ordf Birgitta Olsson-Johansson (s) SKOLKONTORET Skolchef Gunnar Crona SOCIALKONTORET Socialchef Bengt Andersson ÖVERFÖRMYNDARE Ann-Carin Jonsson VALNÄMNDEN Ordf. Gunilla Ljungqvist (kd) v ordf. Ing-Britt Pettersson (s) Ledamöterna är fördelade enligt följande: Kommunfullmäktige: 10 (s), 8 (kd), 8 (m), 5 (c), 2 (fp), 1 (mv), 1 (sd, tom) Kommunstyrelsen samt räddningsnämnd: 2 (kd), 3 (s), 3 (m), 2 (c), 1 (fp) Miljö och byggnämnd: 3 (kd), 3 (s), 2 (m), 1 (c) Kultur och fritidsnämnd: 3 (m), 3 (s), 2 (kd), 1 (c) Barn- och utbildningsnämnden: 3 (kd), 3 (s), 3 (m), 2 (c) Socialnämnden: 3 (kd), 3 (s), 3 (m), 1 (c), 1 (fp) Valnämnd: 2 (s), 2 (kd), 1 (m), 1 (c), 1 (opol) Adress: Gnosjö Kommun, 335 80 GNOSJÖ, tfn: 0370-33 10 00, fax 0370-33 10 20, e-post: kommun@gnosjo.se, orgnr: 212000-0506 7
Inledning Gnosjö kommun en översikt Antal invånare 31/12 respektive år År 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Inv 9 776 9 822 9 832 10 023 10 014 10 140 10 355 10 266 10 280 10 191 9 997 9 926 9 810 9 753 9 598 9 657 2008 9 658 2009 9 536 Befolkningsutveckling 2009 Hela kommunen Inflyttade 339 Utflyttade 474 Justering 4 Födda 103 Döda 86 Befolkningsminskning 122 149 personer (2,4 %), motsvarande siffra för länet var 2,5 % och för riket 2,7 %. När det gäller ungdomsarbetslösheten var 43 personer öppet arbetslösa (5,0 %), motsvarande siffra för länet 4,6 % och för riket 5,1 %. Mandatfördelning i fullmäktige Mandat Kvinnor Män Socialdemokraterna 10 5 5 Moderaterna 8 3 5 Kristdemokraterna 8 4 4 Centerpartiet 5 1 4 Folkpartiet 2 1 1 Vänsterlistan i Gnosjö 1 1 Sverigedemokraterna 1 tom plats Summa 35 14 20 Utdebitering per skattekrona Församling Gnosjö Kävsjö Kulltorp Källeryd Åsenhöga 34,08 kr 34,47 kr 34,45 kr 34,47 kr 34,47 kr Den kommunala debiteringen är 22,13 kr Den landstingskommunala debiteringen är 10,67 kr. Dessa belopp ingår i ovanstående totala utdebitering. Förändring per församling 2008 2009 Förändr Källeryd 547 551 4 Åsenhöga 841 851 10 Kävsjö 2185 2118-67 Kulltorp 1205 1190-15 Gnosjö 4880 4826-54 Arbetslösa Vid årsskiftet var antalet öppet arbetslösa i Gnosjö kommun 366 personer (5,9 %) vilket är högre än både länet (4,3%) och riket (4,3%). Antal sökande i program var 8
Inledning Tio år i sammandrag 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Antal inv 31/12 10280 10191 9 997 9 926 9 810 9753 9598 9657 9 658 9 536 Skatteintäkt mkr 293,9 316,0 332,1 349,8 352,3 366,4 380,5 395,1 414,8 431,8 Kommunal utdeb %* 19,83 20,23 20,23 21,11 21,28 21,28 21,28 21,28 21,28 22,13 Resultaträkning Verksamhetens netto- 273,5 301,6 320,7 341,5 349,4 370,0 370,5 394,0 416,0 417,4 kostnad mkr Årets resultat 15,9 10,7 7,8 4,9 0,3-6,4 6,5-2,0-4,3 11,8 Balansräkning Långfr skulder mkr 128,7 110,9 108,4 115,3 123,1 132,5 139,1 108,0 98,0 98,0 Anläggningstillg mkr 383,3 385,6 395,3 405,4 413,6 416,8 420,4 415,5 419,6 415,0 Finansiella nyckeltal Nettokostnad i % av 93,1 95,5 96,6 97,6 99,2 101,0 97,4 99,7 100,3 96,7 skatteintäkter Soliditet i % 56,6 60,3 61,9 60,0 57,2 56,3 55,2 55,3 56,4 54,0 Som en följd av förändrad redovisningsprincip avseende avsättning till framtida återtäckning av Gynnås sopstation så har soliditeten sjunkit med 2,2 procentenheter 2004. 9
Inledning Var kommer pengarna ifrån 12% 6% Kommunalskatt 82% Avgifter, hyror och ersättningar Statsbidrag Vad används pengarna till 6% 11% 5% 1% 5% räntor material personal tjänster 8% 1% 63% frakt fastigs och div kostn bidrag, avgifer köp av verksamhet avskrivningar 10
Förvaltningsberättelse Vision och övergripande mål Vision Gnosjö, kommunen med Gnosjöandans mångfald, närhet, samhörighet, delaktighet och samverkan livskvalitet för alla Med mångfald avses Gnosjö kommun ska vara en kommun med samma möjligheter för alla. Alla som bor i Gnosjö kommun ska respekteras som individer och ingen grupp ska ställas åt sidan eller diskrimineras. Även näringslivet samt kommunens utbud av tjänster skall präglas av en mångfald. Med närhet avses Gnosjö kommun skall vara en trygg och säker kommun där invånarna känner närhet till varandra och har nära till den offentliga servicen. Kommunala beslut fattas så nära medborgaren som möjligt. Kommunen skall verka för förbättrade kommunikationer inom och utanför kommunens gränser. Med samhörighet avses I Gnosjö kommun känner invånarna gemenskap mellan varandra, oavsett bostadsort, och man är stolta över kommunens historia och över Gnosjöandan. Kommuninvånarna är våra bästa ambassadörer. Med delaktighet avses Gnosjö kommun skall vara en levande demokrati där kommuninvånarna ges möjlighet att både direkt och indirekt delta i och påverka beslut om gemensamma frågor, samt få veta hur olika förslag påverkar deras vardag, deras livsvillkor och den framtid de kan överskåda. Med samverkan avses I Gnosjö kommun samverkar kommunen med näringslivet, invånarna samt andra myndigheter för bästa framtida utveckling. Kommunen samverkar också med andra kommuner och organisationer inom och utanför länets gränser, samt mellan de egna nämnderna för en ökad effektivitet. Inriktningsmål att vara en attraktiv arbetsgivare att arbeta för ett effektivt resursutnyttjande att välkomna alla oavsett ålder och ursprung till en aktiv och attraktiv kommun att Gnosjö kommun skall vara en av Sveriges bästa kommuner för alla barnfamiljer att värna om och utveckla det livslånga lärandet att inspirera till nya näringsgrenar att vara aktiv i miljö- och klimatfrågor att arbeta för en väl utbyggd infrastruktur och kommunikationer För varje avdelning/nämnd har sedan formulerats verksamhetsmål som visar på vilket sätt inriktningsmålen verkställs Finansiella mål 1. Förändring av eget kapital skall vara positivt och uppgå till lägst 2 % av skatteintäkterna. 2. Soliditeten, inkl pensionsskuld, skall ej vara lägre än 58 %. (Inkluderar endast den del av pensionsskulden som ingår i balansräkningen) 11
Förvaltningsberättelse överskottet till 2,1 mkr, utfallet blev +1,2 Årets resultat mkr. Slutligen blev det, istället för ett litet överskott, ett underskott på 0,4 mkr för miljö- och byggnämnden som i förhållande till sin ram gjorde det största underskottet. Årets resultat är en förändring av eget kapital uppgående till +11,8 mkr. Enligt den av fullmäktige, 2008-11-27, beslutade budgeten skulle förändringen av eget kapital uppgå till 9,4 mkr, vilket är något över nivån för det finansiella målet 2009. Det finansiella målet för förändring av eget kapital är 2 % av skatteintäkterna vilket innebär 8,8 mkr och det kan konstateras att målet har uppnåtts med god marginal. Nämndernas budgetavvikelser mkr 2008 2009 Nettoomslutn Kommunstyrelsen -1,2 1,6 70,0 KS gemensamt -4,3-4,9 8,4 Kansliavdelning 0,8 2,1 10,0 Personalavdelning -0,2 3,5 7,0 Ekonomiavdelning 0,9 0,4 17,3 Teknisk avdelning 1,8 0,4 18,4 Räddningsnämnd -0,2 0,1 8,9 Kultur- och 0,3 0,2 17,3 fritidsnämnd Barn- och utbildn 1,8 1,2 218,2 nämnd Socialnämnd -9,7-3,2 129,8 Miljö- och --0,3-0,4 3,9 byggnämnd Revision 0,0 0,0 0,6 Totalt -9,1-0,6 439,8 Nämndernas budgetavvikelse avser skillnaden mellan redovisade och budgeterade belopp. Nämndernas verksamheter har en omslutning på totalt 439,8 mkr vilket är en ökning i förhållande till 2008 med 6,7 mkr (+1,5 %). På grund av starka signaler om en sämre ekonomi för kommunen togs beslut om ett sparbeting på 1 % för verksamheterna. Hade samtliga verksamheter klarat sina sparbeting hade resultatet varit 5,7 mkr bättre. Socialnämnden skulle leverera ett överskott på 1,2 mkr, resultatet blev ett underskott på 3,2 mkr. För barn- och utbildningsnämnden uppgick det beslutade De två största problemen kommunen har är dels försörjningsstödet som ökat kraftigt, dels barn- och utbildningsnämndens svårigheter att minska sin organisation i paritet med minskade elevkullar. När det gäller försörjningsstödet så kan man se en ökning i hela landet och dessa kostnader kommer sannolikt att minska i takt med att konjunkturerna vänder. Dock tror man på en mycket långsam återhämtning och att det dröjer fram till 2015 innan antalet arbetade timmar i landet är uppe i samma nivå som 2008. Att organisationsförändringar inom barn- och utbildningsnämnden inte genomförts beror på avsaknad av politiska strategiska beslut. Skatteintäkterna har, beroende på lågkonjunkturen, blivit lägre än budget. Pensionskostnaderna är högre än budget. Att det totala resultatet trots ovanstående har blivit bra beror på att avgiften till bl a avtalsgruppsjukförsäkringen sattes ned från 4,3 mkr till 0, att vi haft en del personal under 26 år och som vi därför betalar lägre sociala avgifter för samt en återbetalning av medlemsavgift från Sveriges kommuner och landsting som gav 0,5 mkr. När budgeten gjordes våren 2008 var vi fortfarande inne i en högkonjunktur och bedömningen av utfallet av 2009 års lönerevision var betydligt högre än utfallet (ca 2 mkr) vilket också bidraget till det goda resultatet. Slutligen är det så att kommunens intäkter är betydligt högre än budgeterat (12,8 mkr) vilket då väl har kompenserat att även kostnaderna är högre än budget (7,5 mkr). Om man då tar i beaktande att delar av de höga intäkterna är projektmedel eller annat av engångskaraktär så är detta bekymmersamt. 12
Förvaltningsberättelse Mer detaljerad information finns under avdelningarna/nämndernas verksamhetsberättelser. Avstämning mot balanskravet I kommunallagens 8 kap om ekonomisk förvaltning anges att kommuner skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet Detta kan definieras som balans mellan resultaträkningens kostnader och intäkter. Justering kan ske om synnerliga skäl föreligger att inte reglera ett negativt resultat. Huvudregeln är annars att eventuella underskott skall återföras under de närmast följande tre åren. mkr År 2006 2007 2008 2009 Resultat 6,5-2,0-4,3 11,8 Justering +3,2 +8,1 +4,7 +4,8 Resultat inkl just +9,7 +6,1 +0,4 16,6 2006 års justering avser aktieägartillskott på 3,2 mkr till Fastighets AB Järnbäraren. 2007 års justering avser aktieägartillskott till Fastighets AB Järnbäraren på 2,2 mkr, omstrukturerningskostnader för Fastighets AB Järnbäraren på 3,3 mkr i form av köp av rivningsfastighet samt avsättning till kultursatsningar på 2,6 mkr. För 2008 avser justeringen omstruktureringskostnader för Fastighets AB Järnbäraren där 4,5 mkr är kostnader för skillnaden mellan bokfört värde och försäljningsintäkt för Furuhall. Resterande 0,2 mkr avser skillnad mellan bokfört värde och försäljningsintäkt för fastigheten 1:153 i Nissafors. Justeringen 2009 avser omstruktureringskostnader i form av pensionserbjudande till viss personal på 4,6 mkr, 0,2 mkr avser aktieägartillskott till Fastighets AB Järnbärarens bokslut för 2008. 13
Förvaltningsberättelse kapitalet på 2 % av skatteintäkterna dvs 8,8 Finansiell analys mkr. Det kan konstateras att resultatet för 2009 ligger över denna nivå. Den finansiella analysens uppgift är att klarlägga om kommunen har en god ekonomisk hushållning sett ur det finansiella perspektivet. Den finansiella analysen delas upp i fyra olika grupper: Avstämning beslutat lägsta resultat balanskravsjusterat utfall mkr 2007 2008 2009 Beslutad res.nivå 9,8 10,0 8,7 Utfall +6,1 +0,4 16,6 Långsiktig kapacitet. En analys om hur kommunen, med dagens ekonomi som utgångspunkt, klarar framtida påfrestningar. Kortfristig kapacitet. En analys av nuvarande ekonomiska ställning. Vilka finansiella risker tar kommunen? En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Den sista delen i den finansiella analysen är kontroll. En god ekonomi hänger oftast samman med en god kontroll och här analyseras följsamhet mot budget mm. Långsiktig kapacitet För att upprätthålla kapaciteten på lång sikt måste intäkterna överstiga kostnaderna. Detta är uttryckt i kommunallagen i form av det s k balanskravet. Balanskravet innebär att kommunens resultat måste överstiga noll vilket är den lägsta godtagbara nivån för kommunens resultat på kort sikt. På lång sikt räcker inte ett nollresultat för att bevara den långsiktiga kapaciteten. Gnosjö kommunfullmäktige har beslutat om en nivå för kommunens resultat som säkrar framtida kostnadsökningar avseende pensioner, äldreomsorgsutbyggnaden, värdesäkring av det egna kapitalet samt nämndernas resultatdisponeringar. Denna nivå är för 2009 en förändring av det egna Under de tre senaste åren är det endast 2009 som lägstanivån har uppnåtts. Kostnads/intäktsutveckling Ett sätt att analysera förhållandet mellan kostnader och intäkter är att analysera hur stor andel olika typer av återkommande löpande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. mkr 2007 2008 2009 Intäkter 95,8 91,4 95,2 Kostnader 464,4 482,8 487,6 Skatteinteäkter 350,3 357,2 368,1 Gen statsbidrag 44,8 57,6 63,7 Finansnetto -3,1-3,1-2,4 Avskrivningar 25,4 24,6 25,2 Nettokostn andel av skatteint 99,7% 100,3 96,7 Kostnader Personalkostnaderna för 2009 uppgår till 329,2 mkr. Motsvarande kostnader för 2008 var 324,5 mkr. Kostnadsökningen uppgår till 1,4 % vilket är lägre än det som lönerevisionen ger. Övriga kostnader har ökat med 3,1 %. Skatteintäkter Skatteintäkterna ökade med ca 20 mkr mellan 2007 och 2008. Mellan 2008 och 2009 ökade skatteintäkterna med ca 17 mkr varav en skattehöjning på 85 öre som gav ca 14 mkr. Vi ser tydligt att lågkonjunkturen har påverkat kommunens skatteintäkter på ett negativt sätt. Utifrån 14
Förvaltningsberättelse ett långsiktigt perspektiv har kommunen ett stort problem att handskas med då man i Nettoinvesteringar princip uttömt möjligheterna att förstärka 35 30,9 29,2 30 25,7 inkomstsidan eftersom kommunen har 25 20,8 19,2 länets högsta skattesats. Kostnadssidan 20 ligger fortfarande för högt för att ett långsiktigt 15 hållbart resultat skall klaras i fram- 10 5 tiden. Man får inte förblindas av 2009 års 0 goda resultat då det till stor del beror på 2005 2006 2007 2008 2009 händelser av engångskaraktär. År Finansnettot Finansnettot var avsevärt lägre än budget och beror på det låga ränteläget. Framgent påverkas naturligtvis finansnettot av att kommunen, som planerats, förmår halvera låneskulden till 2026. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgick för 2009 till 96,7 %. Detta är ett bra resultat. Värdet bör under år med högkonjunktur inte överstiga 98 %. Gnosjö kommun har under en 10 årsperiod haft fyra år där värdet varit för högt 99,2 %, 101,0 %, 99,7 % och 100,3 %. Det är angeläget med en större stabilitet i detta nyckeltal. Mellan 2008 och 2009 ökade nettodriftkostnaderna med 0,4 % medan skatteintäkterna ökade med 4,0 %. Då ska man ha i åtanke att merparten av skatteintäktsökningen beror på en skattehöjning. Det är långsiktigt mycket viktigt att den procentuella ökningen av nettodriftkostnaderna är lägre än den procentuella ökningen av skatteintäkterna vilket på grund av skattehöjningen varit fallet under 2009. Åtgärder måste dock vidtas för att det även i fortsättningen skall vara en bra relation i dessa ökningstal. Nettoinvesteringar 2009 års nettoinvesteringar uppgick till 19,2 mkr. Mkr År 2007 var första gången på flera år som nettoinvesteringarna var lägre än avskrivningarna. Då investeringsnivån, i ett långsiktigt perspektiv, varit för hög innebär 2007 års nivå en minskad belastning på ekonomin. För 2008 var dock förhållandet det motsatta igen även om differensen inte var stor. År 2009 var återigen investeringsnivån lägre än avskrivningarna vilket ger en minskad belastning på ekonomin. mkr 2007 2008 2009 Investeringsnivån 20,8 25,7 19,2 Avskrivningar 25,4 24,6 25,2 Invest i % av avskrivn 82 104 76,2 Soliditeten Målet för soliditeten 2009 var ett lägsta värde på 58,0 %. Utfallet blev 54,0 % dvs 4,0 procentenheter lägre än fastställt mål. Det finns inga normer för hur stor soliditeten skall vara i en kommun. Det är dock viktigt för en kommun att bestämma vilken soliditet som är rimlig och hur den skall utvecklas. % 60,0 58,0 56,0 54,0 52,0 50,0 Soliditet 2005 2006 2007 2008 2009 Mål enligt budget År Enligt årsredovisning 15
Förvaltningsberättelse Det kan konstateras att kommunen från För att åstadkomma en hållbar utveckling 2004 och framåt inte under något år på lång sikt räcker det inte med att enskilda uppnått soliditetsmålet. Denna försämring år har ett bra resultat, det krävs en betydligt av soliditeten är en produkt av försämrat stabilare resultatutveckling. resultat och en för hög investeringsnivå. År 2006 ökades nettoupplåningen med 5 mkr mkr och en förändring av redovisningsprinciper genomfördes avseende vägföreningarna. Årets resultat Soliditeten för 2008 var 56,4 %, 15 11,8 och för 2009 var den 54,0 %. Skuldsättning % 2007 2008 2009 Total skuldsättningsgrad 45 44 46 varav avsättningar 5 6 5 varav kortfristiga skulder 17 17 21 varav långa skulder 23 21 20 Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Den totala skuldsättningen har ökat något under perioden 2007 till 2009 och det är de kortfristiga skulderna som ökat De långfristiga skulderna har dock minskat från 108,0 mkr 2007 till 98,0 mkr 2009 vilket ligger i linje med den långsiktiga målsättningen att halvera låneskulden till 2026. Under våren 2010 kommer ytterligare lån att amorteras då likviditeten är god. Syftet med upplåningen utgör grunden för kommunens definition av långfristig och kortfristig låneskuld. Är syftet med upplåningen att finansiera kommunens anläggningstillgångar betecknar kommunen upplåningen som långfristig. Årets resultat Det kan konstateras att resultatutvecklingen för kommunen är ojämn. Ett bra riktmärke för förändringen av det egna kapitalet är att det bör uppgå till 2 % av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. För 2009 innebär det 8,8 mkr vilket är lägre än årets resultat. Mkr 10 5 0-5 -10 6,5 2005 2006 2007-2,0 2008 2009-4,3-6,4 Kortfristig kapacitet Likviditet Likviditeten anger betalningsförmågan på kort sikt. Likvida medel binds i själva betalningssystemet och behövs för att utjämna tidsskillnader mellan in- och utbetalningar. Likviditeten kan också ge en viss säkerhet vid oväntade händelser. Vid årets utgång uppgick likvida medel till 56,9 mkr, genomsnittet under året har varit 27,3 mkr. Jämfört med 2008 har likviditeten ökat med 37,7 mkr. Främsta orsaken till ökningen är stora inbetalningar i december Det är inget självändamål med en hög likviditet, särskilt om det samtidigt sker en upplåning. % Likvida medel och dess andel av externa kostnader 31/12 År 2007 2008 2009 7,6 4,0 11,7 Eftersom kommunen har målsättningen att halvera låneskulden så kommer likviditeten att hållas så låg som möjligt. Den finansiella beredskapen bedöms vara tillfredsställande. Några risker på kort sikt 16
Förvaltningsberättelse föreligger inte i dagsläget bl a. genom att kommunen genom koncernkontot kan mkr utnyttja en checkkredit på 20 mkr (ej utnyttjad i dagsläget). Risk kontroll Ränterisk % Lån med räntebindn tid: 2007 2008 2009 rörlig 26 3 24 0-1 år 9 20 26 1-5 år 65 77 51 6-10 år 0 0 0 11 år el längre 0 0 0 % Lån förfaller till betaln: 2007 2008 2009 Andel om 0-1 år 9 20 39 Andel om 1-5 år 91 80 61 Andel efter 5 år 0 0 0 Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån. Av ovanstående tabeller framgår att kommunens lån inte är räntekänsliga på kort sikt i och med att en mindre del är rörliga. Den rörliga andelen är 24 %. Tidsplanen för när lånen skall slutbetalas läggs ut över tiden för att lånen inte skall förfalla samtidigt och för att kommunen därmed inte skall utsättas för risken att drabbas av en hög ränta för en stor del av lånen. Denna risk fördelas nu på fler år. 2007 2008 2009 Borgensåtagande 185,7 158,3 158,7 varav förlustansvar egna 0,2 0,1 0,1 hem varav dotterbolag 185,5 158,2 158,6 Borgensåtagandena för egna hem och småhus utgör 40 % av den utestående skulden vid förlusttillfället. Vid årsskiftet uppgick detta åtagande till 0,1 mkr. Borgensåtagandena för dotterbolagen fördelas enligt följande: Fastighets AB Järnbäraren 156,5 mkr Stiftelsen Isabergstoppen 2,1 mkr Förlustrisken, vad gäller åtagandet gentemot Fastighets AB Järnbäraren, kan trots det stora beloppet anses vara mycket låg. Avseende förlustansvaret för lån till egnahem föreligger en liten risk på grund av det låga beloppet. Inga borgenskostnader har förekommit under perioden 2005 2009. Läs mer om borgensåtaganden under not 23. För 2009 är andelen lån med kreditförfall om 0-1 år 39 % 2007 2008 2009 Genomsnittlig ränta 3,93 3,85 3,49 Kommunen tar ingen valutarisk då kommunen inte har några utlandslån. Borgensåtagande Kommunen beslutade 2009 att sänka det totala borgensåtagandet för Fastighets AB Järnbäraren till 165 mkr. Vid bokslutstillfället var 156,5 mkr utnyttjat. I övrigt tecknades inga nya borgensåtaganden. Budgetföljsamhet i verksamheten Avvikelsen för verksamhetens nettokostnad mellan redovisning och budget är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen skall ligga så nära noll som möjligt. Ju större de negativa eller positiva avvikelserna är, desto sämre budgetföljsamhet har verksamheten. % 2007 2008 2009 Budgetföljsamhet -1,5-1,7 1,7 17
För att kunna jämföra länets kommuners ekonomiska ställning har det under åren 1996 2008 gjorts en gemensam ekono- Förvaltningsberättelse Följsamheten för 2009 är 1,7 %. Då ingår misk analys för länets samtliga kommuner. Analysens uppgift är att spegla ej budgeterade omstruktureringskostnader i form av pensionskostnader. starka och svaga sidor hos den granskade kommunen i förhållande till övriga kommuner i Sammanfattning länet. Den ekonomiska utvecklingen för Gnosjö kommun är inte tillfredsställande. Enstaka år med dåligt resultat innebär på sikt inget problem liksom att enstaka år med ett gott resultat inte hjälper upp situationen på lång sikt. När det blir flera år med svaga resultat så är det en varningssignal. Om man ser till resultatutvecklingen de senaste 10 åren så kan man konstatera att resultaten för åren 2000 2002 är tillfredsställande. Från 2003 och fram till 2008 är resultatutvecklingen betydligt svagare och tre av dessa år har negativa resultat. Slutligen då 2009 med ett gott resultat Konjunkturen har de senaste åren t o m 2008 varit gynnsam för ekonomin men trots detta har resultaten för Gnosjö kommun inte varit goda med undantag för 2006. Under hösten 2008 har vi sett en snabb nedgång av konjunkturen vilket för med sig en sämre skatteunderlagsutveckling och därmed en lägre skatteintäktsutveckling. Detta påverkade även 2008 då skatteintäkterna blev 4,7 mkr lägre än budget. För 2009 har resultatet trots lågkonjunktur blivit bra då förstärkningar av engångskaraktär erhållits. Kommunen kommer sannolikt att klara även 2010 på grund av det konjunkturstöd staten beviljat. För 2011 är det dock dystrare och kommunen går mot ett svagt resultat utan marginaler och detta är under förutsättning att de sparbeting som åligger verksamheterna kan verkställas. Några signaler om förstärkning från staten har inte kommit och rekommendationen från Sveriges kommuner och landsting är att agera utifrån det vi vet i nuläget. Av denna analys framgår av nedanstående polärdiagram att Gnosjö kommuns poäng i den finansiella profilen mellan 2006 och 2008 försvagades för två av fyra perspektiv. Det var kontroll och kortsiktig handlingsberedskap. De två övriga, långsiktig handlingsberedskap och riskförhållande, låg på oförändrade poäng om 2006 och 2008 jämförs. Gnosjö kommun 2006 Gnosjö kommun 2008 Det är alltid önskvärt ur ett planeringsperspektiv att ha en god framförhållning. Vi kan dock konstatera att verkligheten går åt rakt motsatt håll där stora svängningar i skatteintäkter kommer med kort varsel likväl som krav på förändringar i kommunens verksamheter. Det allra viktigaste i en sådan situation är att ha goda marginaler så att verksamheterna kan få arbetsro och få möjlighet att 18
Förvaltningsberättelse arbeta med utveckling istället för ständiga sparbeting. För detta krävs strategiska beslut. Gnosjö den 30 mars 2010 Gunilla Folkesson Ekonomichef 19
Förvaltningsberättelse Driftsredovisning tkr Redovisning 2007 Redovisning 2008 Redovisning 2009 Budget 2009 Avvikelse/ resultat Kommunstyrelse 10 Kommunstyrelsen gemensamt -6 962,6-7 858,6-8 552,8-3 672,6-4 680,2 11 Kansliavdelningen -10 104,1-11 267,1-10 030,8-12 131,9 2 100,5 12 Personalavdelningen -6 517,2-7 215,6-6 950,7-10 485,4 3 534,8 13 Ekonomiavdelningen -15 788,9-16 315,1-17 346,3-17 746,4 400,1 14 Tekniska avdelningen -17 583,2-17 756,8-18 453,8-18 794,3 340,5 15 Revision -566,0-597,0-606,5-608,4 1,9 19 Räddningstjänst -8 920,2-9 190,8-8 880,7-8 962,8 82,1 Totalt kommunstyrelsen -66 442,2-70 201,0-70 621,6-72 401,2 1 779,7 Miljö- och byggnämnden 31 Miljö- och byggförvaltningen -4 395,1-4 092,2-4 713,4-4 010,8-702,6 32, 34 Planarbeten -189,3 2,8-17,2-176,0 158,8 33 Trafiknämnd -18,5-63,2-58,0-35,0-23,0 35 Miljö- och hälsoskydd 565,8 423,0-861,8-654,2 207,5 Totalt miljö- och byggnämnden -4 037,1-3 729,6-3 926,9-3 567,6-359,3 Kultur- och fritidsnämnden 40 Kultur- och fritidsnämnd -116,0-129,1-109,5-121,5 12,0 41 Kulturverksamhet -5 952,1-5 975,5-5 973,0-6 123,9 150,9 42 Fritidsverksamhet -10 450,6-10 781,6-11 189,6-11 273,2 83,6 Totalt kultur- och fritidsnämnden -16 518,7-16 886,2-17 272,1-17 518,6 246,5 Barn- och utbildningsnämnden 60 Gemensam administration -4 258,5-4 878,3-5 746,5-6 399,0 652,5 61-63 Grundskola -103 756,4-105 719,9-110 444,9-112 060,4 1 615,5 64 GKC -56 165,9-56 017,7-58 420,8-56 517,3-1 903,5 65 Barnomsorg -42 411,6-46 044,8-41 816,0-42 656,6 840,6 66 Musikskola -1 624,0-1 707,5-1 716,6-1 691,5-25,1 Totalt barn- och utbildningsnämnden -208 216,4-214 368,2-218 144,8-219 324,8 1 180,0 Socialnämnden 71 Socialförvaltningen -3 685,1-3 691,5-3 210,6-3 065,6-145,0 73 Individ- och familjeomsorg -19 398,6-21 034,0-24 543,3-20 568,1-3 975,2 75 Särskilda boenden -80 716,3-82 613,9-46 971,1-49 222,6 2 251,4 76 Särskilda omsorgerna -12 349,6-14 704,7-20 879,9-20 191,7-688,2 77 Psykiatri -4 344,6-5 747,2-4 874,1-4 732,4-141,7 78 Hemtjänsten* -29 337,2-28 824,3-512,9 Totalt socialnämnden -120 494,2-127 791,3-129 816,2-126 604,7-3 211,6 Finansförvaltningen 413 697,0 428 722,8 451 766,9 448 184,0 3 582,9 Årets resultat -2 011,6-4 253,5 11 785,4 8 767,2 3 218,2 * Ingick tidigare under ansvar 75 20
Förvaltningsberättelse Investeringsredovisning tkr 2007 2008 2009 Kommunstyrelsen gemensamt Fastighetsköp 1 036,7 Arkiv kommunhus 92,1 Övriga investeringar 6,4 12,0 Personalavdelningen Nytt personaladministrativt system 1 285,1 Träningsredskap 55,0 Ekonomiavdelningen Debiteringssystem för VA o renhållning 412,2 10,6 IT-investeringar 980,5 846,6 575,5 Tekniska avdelningen Ombyggnad skolkontor 1 492,2 3 688,7 Ombyggnad Nissafors skola 1 902,4 459,4 Ombyggnad Hellmansgatan 703,2 83,0 Ny förskola Töllstorp 347,6 Bostadsområde Vinkåsen 1 000,7 934,1 GC-vägar 772,0 Banområdet Gnosjö 41,7 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder 67,4 Larmskydd 648,9 232,8 513,9 Idrottshall Hillerstorp 500,1 Tillbyggnad Hillerstorps skola 3 431,0 2 340,2 284,3 Ventilation Hillerstorps skola 1 507,2-371,1 Ventilation och belysning Bäckaskolan 1 863,9-513,4 Inventarier och fordon 884,9 159,8 560,6 Div fastighetsinvesteringar 533,7 2 179,5 1 030,4 Ny- och ombyggnad av serviser 895,4 Energiinvesteringar 379,9-74,1 Tomt/markförsäljning -1 025,1-432,2 Gator, mark och markanläggningar 722,9 1 329,0 2 071,2 Om- och utbyggnad av gatljus 165,8 247,0 Busshållplatser 277,2 Avfallsanläggningar 59,9 168,4 28,9 VA-investeringar 1 467,8 3 736,7 1 431,4 Kompletterande arbeten 608,0 Räddningstjänst Inventarier 36,4 279,3 Miljö- och byggnämnden Detaljplaner 209,3 170,0 61,9 Inventarier 139,7 99,8 115,9 Kultur- och fritidsnämnden Töllstorpshallen 3 291,1 437,9 Badvattenrening 258,6 2 800,0 470,6 Energieffektivisering Töllstorp 431,6-131,1 21
Förvaltningsberättelse Investeringsredovisning forts tkr 2007 2008 2009 Renovering bio/teatersalong 446,9 295,8 2,6 Töllstorps industrimuseum 25,0 Book-it system 24,8 Konstinköp 9,3 IT-investeringar 181,9 14,3 52,6 Transportmedel 302,5 Övriga investeringar 307,8 334,1 237,3 Barn- och utbildningsnämnden Kunskapscentrum 1 019,6 778,7 480,3 Modellverkstad 96,2 Musikskolan 44,3 85,3 51,0 IT-investeringar 486,2 438,1 731,2 Arbetsmiljöförbättringar 101,8 100,1 87,6 Inventarier nytt skolkontor 606,5 Övriga investeringar 1 121,4 941,0 1 019,5 Socialnämnden IT-investeringar moduler och servrar 120,0 288,2 Inventarier till socialkontoret 53,9 187,9 Inventarier till äldre- och handikappomsorgen 172,3 137,2 170,7 Inventarier till särskilda omsorgerna 26,6 25,7 72,5 Nyckelhanteringssystem 671,4 Investeringar totalt 20 791,0 25 673,0 19 207,0 22
Förvaltningsberättelse Personalekonomisk redovisning Gnosjö kommun har totalt 871 anställda, vilket omfattar både tillsvidare- och visstidsanställda. Under 2009 var antalet årsarbetare ca 759 personer. Antalet utbetalningar i form av löner och ersättningar till anställda och förtroendevalda utgjorde ca 1200 st/mån under året. Anställda tillsvidare- resp. visstidsanställning per förvaltning Förvaltning Tillsv Visstid Kommunstyrelsen 96 12 Miljö- & Byggförv 12 0 Kultur- & Fritidsförv 29 2 Barn- & Utbildningsförv 374 68 Socialförvaltningen 238 40 Summa 749 122 Antal anställda kvinnor/män fördelat på tillsvidareoch visstidsanställning Kvinnor Män Tillsvidare 620 129 Visstid 111 11 Summa 731 140 Totalt antal anställda samt årsarbetare per förvaltning Förvaltning Totalt anst Årsarbetare Kommunstyrelsen 108 95,6 Miljö- & Bygg 12 9,8 Kultur- & Fritidsförv 31 24,8 Barn- & Utbildningsförv 442 394,5 Socialförvaltningen 278 234,7 Summa 871 759,4 Vi är 17 medarbetare mindre i år jämfört med förra året. Vi har under året erbjudit pensionsförstärkning vilket accepterades av 12 personer. Dessa personer gick i pension mellan september och december i år. Övriga avslutade anställningar under året är naturliga avgångar, egna val eller annan avgångsorsak. Vi har 731 anställda kvinnor vilket motsvarar ca 84 % av totalt antal anställda. Vi har 140 anställda män vilket motsvarar 16 % av totalt antal anställda. De stora grupperna av anställda finns i två av våra största förvaltningar, inom omsorgen och i skolan. Det är även i dessa förvaltningar de flesta visstidsanställda finns. Totalt antal anställda fördelade i % per förvaltning Antal Förvaltning anställda % Kommunstyrelsen 108 12,4 Miljö-& Byggförv 12 1,4 Kultur-& Fritidsförv 31 3,5 Barn-& Utbildningsförv 442 50,7 Socialförvaltningen 278 32,0 Summa 871 De två största förvaltningarna, socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen, sysselsätter ca 80 % av alla anställda. Resten av de anställda är fördelade på de mindre förvaltningarna samt kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen består av Tekniska avdelningen, Personalavdelningen, Ekonomi/IT-avdelningen, Kansliavdelningen samt Räddningstjänsten. Fördelning mellan hel- resp. deltidsanställda uppdelat på kvinnor/män Kvinnor Män Heltid 353 119 Deltid 378 21 Summa 731 140 Männen har i högre omfattning heltidstjänster än kvinnorna. Ca 52 % av alla kvinnor är deltidsanställda i Gnosjö kommun. Motsvarande siffra för männen är 15 %. Socialförvaltningen står för den högsta andelen deltidsanställda där ca 67,2 % är deltidsanställda av totalt antal anställda på förvaltningen. Motsvarande siffra för Barnoch utbildningsförvaltningen är ca 34,6 %. Sysselsättningsgraden i kommunen är ca 87 %. Kvinnorna har en medelsyssel- 23
Förvaltningsberättelse sättningsgrad på ca 86 % medan männen har ca 93,5 %. Motsvarande siffra för den totala sjukfrånvaron är ca 0,5 % lägre. Medelålder fördelat på män/kvinnor Kvinnor Män Total Medelålder 44,0 47,7 44,6 Åldersintervall fördelat på kvinnor/män Ålder Kvinnor Män 29 92 7 30 39 183 34 40 49 188 29 50 59 200 45 60 68 25 Summa 731 140 Medelåldern är ca 44,5 år i Gnosjö kommun. Åldersintervallen visar att den dominerande gruppen av anställda är kvinnor i åldern 30-49 år. Sjukstatistik Vi fortsätter att arbeta strukturerat med rehabilitering och arbetsmiljöfrågor i syfte att minska skador och sjukskrivningar. Vi har under 2009 tagit fram en ny arbetsmiljörutin där vi har delat rutinen från policyn. Vi har nu en arbetsmiljöpolicy och en arbetsmiljörutin. 2010 kommer en arbetsmiljöhandbok att finnas tillgängligt i vårt intranät. Detta verktyg ska vara ett stöd för medarbetare och chefer i deras arbetsmiljöarbete. Ohälsotalet fortsätter att minska inom organisationen. Vi kan även konstatera att ohälsotalen minskar totalt i Sverige. Sjukfrånvaro i timmar i % av tillgänglig arbetstid Sjukfrånvaro Gnosjö kommun i % Totalt 3,5 Kvinnor 3,9 Män 1,9 29 år eller yngre 2,3 30 49 år 4,2 50 år eller äldre 3,1 Sjukfrånvaro 60 dgr eller mer 54,6 i % av total sjukfrånvaro I åldersgruppen 50 år eller äldre har en minskning av sjukfrånvaron skett med ca 1,5 % jämfört med förra året. Friskvård Vi arbetar fortsatt målmedvetet med att utveckla vårt friskvårdsarbete. Under 2009 har det genomförts stress- och välbefinnande kurser för bland annat all kökspersonal och för hemtjänstpersonalen i kommunen. Sammanlagt har över hundra anställda genomgått dessa kurser på uppdrag av ansvariga arbetsledare/chefer. Friskvårdskonsulenten har under året satsat på att visa gummibandsövningar som pausgympa, vars syfte är att stärka upp överkroppen. Målsättningen är att alla Gnosjö kommuns arbetsplatser skall få introduktion i gummibandsövningar. En friskvårdsinspiratörsdag har genomförts under året. Vi har ca 60 inspiratörer i Gnosjö kommun, vara ca 30 deltog på denna inspiratörsdag. Vi fortsätter även att aktivt arbeta med att introducera och visa styrketräning i träningssalen på Rosendal. Friskvårdskonsulenten ger personlig coachning till alla anställda som börjar träna i vårt eget gym. Det var sammanlagt 2389 besök i träningssalen under 2009. Vi har bytt ut löpbandet och installerat en ny crosstrainer för att kunna erbjuda ett fräscht och trevligt gym för de anställda. Vi har sänkt vår långa sjukfrånvaro med ca 6 % jämfört med förra året. 24
Finansiella rapporter Pensionsskulden Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper För den kommunala redovisningen gäller lag om kommunal redovisning, som syftar till att uppnå enhetlighet i grundläggande ekonomiska frågor. Lagen styr tillsammans med kommunallagens krav på god redovisning kommunens principer för redovisning. Rådet för kommunal redovisning utger rekommendationer vilka är normgivande för den kommunala redovisningen. Rekommendationerna efterlevs av kommunen förutom avseende exploateringsfastigheter. Exploateringsfastigheter skall bokföras som en omsättningstillgång men på grund av svårigheter att bedöma vilka exploateringsfastigheter som skall avyttras under det kommande året så bokförs dessa som anläggningstillgångar. Lag om kommunal redovisning efterlevs inte avseende 7 som behandlar systemdokumentation av redovisningssystem. Detta är ett problem för samtliga kommuner i och med att systemleverantörerna har svårt att presentera en systemdokumentation. Arbetet påbörjades under 2009 men är inte klart. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningstiderna fastställs efter en individuell bedömning med vägledning av Sveriges kommuner och landstings förslag till avskrivningstider. Aktivering av inventarier sker löpande. Större projekt redovisas som pågående tills anläggningen tas i bruk. Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och pensionstagare. Kommunens pensionsåtaganden redovisas enligt den sk blandmodellen vilket innebär att pensioner intjänade före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Den samlade pensionsskulden återfinns under raderna avsättningar för pensioner, kortfristiga skulder och under raden pensionsförpliktelser. Denna rad ligger under poster inom linjen utanför balansräkningen. Kommunen har beslutat att fr o m 1998 årligen betala ut hela det årliga intjänandet av pensionen för individuell avsättning. Semesterlöneskulden Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas semesterlöneskulden som en kortfristig skuld. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala redovisningslagen kap 8 1-2. I koncernbokslutet ingår moderbolaget Gnosjö kommun och de bolag/stiftelser eller kommunalförbund i vilka moderbolaget direkt eller indirekt innehar en röstandel av minst 20 %. Därmed ingår Fastighets AB Järnbäraren (100 %), Stiftelsen J E Hylténs (100 %) samt Högskolan på hemmaplan (25 %). Kommunen har även små ägarandelar i Jönköpings Länstrafik AB (1%) samt Stiftelsen Isabergstoppen (10 %), dessa ingår inte i koncernredovisningen. Eliminering har gjorts för interna mellanhavanden mellan kommunen och respektive enheter som ingår i koncernen. Interna intäkter, kostnader, fordrings- och skuldposter har eliminerats. 25