MEQ-fråga 2 Stina maximal poäng 20,5



Relevanta dokument
MEQ-fråga 2 Stina med svar maximal poäng 20,5

Reumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov MEQ- fråga 1 Eva. Maximal poäng 19

Inflammatoriska Systemsjukdomar. Björn Lövström Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Delexamination3. Klinisk Medicin HT poäng MEQ2

MYOSIT Yvonne Dellmark

Reumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov Kortsvarsfrågor. Maximal poäng 52

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2

Juvenil Dermatomyosit

Del 4_5 sidor_13 poäng

Presentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

MEQ 4 (17 poäng) 4:1 Vilken akut undersökning (ej blodprov) beställer du för att bekräfta detta? Svar: KOD:...

Rutinlab (Blodstatus med diff, Na, K, krea, ALAT, urinsticka) är u.a. SR 8 mm/h, CRP <3. 1. Vad kallas tillståndet Julie beskriver?

Del 2. 7 sidor. 18 poäng

MEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p)

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT poäng MEQ2

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p

Diskussionsfall Reumatologi

SLE-SRQ Registergruppen Lägesrapport januari 2018

Neonatal Trombocytopeni

Integrerande. MEQ fråga 1. Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor.

Delexamen 4 Infektion Nr Facit. MEQ-fråga Sida 1 (av 6) (max 19p)

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

INTERSTITIELLA LUNGSJUKDOMAR ILD

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin Max 10p.

Diagnostiskt prov 2014

Case Case 3 Anamnes. Vårdcentr - Status. Vårdcentr Lab. Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010

MEQ 1 Britta (Max 24 p)

Osteoporos Falldiskussionsseminarium T STUDENT

Muskeldag NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden. Falkenberg

Seminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe

Du sitter som remissbedömare på reumatologmottagningen och får följande remiss:

Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen Fråga 1 (4p) 1(10)

Seminariefall: Reumatologi 1 Reumatologi 1

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2

var? hur? varför? varför inte?

Hyperkalcemi. Kalciumrubbningar Kursen PTH och kalcium

Del 3. 7 sidor 13 poäng

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Rutinlab (Blodstatus med diff, Na, K, krea, ALAT, urinsticka) är u.a. SR 8 mm/h, CRP <3.

Primärvård och Reumatologi

Systemisk lupus erytematosus. Sofia Ajeganova Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros

Del 5_14 sidor_26 poäng

Integrerande MEQ-fråga 2

Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp)

SpA-SRQ Förbättringsprojekt

Del 3. 6 sidor. 14 poäng

DX Klinisk Medicin vt poäng MEQ 1

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

Laboratorium för klinisk Mikrobiologi 1 Borås Lasarett Utgiven

2. Vilken är den vanligaste vaskuliten i en svensk befolkning över 50 år? 3. Ge exempel på vaskuliter där aneurysm bildning får anses typisk

Kvinna född 52. Psoriasis sedan 66. Hudkliniken 81. Har en grov plackpsoriasis. Läkemedelskommitté

JUVENIL DERMATOMYOSIT

MEQ 1 HTI 2013 Ditt tentamensnummer

SVAR: SLE och sekundärt sekundärt antifosfolipidantikroppssyndrom (APS).

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

Reumatiska sjukdomar. Mikael Heimbürger Läkare, PhD. SEHUR170429

Diagnostik. Senast uppdaterad: Basal diagnostik Basala riktlinjer

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla

Spirometritolkning Astma och/eller KOL?

INFEKTION FALL 1:INF. Lab: CRP 350, vita 22, trombocyter 380, kreatinin 200, Hb 150, ASAT 0,98, ALAT 0,90.

Del 3 medicin. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p

ANA utskick Olof Hultgren Ulla Larsson Örebro

Delexamen 4 Infektion FACIT s

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna

Delexamination 3. Klinisk Medicin. 11 augusti poäng MEQ 2

RUTIN Hepatitprovtagning

Feber på vuxenakuten. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS

Aktuell situation: Gift. Två vuxna barn. Icke rökare. Jehovas vittne. Tablettbehandlad hypertoni och Levaxinsubstituerad hypotyreos.

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?

Delexamination 2 VT Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1

Kalciumrubbningar. Kursen Mats Palmér Endokrinologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Delexamination 3. Kortsvarsfrågor poäng. Danderyds sjukhus Karolinska Solna. Skrivtid: Skrivningsnummer:.. Lycka till!

Klinisk Medicin vt poäng MEQ 2

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna

DIAGNOSTISKT ST-PROV I REUMATOLOGI 2011

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare.

Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led- och systemsjukdomarna

Del 3 5 sidor 14 poäng

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

DX Klinisk Medicin vt poäng MEQ 1

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov Kursansvarig: Per Odencrants

Fall l. NEURO- 7 fall- 30 p- 2 tim. 3 delar - 3 delfrågor. Man46år. 5 poäng. Kod: Klinisk medicin V

Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt15/ht15 3 mars 2015 KORTSVARSFRÅGOR

MEQ-fråga. 9 poäng. Anvisning:

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

Delexamination 3. Klinisk Medicin 11 november poäng MEQ 1

Delexamen 4 Infektion FACIT

Delexamen 4 Infektion FACIT

Del 5_8 sidor_ 20 poäng

Transkript:

Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Diagnostiskt prov 2013 MEQ-fråga 2 Stina maximal poäng 20,5 Stina är född 1965 och arbetar som sjuksköterska på en ortopedisk klinik. Hon har aldrig rökt och uppger måttlig alkoholkonsumtion. Så vitt hon vet har det inte funnits reumatiska sjukdomar, psoriasis eller inflammatoriska tarmsjukdomar hos anhöriga. Stina har tidigare varit väsentligen frisk bortsett från Levaxin-substituerad hypotyreos sedan 2001 då hon opererades för giftstruma. Sedan 2003 har Stina också diagnosen primärt Sjögrens syndrom. Utredningen då visade förekomst av såväl ANA med kornigt mönster, som anti-ssa-ak (både Ro52 och Ro60) och anti-ssb-ak. Även anti-dsdna-ak förekom i låg titer, bestämt med ELISA-metod, men anti-dsdna-ak, bestämt med immunfluorescensmetod saknades. Stina besvärades av uttalad torrhet i såväl mun som ögon. Ostimulerat salivflöde var nedsatt (0,3 ml/15 minuter) men tårproduktionen var normal (Schirmers test 34 mm/5 minuter för höger och 26 1. Uppfyller Stina de reviderade amerikansk-europeiska klassifikationskriterierna från 2002 för primärt Sjögrens syndrom? (1p) Vilka delkriterier uppfylls? (1p) SVAR:. 2. Antikroppar mot dsdna har en relativt hög specificitet för SLE. (a) Hos hur stor andel av patienter med aktiv SLE förekommer dessa? (1p) (b) Vilken av metoderna, ELISA och IFL, har högst specificitet respektive sensitivitet? (1p) SVAR: (a) (b) 1

3. Hypotyreos, som ett autoimmunt tillstånd, förekommer ofta hos patienter med primärt SS. Ett annat exempel på autoimmunitet som förekommer med högre prevalens tillsammans med primärt SS är primär biliär cirrhos. (a) Kan du ange en sannolik orsak till detta fenomen? (1p) (b) Av vilken annan anledning är det viktigt att veta om en patient som utreds för SS har hypotyreos? (1p) SVAR: (a). (b)... 2

Stina är född 1965 och arbetar som sjuksköterska på en ortopedisk klinik. Hon har aldrig rökt och uppger måttlig alkoholkonsumtion. Så Vid ett planerat återbesök i september 2012 nämner Stina att hon fallit på jobbet. Benen vek sig. Proverna som läkaren då beställer visar följande resultat: SR 58, CRP 3, Hb 131, LPK 5,0, Trombocyter 279, urinprov utan anmärkning, CK 15,7, Myoglobin 229, Kreatinin Kompletterande anamnes tas och Stina anger muskelsvaghet sedan cirka ett år, framför allt i benen. Hon har också ramlat upprepade gånger i hemmet med efterföljande svårighet att ta sig upp. Det har blivit svårare att öppna burkar. Stina negerar andfåddhet och sväljningssvårighet liksom solkänslighet, munsår, håravfall, fjärilsexantem, Raynauds fenomen och artralgier. Hon uppger återkommande ögoninfektioner, som hon själv kurerar med antibiotikadroppar. 4. Vilken sjukdom misstänker du i första hand? (1p) SVAR:. 5. Hur vill du vidare utreda Stina? (2p) SVAR:... 3

Stina är född 1965 och arbetar som sjuksköterska på en ortopedisk klinik. Hon har aldrig rökt och uppger måttlig alkoholkonsumtion. Så Vid ett planerat återbesök i september 2012 nämner Stina att hon fallit på jobbet. Benen vek sig. Proverna som läkaren då beställer visar följande resultat: SR 58, CRP 3, Hb 131, LPK 5,0, Trombocyter 279, urinprov utan anmärkning, CK 15,7, Myoglobin 229, Kreatinin Kompletterande anamnes tas och Stina anger muskelsvaghet sedan cirka ett år, framför allt i benen. Hon har också ramlat upprepade gånger i hemmet med efterföljande svårighet att ta sig upp. Det har blivit svårare att öppna burkar. Stina negerar andfåddhet och sväljningssvårighet liksom solkänslighet, munsår, håravfall, fjärilsexantem, Raynauds fenomen och artralgier. Hon uppger återkommande ögoninfektioner, som hon själv kurerar med antibiotikadroppar. Den kliniska bilden med återkommande fall väcker misstanke om inklusionskroppsmyosit, som har visats vara associerad med primärt Sjögrens syndrom. I status noteras normalutvecklad skelettmuskulatur utan tecken till hypotrofi. Vid MMT8- muskeltest får Stina 72/80 poäng. Nackmuskulaturen får endast 4 poäng och m. gluteus maximus får 8 poäng. Hon har ett utslag runt munnen som tidigare bedömts av hudläkare som perioral dermatit. I övrigt inspekteras hudkostymen utan anmärkning. Vid inspektion av munslemhinnor ses uttalad torrhet men inga sår. Hjärta och lungor auskulteras utan anmärkning. I ledstatus observeras inga artriter. Plaquenil seponeras. Myositutredning initieras och innefattar muskelbiopsi, EMG, HRCT thorax, statisk och dynamisk spirometri med diffusionskapacitet och reversibilitetstest samt myositstatus med hjälp av sjukgymnast. Nya prover visar CK 18,3, Myoglobin 245, Kreatinin 57, ALAT 0,41, ASAT 0,64 och LD 6,8. Anti-Jo1-ak saknas. Informerat samtycke inhämtas och patienten inkluderas i SRQ. 6. Vilka muskelgrupper testas vid MMT8-muskeltest? (åtta rätt 1p, minst 4 rätt 0,5p) SVAR:. 4

7. Vad innebär att nackmuskulaturen endast får 4 poäng? (1p) SVAR:.. 8. Muskelbiopsi med PAD är viktig vid diagnostik av myosit. (a) Nämn tre karakteristiska PAD-fynd vid myosit. (tre rätt 1p, minst två rätt 0,5p) (b) Vilken antigenförekomst kan med immunhistokemisk färgningsmetodik påvisas och ge stöd för myosit? (1p) (c) Vid vilket tillstånd ses vakuoler med basofil randzon ( rimmed vacuoles ) i muskelfibrer samt eosinofila inklusioner i cytoplasma och i muskelcellkärna? (1p) SVAR: (a).. (b). (c).. 9. Varför seponerades Plaquenil? Ange tre skäl. (0,5 poäng för vardera rätt svar.) SVAR:.. 10. (a) Vilken information kan HRCT thorax ge vid myositutredning? (0,5p) (b) Nämn tre skäl varför undersökningen bör ingå i den basala utredningen av myosit. (0,5p för vardera rätt svar) SVAR: (a). (b).. 5

Stina är född 1965 och arbetar som sjuksköterska på en ortopedisk klinik. Hon har aldrig rökt och uppger måttlig alkoholkonsumtion. Så Vid ett planerat återbesök i september 2012 nämner Stina att hon fallit på jobbet. Benen vek sig. Proverna som läkaren då beställer visar följande resultat: SR 58, CRP 3, Hb 131, LPK 5,0, Trombocyter 279, urinprov utan anmärkning, CK 15,7, Myoglobin 229, Kreatinin Kompletterande anamnes tas och Stina anger muskelsvaghet sedan cirka ett år, framför allt i benen. Hon har också ramlat upprepade gånger i hemmet med efterföljande svårighet att ta sig upp. Det har blivit svårare att öppna burkar. Stina negerar andfåddhet och sväljningssvårighet liksom solkänslighet, munsår, håravfall, fjärilsexantem, Raynauds fenomen och artralgier. Hon uppger återkommande ögoninfektioner, som hon själv kurerar med antibiotikadroppar. Den kliniska bilden med återkommande fall väcker misstanke om inklusionskroppsmyosit, som har visats vara associerad med primärt Sjögrens syndrom. I status noteras normalutvecklad skelettmuskulatur utan tecken till hypotrofi. Vid MMT8-muskeltest får Stina 72/80 poäng. Nackmuskulaturen får endast 4 poäng och m. gluteus maximus får 8 poäng. Hon har ett utslag runt munnen som tidigare bedömts av hudläkare som perioral dermatit. I övrigt inspekteras hudkostymen utan anmärkning. Vid inspektion av munslemhinnor ses uttalad torrhet men inga sår. Hjärta och lungor auskulteras utan anmärkning. I ledstatus observeras inga artriter. Plaquenil seponeras. Myositutredning initieras och innefattar muskelbiopsi, EMG, HRCT thorax, statisk och dynamisk spirometri med diffusionskapacitet och reversibilitetstest samt myositstatus med hjälp av sjukgymnast. Nya prover visar CK 18,3, Myoglobin 245, Kreatinin 57, ALAT 0,41, ASAT 0,64 och LD 6,8. Anti-Jo1-ak saknas. Informerat samtycke inhämtas och patienten inkluderas i SRQ. Plaquenil seponerades då patienten inte hade artriter eller någon annan motiverande manifestation. Att använda medicinen på indikationen primärt SS saknar evidens. Stina uppger att hon inte noterat någon skillnad sedan Plaquenil-behandlingen sattes in, utom möjligen viss förbättring av den periorala dermatiten. HRCT thorax var utan anmärkning. I EMG sågs i m. sternocleidomastoideus dx och i proximala m. iliopsoas dx myopatiska förändringar men ingen spontanaktivitet och ingen nedsatt muskelaktivitet. Spirometrin visade ventilationsnedsättning av främst restriktiv typ med måttligt sänkt diffusionskapacitet. 6

PAD från muskelbiopsi visade små infiltrat av mononukleära inflammatoriska celler, huvudsakligen mellan muskelfibrer, på något håll i bindvävssepta och kring kärl. Inflammatoriska celler sågs på till synes icke-degenererande muskelfibrer. Enstaka regenererande muskelfibrer förekom. Några enstaka fibrer saknade COX-aktivitet. I immunhistokemiska färgningar sågs antikroppar mot MHC klass I på muskelfibrerna. 11. Hur tolkar du EMG-fyndet? (1p) SVAR:. Stina är född 1965 och arbetar som sjuksköterska på en ortopedisk klinik. Hon har aldrig rökt och uppger måttlig alkoholkonsumtion. Så Vid ett planerat återbesök i september 2012 nämner Stina att hon fallit på jobbet. Benen vek sig. Proverna som läkaren då beställer visar följande resultat: SR 58, CRP 3, Hb 131, LPK 5,0, Trombocyter 279, urinprov utan anmärkning, CK 15,7, Myoglobin 229, Kreatinin Kompletterande anamnes tas och Stina anger muskelsvaghet sedan cirka ett år, framför allt i benen. Hon har också ramlat upprepade gånger i hemmet med efterföljande svårighet att ta sig upp. Det har blivit svårare att öppna burkar. Stina negerar andfåddhet och sväljningssvårighet liksom solkänslighet, munsår, håravfall, fjärilsexantem, Raynauds fenomen och artralgier. Hon uppger återkommande ögoninfektioner, som hon själv kurerar med antibiotikadroppar. Den kliniska bilden med återkommande fall väcker misstanke om inklusionskroppsmyosit, som har visats vara associerad med primärt Sjögrens syndrom. I status noteras normalutvecklad skelettmuskulatur utan tecken till hypotrofi. Vid MMT8-muskeltest får Stina 72/80 poäng. Nackmuskulaturen får endast 4 poäng och m. gluteus maximus får 8 poäng. Hon har ett utslag runt munnen som tidigare bedömts av hudläkare som perioral dermatit. I övrigt inspekteras hudkostymen utan anmärkning. Vid inspektion av munslemhinnor ses uttalad torrhet men inga sår. Hjärta och lungor auskulteras utan anmärkning. I ledstatus observeras inga artriter. Plaquenil seponeras. Myositutredning initieras och innefattar muskelbiopsi, EMG, HRCT thorax, statisk och dynamisk spirometri med diffusionskapacitet och reversibilitetstest samt myositstatus med hjälp av sjukgymnast. Nya prover visar CK 18,3, Myoglobin 245, Kreatinin 57, ALAT 0,41, ASAT 0,64 och LD 6,8. Anti-Jo1-ak saknas. Informerat samtycke inhämtas och patienten inkluderas i SRQ. Plaquenil seponerades då patienten inte hade artriter eller någon annan motiverande manifestation. Att använda medicinen på indikationen primärt SS saknar evidens. Stina uppger att hon inte noterat någon skillnad sedan Plaquenil-behandlingen sattes in, utom möjligen viss förbättring av den periorala dermatiten. HRCT thorax var utan anmärkning. I EMG sågs i m. sternocleidomastoideus dx och i proximala m. iliopsoas dx myopatiska förändringar men ingen spontanaktivitet och ingen nedsatt muskelaktivitet. Spirometrin visade ventilationsnedsättning av främst restriktiv typ med måttligt sänkt diffusionskapacitet. PAD från muskelbiopsi visade små infiltrat av mononukleära inflammatoriska celler, huvudsakligen mellan muskelfibrer, på något håll i bindvävssepta och kring kärl. Inflammatoriska celler sågs på till synes icke-degenererande muskelfibrer. Enstaka regenererande muskelfibrer förekom. Några enstaka fibrer saknade COX-aktivitet. I immunhistokemiska färgningar sågs antikroppar mot MHC klass I på muskelfibrerna. 7

Stina bedöms ha någon form av myosit och bör sättas in på behandling med tanke hennes besvär, tecken till sjukdomsaktivitet och för att motverka främst muskelskador. 12. Hur vill du farmakologiskt behandla patienten? (1p) SVAR:... 13. Vilka övriga åtgärder bör vidtas för patienten? Nämn tre. (tre rätt 1p, två rätt 0,5p) SVAR:.. Stina är född 1965 och arbetar som sjuksköterska på en ortopedisk klinik. Hon har aldrig rökt och uppger måttlig alkoholkonsumtion. Så Vid ett planerat återbesök i september 2012 nämner Stina att hon fallit på jobbet. Benen vek sig. Proverna som läkaren då beställer visar följande resultat: SR 58, CRP 3, Hb 131, LPK 5,0, Trombocyter 279, urinprov utan anmärkning, CK 15,7, Myoglobin 229, Kreatinin Kompletterande anamnes tas och Stina anger muskelsvaghet sedan cirka ett år, framför allt i benen. Hon har också ramlat upprepade gånger i hemmet med efterföljande svårighet att ta sig upp. Det har blivit svårare att öppna burkar. Stina negerar andfåddhet och sväljningssvårighet liksom solkänslighet, munsår, håravfall, fjärilsexantem, Raynauds fenomen och artralgier. Hon uppger återkommande ögoninfektioner, som hon själv kurerar med antibiotikadroppar. Den kliniska bilden med återkommande fall väcker misstanke om inklusionskroppsmyosit, som har visats vara associerad med primärt Sjögrens syndrom. I status noteras normalutvecklad skelettmuskulatur utan tecken till hypotrofi. Vid MMT8-muskeltest får Stina 72/80 poäng. Nackmuskulaturen får endast 4 poäng och m. gluteus maximus får 8 poäng. Hon har ett utslag runt munnen som tidigare bedömts av hudläkare som perioral dermatit. I övrigt inspekteras hudkostymen utan anmärkning. Vid inspektion av munslemhinnor ses uttalad torrhet men inga sår. Hjärta och lungor auskulteras utan anmärkning. I ledstatus observeras inga artriter. Plaquenil seponeras. Myositutredning initieras och innefattar muskelbiopsi, EMG, HRCT thorax, statisk och dynamisk spirometri med diffusionskapacitet och reversibilitetstest samt myositstatus med hjälp av sjukgymnast. Nya prover visar CK 18,3, Myoglobin 245, Kreatinin 57, ALAT 0,41, ASAT 0,64 och LD 6,8. Anti-Jo1-ak saknas. Informerat samtycke inhämtas och patienten inkluderas i SRQ. Plaquenil seponerades då patienten inte hade artriter eller någon annan motiverande manifestation. Att använda medicinen på indikationen primärt SS saknar evidens. Stina uppger att hon inte noterat någon skillnad sedan Plaquenil-behandlingen sattes in, utom möjligen viss förbättring av den periorala dermatiten. HRCT thorax var utan anmärkning. I EMG sågs i m. sternocleidomastoideus dx och i proximala m. iliopsoas dx myopatiska förändringar men ingen spontanaktivitet och ingen nedsatt muskelaktivitet. Spirometrin visade ventilationsnedsättning av främst restriktiv typ med måttligt sänkt diffusionskapacitet. 8

PAD från muskelbiopsi visade små infiltrat av mononukleära inflammatoriska celler, huvudsakligen mellan muskelfibrer, på något håll i bindvävssepta och kring kärl. Inflammatoriska celler sågs på till synes icke-degenererande muskelfibrer. Enstaka regenererande muskelfibrer förekom. Några enstaka fibrer saknade COX-aktivitet. I immunhistokemiska färgningar sågs antikroppar mot MHC klass I på muskelfibrerna. Stina bedöms ha någon form av myosit och bör sättas in på behandling med tanke hennes besvär, tecken till sjukdomsaktivitet och för att motverka främst muskelskador. Stina blev insatt på T Methotrexate 2,5 mg, med måldos 8 tabletter, en gång i veckan, och T Prednisolon 70 mg x 1 initialt med efterföljande nedtrappning. Hon fick kontakt med reumateamet och därmed sjukgymnast för den fysiska träningen. 9