Inlämningsuppgifter i Funktionsteori, ht 2018

Relevanta dokument
Inlämningsuppgifter i Funktionsteori, vt 2016

Kursens mål är, förutom faktakunskaper om kursinnehållet, att ge:

Inlämningsuppgifter i Funktionsteori, vt1 2012

Inlämningsuppgifter i System och transformer vt 2018

L HOSPITALS REGEL OCH MACLAURINSERIER.

Prov i matematik Fristående kurs Analys MN1 distans UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Anders Källström

Tentamen SF1661 Perspektiv på matematik Lördagen 18 februari 2012, klockan Svar och lösningsförslag

Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN1 (Linjär Algebra) Datum: 25 augusti 2017 Skrivtid 8:00 12:00

Inlämningsuppgifter i System och transformer vt Varför har vi inlämningsuppgifter? Några regler för utförandet

12. Numeriska serier NUMERISKA SERIER

Deltentamen. TMA044 Flervariabelanalys E2

Potensserier och potensserieutvecklingar av funktioner

Datorlaboration 2. 1 Serier (kan göras från mitten av läsvecka 4)

Identification Label. Student ID: Student Name: Elevenkät Fysik. Skolverket Bo Palaszewski, Projektledare Stockholm

a k . Serien, som formellt är följden av delsummor

Lösningar till Matematisk analys

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på sammandragningarna.

IV. Ekvationslösning och inversa funktioner

Hur Keplers lagar för planetrörelser följer av Newtons allmänna fysikaliska lagar.

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Svar till tentan

1 Föreläsning IV; Stokastisk variabel

Lösningsförslag till tentamen MVE465, Linjär algebra och analys fortsättning K/Bt/Kf

1 Jag själv lärde om detta av en kollega som, kanske, heter Joel Andersson

Tentamen del 2 SF1511, , kl , Numeriska metoder och grundläggande programmering

Analys o linjär algebra. Fortsatt analys.. p.1/81

Om användning av potensserier på kombinatorik och rekursionsekvationer

RSA-kryptering. Torbjörn Tambour

Lösningsförslag, v0.4

dt = x 2 + 4y 1 typ(nod, sadelpunkt, spiral, centrum) och avgöra huruvida de är stabila eller instabila. Lösning.

k=0 kzk? (0.2) 2. Bestäm alla holomorfa funktioner f(z) = f(x + iy) = u(x, y) + iv(x, y) sådana att u(x, y) = x 2 2xy y 2. 1 t, 0 t 1, f(t) =

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

TNA004 Analys II Tentamen Lösningsskisser

Motivering av högerledet i Maxwells 4:e ekvation

Biomekanik, 5 poäng Kinetik

5B1147. Envariabelanalys. MATLAB Laboration. Laboration 1. Gränsvärden och Summor

Institutionen för matematiska vetenskaper Chalmers tekniska högskola. Skissartade lösningsförslag till tentamen TMA976.

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Uppgifter övning I8: Uppgift nr 1 Sealine AB

FREKVENSSPEKTRUM TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 1

Analys av polynomfunktioner

1 Föreläsning 14, följder och serier

Funktionsteori Datorlaboration 2

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Lösningsförslag envariabelanalys

4 Signaler och system i frekvensplanet Övningar

Talmängder. Vi använder följande beteckningar för s.k. standardtalmängder:

5 Klämkraft och monteringsmoment

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Teoridel

betecknas = ( ) Symmetriska egenskaper hos derivator av andra ordningen. (Schwarzs sats)

Datorlaboration 1. 1 Komplexa funktioner som avbildningar (kan göras i slutet av läsvecka 1)

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning det finns ett tal k så att A=kB

Funktionsteori Datorlaboration 2

Lösningar till problemtentamen

Lösningsförslag Dugga i Mekanik, grundkurs för F, del 2 September 2014

Program för System och transformer ht07 lp2

Sammanfattning av Hilbertrumteorin

6.4 Svängningsrörelse Ledningar

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

EN 1990 Eurokod: Grundläggande dimensioneringsregler för bärande konstruktioner Elisabeth Helsing, Boverket

Variansjämförelse av excess-of-loss-kontrakt med och utan aggregerat självbehåll

Driftskostnader -150 tkr

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen

TMA226 datorlaboration

Digital signalbehandling Kamfilter och frekvenssamplande filter

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Centrala gränsvärdessatsen (CGS). Approximationer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Ett M/M/1 betjäningssystem har följande egenskaper: 1. Systemet har en betjänare. Betjäningstiderna är exponentialfördelade med medelvärde 1 μ

Datorövning 2. - Tag med lärobok och övningshäfte till övningen. - Fyll före övningenen i svaren på frågorna på sidan 5 i denna handledning.

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Att studera matematik på universitetsnivå Tips för att lyckas i kursen Endimensionell Analys och andra matematikkurser

LABORATION cos (3x 2 ) dx I =

Teori för flervariabelsanalys

Soa Svensson. LiTH-MAT-EX2017/06SE

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

Transformmetoder. Kurslitteratur: Styf/Sollervall, Transformteori för ingenjörer, 3:e upplagan, Studentlitteratur

Tentamen i Beräkningsvetenskap I (nya versionen), 5.0 hp, Del A

Examensarbete. Radiella vikter i R n och lokala dimensioner Hanna Svensson. LiTH-MAT-EX2014/03SE

SF1625 Envariabelanalys

Diagnostiskt test 1 tid: 2 timmar

Förslag till övningsuppgifter FN = Forsling/Neymark, K = Kompendiet Vektorer, linjer och plan, ÖT = Övningstentamen

Algebra och talteori MMGL31

Matematisk statistik

denna del en poäng. 1. (Dugga 1.1) och v = (a) Beräkna u (2u 2u v) om u = . (1p) och som är parallell

Vildmarksmatematik. Jeremy Kilpatrick och Thomas Lingefjärd

Kontrollskrivning KS1T

Introduktion till Word och Excel

Bedömningsanvisningar

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

(D1.1) 1. (3p) Bestäm ekvationer i ett xyz-koordinatsystem för planet som innehåller punkterna

Matematik 5 Kap 1 Diskret matematik I

Uppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011

2 x dx = [ x ] 1 = 1 ( 1 (1 0.9) ) 100 = /

Övningar i Reglerteknik

Instruktioner till arbetet med miniprojekt II

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen

SF2715 Tillämpad kombinatorik Kompletterande material och övningsuppgifter Del I

Multiplikationsprincipen

Transkript:

Inlämningsuppgifter i Funtionsteori, ht 208 För att man sa bli godänd på ursen rävs att såväl tentamen som inlämningsuppgifter och laborationer är godända. Inlämningsuppgifterna är alltså obligatorisa. Enligt ursplanen sa inlämningsuppgifterna och datorövningar vara godända innan den sriftliga tentamen. En veca före varje omtentamenstillfälle tar vi emot missade inlämningsuppgifter. I dessa fall sa samtliga uppgifter lämnas in. Det an därför vara lot att spara det man hunnit göra med inlämningsuppgifterna under ursens gång. När alla obligatorisa inlämningsuppgifter är godända och datorövningarna fullgjorda förs detta in i Lado (under rubrien: Datorlaborationer av historisa säl). Slutbetyg på ursen förs in när såväl den sriftliga tentamen som de obligatorisa momenten är avlarade. Resultatet på den sriftliga tentamen avgör slutbetyget. I år ommer vi inte speciellt att examinera laborationerna. Det är doc nödvändigt att göra dem, för att unna lösa vissa av inlämningsuppgifterna. Varför har vi inlämningsuppgifter? Kursens mål är, förutom fataunsaper om ursinnehållet, att ge: ˆ förmåga att läsa och bedöma de matematisa resultaten i andras arbeten, ˆ färdighet i egen problemlösning, ˆ träning i att för andra redovisa matematisa överläggningar, ˆ träning i att använda matematisa datorprogram. Detta är svårt att göra enbart under letioner och ännu svårare att testa vid en femtimmarstentamen. Därför har vi inlämningsuppgifter. Eftersom uppgifterna inte enbart är till för att träna problemlösning läggs en hel del vit även vid presentationen. Sita på att att sriva lösningarna på ett sådant sätt att att du själv och dina ursamrater sall unna läsa och förstå dem även efter några månader (innan ursen blivit helt bortglömd). Rättning av uppgifterna Dina inlämningsuppgifter rättas av någon av lärarna som är inblandade i ursen. Eventuellt får vi hjälp av ytterligare någon. Se information på urshemsidan för vem du sa lämna in dina lösningar till. Vi använder salan G/U vid rättningen. Om du får U på någon uppgift, måste du lämna in en omplettering av denna. Se till att bli helt godänd på den första omgången inlämningsuppgifter innan det är dags för den andra omgången! Vi rättar inlämningsuppgifterna gansa hårt hårdare än vi bruar rätta tentor. Det ger dig en möjlighet att träna på att presentera goda lösningar, och inte bara nätt och jämt acceptabla sådana. Se det inte som ett misslycande om du inte blir godänd i första försöet (det bruar bara vara ett fåtal som blir det). Se det i stället som en möjlighet att få personlig feedbac som gör att dina lösningar blir bättre! Några regler för utförandet ˆ Arbetet får gärna göras i samarbete. Ange i så fall med vem. Om ni samarbetar två och två, så vill vi att ni lämnar in en enda gemensam lösning. Mär försättsbladet tydligt med bådas namn och personnummer.

ˆ Om du ör fast eller är osäer så använd alla tillgängliga hjälpmedel, läroboen, övningssamlingen, dina lärare, amrater,... för att omma vidare. (Det betyder doc inte att det är tillåtet att någon annan förser dig med en fullständig lösning! Det är heller inte tillåtet att fråga efter fullständiga lösningar på onlineforum. Om du ändå ställer frågor om inlämningsuppgifter, var noga med att ange att det handlar om obligatorisa och examinerande uppgifter.) ˆ Redogörelserna sa vara prydligt handsrivna. Riv bort eventuella fransar från marginalerna. ˆ Inled redogörelsen med ett försättsblad. Du an ladda hem ett förtryc sådant på urshemsidan. ˆ Sortera uppgifterna i nummerordning. ˆ Redogörelserna sall vara läsbart uppställda och utsrivna. ˆ Se till att svara på alla frågor som som ställs i uppgiften! Det händer ofta att man får U på någon uppgift, just för att man inte besvarat frågorna. ˆ Alla räningar sall vara insrivna. ˆ Räningarna an vara utförda för hand. Använd gärna Maple eller Matlab för att ontrollera dina beräningar och på så sätt undvia onödiga slarvfel. ˆ Förlara de betecningar som du inför. ˆ Förlara de olia stegen och ge logisa motiveringar till dem. Sriv text, helst fullständiga meningar, och namnge om möjligt de resultat du använder (geometris summa, telesopserie, CauchyRiemanns evationer... ). ˆ Börja om möjligt med en ort presentation av det problem du löser och sluta om det passar med en sammanfattning av resultaten. Du behöver förstås inte göra det överdrivet detaljerat utan får förutsätta att läsaren har problemtexten tillgänglig. ˆ Rita gurer varje gång det an förbättra förståelsen! ˆ Alla örningar i Matlab eller Maple redovisas genom att en örjournal bifogas - om inget annat sägs i uppgiften. Kommentera resultaten av datorräningarna, försö att förlara eventuella överrasningar! Checlista för bedömning av inlämningsuppgifter Ni sall ocså själva pröva att bedöma lösningar, för att träna era av ursmålen ovan. Det an då vara bra att ha en liten checlista: ˆ Går lösningen att läsa? ˆ Förlarar författaren sina betecningar? ˆ Är räningarna ordentligt uppställda i logis ordning? ˆ Talar författaren om vila (inte självlara) formler och satser som används? ˆ Svarar författaren på den fråga som ställs i uppgiften? ˆ Är framställningen språligt orret? ˆ Är resultatet rimligt (använd sunt förnuft)? ˆ Är resultatet ritigt? 2

Inlämningsuppgift, Funtionsteori, vt 208 Inlämning: Lösningarna sa lämnas in senast l 5 måndagen den 5 februari 208 i speciella fac på våning i Mattehuset. Kontrollera att du har srivit namn, personnummer och ursprogram på dina lösningar. Hämtning: De rättade uppgifterna an hämtas i ett fac invid inlämningsfacet. Uppgifterna bör vara rättade senast en veca efter deadline. Om du har någon deluppgift, som är U-märt, reommenderas du att omgående rätta den och därefter lämna in den för ny bedömning. Alla deluppgifterna sa alltså vara godända för att inlämningsuppgiften i sin helhet sa betratas som godänd... Bestäm den reella onstanten a så att v(x; y) = x + axy 2 x 2 y + y blir imaginärdelen av en holomorf funtion f sådan att f (0) =. Uttryc ocså f (z) som en funtion av z, där z = x + iy. Utnyttja det du lärt dig på laboration : använd Maple för att ontrollera att du ränat rätt. Lämna in resultatet av dina Mapleörningar..2. Bestäm alla lösningar till evationen sin z = 2i. Vila lösningar hittar Maple? Om du bara får fram en lösning så sriv i Maple: _EnvAllSolutions:=true: Lös sedan evationen igen och använd evalc på lösningen. Kommandot convert(..., expln) an ocså vara användbart. Fic Maple samma lösning som du c vid handräning? Tola alla onstiga symboler som eventuellt nns med i Maples svar. Glöm inte att lämna in en utsrift av dina Mapleräningar. Glöm heller inte att i heter I i Maple... Låt Log betyda logaritmfuntionens principalgren. a) Plotta (för hand eller med Maple) grafen y = Im(Log e it ) för 0 t 4. Förlara grafens utseende. b) För vila omplexa tal gäller att e Log z = z? c) För vila omplexa tal gäller att Log e z = z?.4. Beräna urvintegralerna a) Z jzj= sin z (z 0)(z 2 + 0) dz b) Z där urvan i b) är ellipsen x 2 + 4y 2 = 00 (där z = x + iy)..5. Lös reursionsevationen xn+2 6x n+ + 9x n = 2n; n = 0; ; 2; : : : x 0 = 0; x = 0:.6. Lös reursionsevationen xn 0x n + 50x n 2 = 0; n = 2; ; : : : x 0 = 0; x = 0: e z z 2 + 4 dz; Sriv svaret på reell form (dvs. inga i:n i svaret). Använd formeln för x n som du har beränat för hand och bestäm x 2 dels med Matlab, dels med Maple. Det är alltså inte meningen att du sa lösa evationen med hjälp av datorprogrammen. Beräna även x 2 för hand (med din formel) så att du an jämföra med resultaten du c från Maple och Matlab. Är de samma? Eftersom det inte är säert att de båda programmen ommer fram till samma svar är det bra om du besriver hur du har gjort då du använt programmen. Lämna ocså in en utsrift av vad du gjort med Maple respetive Matlab. Försö att förlara eventuella sillnader.

Inlämningsuppgift 2, Funtionsteori, ht 208 Inlämning: Lösningarna sa lämnas in senast l 5 onsdagen den 2 februari 208 i speciella fac på våning i Mattehuset. Kontrollera att du har srivit namn och ursprogram på dina lösningar. Hämtning: De rättade uppgifterna an hämtas i ett fac invid inlämningsfacet. Uppgifterna bör vara rättade senast en veca efter deadlinen. Om du har någon deluppgift som är U-märt reommenderas du att omgående rätta den och därefter lämna in den för ny bedömning. Alla deluppgifterna sa alltså vara godända för att inlämningsuppgiften i sin helhet sa betratas som godänd. 2.. Vila av serierna a) e) +X = +X =0 2 2 b) e i f) +X = +X = ( + i) c) += g) +X = +X = ( ) p d) ( ) arctan h) +X = +X = ( ) sin 2 + änner Maple igen och an ange en summa eller? För att t ex summera serien P + = =2 an du i Maple sriva sum(/^2,=..infinity);. Avgör utan att använda Maple vila av serierna som är onvergenta respetive divergenta. Ge noggranna och fullständiga motiveringar. Detta är den uppgift som bruar orsaa est U:n. Vi rättar den stenhårt för att ni verligen sa träna på att ge ordentliga motiveringar. Varning: Om man med Maple försöer beräna ett närmevärde P för en divergent serie an + man få vilseledande resultat. Exempelvis är serien =0 ( ) givetvis divergent men i Maple ger ommandot evalf(sum((-)^,=0..infinity)); ändå värdet 0.5000000000. Testa både med och utan evalf när du ör Maple. 2.2. Sriv i Matlab K = :00; t = -0:0.05:0; cnoll = *pi/4; aoeff = /pi * ((-).^K - )./ (K.^2); boeff =./K; ymin = -0.5; ymax = 4; Använd Matlab-funtionen visaserie.m från laboration 2 för åsådliggöra delsummorna till Fourierserien +X 4 + ( ) cos t + sin t 2 = Använd Matlabillustrationen som underlag för att gissa vilen sträcvis linjär funtion som Fourierserieutveclas. Visa att du har gissat rätt genom att räna ut för hand Fourieroecienterna för den funtion du gissar på. 4

2.. Den 2-periodisa funtionen f är jämn och uppfyller f (t) = 8 < : Funtionens trigonometrisa Fourierserie är 2 + 2 inte ontrollera.) då t = 0; 0 då 0 < t 2; då 2 < t : +X = sin 2 ( ) cos t. (Det behöver du a) Bestäm seriens summa S(t) dels då t = 0, dels då t = 2. Motivera noggrant! b) Rita en tydlig gur med grafen till y = f (t), 2 t 2 i ett oordinatsystem och grafen till y = S(t), 2 t 2 i ett annat oordinatsystem. c) Bestäm seriesummorna +X = sin 2 och +X = sin 2 2 2 : (Använd Parseval för att beräna den andra seriesumman.) d) Är funtionen f ontinuerlig på intervallet 0 < t < 2? Är funtionen S det? e) Konvergerar den trigonometrisa Fourierserien liformigt på intervallet 0 < t < 2? Motivera noggrant! 2.4. Den så allade dilogaritmen denieras som (för de z för vila serien onvergerar.) Li 2 (z) = a) För vila omplexa z onvergerar serien? +X = z 2 b) Vi vill beräna ett närmevärde till Li 2 (=2) och sriver Uppsatta felet jli 2 (=2) Li 2 (=2) 4X = 0:580295j. (=2) 2 = 7 204 0:580295 c) Vi vill därefter beräna ett närmevärde till Li 2 () genom att sriva Li 2 () NX = 2 : Hur stort måste N väljas för att felet sa vara lia litet som i b)? d) Kontrollera dina uppsattningar genom att låta Maple beräna det verliga felet: evalf(sum(..., =0..infinity)); (där... och 0 byts ut mot lämpliga uttryc). Gör detta både för resultatet i b) och c). I uppgift b), vilet tal är större: din feluppsattning eller det verliga felet? Är det som förväntat? I uppgift c), utnyttja Maples beräningar för att veriera att du valt N tillräcligt stort. 5