Raka spåret mot tydligt mål. Silverslättsskogen, Hultsfred.

BUDGET 2008

Raka spåret mot tydligt mål. Silverslättsskogen, Hultsfred. Foto: M Stenström.

Budget 2008 samt investeringsbudget/-plan 2008-2012 Innehållsförteckning Sid Kommunstyrelsens ordförande har ordet... Ekonomiska förutsättningar budget 2008 plan 2009-2010...1 18 Skatter och statsbidrag, tabell 8 Oförutsett, tabell 10 Sammandrag av driftbudget, tabell 10 Sammandrag av investeringsbudget 13 Resultaträkning och finansieringsanalys 14 Kommunstyrelse - Administrativt block... 19-44 Driftbudget 00 Kommunledning och revision 20 01 Informationsverksamhet 22 03 Allmän kommunadministration 23 04 Ekonomiadministration 24 06 Personaladministration 26 08 Särskilda servicefunktioner 29 09 Övrig gemensam verksamhet 31 11 Arbetsområden och lokaler 33 13 Arbetsbefrämjande åtgärder 34 16 Kommersiell service 37 17 Konsumentpolitisk verksamhet 38 34 Digital infrastruktur 38 35 Flygtrafik 39 36 Buss-, bil- och spårbunden trafik 39 40 Fritidsadministration 40 62 Skolskjuts 41 69 Annan skolform 41 70 Gemensam administration (socialnämnd) 42 89 Övriga samhällsskyddande åtgärder 43 Investeringsbudget 44

Kommunstyrelse - Kultur och Fritid... 45-64 Driftbudget 40 Kultur- och fritidsadministration 46 42 Idrotts- och fritidsanläggningar 48 43 Turistverksamhet 54 44 Fritidsverksamhet 55 45 Stöd till fritidsverksamhet 58 46 Kulturverksamhet 60 48 Stöd till kulturverksamhet 62 Investeringsbudget 64 Kommunstyrelse - Räddningstjänst... 65-70 Driftbudget 88 Räddningstjänst 66 09 Övrig gemensam verksamhet 67 89 Övriga samhällsskyddande åtgärder 68 Investeringsbudget 69 Kommunstyrelse Tekniskt kontor... 71-98 Driftbudget inkl interndebiterad verksamhet 05 Teknisk administration 74 08 Särskilda servicefunktioner 75 11 Arbetsområden och lokaler 77 16 Kommersiell service 78 21 Markförsörjning 79 23 Bostads- och industriområden 79 24 Bostadsanpassning 81 31 Kommunala gator och vägar 81 32 Kommunala gator och vägar 83 33 Enskilda vägar 84 41 Parkverksamhet 85 45 Stöd till fritidsverksamhet 85 46 Kulturverksamhet 86 54-55 Vattenförsörjning och avloppshantering 86 56 Avfallshantering 88 69 Annan utbildning 89 72 Barnomsorg 89 77 Äldre- och handikappomsorg 90 82 Miljöskydd 91 88 Räddningstjänst 92 89 Övriga samhällsskyddande åtgärder 93 Investeringsbudget 94

Barn- och utbildningsnämnd... 99-120 Driftbudget 60 Barn- och utbildningsnämnd/kontor samt skolformsövergripande verksamheter 102 Barnomsorg grundskola särskola (72, 64, 67-68) 104 Gymnasium vuxenutbildning övrig utbildning (65, 66, 695) 113 691 Musikskola 118 46 Bibliotek 119 Investeringsbudget 120 Miljö- och byggnadsnämnd... 121-128 Driftbudget 07 Fysisk planering samt miljö- och hälsoskydd 122 82 Miljöskydd 126 89 Övriga samhällsskyddande åtgärder 127 Socialnämnd... 129-144 Driftbudget 70 Gemensam administration 130 75-76 Individ- och familjeomsorg 132 77-78 Äldre- och handikappomsorg: Äldreomsorg 135 LSS 139 Omsorgsverksamhet 139 Psykiatriomsorg 141 Investeringsbudget 143 Finansiering... 145-158 Driftbudget Personalförsäkring och pensioner 146 Fördelning kalkylerade kapitalkostnader 148 Skatteintäkter 149 Generella statsbidrag/avgifter 151 Finansiella intäkter 155 Finansiella kostnader 156

Investeringsbudget... 159-172 Sammanställning av nettoinvesteringar 159 Kommunstyrelse Administrativt block 161 Kommunstyrelse - Kultur och Fritid 162 Kommunstyrelse Räddningstjänst 164 Kommunstyrelse Tekniskt kontor 165 Barn- och utbildningsnämnd 171 Socialnämnd 172 Allmänna budgetregler...173 175 Anslagsbindning 173 Anvisningar för budgetuppföljning 174

Ekonomiska förutsättningar budget 2008 och plan 2009 2010 Svensk ekonomi enligt Konjunkturinstitutet den 31 oktober 2007 På KI:s presskonferens den 31 oktober kommenterade prognoschef Urban Hansson Brusewitz nuläget i svensk ekonomi och hur nytillkommen information förhåller sig till den prognos Konjunkturinstitutet gjorde i augusti. Sammanfattning Svensk ekonomi går fortsatt starkt Exporttillväxten dämpas dock ytterligare, bland annat till följd av en svagare utveckling i USA, samtidigt som inhemsk efterfrågan växer starkt Finanspolitikens inriktning i budgetpropositionen 2008 förefaller väl avvägd med hänsyn till resursläget och överskottsmålet Inflationstrycket ökar - Riksbanken kommer sannolikt att höja styrräntan med cirka 0,75 procentenheter under de kommande 12 månaderna. En jämförelse mellan nuläge och Konjunkturinstitutets augustiprognos (pilarna indikerar i vilken riktning augustiprognosen revideras) Augustiprognosen i sammandrag Procent 2007 2008 2009 Global BNP 5,2 5,1 4,4 BNP 3,5 3,8 3,1 Sysselsättning 2,2 1,3 0,9 UND1X 1,2 1,8 2 Reporänta 1 4 4,75 4,75 Offentligt finansiellt sparande 2 2,6 2,5 3,1 ( ) 1 Vid årets slut 2 Procent av BNP Global BNP Den finansiella oron får större konsekvenser och inbromsningen i världsmarknadstillväxten går snabbare än vad KI räknade med i augusti. Tillväxten i USA bedöms bli lägre och hamnar på drygt 2 procent 2008 jämfört med 2,7 procent som var KI:s prognos i augusti. Den svagare utvecklingen i OECD gör att KI bedömer att den globala tillväxten snarare hamnar något under 5 procent nästa år än över 5 procent som vi bedömde i augusti. Svensk BNP KI:s prognos i augusti hade en BNP-tillväxt på 3,5 procent i år och 3,8 procent 2008. Med den nya information vi har i dagsläget - den internationella utvecklingen, regeringens budget, nationalräkenskaperna för första halvåret samt hushållens och företagens förväntningar - skrivs tillväxten ned med 0,3-0,5 procentenheter såväl i år som nästa år. Barometerindikatorn, som väger samman företagens och hushållens syn på ekonomin, har visat lägre noteringar både i september och i oktober jämfört med det mycket starka läge som observerades under sommaren. KI räknade i augusti med en viss dämpning av BNP-tillväxten under det tredje och fjärde kvartalet i år men inbromsningen har kommit snabbare. Nedgången beror i hög grad på en minskad exportorderingång i tillverkningsindustrin. Investeringar Investeringarna växer mycket starkt i år och mattas nästa år då kapacitetsutnyttjandet bedöms blir lägre. Investeringstillväxten kan bli något starkare än vad vi räknade med i augusti, särskilt nästa år. Konsumtion Prognosen om en stark inhemsk efterfrågan står sig. I augustiprognosen räknade vi med att tillväxten i hushållens konsumtionsutgifter ökar med 3 procent i år och 4 procent nästa år. En stark detaljhandels-

försäljning under de senaste månaderna tyder på att en uppväxling av tillväxten i hushållens konsumtion är på gång. Hushållens förtroendeindikator (CCI) har dock minskat sedan augusti och det tyder på att hushållens optimism har försvagats något. Därför kan KI:s prognos på 4 procent i konsumtionstillväxt för 2008 vara aningen hög. Sysselsättning Sysselsättningen och antalet arbetade timmar utvecklas starkare än förväntat i år och sysselsättningsökningen kommer sannolikt att skrivas upp med ett par tiondels procentenheter i år. En svag BNPtillväxt gör att efterfrågan på arbetskraft utvecklas svagare längre fram under prognosperioden. KI:s preliminära bedömning är att sysselsättningsökningen under perioden 2007-2009 sammantaget är lika stark som vi förväntade oss i augusti men att jobbtillväxten nu bedöms komma i högre grad 2007 och i början av 2008. Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden gör att resursutnyttjandet blir något högre än vad vi förutspådde i augusti. Inflation Den nedreviderade produktiviteten som följer av en svagare BNP-tillväxt och en starkare utveckling av sysselsättningen innebär att kostnadstrycket ökar snabbare än vad KI bedömde i augusti. Effekten på inflationen motverkas av att efterfrågeutvecklingen dämpas samt av en stärkt krona. Det är för tidigt att slå fast om inflationen mätt med UNDI1X kommer att stiga snabbare upp mot 2 procent än vad vi förutsåg i augusti. En uppåtrisk finns dock i UND1X-prognosen från augusti. De föreslagna skattehöjningarna på energi, alkohol och tobak gör att KPI-inflationen kommer att skrivas upp och hamnar på i genomsnitt runt 3 procent 2008. Riksbanken fortsätter att höja reporäntan. Enligt KI:s bedömning kommer Riksbanken att höja reporäntan till 4,75 procent nästa höst. Denna bedömning skiljer sig från Riksbankens reporäntebana. KI och Riksbanken har samma syn på hur reporäntan utvecklas det närmaste halvåret men Riksbankens bana utvecklas långsammare än KI:s från och med våren 2008. Riksbankens reporäntebana toppar på strax under 4,5 procent i slutet av nästa år, jämfört med KI:s som toppar på 4,75 procent i slutet av nästa år. Skillnaden beror främst på olika bedömningar om hur den reala ekonomin utvecklas framöver, i synnerhet för 2009. Riksbanken bedömer att BNP-tillväxten blir 2,3 procent 2009, KI bedömer att BNP-tillväxten då blir cirka 3 procent. Offentliga finanser Det andra steget i jobbskatteavdraget kommer enligt budgeten finansieras i en högre grad än vad KI räknade med i augusti. En högre finansieringsgrad, högre kapitalskatteinkomster och en högre lönesumma gör att det offentliga saldot 2007 och 2008 blir något högre jämfört med prognosen i augusti. Finanspolitikens inriktning Finanspolitiken är något expansiv 2007 och 2008, men är trots detta välavvägd eftersom överskottsmålet överskrids. Statiskt beräknat leder de nya förslagen i budgeten till en budgetförsvagning på cirka 4 mdkr 2008 och ca 6 mdkr 2009 (något mindre expansiv än i KI:s augustiprognos) Nya redovisningsregler för byggmoms ger en engångseffekt på 10 mdkr högre intäkter 2008, vilket dock inte i någon högre grad påverkar finanspolitikens inriktning Budgetens expansiva effekt begränsas av att flera förslag bidrar till att öka den långsiktiga sysselsättningsnivån. Budgetförutsättningar åren 2006 2010 enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) med senaste skatteunderlagsprognos den 25 oktober Samhällsekonomi Den svenska konjunkturen bedöms fortsätta att stärkas 2007 och 2008. BNP-tillväxten förväntas ligga över 3 procent båda åren för att sedan gå mot en mer trendmässig utveckling. Trots det redan mycket goda arbetsmarknadsläget 2007 bedömer vi att sysselsättningen kommer att stiga ytterligare 2008. Överhettningstendenserna beräknas medföra ihållande högre löneökningar, vilka bygger upp ett inflationstryck som utgör ett hot mot Riksbankens inflationsmål. Såväl sysselsättningen som BNP ökar därför successivt långsammare under de sista åren i perioden, i takt med att arbetsmarknadsläget blir mer ansträngt och att en stramare penningpolitik bidrar till att hålla tillbaka utvecklingen.

På kortare sikt innebär vår bedömning goda förutsättningar för kommuner och landsting, då sysselsättningsuppgången driver på skatteunderlagstillväxten. Mot slutet av beräkningsperioden är dock läget ett annat då den trendmässiga sysselsättningsutvecklingen väntas stagnera. Detta baseras på att ökningen av antalet personer i arbetsför ålder bromsar in. Antalet arbetade timmar bedöms därför minska. Höga löneökningar beräknas då ge en jämförelsevis hög skatteunderlagstillväxt, men denna utveckling medför endast i liten grad ökade resurser till kommunsektorn eftersom lönerna för den egna personalen väntas stiga i samma takt. Tabell 1. Valda nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen Procentuell förändring från föregående år om inte annat anges 2006 2007 2008 2009 2010 2011 BNP 2 4,8 3,6 3,0 2,1 1,9 1,8 Timlön, hela arbetsmarknaden 1 3,4 4,4 4,9 4,6 4,4 4,3 Sysselsättning, timmar 2 2,0 3,0 1,3 0,1 0,1 0,2 Lönesumma 5,4 7,5 6,3 4,7 4,3 4,1 KPI, årsgenomsnitt 1,4 2,1 2,4 2,8 2,3 2,0 Prisbasbelopp, kronor 39 700 40 300 41 000 42 000 43 200 44 100 Inkomstbasbelopp, kronor 44 500 45 900 48 000 50 500 53 100 55 300 1Enligt nationalräkenskaperna, 2Kalenderkorrigerad, Källor: SCB samt egna beräkningar. Vår skatteunderlagsprognos baseras på de samhällsekonomiska förutsättningar som presenteras i avsnittet om samhällsekonomi ovan. I tabell 2 syns vad detta innebär för skatteunderlaget i form av bidrag från höjda timlöner, antalet arbetade timmar, sociala ersättningar med mera. Den konjunkturella återhämtning som vi nu befinner oss i innebär att ökad sysselsättning ger ett ovanligt stort bidrag till skatteunderlaget perioden 2006 2008, se tabell 2. Tillsammans med en successivt tilltagande löneökningstakt ger detta en snabb tillväxt av skatteunderlaget, framförallt i år och nästa år. Därefter väntas sysselsättningen utvecklas svagare och lönehöjningstakten avta, vilket leder till en långsammare ökning av skatteunderlaget. Detta motverkas delvis av ett större bidrag från de sociala ersättningarna, främst arbetslöshetsunderstödet. Tabell 2. Skatteunderlagstillväxt 2006-2001 samt bidrag från olika komponenter *procentuell förändring från föregående år 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Summa exkl. regelförändringar*, % 4,4 5,9 5,8 5,1 4,6 4,3 Summa*, % 4,3 6,1 5,9 5,1 4,6 4,3 Bidrag till förändringen, procentenheter Timlön, hela ekonomin 2,5 3,3 3,8 3,5 3,4 3,3 Sysselsättning 1,5 2,3 1,0 0,1 0,1 0,2 Sociala ersättningar 0,5 0,0 0,9 1,5 1,4 1,2 Övriga inkomster 0,0 0,4 0,3 0,2 0,2 0,2 Avdrag 0,2 0,1 0,0 0,3 0,3 0,2 Jämfört med den prognos vi presenterade i augusti räknar vi nu med att skatteunderlaget växer 1,2 procentenheter mer till och med år 2010. Det är framförallt en effekt av att vi nu förutser högre löneökningar. I år och nästa år bidrar även en större ökning av antalet arbetade timmar till upprevideringen. Mot slutet av perioden prognostiserar vi däremot en svagare utveckling av sysselsättningen. I budgetpropositionen aviserade regeringen ett antal förslag som den avser att lämna till riksdagen under hösten. Ett par av de förslag som berör det kommunala skatteunderlaget har nu lämnats. Det

gäller förslagen om höjt avdrag för resor till och från arbetet samt tjänsteresor och förändring i reglerna för beskattning av sjöinkomst. Höjningen av reseavdraget beräknas i propositionen minska den offentliga sektorns intäkter med 140 miljoner kronor. Huvuddelen av skattebortfallet kan antas drabba kommuner och landsting, men det finns inte något förslag om reglering via anslaget Kommunalekonomisk utjämning. De ändrade reglerna för beskattning av sjöinkomst har mycket marginell effekt på skatteintäkterna och inte heller i detta fall förslås någon reglering. Tabell 3. Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2006 2010 SKL, okt 2007 4,3 6,1 5,9 5,1 4,6 4,3 28,8 BP08, sep 2007 4,3 5,5 6,1 5,3 4,5 28,5 ESV, aug 2007 4,2 6,2 6,7 6,4 5,2 32,2 SKL, aug 2007 4,3 5,6 5,3 5,0 4,6 27,4 Vi förutser en något snabbare tillväxt av skatteunderlaget än vad regeringen gjorde i budgetpropositionen för 2008. Förbundets prognos visar en snabbare ökning än regeringens år 2007, men lite lägre ökningstakter 2008 och 2009. Skillnaden förklaras främst av att löneökningarna väntas slå igenom på skatteunderlaget i olika takt. Regeringen räknar även med en långsammare ökning av grundavdragen. Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos baseras på antaganden om större lönehöjningar och snabbare sysselsättningstillväxt än förbundets och regeringens, vilket resulterar i en klart snabbare ökning av skatteunderlaget. Regleringsbidrag/avgift Sveriges Kommuner och Landsting har gjort en bedömning av regleringsposten för åren 2007 till 2010, se tabell 4 och 5. Bedömningen bygger vår skatteunderlagsprognos, som påverkar omslutningen i inkomstutjämningen. Riksdagens beslut av ram för anslaget Kommunalekonomisk utjämning, samt utvecklingen av kostnaderna för införandereglerna. Tabell 4. Prognos över regleringsbidrag/avgift 2007 till 2010 Miljoner kronor 2007 2008 2009 2010 Inkomstutjämning, netto (+) 44 851 48 225 50 877 53 218 Strukturbidrag (+) 1 533 1 534 1 543 1 550 Införandebidrag (+) 462 309 194 91 Summa inkomster för kommunerna (1) 46 839 50 069 52 613 54 859 Ramanslag, kommunalekonomisk utjämning ( ) (Utgift för staten) (2) 55 157 45 915 45 930 45 930 Differens Regleringspost (2) (1) 8 317 4 154 6 683 8 929 Kronor per invånare 2007 2008 2009 2010 Inkomstutjämning, netto (+) 4 924 5 262 5 521 5 749 Strukturbidrag (+) 168 167 167 167 Införandebidrag (+) 51 34 21 10 Summa inkomster för kommunerna (1) 5 143 5 463 5 709 5 926 Ramanslag, kommunalekonomisk utjämning ( ) (Utgift för staten) (2) 6 056 5 010 4 984 4 962 Differens Regleringspost (1) (2) 913 453 725 965 Orsaken till regleringspostens negativa förändring under perioden är att statens anslag till den kommunalekonomiska utjämningen inte ökar i samma takt som kostnaden för att upprätthålla den garanterade nivån i inkomstutjämningen.

Befolkningsutvecklingen i Hultsfreds kommun 1972-2010P 18 900 18 400 17 900 17 400 16 900 16 400 15 900 15 400 14 900 14 400 13 900 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2005 2006 2007 2009 Det antal som påverkar kommunens inkomst- och kostandsutjämning är det som gäller den 1 november. 2006 hade vi då 14 345 invånare och med ett budgetantagande om en befolkningsminskning med 100 personer per år har i beräkningarna antagits att invånarantalet den 1 november i år är 14 245, ett antal som redan underskridits. Befolkningsutveckling veckovis jämförelse 2005-2006 med 2006-2007, från vecka 43 år 2005 till vecka 43 år 2007. 14 550 14 500 14 450 14 400 14 350 14 300 14 250 14 200 2005-2006 2006-2007 43 47 51 2 6 10 14 18 22 26 30 34 38 42 Befolkningsminskningen har under senaste året legat på en högre nivå en tidigare. Sedan i juni har minskningen dock varit mindre. Minsta minskningen från vecka 43, 2005 fram till nu hade vi just mellan vecka 43, 2005 och vecka 43, 2006 med 110 personer medan den största var mellan vecka 22 i år och vecka 22 förra året med 243 personer. Just nu är minskningen 141 personer mellan vecka 43, 2006 och vecka 43, 2007. Vecka 43 var befolkningstalet 14 233 enligt preliminär statistik. Budgetantagandet är 14 245 personer, det vill säga vecka 43 är vi 12 personer färre.

Antal elever i grundskolan och gymnasieskolan I diagrammen framgår att antalet elever i grundskolan även i fortsättningen kommer att minska om än i allt långsammare takt. När det gäller gymnasieskolan kommer antalet folkbokförda ungdomar i kommunen som kan vara elever i Hultsfreds gymnasium att kulminera läsåren 2006-2007 och 2007-2008 för att därefter minska. Antalet elever i Hultsfreds gymnasium är förutom antalet folkbokförda Hultsfredsungdomar även i hög grad beroende av hur många av dessa som väljer att studera vid annan ort och hur många ungdomar från andra kommuner som väljer att studera hos oss. Preliminärt antal folkbokförda grundskoleelever 2000-2013 2 500 2 000 1 500 1 000 2 100 2 111 2 086 1 984 1 880 1 644 1 516 1 407 1 298 1 236 1 164 1 103 1 066 1 046 500 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Preliminärt antal folkbokförda gymnasieelever 800 700 600 500 400 300 668 709 702 672 637 602 558 493 426 376 371 375 377 370 358 347 325 200 100 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Barnkullarna i Hultsfreds kommun har minskat till att idag utgöra hälften mot tidigare. Kommunen har idag 10 förskolor och 10 grundskolor med en total lokalyta på 40 661 kvadratmeter. Behovet av lokalytor minskar som en naturlig följd av den pågående elevtalminskningen. Ambitionen är att skolans verksamhet ska bidra till att göra kommunen så attraktiv som möjligt att leva i samtidigt som verksamheten bedrivs så effektivt som möjligt. För att på bästa sätt utforma skolans framtida verksamhet med denna ambition har politikerna i kommunen under våren 2007 vid ett antal diskussionsaftnar sökt förhöra sig om vilka synpunkter medborgarna har i frågan. Den överordnade frågan vid dessa aftnar har varit Hur kan vi hitta smarta, attraktiva och samtidigt kostnadseffektiva lösningar? Målet är att Kommunfullmäktige under 2007 ska fatta ett långsiktigt beslut i frågan.

Antal kvinnor i femårsgrupper över 65 år, utfall 2003-2006 prognos 2007-2009 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 122 180 326 374 410 427 109 111 111 109 112 114 184 209 217 221 215 208 317 297 287 288 301 311 385 388 395 377 359 339 387 386 380 380 393 409 441 444 434 441 449 477 2003 2004 2005 2006 2007P 2008P 2009P 90+ år 85-89 år 80-84 år 75-79 år 70-74 år 65-69 år Antal män i femårsgrupper över 65 år, utfall 2006-2006 prognos 2007-2009 1 600 1 400 1 200 52 117 254 47 38 46 44 45 48 123 134 137 140 135 250 248 246 231 238 244 90+ år 85-89 år 1 000 326 332 318 325 320 316 315 80-84 år 800 600 400 369 376 382 364 363 352 340 75-79 år 70-74 år 200 394 386 410 411 432 459 488 65-69 år 0 2003 2004 2005 2006 2007P 2008P 2009P Antalet personer över 65 år har sedan 2003 varit i stort sett konstant och har minskat från 3 351 till 3 350 den 31 december 2006. Åldersgruppen 80 år och äldre har under samma period minskat med 10 personer från 1 051 till 1 041. Befolkningsprognoser är mycket vanskligt att göra. Den vi gjort visar att antalet personer över 65 år fram till 2009-12-31 beräknas öka till 3 428 medan åldersgruppen över 80 år ökar till 1 060. Förändringarna går åt olika håll i olika åldergrupper. Beräkningar i systemet för kostnadsutjämning visar på ett högre resursbehov.

Skatter och statsbidrag ökar från år 2007 till 2008 med 30,6 mkr eller 4,6 %. Ökningen de kommande åren blir mindre 17,1 mkr respektive 13,0 mkr. Om jämförelse av de nu beräknade inkomsterna för 2008 görs med dem som beräknades till budget 2007 kan konstateras att totalt blir skatter och statsbidrag 13,2 mkr större. Orsaken är att framför allt att sysselsättningen nu ökar mer än vad som bedömdes i höstas. Högre sysselsättning medför ökat skatteunderlag. Kostnadsutjämningen minskar med 157 kronor per invånare varav befolkningsminskningstillägget minskar med 85 kronor och utjämningsbidraget för olika verksamhetsförutsättningar ökar med 48 kronor. Utjämningsbidraget beräknas öka för äldreomsorg och gymnasieskola med 367 respektive 100 kronor per invånare medan det beräknas minska för grundskola och barnomsorg med 147 respektive 278 kronor per invånare. Detta ska tolkas som att enligt systemet för kostnadsutjämning förändras förhållandet mellan strukturen, framförallt åldersstrukturen, i Hultsfreds kommun gentemot Sveriges övriga kommuner så att kostnaderna för att bedriva äldreomsorg och gymnasieskola ökar mer i Hultsfreds kommun än i Sverige i övrigt medan det för grundskola och barnomsorg blir tvärtom. Antalet barn och ungdomars andel av kommunens totala invånarantal har i nästan alla åldersgrupper upp till 15 år minskat i förhållande till riket medan andelen 16-18 åringar har ökat. När det gäller den äldre befolkningen har alla åldergrupper över 75 år relativt sett ökat snabbare i Hultsfreds kommun än i Sverige i övrigt. Ny faktor för år 2008 är den för strukturella lönekostandsskillnader. För detta får vi betala en utjämningsavgift på 117 kronor per invånare. Regleringsbidraget minskar med 1 373 kronor per invånare. Skälet till den stora minskningen är den nyinförda fastighetsavgiften på 1 316 kr per invånare. I förändringen ligger även en nivåjustering på 9 kr avseende finansiering av LSS-utjämning. Övrig förändring se SKL:s budgetförutsättningar ovan. Regleringsbidraget är vad som är kvar av statens totala bidrag till kommunerna efter att inkomstutjämningsbidraget räknats av. Kommunerna har en garanterad skattekraft på 115 % av rikets medelskattekraft. De kommuner med låg skattekraft får ett bidrag upp till den uppräknade medelskattekraften medan de få kommuner som har högre betalar en avgift

För utjämning av LSS-kostnader budgeteras preliminärt 2008 ett bidrag på 29,7 mkr. Utfallet 2007 uppgår till 25,5 mkr. För 2008 budgeteras således en ökning av bidraget med 4,2 mkr. Detta beror dels på att regeringen den 6 september beslutade om uppräkning av koncentrations- och personalkostnadsindexen till 2006 års nivå. Vidare bygger LSS-utjämningen på antalet insatser och kostnader per insats samt ersättning till försäkringskassan. För Hultsfreds kommun har antalet insatser ökat något samtidigt som prislapparna per insats har ökat från 2007 till 2008. (Några har ökat och några minskat men totalt sett ger detta en ökning på grund av att de olika insatserna kostar olika mycket och därmed har vissa större genomslagskraft än andra). Priser Konsumentpriserna steg som årsgenomsnitt 2006 med 1,4 procent och från september 2006 till september 2007 med 2,2 procent. De prognoser över inflationen som publicerats visar enighet när det gäller förväntningar på högre prisökningstakt än tidigare. I budgeten för 2008 har ingen generell uppräkning av kostnader gjorts. Kostnader för varor och tjänster med avtalade prisindex har räknats upp för 2008 enligt respektive index. För åren 2009-2010 räknas övriga kostnader upp med 2,0 procent per år och intäkter anpassade till kostnads- och löneutvecklingen. Avgifter Baromsorgsavgifter Taxorna är oförändrade. Taxan bestäms som en procentsats av hushållets disponibla inkomst och statens direktiv om maxtaxa inom barnomsorgen. Musikskoleavgifter Taxorna är oförändrade. Äldreomsorgsavgifter Avgiften för hemtjänst grundar sig på beviljat bistånd enligt timtaxa. Kommunens timtaxa är beräknad som ett självkostnadspris och räknas upp som en lönebaserad avgift. Maxtaxan för vård, omsorg och socialt stöd såväl i ordinärt boende som i särskilt boende och dagverksamhet anges som en del av prisbasbeloppet. Renhållningsavgifter För att bibehålla kostnadstäckningsnivån indexuppräknas renhållningsavgifterna med 1,5 %. Vatten- och avloppsavgifter För att få full kostnadstäckning vid nuvarande försåld vattenmängd (810 tm3) höjs VA-avgifterna med 10 %. Löner Lönenivån i personalbudgeten är den just nu gällande. Det betyder att för alla avtalsområden utom Kommunal och brandmännen är det räknat med nya löner för året. Kommunals avtal ger i år engångsbelopp medan lönenivåerna höjs den 1 januari 2008 och brandmännens centrala avtal blev klart först vecka 44. Löneökningar för 2008 är tillagda i form av reserverade medel. Se nedan. För de avtal som inte är klara beräknas avsättning för ökade löner med 3,5 procent per år. I nettodriftkostnaderna ingår även summa oförutsett som består av följande beräknade belopp i tusentals kronor

Sammandrag av driftbudget Nämnders och förvaltningars poster inlagda i ramen och äskanden utöver ram framgår nedan i tabellerna Sammandrag av driftbudget, Ramavvikelser i driftbudgeten 2008 (större poster), Förändringar i driftbudgeten, inlagda i ramen 2008 (större poster), Större investeringar samt för beräkning av plan 2009-2010 Förändringar 2009 och 2010 i förhållande till 2008. I tabellen framgår att nämnder och förvaltningar netto äskar och sparar 2,3 mkr inför 2008. Socialnämnden äskar netto 5,0 mkr medan övriga sparar netto 2,7 mkr. Observera att äskanden och besparingar redovisas netto i samma kolumn i tabellen ovan. Administrativa blocket sparar 2,25 mkr, Kultur och Fritid 0,37 mkr, Tekniskt kontor 0,33 mkr, Barn- och utbildningsnämnden 4,0 mkr, Socialnämnden 10,0 mkr och Miljö- och byggnadsnämnden 0,35 mkr i verkliga besparingar eller minskade äskanden.

Förändringar i driftbudgeten, inlagda i ramen 2008 (större poster) tkr Näringslivsbefrämjande åtgärder 270 Medfinansiering budgeteras för beslutade EU-projekt 1 300 Medfinansiering från ABHB, budgeterad intäkt för 2007 utgår ur ramen 1 000 Amortering på avskrivningslån HKIAB (amorteringsfritt 2007) 744 Indexuppräkning av avtalet med KLT Busstrafik, skolskjutsat Diverse "engångsanslag" 2007-600 Budgeterade bidrag 2007 tas bort ur ramen 2008 Silverdalens sporthall 1 000 Nytt yttertak, omprioritering Diverse underhållsprojekt -1 500 Anslagna medel 2007 ("engångsanslag) tas bort ur ramen 2008 Samtliga förvaltningar 1 200 Div indexuppräkning av kostnader enl avtal -385 Div indexuppräkning av intäkter enl avtal Samtliga förvaltningar 595 Uppräkning av elkostnader Översiktsplanering 990 Ej förbrukade medel 2007ombudgeteras 2008 Förskola/familjedaghem -1 120 Resursfördelningsmodell medför minskad ram 2008 Förskoleklass -421 " Grundskola -1 630 " Gymnasieskola 420 Ökat antal gymnasieelever Barn- och utbildningsnämnd -5 000 Medel överflyttas från BUN:s verksamheter till.. Socialnämnd 5 000.Socialnämndens verksamheter Energieffektivisering -660 Helårseffekt 2008 Särskola, gymnasieskola m fl -330 Uppräkning interkommunala ersättningar Stöd i ordinärt boende 215 Ersättning till Försäkringskassan samt... -479 ersättning från Försäkringskassan uppräknas enl Regeringsbeslut. Enskilda vårdhem 395 Uppräkning av avgifter enl avtal. -24 medför också ökat momsbidrag. Ramavvikelser i driftbudgeten 2008 (större poster), tkr Kommunledningskontor Kostservice -551 Tjänst som näringslivsutvecklare utgår -265 Uppräkning av försäljning, avgifter etc ger ökade intäkter. 382 Behov av två halvtidstjänster även 2008 i Lindgårdens och Hemgårdens kök. -300 Besparing i personalbudgeten 220 tkr samt utbildning, data 80 tkr. Feriearbete 284 Medel anslås för feriearbete (totalt anslag 500 tkr) Kommunala programmet -500 Kommunala programmet upphör, minskade kostnader 600.och minskat statsbidrag Särskilda utvecklingssatsningar -1 300 Fortsatt medfinansiering av ABHB Stöd till företag -1 000 2008 års avskrivning på HKIAB:s lån tidigareläggs till år 2007. AssistCenter 250 Förlängning av verksamheten 2008 Flygtrafik -470 Minskad underskottstäckning till flygplatsbolaget Busstrafik 350 Utökad turtäthet mellan kommunens tätorter kvällar och helger Campus Hultsfred 414 Ökade nettokostnader, Kf 69/07 Övriga fritidsanläggningar Konsthallen 200 Venhagsvallen AB, höjt driftbidrag p g a höga elkostnader. 350 Fortsatt driftstöd. 250 Fortsatt projektstöd Vaktmästeri, tekniska kontoret 304 Kostnader för en vaktmästeritjänst kvarstår då verksamheten fortfarande bedrivs på Knektagården. Sporthall Silverdalen, nytt tak -1 000 Senareläggning av projektet från 2008 till 2009 Gator och vägar 200 Upprustning av gångbanor Bortforsling av avfall -270 Uppräkning av renhållningsavgiften för att behålla kostnadstäckning

Ramavvikelser i driftbudgeten 2008 (större poster), tkr, fortsättning från föregående sida Grundskola, Ro 1 Knektagården Energieffektivisering Grundskola Skolbarnomsorg Gymnasieskola Lärarlyftet Interkommunal ersättning, gymnasiet Socialnämndens verksamheter Åtgärder för flyktingar Investeringar, drift- och underhållsprojekt 500 Målnings- och fönsterarbeten vid Lindblomskolan -513 Ny hyresgäst ger ökade intäkter (Tallgården) -400 Minskade energikostnader på kommunens fastigheter till följd av energieffektivisering -300 Senareläggning av åtgärder för energieffektivisering. 650 Skapande av speciell grupp för barn med Asberger (IVAS) 400 Medel för ämnesövergripande arbetssätt 1 000 Resursskola, föräldrastöd 250 Processledare, 2 x 0,25 tjänst 400 Resursförstärkning för att öka planeringstiden 300 Internetlösning för elevens gymnasieval (Dexter-intagning) -389 Minskade kostnader p g a extra stort anslag 2007 till lärardatorer 300 Av skolverket arrangerad vidareutbildning för lärare -475 Helårseffekt av 2007 års budgetbeslut gällande ökat interkommunalt intäktskrav på gymnasiet. 5 000 Förstärkning av Socialnämndens budget. 1 500 Ökade kostnader för flyktingmottagning.. finansieras fullt ut av statsbidrag. Investeringarna de närmaste åren är på en mycket högre nivå än tidigare år. Nedan återfinns jämförelse mellan budgeterade investeringar och drift- och underhållsprojekt för åren 2007 till 2010 och den budget/plan som fastställdes i november 2006. Budget 2008 plan 2009-2012 Tusentals kronor År 2008 2009 2010 2011 2008-2011 2012 Nettoinvesteringar 45 806 49 930 42 540 43 815 182 091 35 980 Drift- och underhållsprojekt 6 361 7 673 6 567 5 842 26 443 5 317 Summa 52 167 57 603 49 107 49 657 208 534 41 297 Enligt plan 2007 samt ombudgetering Investeringar 60 190 30 650 22 350 14 165 127 355 Äskanden utöver plan -14 384 19 280 20 190 29 650 54 736 Drift- och underhållsprojekt 4 105 3 335 2 805 1 825 12 070 Äskanden utöver plan 2 256 4 338 3 762 4 017 14 373 Under åren 2008-2011 uppgår beloppet för investeringar och drift- och underhållsprojekt till 208,5 miljoner kronor. Detta är en ökning mot en redan expansiv plan med 54,7 mkr för investeringar och med 14,4 mkr för drift- och underhållsprojekt. Investeringsbeloppet under de fem åren 2008-2012 blir 218,1 mkr. Dessa fem års investeringar motsvarar drygt 11 års avskrivningar räknat på 2006 års avskrivningar.

Totalt perioden Större investeringar tkr 2007-2012 2007 2008 2009 2010 Digital infrastruktur 2 500 500 500 500 Brandfordon, släckbil 3 700 1 800 Materialbil 1 050 300 350 Skylift 1 500 1 500 Brandpumpar, hydraulverktyg, andningsskyddsutrustning, personsökare m m 3 305 330 800 450 Kommunal räddningscentral, RC 12 500 2 000 10 500 Kommunal räddningscentral, RC, statsbidrag -6 200-6 200 Larmanläggningar 3 100 600 1 000 500 Handikappåtgärder off byggnader 1 500 300 300 300 Förändringar kök 14 370 3 240 1 000 3 230 3 900 2006-2011 Energieffektivisering 22 000 1 700 5 000 4 000 3 000 2007-2012 Maskiner och fordon, tekniska 6 055 1 600 1 090 1 530 Styr- och reglerutrustning kommunhus 2 000 1 000 Nytt golv simhallen, Hagadal 1 800 1 800 Vattenrening, Hagadal 5 000 500 4 500 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder 1 750 650 200 500 Anslutningsväg Cirkulationsplats- Silverslättsv 500 500 Omläggning el-ledningar trafikbelysning 1 700 900 800 Åtgärdsprogram va, norra och södra ao 11 600 2 000 2 400 2 400

Större investeringar tkr, forts fr föreg 2007-2012 2007 2008 2009 2010 Reinvesteringar va 2 450 700 400 450 Ny råvattenbrunn Silverdalen 2 000 2 000 Ny råvattenbrunn Målilla 1 500 1 500 Avloppsreningsverk, Må, styr/regleranordn 1 500 1 500 Avloppsreningsverk Vi, el-/automatikdelen 1 750 1 750 Avfallshantering, nytt tillstånd, anpassn åtg 1 300 125 1 175 Återställning Kejsarkullens deponi 2 000 1 000 1 000 Luftbehandling skolor, barnstugor inkl ombudg 3 050 200 1950 Omstrukturering skollokaler 30 000 4 300 7 700 6 000 Råsebäckskolan ventilation 600 600 Silverdal skola, entré, hiss, fönster, tillgänglighet 1 950 1 950 Hultsfreds gymnasium ombyggnation 44 250 30 150 10 700 3 400 2006-2009 Hultsfreds gymnasium inventarier m m 3 600 1 390 2 210 2007-2008 IST Dexter 800 800 Äldreboenden, anpassning nya normer 51 000 2 000 17 000 Omstrukturering sociala verksamheter ombudg 1 776 776 1 000 2007-2008 Nytt IT-stöd, IFO och äldreomsorg 1 000 1 000 Resultaträkning för 2008 enligt ram och budget samt beräknade resultat för åren 2009 till 2010 Skattesatsen 22,06 kr per skattekrona antas vara oförändrad Ramen utgår från 2007 års budget efter ombudgetering för driftbudgeten. Nettoinvesteringarna i ram är enligt antagen investeringsplan justerad för ombudgetering.

Resultaträkning budget 2008, plan för åren 2009 till 2010 2007-11-01 09:34:15 Skatteunderlagsprognos per 2007-10-25 Bokslut Prognos Budget Budget Plan Plan 2006 2007 2008 2008 2009 2010 Tusentals kronor per sept Ram Verksamhetens intäkter 125 248 121 724 126 935 131 147 132 196 133 334 Verksamhetens kostnader -735 074-778 013-806 840-812 996-836 779-853 991 projektintäkter 77 491 22 230 projektkostnader -77 491-22 230 varav pensionskostnader -29 977-33 787-35 700-36 691-39 391-41 091 varav avskrivningar -18 768-20 783-23 786-23 148-24 973-26 078 Nettokostnader -609 826-656 289-679 905-681 834-704 568-720 643 Nettokostnadsförändring ack fr o m 2006-70 079-72 008-94 742-110 817 Skatter 445 262 460 537 474 886 476 851 492 735 508 659 Generella statsbidrag och utjämning 189 677 197 749 213 985 212 019 213 280 210 376 Förändring skatter och statsbidrag fr o m 2006 53 931 53 931 71 077 84 097 Finansiella intäkter 1 509 1 944 1 074 1 074 950 862 Värdeförändring pensionsmedel 6 329 4 857 0 0 0 0 Finansiella kostnader pensionsskuld - 311-350 - 361-361 - 371-382 Finansiella kostnader -4 140-5 005-7 200-6 800-8 500-9 300 Förändring av eget kapital 28 500 3 443 2 478 934-6 489-10 443 Resultat mot balanskravet 28 500 3 443 2 478 934-6 489-10 443 Att återställa med minustecken 0 0 0-6 489-10 443 Föreslaget resultatmål 2 % av nettokostnaderna 13 126 13 598 13 637 14 091 14 413 resultatförändring för att uppnå resultatmål -11 120-12 703-20 581-24 856 Finansieringsanalys budget 2008, plan för åren 2009 till 2010 Bokslut Prognos Budget Budget Plan Plan 2006 2007 2008 2008 2009 2010 Tillförda medel per sept Ram Förändring av eget kapital 28 500 3 443 2 478 934-6 489-10 443 varav avskrivningar -18 768-20 783-23 786-23 148-24 973-26 078 Resultat av sålda anl.tillg mm 462 0 0 0 0 Från verksamheten tillförda medel 46 806 24 226 26 264 24 083 18 484 15 635 Minskning av långfristiga fordringar 2 277 1 998 1 872 1 872 1 872 1 872 Justering 21 Ökning av avsättningar 1 377 846 444 444 1 149 824 Ökning av banklån 0 34 470 19 522 28 540 24 324 Summa tillförda medel 50 481 27 069 63 050 45 921 50 045 42 655 Använda medel Nettoinvesteringar 28 429 63 148 62 935 45 806 49 930 42 540 Minskning av banklån 1 397 91 115 115 115 115 Ökning långfristiga fordringar 2 800 0 0 0 0 Summa använda medel 32 626 63 239 63 050 45 921 50 045 42 655 Förändring av rörelsekapital 17 855-36 170 0 0 0 0 Resultat Kommunstyrelsens förslag till budget för år 2008 medför ett resultat på 0,9 mkr. För åren 2009 och 2010 beräknas resultaten till -6,5 respektive -10,4 mkr. Orsaken till den från åren 2005 och 2006 be-

tydligt lägre resultatnivån är att kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. Från år 2005 till 2008 ökar nettokostnaderna exklusive avskrivningar med 89,6 mkr eller 5,6 % per år medan skatter och statsbidrag ökar med 77,8 mkr eller 4,1 %. Den största nettokostnadsökningen är mellan 2006 och 2007 med beräknade 42,9 mkr eller 7,9 %. Sedan 2005 ökar nettokostnaderna således med 11,8 mkr mer än vad intäkterna ökar. Förutom ökade driftskostnader ökar även kommunens kapitalkostnader. Med relativt stora investeringar från år 2006 och framåt ökar avskrivningarna från 18,4 mkr år 2005 till 23,1 mkr år 2008 och till 26,1 mkr år 2010. Kostnader för lån ökar från 4,3 mkr år 2005 till 6,8 mkr år 2008 och till 9,3 mkr år 2010. Totalt innebär detta att avskrivningar och räntors belastning på resultatet kommer att vara 7,2 mkr större år 2008 än år 2005 och år 2010 12,7 mkr större än år 2005. Med minskande invånarantal ökar intäkterna från skatte- och statsbidrag mindre. Om invånarantalet den 1 november år 2007 varit oförändrat från år 2006 skulle vi få 4,6 mkr mer år 2008. Med konstant befolkning från år 2004 hade intäktsökningen från skatter och statsbidrag varit större än ovanstående kostnadsökning mellan åren 2005 och 2008. För att undvika en utveckling med minskande resultat krävs därför att den mindre ökningen i skatter och statsbidrag kompenseras av minskande kostnader. Balanskravet Kommunallagens 8 kapitel paragraf 4 säger att Budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Med resultat över noll uppnås balanskravet år 2008. För åren 2009 och 2010 ser det däremot sämre ut. Finansiella mål Kommunstyrelsens förslag till budget och plan betyder att det endast är den oförändrade kommunala skattesatsen som ligger inom sitt finansiella mål. Övriga finansiella mål kommer inte att uppnås. Slutbetänkanden avseende kostnadsutjämningssystemet och systemet för utjämning av LSS-kostnader Under hösten har två utredningar avseende kostnadsutjämning lämnat slutbetänkande. I båda utredningarna har översyn och prövning av faktorerna och dess variabler gjorts. Dessutom har variabler uppdaterats. Inget av förslagen är remissbehandlat än och kan genomföras tidigast från år 2009 med åtminstone en treårig införandeperiod. För Hultsfreds kommun skulle dock båda förslagen om de genomförs innebära avsevärda intäktsökningar. Kostnadsutjämningen skulle öka med 16 mkr och utjämningen av LSS-kostnader med 6 mkr om och när de föreslagna förändringarna verkar fullt ut efter införandeperiodens slut. Kommunalisering av hemsjukvården Om samtliga fullmäktige i länets kommuner och landstingsfullmäktige säger ja, till det föreslagna avtalet om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län, blir hemsjukvården en kommunal verksamhet från den 1 januari år 2008. Hultsfreds kommun tar i så fall över en verksamhet med nettokostnader år 2006 på cirka 8,5 mkr. För finansiering av detta ökar den kommunala skattesatsen 26 öre per skattekrona medan landstingets minskar med lika mycket.

Balansräkning Prognos Bokslut per sept Budget Plan Plan 2006 2007 2008 2009 2010 Tillgångar Anläggningstillgångar Fastigh, anläggn, inventarier m m 309 652 352 017 374 675 399 632 416 094 Aktier, andelar m m 6 265 6 265 6 265 6 265 6 265 Långfristiga fordringar 22 130 24 128 22 256 20 384 18 512 Summa anläggningstillgångar 338 047 382 410 403 196 426 281 440 871 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 39 104 44 000 45 100 46 228 47 384 Placerade pensionsmedel via KLP 63 185 67 700 67 700 67 700 67 700 Likvida medel 54 752 10 000 10 000 10 000 10 000 Summa omsättningstillgångar 157 041 121 700 122 800 123 928 125 084 Summa tillgångar 495 088 504 110 525 996 550 209 565 955 Eget kapital och skulder Eget kapital 183 814 187 257 188 191 181 702 171 259 Avsättningar Avsättn för pensioner 16 253 17 099 17 543 18 692 19 516 Långfristiga skulder 127 375 127 284 146 691 175 116 199 325 Kortfristiga skulder Semester- och övertidsskuld 34 081 37 700 39 020 40 386 41 800 Övriga kortfristiga skulder 133 565 134 770 134 551 134 313 134 055 Summa kortfristiga skulder 167 646 172 470 173 571 174 699 175 855 Summa eget kapital och skulder 495 088 504 110 525 996 550 209 565 955

Kommunstyrelse Administrativt block Administrativa blockets verksamhet omfattar: 00 Kommunledning och revision 01 Informationsverksamhet 03 Allmän kommunadministration 04 Ekonomiadministration 06 Personaladministration 08 Särskilda servicefunktioner 09 Övrig gemensam verksamhet 13 Arbetsbefrämjande åtgärder 17 Konsumentpolitisk verksamhet 35 Flygtrafik 36 Buss-, bil- och spårbunden trafik 40 Fritidsadministration 69 Annan skolform 70 Gemensam adm (socialnämnd) 75 Särskilda individinriktade insatser 89 Övriga samhällsskyddande åtgärder 16 Kommersiell service Sammandrag - ekonomi Driftbudget Bokslut Budget Budget 2006 2007 2008 Kostnader 107 197,6 111 574,0 136 621,2 Intäkter -36 587,1-17 564,6-19 136,6 Nettokostnad 70 610,5 94 009,4 117 484,6 Investeringsbudget Bokslut Budget Budget 2006 2007 2008 Utgifter 547,9 650,0 650,0 Inkomster 0,0 0,0 0,0 Nettoinvestering 547,9 650,0 650,0

Driftbudget Administrativt block 2 God ekonomisk hushållning Verksamhetsmålen beskriver vad som kan uppnås med befintliga resurser. Viktiga utgångspunkter är att säkra kostnadseffektivitet och god kvalitet i verksamheten. Övergripande mål för administrativa blocket. Administrativa blocket är en serviceorganisation som inom ramen för givna resurser, ekonomiska och organisatoriska, ska utföra av kommunstyrelsen givna uppdrag dvs erbjuda förtroendevalda, övriga förvaltningar och allmänheten service till vid varje tillfälle rätt omfattning och kvalitet samt med bästa möjliga effektivitet. Arbetet ska präglas av en helhetssyn. Driftbudget 00 Kommunledning och revision Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget 2006 2007 2008 2006 2007 2008 001 Kommunfullmäktige 442,0 11 516,6 29 219,9-70,6 0,0 0,0 Besparingskrav 0,0-500,0-500,0 0,0 0,0 0,0 002 Revision 757,3 802,1 764,6-2,0 0,0 0,0 003 Kommunstyrelse 1 790,0 2 245,5 2 326,9-51,0 0,0 0,0 004 Särskilda utredningar 1,5 200,0 200,0 0,0 0,0 0,0 005 Kommunalt partistöd 356,5 363,6 370,1 0,0 0,0 0,0 006 Central planeringsverksamhet 127,3 47,6 47,6-90,0-1,0-1,0 Summa 3 474,6 14 675,4 32 429,1-213,6-1,0-1,0 001 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ (3 kap 1 KL) och representerar kommuninvånarna genom det mandat som erhålls i allmänna val. Kommunfullmäktige består av 45 ledamöter och minst 22 ersättare. Fullmäktige har som främsta uppgift att utforma omfattning och målsättning för den kommunala verksamheten samt besluta om de ekonomiska ramar som ska gälla. Kommunfullmäktige skall även ange riktlinjer för nämndernas och förvaltningarnas arbete genom att bl a anta verksamhetsplaner och övriga planer. Kommunfullmäktiges anslag för oförutsett redovisas här, totalt 650 tkr. Här reserveras också budgetmedel för särskilda ändamål, avsatt för löneökningar, 28 122,4 tkr, avseende ej färdigförhandlade löneavtal för 2007 (SKAF och deltidsbrandmän) samt nya löneavtal för 2008. 0019 Besparingskrav

Driftbudget Administrativt block 3 002 Revision Kommunfullmäktige är revisorernas uppdragsgivare och har det yttersta ansvaret för att revisorerna tilldelas de resurser som behövs för att genomföra revisionsarbetet enligt god revisionssed. Den kommunala revisionen är ett demokratiskt instrument för utvärdering, effektivisering och kontroll av den kommunala verksamheten. Revisorernas uppgifter Enligt kommunallagen 9 kap 7 ska revisorerna granska i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. De prövar om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig. Kommunrevisionen håller årligen ca 20 sammankomster i form av sammanträden, beredningar, förvaltningsbesök etc. Dessutom deltar revisorerna i länets samrådsorgan och de informations- och utbildningsarrangemang som ordnas. Biträde erhålls från KOMREV inom Öhrlings Pricewaterhouse Coopers. 003 Kommunstyrelse Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter med lika stort antal ersättare och sammanträder i princip en gång per månad. Antal ärenden (paragrafer) som behandlas uppgår till ca 300 per år. Kommunstyrelsen utgör tillika arbetslöshets-, beredskaps-, räddnings-, civilförsvars-, krislednings- och trafiknämnd. Kommunstyrelsen ansvarar även för kosthållningen vid kommunens institutioner och skolor, kultur- och fritidsverksamhet samt från 2008-01-01 för Campus Hultsfred, en förvaltning med ansvar för all eftergymnasial utbildning. Kommunstyrelsen har ett arbetsutskott med 5 ledamöter som sammanträder varje helgfri tisdag förmiddag utom under juli månad. Kommunstyrelsens ordförande är tillika kommunalråd. Kommunstyrelsens och arbetsutskottets anslag för oförutsett redovisas här, totalt 450 tkr. 004 Särskilda utredningar Under rubriken Särskilda utredningar placeras anslag för tillfälliga övergripande utredningar som hanteras centralt av kommunstyrelsen. I budgeten finns medel upptagna för förvaltningsövergripande GIS-kostnader 200 tkr (avser kostnader för licenser m m).

Driftbudget Administrativt block 4 005 Kommunalt partistöd Kommunallagens 2 kapitel 9 säger att kommuner får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd) till de politiska partier som är representerade i fullmäktige. I Hultsfreds kommun ger kommunen varje parti ett grundstöd (partistöd) plus ett så kallat mandatstöd för varje mandat i kommunfullmäktige. Såväl grundstödet som mandatstödet indexuppräknas år från år enligt augusti index, Kf 199/85. Kommunfullmäktige beslutade 1998-11-23 att vid negativa förändringar i augusti månads basbelopp från ett år till ett annat bibehålls oförändrat partistöd. För 2007 är grundstödet 12 500 kr per representerat parti (totalt åtta) och mandatstödet 5 858 kr per mandat (totalt 45 mandat). Sammanlagt har under 2007 utbetalats 363,6 tkr och ramen för 2008 beräknas till 370,1 tkr. 006 Central planeringsverksamhet Den centrala planeringsverksamheten sker inom kommunkansliet och kostnaderna avser statistik av olika slag, prognoser, kartor, litteratur m m. 01 Informationsverksamhet Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget 2006 2007 2008 2006 2007 2008 011 Kommunal information 186,1 210,2 210,2-77,7-81,6-81,6 Summa 186,1 210,2 210,2-77,7-81,6-81,6 011 Kommunal information Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för information. Detta inbegriper skyldighet att samråda med brukarna av kommunens tjänster, samt att ge kunskap om rättigheter och skyldigheter. Kommunikationen mellan kommunledning, chefer, anställda och personalorganisationer är av avgörande betydelse för motivation och personligt engagemang hos de anställda. Verksam intern information ökar kompetensen och bidrar till ett bra resultat. Effektiv information är ett ovärderligt stöd i kommunens förändringsarbete eftersom förståelsen för de politiska mål som beslutas av kommunfullmäktige ökar. Kommunens hemsida framstår som allt mer betydelsefull och användbar.

Driftbudget Administrativt block 5 03 Allmän kommunadministration Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget 2006 2007 2008 2006 2007 2008 030 Kommunledningskontor 1 977,8 2 174,6 2 098,5-415,8-565,2-200,0 031 Kommunkansli 5 968,0 6 183,8 6 929,9-852,6-528,4-681,6 Summa 7 945,8 8 358,4 9 028,4-1 268,4-1 093,6-881,6 030 Kommunledningskontor Kommunledningskontoret ska biträda kommunstyrelsen med övergripande ledning och samordning av kommunkoncernens och kommunens verksamhet. Kontoret skall särskilt arbeta med frågor som rör framtid, utveckling/förändring, näringsliv och sysselsättning samt övergripande målsättningar och policy. Huvuddelen av näringslivsarbetet sker idag via Hultsfreds NäringslivsCentrum AB samt Hultsfreds Kommunala Industri AB. Särskilda insatser pågår bl. a när det gäller upplevelseindustrin och utvecklingen av den lokala högskoleverksamheten. Verksamhetsförändring Förslag till organisationsförändring av kommunledningskontoret och kommunkansliet håller på att arbetas fram. Förhoppningen är att den nya organisationen ska kunna trädda i kraft 2008-01-01. Vakant tjänst som näringslivsutvecklare utgår, vilket medför besparing 551 tkr, vilket också medför att den interna ersättningen till kommunledningskontoret från HNC, näringslivsbefrämjande åtgärder minskar med 400 tkr 2008 för att helt tas bort fr o m 2009, 600 tkr (jfr verksamhet 1390). 031 Kommunkansli Kommunkansliet är sedan 2005-07-01 indelat i en kanslienhet med tillhörande juridisk- och överförmyndarenhet, samt en inköps- och serviceenhet. Kommunkansliet svarar för övergripande planeringsfrågor, tillhandahåller service och sakkunskap till kommunens förtroendemän, Hultsfreds Kommunala Industri AB, Hultsfred-Vimmerby Flygplats AB, övriga förvaltningar och allmänheten. Kanslienheten svarar för sekreterarskap och ärendeberedning för kommunfullmäktige och dess valberedning, kommunstyrelsen och dess utskott, valnämnden samt tillfälliga kommittéer och utredningar. Vidare ansvarar kansliet för kommunstyrelsens dokumenthantering, kommunens centrala arkiv, anslagstavla, extern och intern statisktjänst och informationsverksamhet, kommunens webbplats, konsumentvägledning, beredskaps- och civilförsvarsfrågor samt brottsförebyggande arbete. Fram till och med 2008-06-30 drivs ett projekt avseende service till inflyttare, faktiska och presumtiva, samt ett nyhetsbrev i samarbete med kommunerna i Leader ALH. Kommunjuristen tillhandahåller juridisk rådgivning till kommunens förvaltningar och nämnder, samt biträder kommunen vid förhandlingar av olika slag.