PEDAGOGISK PLATTFORM

Relevanta dokument
RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

2. Övergripande mål och riktlinjer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

Handlingsplan för ökat elevinflytande i

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun

Teamplan Ugglums skola F /2012

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Statens skolverks författningssamling

Kvalitetsredovisning 2007/2008. Skvaderns fristående gymnasieskola Rektor Jan Kibe

Riktlinjer för områdesråd och utbildningsråd

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Dnr 2018/120/600 Id Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Brännebro skola

SKOLPLAN 11 jan 2008

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Reviderad Bild : Plan för elevers och föräldrars delaktighet och inflytande. Sjukhusundervisning

Skolans värdegrund och uppdrag.

Antagen av kommunfullmäktige

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN

KVALITETSREDOVISNING TINGVALLASKOLANS FRITIDS

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Kvibergsskolan F-3. Grundskolan Göteborgs Stad. Att välja förskoleklass och skola

Karlshögs Fritidshem

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan

Dnr: 2018/000120/600 id: Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Storebro skola

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument.

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Skolplan Med blick för lärande

Fridaskolornas vision och värdegrund.

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

HANDLINGSPLAN FÖR SOLROSEN I handlingsplanen beskrivs de mål vi har för vår verksamhet och hur vi arbetar för att uppnå dem

Sid 1 (8) Dnr Giltig fr.o.m Giltig t.o.m Östermalmsskolan

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors Åk 6-9

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Välkommen till Rönnbyskolan Förskoleklass 2011/2012

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Matematikvisionen Ht vt 2006

Handlingsplan Elev- och föräldramedverkan Läsår

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

LOKAL ARBETSPLAN 2011/2012

Arbetsplan för. förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2011/2012

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

SKOLARBETSPLAN FÖR EKSJÖ GYMNASIUM

Läsåret Borås

Mycket goda studieresultat

LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Kvalitetsredovisning för Centralskolan Läsåret 2007/2008

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

värdegrunder konsten att skapa ett utvecklande arbetsklimat för alla

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

Billeshögsskolan 2011/2012 Skola

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Fullersta rektorsområde

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Sid 1 (5) Dnr /05 Giltig fr.o.m Giltig t.o.m Bandhagens skola

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

ÅTAGANDE.2 ORGANISATION.3 FÖRHÅLLNINGSSÄTT..6 MOTIVATION.9 UTVECKLING...10 UTVÄRDERING 11

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

ARBETSPLAN 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

PEDAGOGISK PLATTFORM

PEDAGOGISK PLATTFORM Vår ambition är att skapa en modern gymnasieutbildning för ungdomar med tre års målinriktade studier som förbereder för högskolestudier, annan vidareutbildning eller arbete. För att få en helhet och ge allsidiga kunskaper och färdigheter måste skolan ge utlopp för många olika mänskliga behov. Att ha en god arbetsmiljö, att uppleva glädje och känna trygghet är viktigt för såväl elever som personal. Helhetsperspektiv, inflytande, engagemang och flexibilitet samt identitet och närhet är rubriker i en pedagogisk plattform för det gemensamma arbetet. Plattformen är ett levande dokument som utvärderas och revideras kontinuerligt. Vår skola har två övergripande profilområden: hälsa och kultur.

Helhetsperspek v Undervisningen ska sträva mot helhet där programmålen är synliga. För varje program på skolan finns en konkretisering av programmålen. De nationella värdegrundsmålen skall lyftas fram i den dagliga verksamheten. Det pedagogiska arbetet skall bedrivas med tanke på de kompetenser som är viktiga i yrkeslivet. Eleverna arbetar under längre arbetspass för att undvika fragmentering av kurser och teman. Längre arbetspass och koncentrationsläsning av kurser ger möjlighet till fördjupning, diskussion och reflexion. Vi anser att denna arbetsmetod främjar elevens egna aktiva lärande och leder till större förståelse och bestående kunskap. Vi vill också utveckla ämnessamverkande projekt för att skapa helhet i inlärningen. Skolan vill genom att arbeta med varierande arbetsformer i undervisningen medverka till att ta till vara elevernas skiftande erfarenheter. Många frågor kan vi söka svar på i närsamhället. Därför vill vi utveckla samarbete och nätverk med många aktörer utanför vår skola; företag, organisationer, institutioner, föreningar, enskilda individer och andra skolor. Vi vill ge eleverna: Fysisk kompetens, genom att de får utökade möjligheter till rörelse och stimulans till regelbunden motion och uppmuntran till en aktiv fysisk livsstil. Intellektuell kompetens genom att de får möta problem- och lösningsorienterad undervisning i alla kurser. Reflexion, kommunikation och kreativitet är viktiga beståndsdelar för att uppnå detta mål. Kulturell kompetens, genom att de får möjlighet att använda sig av estetiska uttrycksformer och eget skapande i det dagliga arbetet samt vara aktiva konsumenter och producenter i lokala kulturaktiviteter. Social och emotionell kompetens genom att de tränas i att arbeta tillsammans i grupp. Dessutom strävar vi efter att eleverna skall få mötas i olika verksamheter i större sammanhang än den egna klassen.

Helhetsperspek v Vi vill: utveckla helhetsperspektiv genom att använda närsamhället i kunskapsbildningen och använda oss av studiebesök, projektarbeten, APU och ett tematiskt arbetssätt. använda de kunskaper och kompetenser som finns bland föräldrar, i andra skolor, i arbetslivet och i det omgivande samhället. ge eleverna möjlighet till internationella kontakter via korrespondens och/eller direkta utbyten men också genom att få tillgång till den internationella kompetens som finns i kommunen. Hur arbetar vi med helhetsperspektiv? - Periodläsning - Långa arbetspass - Projekt med ämnessamverkan samt ämnesövergripande samordning och integrering av kurser i respektive program, kurssamverkan, men även över programgränser. - Hälsopass - Skolkonserter - Studieresor - Internationella utbyten - Hålla värdegrunden levande där bl a storsamlingar och mentorsträffar används som forum för attityd- och värderingsfrågor. - Kompetensutveckling, elever och personal tillsammans - Planeringsdagar för personalen inför varje ny period - Att arbeta strukturerat med att utveckla skolans planer och policydokument - Metodik kring grupparbeten - Utveckla arbetsformer utifrån skolans pedagogiska grundtanke - Samarbete med och studiebesök på eftergymnasiala utbildningar - Elever/Personal föreläser eller leder aktiviteter utanför skolan - Samarbete med andra gymnasieskolor (College) - Samarbete med andra institutioner, Teater Västernorrland, Nordiska Kammarorkestern Sundsvall t.ex.

Inflytande, engagemang och flexibilitet För att öka engagemang och motivation i skolan är det viktigt att eleverna är delaktiga i det dagliga arbetet. Den som ges ansvar tar ansvar! Eleverna ska därför ha möjlighet att påverka sin arbetsmiljö, undervisningen inlärningsmässigt och socialt, examination och andra skolaktiviteter. Målet är att eleverna successivt ska ta större ansvar för sin utbildning. Handledning och hjälp med studieteknik och tidsdisposition skall vara störst år 1 och avta allt eftersom eleverna blir äldre, mognare och har införlivat de tankar och normer som krävs för ett stort ansvarstagande. Ett reellt inflytande för eleverna kräver flexibilitet. Att kunna ändra i schemat med kort varsel, att ha nära till ekonomiska beslut, att pröva nya former för undervisning och att samutnyttja lokaler ger flexibla möjligheter. Ett sätt att klara dessa krav är att hålla organisationen liten och förändringsbar. Hur arbetar vi med inflytande, engagemang och flexibilitet? - Elevstyrelse, arbetsmiljögrupp och aktivitetsgrupp - Utbildning för elevrepresentanter i bl.a. mötesteknik - Handlingsplaner som exempelvis krisplan och antimobbningsplan skall ständigt utvecklas - Tolkning av kursmålen tillsammans med eleverna - Elevinflytande i kursutformning, arbetssätt och redovisningsformer samt utvärdering - Schemalagda mentorsträffar varje vecka - Elevinflytande över skolmiljön - Elevinflytande över den pedagogiska verksamheten - Informationstavlor - Information på First Class - Elevdelaktighet i uppbyggnaden av skolans traditioner

Iden tet och närhet Vi vill ha ett klimat i skolan som ger möjligheter till social utveckling. Trygghet, självkänsla, självförtroende och tillit till andra är viktigt för trivseln och påverkar studieresultatet positivt. Såväl i mentorskapet som i undervisningsgrupper bygger vi öppna och ärliga relationer med eleverna genom att ge ansvar, våga visa öppenhet och stötta genom personliga samtal. Schemalagda mentorsträffar ger alla möjlighet att synas och känna trygghet. Mentorsträffarna är ett forum där eleverna utvecklar sin förmåga att respektera andra. Genom ett personligt förhållningssätt verkar vi för förståelse mellan alla på skolan. Personalen utbildas i metoder som utvecklar, underlättar och stärker detta arbete. Hur arbetar vi med identitet och närhet? - Samtalsrunda i mentorsgrupperna och i undervisningen - Personligt förhållningssätt - Gemensamma frilufts- och idrottsdagar för elever och personal - Gemensamma lunchaktiviteter och turneringar för elever och personal - Schemalagda mentorsträffar varje vecka - Programöverskridande verksamhet såsom kulturevenemang, introduktionsvecka, samlingar, föreläsningar och studiebesök som även fungerar som vi-stärkande aktiviteter - Fadderverksamhet, äldre elever välkomnar och stöttar yngre elever