Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!!



Relevanta dokument
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Kursinnehållet täcker delar av delmål 3 och hela delmål 5 i Socialstyrelsens målbeskrivning för ST läkare i Barn- och ungdomspsykiatri.

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014

Underlag för psykiatrisk bedömning

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Neuroleptika vid vissa barn- och ungdomspsykiatriska tillstånd

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Deplyftet. Våg 2-1:a journalkoll. 21 november 2018

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA

BUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

INFORMATION TILL LÄKARE

Deplyftet våg 2. Journalkoll 2017 års journaler

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Elin Kimland, med dr, Läkemedelsverket Anders Forslund, docent, Akademiska sjukhuset Håkan Jarbin, med dr, BUP Halland (moderator)

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

Deplyftet. Våg 1-8:e journalkoll. 22 januari 2019

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Verksamhetsområde: Barn- och ungdomspsykiatri

Deplyftet. Våg 2-2:a journalkoll. 16 januari 2019

Journalmall för psykiatrikursen

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:

Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund

SFBUPs ADHD riktlinjer. BUP kongressen 2015 Presentation av remissversionen Lars Joelsson, ordförande i SFBUP

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Grundkurs om NPF för skolan

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Psykiatrisk och somatisk bedömning - Bas

Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca.

Psykisk ohälsa under graviditet

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Deplyftet. Våg 1-2:a journalkoll. 21 september 2017

Barnpsykiatrins ABC

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg

Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

DEPLYFTET. Välkomna till kick off 2 för nästa steg på vägen

Områdesbeskrivning Norrköping

SFBUP:s Riktlinje för depression

GRADE-tabell över nytta och risker med läkemedelsbehandling

Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom?

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

RAPPORT. Datum Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

Diagnostik av förstämningssyndrom

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Journalmall för psykiatrikursen

DEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut

COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC

Psykiatripartners i Östergötland

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Den komplexa patienten inom primärvård och psykiatri

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Orala problem. Psykiska symptom. Kognitiva funktionshinder.

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna

Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026

ADHD hos barn. Marcus Westin Specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri

LANDSTINGET I VÄRMLAND

KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Återansökan Terapikolonier barn/ungdom 2018

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober Dagens agenda

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

Vårdprogram och Vårdprocess PSYKOFARMAKA

Transkript:

Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!! Håkan Jarbin, föreläsare, kursansvarig Linda Halldner-Henriksson, föreläsare Tord Ivarsson, föreläsare Kerstin Malmberg, föreläsare Alf Oredsson, arrangemang

Onsdagen den 14 september 08.30-09.45 Introduktion och farmakologisk behandling steg för steg (Håkan Jarbin) 09.45-10.15 Kaffe 10.15-12.00 Grundprinciper i psykofarmakologin (Linda Halldner- Henriksson) 12.00-13.00 Lunch 13.00-14.45 Farmakologisk behandling av depression (Håkan Jarbin) 14.45-15.15 Frukt 15.15-17.00 Farmakologisk behandling av bipolära syndrom, schizofreni o psykosmedel (Håkan Jarbin) 19.00- Middag

Torsdagen den 15 september 08.30-10.00 Farmakologisk behandling av autism och beteendestörning (Kerstin Malmberg) 10.00-10.30 Kaffe 10.30-12.00 Falldiskussion i grupper 12.00-13.00 Lunch 13.00-15.00 Farmakologisk behandling av ADHD (Kerstin Malmberg) 15.00-15.30 Frukt 15.30-17.00 Falldiskussion i grupper 19.00- Middag

Fredagen den 16 september 08.30-10.15 Farmakologisk behandling av ångestsyndrom och tics (Tord Ivarsson) 10.15-10.30 Kaffe 10.30-12.00 Falldiskussion i grupper 12.00-13.00 Lunch 13.00-15.15 Falldiskussioner i storgrupp (samtliga)

Bedömning och behandlingsplanering

A. Diagnostisk bedömning Vad bör vi försöka beskriva?? 1. Psykiatrisk diagnos 2. Funktionsnivå 3. Somatiska faktorer 4. Psykosociala faktorer 5. Målsymtom 6. Psykopedagogik o behandlingsmöjligheter

1. Psykiatrisk diagnos Fråga om alla möjliga/rimliga symtomområden checklista kan vara hjälpmedel ex DSM-IV alt K-SADS, Mini-KID fråga öppet men även riktat och specifikt tänk på att de flesta av våra patienter får flera diagnoser Ärftlighet ger ofta vägledning

1. Psykiatrisk diagnos (forts.) Gärna multipla informanter Diagnos är hypotes och färskvara-omvärdera! Undvik ospecifik och intetsägande diagnos ex emotionell störning, familjeproblem, utvecklingskris

2. Funktionsnivå Olika områden hem och familj inkl ADL kamrater och fritid skola eller praktik/arbete Använd gärna mått/skalor ex. GAF, CGAS

3. Somatiska faktorer Organisk genes till symtom? riktad anamnes mycket viktigare än rutinbatteri. Dator, EEG, lab etc helst endast på misstanke men gärna ett TSH, Hb och glutenantikroppar penetrera huvudtrauma, medicinering, rökning (metabolism av medicin), andra droger och somatiska symtom

3. Somatiska faktorer (forts.) Utgångsvärde inför farmakologisk behandling! längd, vikt och bukomfång!!! leverstatus, blodbild (klozapin,valproat) thyr (litium+valp?, quetiapin?) +njur (li), metabol screening med fasteglukos, LDL, HDL, triglycerider, kolesterol, insulin? (atypiska neuroleptika); ibland EKG (klozapin, ev litium, ev tricyclika) biverkningar gärna via skala ex AIMS, minst kolla tremor o dyskinesi, (neuroleptika) och andra biverkningsskalor

4. psykosociala faktorer Familjefunktion kommunikation?, EE? etc. (skalor: frågor om familjemedlemmar, familjeklimat etc) Annan belastning på patient/familj ekonomi, missbruk, annan sjukdom etc Trauma fråga enskilt (mardrömmar? flashbacks??) Resurser o stödjande faktorer hos individ + i omgivning

5. Målsymtom Relevanta målsymtom formuleras angeläget för patient/familj funktionsbegränsande behandlingsbart mätbart

6. Psykopedagogik och behandlingsmöjligheter Öppen redovisning i HSLs anda använd gärna ord som hypotes och färskvara beskriv diagnostiskt resonemang använd vardagsspråk, undvik psykobabbel Använd gärna skriftligt material

6. Psykopedagogik och behandlingsmöjligheter (forts.) Beskriv möjliga behandlingsalternativ samtal, farmakologisk, socialt stöd, skolintervention, pedagogik etc och hur dessa kan integreras. Olika steg! Tvåvägskommunikation flera tillfällen?

B. Psykofarmakologisk behandling 1. Informera 2. Formulera behandlingsöverenskommelse 3. Etablera skattningsmetoder 4. Flexibel utvärdering- tät i början. Telefon! 5. Otillräcklig effekt?

1. Informera Vilken effekt kan förväntas? När kan effekten sätta in? Vilka biverkningar förväntas? Andra risker? Risk för beroende? Hur fungerar medicinen i hjärnan? Kan man dricka alkohol? (ev)

2. Formulera behandlingsöverenskommelse Patient och familj Gärna skriftligt Involvera alla som behöver stödja genomförandet

3. Etablera utvärderingsmetoder Symtom skattningsskalor för läkaren/behandlare CGI, BPRS, CY-BOCS etc självsvarsformulär VAS-skala specificerad för varje enskilt målsymtom BDI, Conners, SCL, CBCL, EAT etc

3. Etablera utvärderingsmetoder (forts.) Biverkningar riktade frågor, gärna specifikt för medicinen Längd, vikt och bukomfång ev lab, blodtryck etc

4. Flexibel utvärdering Biverkningar mest i början. Tät kontakt! Telefon? Effekt rätt tid och rätt dos. Dostitreringsschema.

5. Otillräcklig effekt? Orsak? fel diagnos bristande följsamhet psykosociala faktorer missbruk behandlingsresistens Åtgärd serumnivå! byt/kombinera/potentiera...