Nyttotrafik - Trafikalstringsverktyg Sida 1 av 1 Till Trafikverket.se Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Vallås 1_1 Vallonen 2 Användarhandledning (pdf) Resultaten från trafikalstringsverktyget inkluderar endast personresor. Utöver personresor sker dock även en mängd nyttotransporter, t.ex. leveranser, service, gods. Kunskapen om den trafik som detta alstrar är betydligt mer begränsad än kunskapen kring persontransporter. I användarhandledningen finns en sammanställning av kunskapslägen. I verktyget nedan kan nyttotrafik adderas schablonmässigt till biltrafikskattningen från trafikalstringsverktygets. De föreslagna värdena är endast en schablonmässig uppskattning och kan justeras för att anpassas till projektet. Nyttotrafik Biltrafik per dygn utan nyttotrafik Andel nyttotrafik (av total trafik) Fordonstrafik per dygn inkl. nyttotrafik Lägenhet 24 bilar / dygn 15 % 28 fordon / dygn Förskola 283 bilar / dygn 5 % 298 fordon / dygn Låg/mellanstadie 624 bilar / dygn 0 % 624 fordon / dygn Högstadie/gymnasium 9 bilar / dygn 0 % 9 fordon / dygn Totalt 940 bilar / dygn 959 fordon / dygn Beräkna Återställ Version: 1.0 https://applikation.trafikverket.se/trafikalstring/?page=nyttotrafik
Sida 1 av 6 Till Trafikverket.se Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Vallås 1_1 Vallonen 2 Användarhandledning (pdf) Allmänt om projektet Projektnamn Projektnamn Detaljplan för Vallås 1_1 Vallonen 2 Egna kommentarer Ny förskola 8 avdelningar Parkering till grundskola 1000 elever Bostadsrätter 20 lägenheter Senast ändrad 11:34 Verktyget Version 1.0 Resultat Antal resor (totalt, exkl. nyttotrafik) Bästa skattning: 4 013 resor / dygn Skattad färdmedelsfördelning Osäkerhet Andelen av resorna som är baserade på trafikalstringstal med låg / medel / hög osäkerhet. Ju högre osäkerhet, desto försiktigare bör du vara när du tolkar resultaten. med bil: 32 % med kollektivtrafik: 11 % med cykel: 29 % till fots: 26 % med annat: 2 % Resor per färdmedel (exkl. nyttotrafik) Bil Kollektivtrafik Cykel Till fots Annat Totalt Antal resor / dygn 1 276 453 1 177 1 031 76 4 013 Resor uppdelat efter markanvändning Antal resor / dygn (exkl. nyttotrafik) fördelat per markanvändning Bil Kollektivtrafik Cykel Till fots Annat Totalt Lägenhet 32 11 26 36 2 107 Förskola 384 49 244 228 5 911 Låg/mellanstadie 847 376 881 745 66 2 915 Högstadie/gymnasium 13 16 27 21 3 80 Totalt 1 276 453 1 177 1 031 76 4 013 Uppskattat antal bilar Antal bilresor, exkl nyttotrafik: 1 276 bilresor Uppskattning av antal bilar: 939 bilar (ÅDT), vilket motsvarar ungefär 1 044 ÅVDT Antaganden: 1,2 personer per bil för arbetsresor
Sida 2 av 6 1,4 personer per bil för inköp/serviceresor 1,5 personer per bil för fritidsresor Bostäders resor fördelar sig enligt: 35% arbetsresor 23% inköp/serviceresor 42% fritidsresor Övrig markanvändning ger: 34% arbetsresor 27% inköp/serviceresor 39% fritidsresor Uppskattat markbehov för transporter Beräknad markanvändning avser den yta som de genererade resorna använder i samhället, alltså inte enbart i området som studeras. Markanvändning per färdmedel Bil Kollektivtrafik Cykel Till fots Annat Totalt Area (m 2 ) 40 448 1 903 12 599 824-55 774 Antaganden: Bil: 31,7 m 2 / bilresa Kollektivtrafik: 4,2 m 2 / kollektivtrafikresa Cykel: 10,7 m 2 / cykelresa Till fots: 0,8 m 2 / gångresa Detta kan påverka resultaten: Observera: Endast personresor Resultaten innehåller endast personresor. För att inkludera nyttotrafik, måste en uppräkning göras. (ett stöd för detta nås under rubriken Nyttotrafik på resultatsidan) Observera att även om nyttotrafik-beräkning har gjorts så påverkar det inte resultaten på resultatsidan eller i sammanställningen. Observera: Förhöjd risk för dubbelräkning Området innehåller både bostäder och annan markanvändning vilket gör att risken för dubbelräkning av resor ökar. Se användarhandledningen för ytterligare information. Egna kommentarer Uppgiften om antalet högstadieelever är given för att få fram lärarnas arbetsresor, då det är deras parkering som belastar detaljplanen och anslutande väg Nyvången. Avlämning av högstadieelever bedöms sannolikt ske vid vändplatsen i Vallås centrum, då denna avlämningsplats är närmare och det inte förligger samma behov att parkera och följa barnet in i dessa årskurser. Låg- och mellanstadiet är medräknat att belasta aktuellt planområde i sin helhet dvs både personal och avlämning/hämtning. Siffrorna antas därför vara något i överkant. Indata Lokalisering Kommun Var i kommunen Halmstad I huvudortens ytterområden Markanvändning Lägenhet
Sida 3 av 6 20 bostadsenheter 36 boende (automatiskt värde) Förskola Låg/mellanstadie Högstadie/gymnasium 2 200 BTA 140 elever 700 elever 30 elever Svar på frågor om Kollektivtrafik Turtäthet under högtrafik i området (sammanlagt för alla linjer) Avstånd till hållplats (genomsnitt i området) Är tidtabeller i tätorten taktfasta/styva (dvs är det regelbundna minuttal alla timmar)? Hur stor del av tätorten täcks av kollektivtrafiknät? Vilken standard har de fordon som används för tätortstrafik? Turtäthet under högtrafik i området (sammanlagt för alla linjer) Avstånd till regional busshållplats (genomsnitt i området) Avstånd till station med regional tågtrafik (genomsnitt i området) Är tidtabeller i regionaltrafiken taktfasta/styva (dvs är det regelbundna minuttal alla timmar)? Vilken standard har de fordon som används för regionaltrafik? Har resenärerna tillgång till realtidsinformation om kollektivtrafiken? Prioriteras kollektivtrafiken i kommunens planering? Hur ofta ser kommunen över kollektivtrafiknätet? handlingsplan för kollektivtrafiken? 10-minuterstrafik eller kortare Mindre än 250 m Alla linjer har i princip taktfasta tidtabeller. Stora delar av tätorten och alla viktiga målpunkter. Koordinerade tidtabeller underlättar byten. Majoriteten är moderna fordon. 10-15-minuterstrafik 500-1000 m Mer än 1500 m Alla linjer har i princip taktfasta tidtabeller. Nästan uteslutande modern flotta. På större målpunkter och viktiga bytespunkter. Kollektivtrafiken är alltid utgångspunkten vid planering av t ex nya bostadsområden. Kommunen har/kräver översyn regelbundet Kommunen har tydliga och offensiva mål med en tydlig handlingsplan. Målen följs upp. Svar på frågor om Gång Mindre än 500 m
Sida 4 av 6 Avstånd till lokalt centrum (genomsnitt i området) Hur är gångvägnätet utformat i tätorten? Hur är standarden på gångvägnätet i tätorten? Finns problem med otrygghet för fotgängare i tätorten? Hur stor andel av korsningspunkterna mellan kommunens gångpassager och biltrafikens huvudnät är hastighetssäkrade till 30 km/h? (85-percentil) Är gångtrafik prioriterat vid drift och underhåll (t ex snöröjning)? Följer kommunen upp mängden gångtrafik (t ex genom fotgängarräkningar eller resvaneundersökningar)? handlingsplan för gångtrafiken? Gångvägnätet är sammanhängande och gent samt uppfyller gåendes önskemål om upplevelserikedom. Hela nätet har god standard. Tryggheten är på de flesta håll hög. Kommunen arbetar aktivt med att förbättra tryggheten. Mer än 60 % Gångtrafiknätet underhålls först. Uppföljning görs när kommunen känner det behövs. vilket brukar vara relativt regelbundet. Kommunen har mål. men de omsätts inte i praktiken. Handlingsplan saknas. Svar på frågor om Cykel Avstånd till lokalt centrum (genomsnitt i området) Höjdskillnader vid färd till lokalt centrum Hur stor del av tätorten täcks av cykelvägnät (cykelväg. cykelbana. cykelfält eller 30 km/h-gator)? Hur stor andel av kosningspunkterna mellan kommunens cykelvägnät och biltrafikens huvudnät är hastighetssäkrade till 30 km/h? (85-percentil) Är cykeltrafiken prioriterad vid drift och underhåll. t ex snöröjning)? Följer kommunen upp mängden cykeltrafik (t ex genom cykelräkningar eller resvaneundersökningar)? Mindre än 1 km I princip inga lutningar. Cykelvägnätet är sammanhängande och täcker i princip hela tätorten. Mer än 60 % Cykelvägnätet underhålls först. Anslutningar till/från cykelvägnätet inkluderas. Uppföljning görs när kommunen känner det behövs. vilket brukar vara relativt regelbundet. Kommunen har tydliga och offensiva mål med en tydlig handlingsplan. Målen följs upp.
Sida 5 av 6 handlingsplan för cykeltrafiken? Svar på frågor om Bil Hur planeras tillgången till bilparkering vid bostäder i området? Hur planeras tillgången till bilparkering vid arbetsplatser i området? Hur prioriterat är bilvägnätet i tätorten? Generell parkeringstillgång i tätorten. Förväntat bilinnehav i området (Medel i Sverige 2009: 461 bilar/1000 invånare. Min 290. Max 694) Hur är inställningen till att bygga nya vägar i kommunen? handlingsplan för att minska biltrafiken? Kommunens parkeringspolicy tillämpas. Områdets arbetsplatser får parkeringsplatser enligt minimivärde i p-normen. Prioritet ges åt kollektivtrafik. cyklister och fotgängare. Biltrafikens framkomlighet och tillgänglighet prioriteras lågt vid målkonflikter. Det är ont om lediga p-platser vid vissa tidpunkter. 300-350 bilar/1000 inv. Restriktiv. Nya vägar byggs nästan uteslutande vid nybyggen. Kommunen har tydliga mål och en handlingsplan. Svar på frågor om Mobility Management Arbetar kommunen med mobility management dvs. mjuka åtgärder för att ändra resbeteende? Grön resplan/mobilitetsplan Kampanjer för mer miljövänligt resande Samlad reseinformation för flera färdsätt Utbildning om hållbart resande Distansarbete Resfria möten Målgruppsanpassade kampanjer t.ex. testresenärer. hälsotrampare Bättre cykelfaciliteter (ej infrastruktur) Bilpooler Sparsam körning/ecodriving Hur länge har kommunen arbetat med mobility management? Ja Kommunen arbetar systematiskt med åtgärden Längre än 10 år
Användarhandledning till Trafikverkets trafikalstringsverktyg, version 1.0 Bilaga 1: Grunduppgifter I nedanstående tabell redovisas källor till de grunduppgifter som används i verktyget. Markanvändningstyp Källa för alstringstal Källa för färdmedelsfördelning Lägenhet RES 05/06 Radhus/parhus RES 05/06 Villa RES 05/06 Kontor Småindustri/hantverkare RES 05/06, färdmedelsfördelning för boende i flerfamiljshus RES 05/06, färdmedelsfördelning för boende i en/tvåfamiljshus RES 05/06, färdmedelsfördelning för boende i en/tvåfamiljshus RES 05/06, färdmedelsfördelning som arbetsresor generellt Antar 80 % bil i övrigt samma förhållande som kontor Större industri Lars Nilsson, Ramböll Fallstudie, större industrier i Södertälje Detaljhandel Stormarknad Närbutik Restaurang Samhällsservice Parkeringslexikon Parkeringslexikon Parkeringslexikon för "inköp dagligvaror" och "inköp övrigt" som "inköp dagligvaror" som "inköp dagligvaror" för resor < 1 km som "restaurang/café" RES 05/06, färdmedelsfördelning som "post/bank" Sjukhus RVU Syd 2007 RVU Syd 2007 Skolor Förskola Låg/mellan Logik+socialstyrelsen Genomsnitt av förskola och högstadium/gymnasium Hög/gymn. RVU Syd 2007 Idrottsanläggning Uppgifter från Friskis och Svettis RES 05/06, 1/4 av resorna antas vara arbetsresor, resten ett hämta/lämna barn Genomsnitt av förskola och högstadium/gymnasium RES, 1/10 av resorna antas vara arbetsresor, resten utbildning RES 05/06, färdmedelsfördelning som Motion och friluftsliv, t ex idrott, promenad etc men där gång satts till 15 % (kommer från RVU Syd, och är andelen gångresor i kategorin motion ) 2011-05-05 Sida 23(25)