Trafikanalys av verksamhetsområdet Styrstad 6:15 med närområde i Norrköping

Transkript

1 1 (27) PM Trafikanalys av verksamhetsområdet Styrstad 6:15 med närområde i Norrköping Uppdragsledare och expert trafik: Sebastian Hasselblom C:\Users\sesh14201\Desktop\Norrköping Arkösundsvägen\PM_ docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Handläggare mikrosimulering: Ansvarig trafikalstringsberäkningen: Granskning mikrosimulering: Granskning detta PM: Carl-Johan Schultze Emil Iversen Sebastian Hasselblom Markus Jansson WSP Analys & Strategi Box Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

2 2 (27) C:\Users\sesh14201\Desktop\Norrköping Arkösundsvägen\PM_ docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Syfte... 4 Området som analyseras... 4 Trafikflöden... 4 Trafikräkning... 4 Årlig uppräkning... 5 Alstringsberäkningar för nya de nya verksamhetsområdena... 5 Målpunktsfördelning i modellen... 8 Trafikflöden i modellen... 8 Gång- och cykeltrafik... 8 Kollektivtrafik... 9 Scenarion i modellen Scenario 1 nuläge med dagens utformning Scenario 2 alstrad trafik södra området med dagens utformning Scenario 3 alstrad trafik södra området med cpl Arkösundsvägen/Kungsängsleden 12 Scenario 4 alstrad trafik norra plus södra området med cpl Arkösundsvägen/Kungsängsleden Scenario 5 alstrad trafik norra plus södra området med cpl västra korsningen Arkösundsvägen/verksamhetsområdena Resultat Kort om restider, kölängder och ögonblicksbilder Kölängdsdiagram Restidsdiagram Restidsförlustsdiagram Slutsats och diskussion Bilagor Flöden för nulägestrafiken FM Flöden för nulägestrafiken EM Start/mål-matriser (OD-matriser) i modellen nuläget Start/mål-matriser (OD-matriser) i modellen med det södra området Start/mål-matriser (OD-matriser) i modellen med det södra plus det norra området 27 Bilagor för trafikalstringen... 27

3 3 (27) C:\Users\sesh14201\Desktop\Norrköping Arkösundsvägen\PM_ docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Sammanfattning Norrköpings kommun har gett WSP i uppdrag att utföra en trafikanalys vid det kommande verksamhetsområdet Styrstad 6:15 med närområde i Norrköping. Mikrosimuleringsverktyget VISSIM används som stöd. Trafikanalysen/mikrosimuleringen syftar till att utreda hur korsningspunkterna mot det yttre vägnätet (Kungsängsleden och Arkösundsvägen) bör utformas för att tillräcklig kapacitet ska ges. De trafikflöden som ingår i mikrosimuleringsmodellen består dels av dagens trafik (räknad morgon- och eftermiddagsrusningsperiod typiska vardagar) och dels av förväntad trafikalstring för de nya verksamhetsområdena på södra respektive norra sidan av Arkösundsvägen. I ett första steg analyseras det hur trafiken flyter i modellen med enbart dagens trafik och med dagens vägutformning. Detta steg görs mestadels för att kalibrera modellen mot verkliga observationer avseende hur trafiken flyter. I detta scenario flyter trafiken bra i modellen, liksom den även noterades göra i verkligheten under platsbesöken. I nästa steg analyseras det hur tillägget av alstringen för det södra området fungerar med dagens vägutformning. I detta scenario ingår vanliga korsningspunkter där verksamhetsområdet ansluter till det yttre vägnätet, dvs. väjningsplikt från sidovägarna. Separata vänstersvängsfält in mot lokalvägnätet ingår också. Gång- och cykelpassager för att ansluta verksamhetsområdet till det befintliga gång- och cykelnätet ingår. Det ingår även en ny busslinje som går på separat bussgata tvärs Kungsängsleden strax söder om Arkösundsvägen med signalprioritet för bussen. I detta scenario skapas långa köer, främst på grund av för låg kapacitet i korsningen Arkösundsvägen/Kungsängsleden. För att lösa kapacitetsproblemen med tillägget av det södra området har diverse utformningsåtgärder lagts till som tillsammans skapar tillräcklig kapacitet och därmed att inga längre köer skapas inom det modellerade området. Åtgärderna innebär att korsningen Arkösundsvägen/Kungsängsleden byggs om till en cirkulationsplats med dubbla genomgående körfält från väster till öster. Antalet fält får ökas till två strax före cirkulationen och sedan gå samman på lika villkor (vägmärke E15) cirka meter efter cirkulationen. Dessutom finns två fält på väg in i cirkulationen från söder, där höger fält är för högersväng och vänster fält för vänstersväng. Inga andra korsningspunkter behöver åtgärdas inom det modellerade området. Med tillägg av även verksamhetsområdet norr om Arkösundsvägen så skapas långa köer med den utformning som beskrivs ovan. Efter diverse tester har en utformning tagits fram som även ger tillräcklig kapacitet med tillägget av det norra området, dvs. det södra plus det norra området. Cirkulationsplatsen Arkösundsvägen/Kungsängsleden har försetts med fler körfält. De körfält som redan ingår i det ovan beskrivna scenariot kommer till nytta här också, dvs. inga körfält behöver rivas. I denna utformning finns även dubbla genomgående körfält från öster till väster genom cirkulationen samt en fri höger från söder mot öster. Detta gör att de två redan existerande fälten in från söder istället båda nyttjas för vänstersväng. Den fria högern slutar med väjningsplikt. Även den västra infarten på Arkösundsvägen till verksamhetsområdena har försetts med en cirkulation i detta scenario, med dubbla genomgående körfält i båda riktningar mellan väster och öster. Från det södra verksamhetsområdet ingår två körfält in mot cirkulationen, där båda får användas för vänstersväng. Vidare ingår dubbla körfält per riktning på hela sträckan mellan de två cirkulationsplatserna på Arkösundsvägen. Det kan uppstå vissa kapacitetsproblem vid den östra korsningen på Arkösundsvägen, men eftersom osäkerheterna är stora kring alstringen för det norra området samt fördelningen av flödena mellan de två infarterna mot det norra området (en lika fördelning av flödena antas i modellen), samt att det även under pågående rusning mestadels fungerar, så bedöms inga åtgärder vid den östra

4 4 (27) korsningen vara befogat i detta läge. Skulle man senare komma fram till att det behövs åtgärder även i denna korsning så kan det anläggas utan att det kräver ombyggnad av de övriga korsningspunkterna. Inledning Norrköpings kommun har gett WSP i uppdrag att utföra en trafikanalys vid det kommande verksamhetsområdet Styrstad 6:15 med närområde i Norrköping. Mikrosimuleringsverktyget VISSIM används som stöd. Syfte Trafikanalysen/mikrosimuleringen syftar till att utreda hur korsningspunkterna i området bör utformas för att tillräcklig kapacitet ska ges. Fokus läggs på korsningspunkterna intill det kommande verksamhetsområdet längs Arkösundsvägen och Kungsängsleden Området som analyseras Området som analyseras sträcker sig längs Arkösundsvägen från strax väster om Kungsängsleden till strax öster om det kommande verksamhetsområdet i öster. Vidare ingår Kungsängsleden från strax söder om korsningen med Svärmaregatan i söder till Arkösundsvägen i norr. C:\Users\sesh14201\Desktop\Norrköping Arkösundsvägen\PM_ docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 1: Området som analyseras i modellen, bild från VISSIM. Nodnumren återfinns i nedan start/mål-matriser (OD-matriser). Trafikflöden De trafikflöden som används i modellen härstammar dels från trafikräkningar av dagens trafik och dels från bedömning av rimlig alstring av de nya verksamhetsområdena. Dels ingår det södra området (söder om Arkösundsvägen) och dels det norra området (norr om Arkösundsvägen). Här nedan beskrivs de olika stegen. Trafikräkning Dagens trafikflöden har samlats in genom manuella trafikräkningar i korsningspunkterna Arkösundsvägen/Kungsängsleden samt Kungsängsleden/Svärmaregatan. Korsningen vid

5 5 (27) Arkösundsvägen räknades morgon och eftermiddag den 24/5-18 klockan 07:00 08:45 respektive klockan 15:45 17:30. Korsningen vid Svärmaregatan räknades morgon och eftermiddag den 23/5-18 samma klockslag. Svängflöden i dessa korsningar har räknats, dvs. höger/vänster/rakt fram från alla håll. Under trafikräkningarna filmades även korsningarna. En del flöden räknades på plats och en del från filmerna i efterhand. Från filmerna har även den allmänna trafiksituationen i efterhand kunnat studeras. Figur 2: Karta över de två korsningarna där räkningar utfördes. C:\Users\sesh14201\Desktop\Norrköping Arkösundsvägen\PM_ docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Under trafikräkningens gång noterades flödena för varje kvart inom det tidsspann som räknades. Efter att räkningarna genomfördes har maxtimmesflöden tagits fram som utgått från värsta halvtimmen för varje enskild relation. Det kan alltså hända att maxtimmen har baserats på olika halvtimmar för olika platser inom området, detta görs för att vara på säkra sidan. Därefter har en synkning mellan korsningarna fått göras för att flödena ska gå ihop mellan korsningarna. Skiss över trafikflöden per svängriktning återfinns i bilaga. Årlig uppräkning Ingen årlig uppräkning av trafiken görs. Eftersom den trafikalstring som antas för de nya verksamhetsområdena (söder och norr om Arkösundsvägen) innebär en relativt kraftigt ökad trafik antas det rimligt att inte dessutom räkna upp trafiken generellt. Alstringsberäkningar för nya de nya verksamhetsområdena Trafikalstring har gjorts med hjälp av Trafikverkets verktyg för trafikalstring, baserat på antaganden om omfattning av olika typer av exploatering i området. Trafikalstringen redovisas i detalj i bilaga.

6 6 (27) Trafikalstring södra området Figur 3: Översiktsbild över det södra området, med bokstäver för olika delområden samt nummer som för nodnumren i VISSIM-modellen. C:\Users\sesh14201\Desktop\Norrköping Arkösundsvägen\PM_ docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Det har inte tillhandahållits några uppgifter om planerade verksamheter i området bortsett från skolan där en ungefärlig uppskattning av antalet elever givits. Därför har ett antal antaganden gjorts för att få fram indata till Trafikverkets trafikalstringsverktyg. För samtliga områden beräknas maximal möjlig bruttototalarea genom att multiplicera områdenas totala area med högsta tillåtna utnyttjandegrad och antalet våningar. Eftersom det är mycket otroligt att maximal volym nyttjas antas dock endast hälften av den maximala möjliga bruttototalarean byggas. Denna area fördelas sedan mellan de olika typerna av markanvändningskategorier som finns att välja mellan i Trafikverkets trafikalstringsverktyg enligt nedan. Trafikalstringsberäkningar har gjorts för område A, E, J och L. Område B-D, G-I och K har sedan härletts från alstringen för område A, då de har antagits ha samma markanvändningsfördelning. Område F har härletts från alstringen för område E. För område A-D, G-I och K har följande fördelning av bruttototalarean antagits i alstringsberäkningen: 30% småindustri 30% större industri 40% kontor För område E och F har följande fördelning av bruttototalarean antagits i alstringsberäkningen: 15% kontor 15% småindustri 15% detaljhandel

7 7 (27) 15% restaurang 25% idrottsanläggning* 15% samhällsservice * används även för övriga samlingslokaler För område J har följande fördelning av bruttototalarean antagits i alstringsberäkningen: 15% kontor 15% detaljhandel 15% restaurang 40% idrottsanläggning* 15% samhällsservice * används även för övriga samlingslokaler För område L finns uppgift om att antalet elever kommer uppgå till maximalt ca 650 elever per skola i två skolor. Dessa har antagits vara en högstadieskola och en gymnasieskola. Utöver skolanläggningen har 20% av områdets yta antagits vara idrottsanläggning. Osäkerheten i trafikalstringen för dessa alstringar är medelhög till hög och beror till stor del på exakt vilka verksamheter som förläggs i området och hur stora de blir. Dessa alstringsberäkningar ger dock en indikation på vilka trafikvolymer som kan tänkas alstras. I trafikalstringsverktyget har det matats in att området ligger i Norrköpings kommun i utkanten av tätorten. Ingen värdering görs av hur god tillgången till kollektivtrafik är eller hur god gång- och cykelinfrastrukturen är. Detta innebär att drygt hälften av resorna antas ske med bil. Enligt beräkning alstras följande antal resor fördelat på olika trafikslag: Tabell 1: Beräknat antal alstrade resor fördelade på färdmedel. Bil Kollektivtrafik Cykel Till fots Annat Totalt C:\Users\sesh14201\Desktop\Norrköping Arkösundsvägen\PM_ docx Mall: Memo.dot ver % 6% 17% 21% 2% 100% Enligt trafikalstringsverktygets schablon sker viss samåkning vilket innebär att antalet fordon årsmedelvardagsdygnstrafik blir ca 81% av antalet bilresor. Årsmededygnstrafiken blir därmed ca motorfordon för hela planområdet. Beroende på huruvida kommunen satsar på andra trafikslag eller ej, så påverkas dock färdmedelsfördelningen. Maxtimmestrafiken beräknas som 12% av ÅVDT. Det antas att den alstrade trafiken fördelas jämnt mellan färdriktningarna under maxtimmen. Trafikalstring norra området Det saknas information om vad för verksamheter som planeras i det norra området. Genomsnittlig alstrad ÅVDT per kvadratmeter antas bli samma som beräknats för det södra planområdet, borträknat skolan. Trafik antas fördelas jämnt mellan de två vägarna ut mot Arkösundsvägen, då det inte har nämnts något om att alla delar av området kommer kunna nås från bägge vägkopplingarna.

8 8 (27) Målpunktsfördelning i modellen Trafikalstringsverktyget tar inte hänsyn till att en del av resorna kan ske mellan verksamheterna i området. Det antas att 20% av resorna sker inom planområdet. För skolan och dess idrottsanläggning antas 50% av resorna ha mål inom planområdet eftersom många resor antas ske internt mellan dessa verksamheter. Därmed antas ca fordon ha målpunkt utanför området. För fordonen överlag antas 50% ha målpunkt i riktning västerut (Arkösundsvägen V), då både centrum och E4 ligger åt detta håll, 30% antas ha målpunkt söderut via Kungsängsleden (E22S), 15% ha målpunkt österut (Arkösundsvägen Ö) och 5% ha målpunkt längs Svärmaregatan. För respektive område har det sedan gjorts ett antagande rörande vilken av utfarterna från planområdet de kommer att nyttja baserat på lokalisering och målpunkt. Se bilaga. Målfördelningen för det norra området antas vara densamma som för det södra området, bortsett från att 10% antas ha målpunkter inom det södra planområdet, jämnt fördelat mellan de båda infarterna. Trafikflöden i modellen Start/mål-matriser för de trafikflöden som finns med i modellen återfinns i bilaga. För nuläget ingår enbart flöden som baseras på trafikräkningen, medan de övriga scenarierna även innehåller alstrad trafik för antingen enbart det södra området eller det södra plus det norra. C:\Users\sesh14201\Desktop\Norrköping Arkösundsvägen\PM_ docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelvägar finns med i modellen där de korsar en bilväg. Förutom dagens gångoch cykelpassager så ingår även en ny passage över Arkösundsvägen närmast väster om korsningen med Kungsängsleden, över Arkösundsvägen närmast öster om den västra infarten till nya verksamhetsområdet, samt över Kungsängsleden närmast söder om korsningen med Svärmaregatan. Dessa placeringar har valts med omsorg för att knyta samman verksamhetsområdet med dagens gång- och cykelvägnät på bästa sätt. För passagen över Kungsängsleden närmast söder om korsningen med Svärmaregatan antas upphöjd korsning, då denna passage i stor utsträckning lär nyttjas av skolelever. Gång- och cykelflödena för de befintliga passagerna har delvis baserats på dagens flöden (som tagits fram under trafikräkningarna), men där schablonmässiga ökningar har gjorts för det nya verksamhetsområdet. För de nya passagerna har schablonmässiga flöden lagts in. I nedan kartbild framgår vilka flöden som nyttjas i modellen.

9 9 (27) Figur 4: Kartskiss som visar var gång- och cykelpassagerna är inlagda i modellen (orangea sträck), samt flödet som är inlagt per riktning/passage/timme. För varje överfart antas 50% av flödet bestå av fotgängare och 50% av cyklister. Kollektivtrafik 50 En ny busslinje är planerad att gå genom den södra delen av det kommande verksamhetsområdet i öst-västlig riktning. Den är planerad att gå på egen bussgata mellan Fjärilsgatan och vidare åt öster mot verksamhetsområdet. Korsningen med Kungsängsleden görs signalreglerad med prioritet för busstrafiken (en normal släckt signal tänds till rött för biltrafiken). Väl inne i verksamhetsområdet följer den ordinarie bilvägar vidare åt öster fram till den östligaste korsningen. Här går den sedan ut på Arkösundsvägen vidare österut. Även i motsatt färdriktning går bussen längs denna sträcka. C:\Users\sesh14201\Desktop\Norrköping Arkösundsvägen\PM_ docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 5: Sträckningen av den tilltänkta busslinjen i modellen (rosa färg och sedan vidare ut på Arkösundsvägen i den östra korsningen). Sträckan mellan Fjärilsgatan och första lokalväg inne i verksamhetsområdet går på egen bussgata. I modellen trafikeras denna busslinje av åtta bussar per timme i vardera riktningen.

10 10 (27) Scenarion i modellen Här nedan beskrivs de huvudsakliga scenarierna som ingår i modellen. Scenario 1 nuläge med dagens utformning Detta scenario har byggts upp i syfte att kalibrera modellen mot verkligheten. Precis som i verkligen flyter trafiken bra i området. Detta både för morgon- och eftermiddagsrusningarna. Figur 6: Ögonblicksbild FM. Trafiken flyter bra. C:\Users\sesh14201\Desktop\Norrköping Arkösundsvägen\PM_ docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 7: Ögonblicksbild EM. Trafiken flyter bra.

11 11 (27) Scenario 2 alstrad trafik södra området med dagens utformning Detta scenario har byggts upp i syfte att se hur trafiken flyter när trafikalstringen för det södra området har lagts till, med dagens vägutformning. De nya anslutningarna till industriområdet är inlagda som vanliga korsningar med väjningsplikt från sidovägarna, med separata vänstersvängsfält in mot lokalgatorna. Långa köer uppstår under eftermiddagsrusningen, medan det flyter relativt bra under morgonrusningen. Figur 8: Ögonblicksbild FM. Trafiken flyter bra. C:\Users\sesh14201\Desktop\Norrköping Arkösundsvägen\PM_ docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 9: Ögonblicksbild EM. Långa köer, främst på Kungsängsleden.

12 12 (27) Scenario 3 alstrad trafik södra området med cpl Arkösundsvägen/Kungsängsleden För att lösa kapacitetsproblemen som uppstår med dagens utformning så har en cirkulationsplats lagts till i korsningen Arkösundsvägen/Kungsängsleden. Att förse cirkulationen med enbart ett körfält in/genom/ut alla riktningar fungerar inte, köer uppstår. Därför krävs fler körfält. Den utformning som ingår i detta alternativ har visat sig ge tillräcklig kapacitet när enbart det södra området tas i beaktande, dock inte om även det norra området tas med. Dock kan de körfält, etc. som ingår i denna utformning nyttjas även om cirkulationen senare skulle behöva byggas på ytterligare, i enlighet med vad senare scenario visar (som även tar hänsyn till det norra området). Det kan dock vara smart om diameter och avstånd mot intilliggande damm, etc. görs tillräckligt att det senare relativt enkelt går att utöka cirkulationen ytterligare. Med denna utformning flyter trafiken bra. C:\Users\sesh14201\Desktop\Norrköping Arkösundsvägen\PM_ docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 10: Utformning som föreslås för cirkulationsplatsen Arkösundsvägen/Kungsängsleden, då det södra området tas med. Diameter och avstånd mot damm bör göras tillräckligt för att det senare ska gå att utöka cirkulationen i enlighet med senare scenario som även tar hänsyn till det norra området. De fält som ingår i detta scenario kan nyttjas även efter utökningen.

13 13 (27) Figur 11: Ögonblicksbild FM. Trafiken flyter bra. C:\Users\sesh14201\Desktop\Norrköping Arkösundsvägen\PM_ docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 12: Ögonblicksbild EM. Trafiken flyter bra. Enligt VGU ska det vara två körfält på alla infartsvägar och inne i hela cirkulationen om detta krävs på minst en plats. Men såsom de allra flesta kommuner i Sverige väljer att bygga, inte minst Norrköping, så anpassar man istället antalet fält på väg in, genom och ut, till det antal som behövs för varje enskilt ben. Detta har också gjorts i denna utformning.

14 14 (27) Scenario 4 alstrad trafik norra plus södra området med cpl Arkösundsvägen/Kungsängsleden Om även trafikalstringen för det norra området tas med så blir både cirkulationen Arkösundsvägen/Kungsängsleden, samt den västra korsningen till de nya verksamhetsområdena på Arkösundsvägen överbelastad, med långa köer som följd. Figur 13: Ögonblicksbild FM. Långa köer. C:\Users\sesh14201\Desktop\Norrköping Arkösundsvägen\PM_ docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 14: Ögonblicksbild EM. Långa köer.

15 15 (27) Scenario 5 alstrad trafik norra plus södra området med cpl västra korsningen Arkösundsvägen/verksamhetsområdena För att lösa kapacitetsproblemen som uppstår i scenariot ovan för cirkulationen Arkösundsvägen/Kungsängsleden så har cirkulationen utökats med fler körfält. Den västra korsningen Arkösundsvägen/verksamhetsområdena har lösts genom att förse den med en cirkulationsplats, med en körfältsutformning som ger tillräcklig kapacitet. Först analyserades det hur det skulle fungera med enbart ett körfält in/genom/ut, men det visade sig inte räcka. Med dessa åtgärder flyter trafiken bra. Dock kan det stundtals under pågående rusning bildas köer runt den östra korsningen på Arkösundsvägen, dvs. den östra infarten till verksamhetsområdena. Eftersom det är oklart hur det norra verksamhetsområdet i framtiden kommer utformas så är det fortfarande oklart om antagandet att hälften av trafiken ska läggas per infartsgata till detta område är rimlig. Detta i kombination med att det bara är stundtals under pågående rusningsperiod som dessa köer uppstår, så blir bedömningen inte att detta är något som analysen i nuläget behöver ta i beaktande. Om hela det norra området kommer kunna nås från bägge infartsvägarna så bör det istället vara troligt att trafikflödena är högst på den västra infarten. I ett sådant läge kan det hända att de köer som stundtals uppstå i modellen vid den östra korsningen inte kommer uppstå i verkligheten, utan att det räcker att den östra korsningen, såsom nu i modellen, utformas som en vanlig korsning. Om utfallet i en framtid ändå skulle bli att man bedömer det som nödvändigt att bygga om den östra korsningen till exempelvis en cirkulationsplats, så är det ändå inget som påverkar korsningspunkterna längre västerut, dvs. de behöver inte byggas om ytterligare en gång, p.g.a. ombyggnaden av den östra korsningen. C:\Users\sesh14201\Desktop\Norrköping Arkösundsvägen\PM_ docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 15: Utformning som föreslås för cirkulationsplatsen Arkösundsvägen/Kungsängsleden, då både det södra och norra området tas med i alstringsberäkningen.

16 16 (27) Figur 16: Utformning som föreslås för cirkulationsplatsen Arkösundsvägen/västra korsningen verksamhetsområdena, då både det södra och norra området tas med i alstringsberäkningen. C:\Users\sesh14201\Desktop\Norrköping Arkösundsvägen\PM_ docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 17: Eftersom dubbla fält per riktning krävs in/ut bägge cirkulationsplatserna, samt att avståndet är kort mellan cirkulationerna, så föreslås att hela sträckan på Arkösundsvägen mellan cirkulationsplatserna förses med dubbla fält per riktning.

17 17 (27) Figur 18: Ögonblicksbild FM. Trafiken flyter bra. C:\Users\sesh14201\Desktop\Norrköping Arkösundsvägen\PM_ docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 19: Ögonblicksbild EM. Trafiken flyter bra. Enligt VGU ska det vara två körfält på alla infartsvägar och inne i hela cirkulationen om detta krävs på minst en plats. Men såsom de allra flesta kommuner i Sverige väljer att bygga, inte minst Norrköping, så anpassar man istället antalet fält på väg in, genom och ut, till det antal som behövs för varje enskilt ben. Detta har också gjorts i denna utformning. Eftersom avståndet längs Arkösundsvägen mellan de två cirkulationsplatserna är så kort, så föreslås det att man har dubbla fält per riktning på hela sträckan, dvs. att man inte smalnar av till enbart ett körfält en kort bit i mitten. Även flödena på sträckan är så höga (nära gränsen för vad ett körfält klarar av) att det även av den anledningen motiverar två körfält per riktning på detta avsnitt.

18 18 (27) Resultat Nedan presenteras diagram över restid, restidsförlust och kölängder för scenarierna. Kort om restider, kölängder och ögonblicksbilder Restiderna och kölängderna baseras på långa simuleringsperioder (10 olika slumpfrön, ungefär som 10 olika dagar) vilket bedöms ge tillförlitlig data. Restiderna ger det bästa måttet, här ses hur lång tid det tar att färdas en given sträcka, vilket enkelt kan jämföras mellan olika utformningsalternativ och trafikalstringar. Kölängderna är ett svårare mått, då en kö i ett fall kan stå nästan helt still men i ett annat fall rulla på i ganska bra fart. I ett scenario kan hastigheten råka vara precis under den gräns som modellen räknar som kö (då räknar modellen detta som kö) men i ett annat scenario ligga strax över denna gräns (då räknar inte modellen detta som kö). Precis som i verkligheten kan kön ibland vara lång, ibland kort, osv. även under pågående rusningsperiod. Genom att titta på modellen under lång tid kan situationen ofta tolkas bra och det kan också ses hur närliggande korsningar med körfältsbyten emellan påverkar varandra, osv. Men det är viktigt att komma ihåg att en ögonblicksbild, dvs. en stillbild som det rör sig om i dessa fall, kan ge en felaktig bild av situationen som råder under hela rusningen. Kölängdsdiagram Här följer diagram över kölängder för de olika scenarierna. Kölängderna avser 85-percentilen under maxtimmen. C:\Users\sesh14201\Desktop\Norrköping Arkösundsvägen\PM_ docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 20: Skiss med nummer för kömätarna i dagens utformning (numren återfinns i diagrammet nedan). Kön mäts bakom mätaren. Längs huvudvägen i en vanlig korsning är det vänstersvängsfältet som avses, inte rakt fram.

19 19 (27) Figur 21: Skiss med nummer för kömätarna i utformningen för det södra området (numren återfinns i diagrammet nedan). Kön mäts bakom mätaren. Längs huvudvägen i en vanlig korsning är det vänstersvängsfältet som avses, inte rakt fram. C:\Users\sesh14201\Desktop\Norrköping Arkösundsvägen\PM_ docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 22: Skiss med nummer för kömätarna i utformningen för det södra och norra området (numren återfinns i diagrammet nedan). Kön mäts bakom mätaren. Längs huvudvägen i en vanlig korsning är det vänstersvängsfältet som avses, inte rakt fram.

20 20 (27) 70 + Figur 23: Kölängder för scenario 2 (med alstrad trafik för det södra området, med dagens utformning). Kölängderna avser 85-percentilen under rusningstrafiken. Observera att stapeln som slår i taket i egentligen är mycket högre (upp till cirka 70 fordon i kö). C:\Users\sesh14201\Desktop\Norrköping Arkösundsvägen\PM_ docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 24: Kölängder för scenario 3 (med alstrad trafik för det södra området, med den utformning som visade sig ge tillräcklig kapacitet för denna alstring). Kölängderna avser 85- percentilen under rusningstrafiken.

21 21 (27) Figur 25: Kölängder för scenario 5 (med alstrad trafik för det södra plus det norra området, med den utformning som visade sig ge tillräcklig kapacitet för denna alstring). Kölängderna avser 85-percentilen under rusningstrafiken. Restidsdiagram Restiden mäts i olika relationer i modellen. Restiderna avser 85-percentilen under maxtimmen. I diagrammet nedan är det de faktiska restiderna som visas. C:\Users\sesh14201\Desktop\Norrköping Arkösundsvägen\PM_ docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 26: Restider för olika relationer inom det modellerade området för de olika scenarierna. Restiderna avser 85-percentilen under rusningstrafiken.

22 22 (27) Restidsförlustsdiagram Restiden mäts i olika relationer i modellen. Ett friflödesscenario har också tagits fram där väldigt lite trafik är inkluderad och där köer ej uppstår. Genom att jämföra restiderna i de olika relationerna med detta friflöde fås en restidsförlust fram. Restiderna avser 85-percentilen under maxtimmen. I diagrammet nedan är det restidsförlusterna som visas Figur 27: Restider för olika relationer inom det modellerade området för de olika scenarierna. Restiderna avser 85-percentilen under rusningstrafiken. C:\Users\sesh14201\Desktop\Norrköping Arkösundsvägen\PM_ docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Slutsats och diskussion Med dagens vägutformning skapas långa köer även när man bara tar hänsyn till det södra området (söder om Arkösundsvägen). Med den cirkulationsplats som föreslås för korsningen Arkösundsvägen/Kungsängsleden så flyter trafiken bra (sc 3). Om det norra området senare byggs så behöver cirkulationsplatsen byggas ut med ytterligare fält. Eftersom osäkerheterna är stora för det norra området så kan det ändå vara klokt att enbart bygga ut cirkulationen med den utformning som föreslås för enbart det södra området först (dvs. sc 3), snarare än att bygga ut den med alla fält direkt som behövs för även det norra området (sc 5). Kanske visar framtiden att alstringen inte blir så stor som förväntat och kanske behövs då inte de ytterligare fälten. Dock bör det vara smart att redan nu i första skedet anpassa diameter och avstånd till bland annat dammen, så att en utbyggnad i framtiden kan göras. De fält som ingår i första utbyggnaden (sc 3) kan dessutom användas även efter utökningen, så inga fält behöver tas bort om man bygger ut den ytterligare i framtiden (till sc 5). Om det förefaller svårt att förbereda den mindre varianten av cirkulation (Arkösundsvägen/Kungsängsleden) för framtiden så kan en variant vara att redan nu bygga denna cirkulation med den utformning som föreslås med hänsyn även till det norra området, men däremot avvakta med att bygga den mer östligt belägna cirkulationen, samt även vänta med dubbla körfält per riktning mellan cirkulationerna på hela sträckan. Med tillägg av även det norra området (norr om Arkösundsvägen) så skapas en kapacitetsbrist i den västra korsningen till verksamhetsområdena på Arkösundsvägen. Men om denna korsning byggs om till en cirkulationsplats (med den utformning som föreslås) så blir kapaciteten tillräcklig (sc 5). I detta läge föreslås att hela sträckan längs Arkösundsvägen mellan

23 23 (27) de två cirkulationsplatserna förses med dubba körfält, då de ligger tätt och att en reducering till enbart ett körfält per riktning en kort bit mitt emellan bara skulle skapa onödiga köer och inbromsningar. Flödena är också så höga att det motiverar två fält. Eftersom trafikalstringen visar på omfattande trafikökningar jämfört med den trafik som idag passerar området så antas ingen generell årlig trafikökning. Detta tillvägagångssätt anses rimligt. Värt att notera när det gäller utformningsförslagen är att det bara är vägsträckorna inom det modellerade området som analyseras, det är inte omöjligt att åtgärder även kan komma att behövas i det övriga vägnätet i Norrköping. Eftersom högst trafikökning antas längs Arkösundsvägen V kan det vara tänkbart att exempelvis cirkulationsplatsen Arkösundsvägen/Söderleden behöver förses med fler körfält. Det får en framtida trafikanalys titta studera vidare. Kommunen har även framåt slutet av analysarbetet ställt frågan om varför en cirkulationsplats har föreslagit på Arkösundsvägen i den västra korsningspunkten in mot verksamhetsområdena, dvs. den cirkulationsplats som ingår i sc 5. Eftersom flödena är höga på alla ben i denna korsningspunkt, i kombination med att det är en fyrvägskorsning, så fungerar en stor cirkulationsplats med flera körfält per riktning normalt sätt bättre än en signalkorsning. För att en signalkorsning ska fungera bra givet dessa förutsättningar så skulle det troligen krävas så mycket som fyra separata faser (vänstersvängar från huvudvägen, rakt fram längs huvudvägen, vänstersvängar från sidovägarna respektive rakt fram längs sidovägarna). Men om en ny cirkulationsplats skulle vara svår att få plats med, eller om andra förutsättningar ändras, såsom exakt hur flödena in mot det norra området ska fördelas mellan dess infarter, så kan en vidare analys göras där en signalkorsning studeras. Göteborg WSP Analys & Strategi C:\Users\sesh14201\Desktop\Norrköping Arkösundsvägen\PM_ docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Sebastian Hasselblom Carl-Johan Schultze Emil Iversen

24 24 (27) Bilagor Flöden för nulägestrafiken FM Figur 28: Flöden för nuläget som baseras på trafikräkningen för morgonrusningen [f/h] (med nodnummer). C:\Users\sesh14201\Desktop\Norrköping Arkösundsvägen\PM_ docx Mall: Memo.dot ver 1.0

25 25 (27) Flöden för nulägestrafiken EM Figur 29: Flöden för nuläget som baseras på trafikräkningen för EM-rusningen [f/h] (med nodnummer). Start/mål-matriser (OD-matriser) i modellen nuläget För nulägesscenariorna i modellen ingår endast de trafikräknade flödena. Följande start/mål-matriser nyttjas för nulägesscenarierna. C:\Users\sesh14201\Desktop\Norrköping Arkösundsvägen\PM_ docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Tabell 2: Start/mål-matris för morgonrusningen, nuläge [f/h]. Nodnumren återfinns tidigare i PM:et. Till Summa Från

26 26 (27) Tabell 3: Start/mål-matris för EM-rusningen, nuläge [f/h]. Nodnumren återfinns tidigare i PM:et. Till Summa Från Start/mål-matriser (OD-matriser) i modellen med det södra området I scenarierna där enbart det södra området är medtaget så nyttjas följande start/mål-matriser. Tabell 4: Start/mål-matris för morgonrusningen, med det södra området [f/h]. Nodnumren återfinns tidigare i PM:et. Till Summa Från Tabell 5: Start/mål-matris för EM-rusningen, med det södra området [f/h]. Nodnumren återfinns tidigare i PM:et. C:\Users\sesh14201\Desktop\Norrköping Arkösundsvägen\PM_ docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Till Summa Från

27 27 (27) Start/mål-matriser (OD-matriser) i modellen med det södra plus det norra området I scenarierna där både det södra och det norra området är medtaget så nyttjas följande start/mål-matriser. Tabell 6: Start/mål-matris för morgonrusningen, med både det södra och norra området [f/h]. Nodnumren återfinns tidigare i PM:et. Till Summa Från Tabell 7: Start/mål-matris för EM-rusningen, med både det södra och norra området [f/h]. Nodnumren återfinns tidigare i PM:et. Till Summa Från C:\Users\sesh14201\Desktop\Norrköping Arkösundsvägen\PM_ docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Bilagor för trafikalstringen Diverse bilagor för trafikalstringen följer på kommande sidor.

28 Trafikalstring Styrstad Datum: Upprättad av: Emil Iversen 1 (20)

29 Styrstad 6:15 Beskrivning Andel av planytan Yta m2 Bebyggelsegrad Vån Max BTA m2 Andel av max BTA Kommentarer Total 59% Längs Arkösundsvägen och Kungsängsleden A föreslås verksamheter och kontor, exempelvis 7% % % Följande markanvändning antas småindustri och verksamheter/kontor inom i alstringsberäkningen: logistik. Föreslagna verksamheter inom området 30% småindustri förutsätts inte överskriva gällande krav avseende 30% större industri buller, lukt eller annan olägenhet eller kräva 40% kontor miljötillstånd. B Se område A 5% % % Härledd från TRV-alstring för område A C Se område A 2% % % Härledd från TRV-alstring för område A 2 (20)

30 Styrstad 6:15 Beskrivning Andel av planytan Yta m2 Bebyggelsegrad Vån Max BTA m2 Andel av max BTA Kommentarer Total 59% D Se område A 6% % % Härledd från TRV-alstring för område A E I områdets centrala delar tillåts, utöver 5% % % verksamheter och kontor, även centrumverksamhet. Inom användningen centrum tillåts till exempel handel (ej dagligvaror), service, restauranger, gym, föreningslokaler, samlingslokaler och lokaler för religiösa ändamål. F se E 3% % % Följande fördelning av markanvändning har antagits: 15 % kontor 15 % småindistri 15 % detaljhandel 15 % restaurang 25 % idrottsanläggning* 15 % samhällsservice * används även för övriga samlingslokaler Härledd från TRV-alstring för område E 3 (20)

31 Styrstad 6:15 Beskrivning Andel av planytan Yta m2 Bebyggelsegrad Vån Max BTA m2 Andel av max BTA Kommentarer Total 59% G Se område A 4% % % Härledd från TRV-alstring för område A H Se område A 4% % % Härledd från TRV-alstring för område A I Se område A 3% % % Härledd från TRV-alstring för område A 4 (20)

32 Styrstad 6:15 Beskrivning Andel av planytan Yta m2 Bebyggelsegrad Vån Max BTA m2 Andel av max BTA Kommentarer Total 59% Följande fördelning av markanvändning har antagits: J Samlingslokaler kan med fördel placeras i 5% % % 15 % kontor närheten av skolan för att kunna samutnyttja 15 % detaljhandel parkering, då skolan är i behov av 15 % restaurang parkeringsplatser dagtid vardagar och 40 % idrottsanläggning* samlingslokaler har ofta störst behov av 15 % samhällsservice parkeringsplatser på kvällar och helger. * används även för övriga samlingslokaler K Se område A 4% % % Härledd från TRV-alstring för område A L I områdets södra del föreslås två skolverksamheterer, det kan vara såväl förskola 12% % som skola. Den ena antas ha max 630 elever och dena dnra antas få liknande antal. Därför antas 1200 elever totalt. 20 procent av ytan beräknas Följande fördelning av markanvändning har antagits: 40 % låg-/mellanstadium 40 % högstad./gymnasium 20 % idrottsanläggning 5 (20)

33 Styrstad 6:15 BTA m2 per typ Kontor Större industri Restaurang Idrott & samling Småindustri Detaljhandel Samällsservice Skola låg/mellan Skola hög/gymn Total A B C (20)

34 Styrstad 6:15 BTA m2 per typ Kontor Större industri Restaurang Idrott & samling Småindustri Detaljhandel Samällsservice Skola låg/mellan Skola hög/gymn Total D E F (20)

35 Styrstad 6:15 BTA m2 per typ Kontor Större industri Restaurang Idrott & samling Småindustri Detaljhandel Samällsservice Skola låg/mellan Skola hög/gymn Total G H I (20)

36 Styrstad 6:15 BTA m2 per typ Kontor Större industri Restaurang Idrott & samling Småindustri Detaljhandel Samällsservice Skola låg/mellan Skola hög/gymn Total J K L (20)

37 ÅVDT av bilresor: 81% ger fordon ÅVDT ÅVDT av bilresor: 81% ger fordon ÅVDT Styrstad 6:15 Total Antal alstrade resor Bil Cykel Till fots Annat Totalt Andel resor som antas ha målpunkt utanför området Bil Kollektivtrafik Kollektivtrafik Cykel Till fots Annat Totalt 54% 6% 17% 21% 2% 100% A Kontor % Småindustri/hantver kare 80% Större industri % B Kontor % Småindustri/hantver kare % Större industri % C Kontor % Småindustri/hantver kare % Större industri % (20)

38 ÅVDT av bilresor: 81% ger fordon ÅVDT ÅVDT av bilresor: 81% ger fordon ÅVDT Styrstad 6:15 Total D Antal alstrade resor Bil Cykel Till fots Annat Totalt Andel resor som antas ha målpunkt utanför området Bil Kollektivtrafik Kollektivtrafik Cykel Till fots Annat Totalt 54% 6% 17% 21% 2% 100% Kontor % Småindustri/hantver kare % Större industri % E Kontor % Småindustri/hantver kare 80% Detaljhandel % Restarurang % Samhällsservice % Idrottsanläggning % F Kontor % Småindustri/hantver kare % Detaljhandel % Restarurang % Samhällsservice % Idrottsanläggning % (20)

39 ÅVDT av bilresor: 81% ger fordon ÅVDT ÅVDT av bilresor: 81% ger fordon ÅVDT Styrstad 6:15 Total Antal alstrade resor Bil Cykel Till fots Annat Totalt Andel resor som antas ha målpunkt utanför området Bil Kollektivtrafik Kollektivtrafik Cykel Till fots Annat Totalt 54% 6% 17% 21% 2% 100% G Kontor % Småindustri/hantver kare % Större industri % H Kontor % Småindustri/hantver kare % Större industri % I Kontor % Småindustri/hantver kare % Större industri % (20)

40 ÅVDT av bilresor: 81% ger fordon ÅVDT ÅVDT av bilresor: 81% ger fordon ÅVDT Styrstad 6:15 Total Antal alstrade resor Bil Cykel Till fots Annat Totalt Andel resor som antas ha målpunkt utanför området Bil Kollektivtrafik Kollektivtrafik Cykel Till fots Annat Totalt 54% 6% 17% 21% 2% 100% J Kontor % Detaljhandel % Restarurang % Samhällsservice % Idrottsanläggning % K Kontor % Småindustri/hantver kare % Större industri % L Förskola % Låg/mellanstadie % Idrottsanläggning % (20)

41 Styrstad 6:15 Summ bilresor Trafik per mål, per utfart Alstrad ÅVDT in/ut ur plan Total A % 90% 10% 0% 50% 10% 90% 0% 15% 0% 90% 10% 5% 50% 50% 0% B % 45% 45% 10% 50% 0% 80% 20% 15% 0% 10% 90% 5% 40% 40% 20% C % 45% 10% 45% 50% 0% 20% 80% 15% 0% 0% 100% 5% 40% 0% 60% (20)

42 Styrstad 6:15 Summ bilresor Trafik per mål, per utfart Alstrad ÅVDT in/ut ur plan Total D % 100% 0% 0% 50% 90% 10% 0% 15% 45% 45% 10% 5% 100% 0% 0% E % 100% 0% 0% 50% 50% 50% 0% 15% 0% 90% 10% 5% 100% 0% 0% F % 90% 10% 0% 50% 10% 90% 0% 15% 0% 90% 10% 5% 50% 50% 0% (20)

43 Styrstad 6:15 Summ bilresor Trafik per mål, per utfart Alstrad ÅVDT in/ut ur plan Total G % 50% 50% 0% 50% 0% 100% 0% 15% 0% 80% 20% 5% 50% 50% 0% H % 45% 45% 10% 50% 0% 80% 20% 15% 0% 10% 90% 5% 40% 40% 20% I % 45% 10% 45% 50% 0% 20% 80% 15% 0% 0% 100% 5% 40% 0% 60% (20)

44 Styrstad 6:15 Summ bilresor Trafik per mål, per utfart Alstrad ÅVDT in/ut ur plan Total J % 100% 0% 0% 50% 90% 10% 0% 15% 45% 45% 10% 5% 100% 0% 0% K % 100% 0% 0% 50% 50% 50% 0% 15% 0% 90% 10% 5% 100% 0% 0% L % 100% 0% 0% 50% 100% 0% 0% 15% 70% 20% 10% 5% 100% 0% 0% (20)

45 Tilläggsmatris Södra området (Styrstad 6:15) ÅVDT per relation båda riktningar % 19% 2% % 1% 0% % 2% 1% % % % 7 7 ÅVDT per relation en riktning Maxtimme, utan viktning per riktnin12% (20)

46 Alstring Norra detaljplanen Yta Södra planen exkl skola ÅVDT alstrad södra planen exkl skola 8324 ÅVDT per m2 södra planen exkl skola 0,024 Yta norra planen ÅVDT totalt norra planen Utfart 8 Utfart 9 Andel av ÅVDT 50% 50% ÅVDT fordon Fordon/ målpunkt Utfart 8 Utfart 9 Totalt 1 45% % % % 306 5% 306 5% % % % % 0 0% 0 0% 0 5 5% 306 5% 306 5% % 306 5% 306 5% % % % (20)

47 Tilläggsmatris Norra detaljplanen ÅVDT per relation båda riktningar % 0% 0% 0% 0% 0% 23% 23% % 0% 0% 0% 0% 0% 3% 3% % 0% 0% 0% 0% 0% 13% 13% % 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% % 0% 0% 0% 0% 0% 3% 3% % 0% 0% 0% 0% 0% 3% 3% % 0% 0% 0% 0% 0% 8% 8% 8 8 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 9 9 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% ÅVDT per riktning Maxtimme, utan viktning per riktning 12% (20)

48 Sammanställning av projekt - Trafikalstringsverktyg 1 of 3 6/5/2018, 3:09 PM Till Trafikverket.se Trafikalstringsverktyg - Styrstad 1 Användarhandledning (pdf) Allmänt om projektet Projektnamn Projektnamn Styrstad 1 Egna kommentarer Senast ändrad :09 Verktyget Version 1.0 Resultat Antal resor (totalt, exkl. nyttotrafik) Bästa skattning: resor / dygn Skattad färdmedelsfördelning Osäkerhet Andelen av resorna som är baserade på trafikalstringstal med låg / medel / hög osäkerhet. Ju högre osäkerhet, desto försiktigare bör du vara när du tolkar resultaten. med bil: 69 % med kollektivtrafik: 7 % med cykel: 16 % till fots: 7 % med annat: 1 % Resor per färdmedel (exkl. nyttotrafik) Bil Kollektivtrafik Cykel Till fots Annat Totalt Antal resor / dygn Resor uppdelat efter markanvändning Antal resor / dygn (exkl. nyttotrafik) fördelat per markanvändning Bil Kollektivtrafik Cykel Till fots Annat Totalt Kontor Småindustri/hantverkare Större industri Totalt Uppskattat antal bilar Antal bilresor, exkl nyttotrafik: 957 bilresor

49 Sammanställning av projekt - Trafikalstringsverktyg 2 of 3 6/5/2018, 3:09 PM Uppskattning av antal bilar: 704 bilar (ÅDT), vilket motsvarar ungefär 783 ÅVDT Antaganden: 1,2 personer per bil för arbetsresor 1,4 personer per bil för inköp/serviceresor 1,5 personer per bil för fritidsresor Bostäders resor fördelar sig enligt: 35% arbetsresor 23% inköp/serviceresor 42% fritidsresor Övrig markanvändning ger: 34% arbetsresor 27% inköp/serviceresor 39% fritidsresor Uppskattat markbehov för transporter Beräknad markanvändning avser den yta som de genererade resorna använder i samhället, alltså inte enbart i området som studeras. Markanvändning per färdmedel Bil Kollektivtrafik Cykel Till fots Annat Totalt Area (m 2 ) Antaganden: Bil: 31,7 m 2 / bilresa Kollektivtrafik: 4,2 m 2 / kollektivtrafikresa Cykel: 10,7 m 2 / cykelresa Till fots: 0,8 m 2 / gångresa Detta kan påverka resultaten: Observera: Endast personresor Resultaten innehåller endast personresor. För att inkludera nyttotrafik, måste en uppräkning göras. (ett stöd för detta nås under rubriken Nyttotrafik på resultatsidan) Observera att även om nyttotrafik-beräkning har gjorts så påverkar det inte resultaten på resultatsidan eller i sammanställningen. Observera: Resultaten är inte justerade med avseende på kommunens arbete Du har inte angett några uppgifter om hur kommunen arbetar med kollektivtrafik, cykel, gång, bil och mobility management. Resultaten avspeglar därför ett genomsnittligt resande för den kommuntyp och det läge i kommunen som du angett. Indata Lokalisering Kommun Norrköping

50 Sammanställning av projekt - Trafikalstringsverktyg 3 of 3 6/5/2018, 3:09 PM Var i kommunen I huvudortens ytterområden Markanvändning Kontor Småindustri/hantverkare Större industri BTA 111 anställda (automatiskt värde) BTA 92 anställda (automatiskt värde) BTA 44 anställda (automatiskt värde) Svar på frågor om Kollektivtrafik Inga besvarade frågor Svar på frågor om Gång Inga besvarade frågor Svar på frågor om Cykel Inga besvarade frågor Svar på frågor om Bil Inga besvarade frågor Svar på frågor om Mobility Management Inga besvarade frågor Version: 1.0

51 Sammanställning av projekt - Trafikalstringsverktyg 1 of 3 6/5/2018, 3:12 PM Till Trafikverket.se Trafikalstringsverktyg - Styrstad 6 Användarhandledning (pdf) Allmänt om projektet Projektnamn Projektnamn Styrstad 6 Egna kommentarer Senast ändrad :13 Verktyget Version 1.0 Resultat Antal resor (totalt, exkl. nyttotrafik) Bästa skattning: resor / dygn Skattad färdmedelsfördelning Osäkerhet Andelen av resorna som är baserade på trafikalstringstal med låg / medel / hög osäkerhet. Ju högre osäkerhet, desto försiktigare bör du vara när du tolkar resultaten. med bil: 51 % med kollektivtrafik: 5 % med cykel: 15 % till fots: 28 % med annat: 2 % Resor per färdmedel (exkl. nyttotrafik) Bil Kollektivtrafik Cykel Till fots Annat Totalt Antal resor / dygn Resor uppdelat efter markanvändning Antal resor / dygn (exkl. nyttotrafik) fördelat per markanvändning Bil Kollektivtrafik Cykel Till fots Annat Totalt Kontor Småindustri/hantverkare Detaljhandel Restarurang Samhällsservice Idrottsanläggning

52 Sammanställning av projekt - Trafikalstringsverktyg 2 of 3 6/5/2018, 3:12 PM Totalt Uppskattat antal bilar Antal bilresor, exkl nyttotrafik: bilresor Uppskattning av antal bilar: bilar (ÅDT), vilket motsvarar ungefär ÅVDT Antaganden: 1,2 personer per bil för arbetsresor 1,4 personer per bil för inköp/serviceresor 1,5 personer per bil för fritidsresor Bostäders resor fördelar sig enligt: 35% arbetsresor 23% inköp/serviceresor 42% fritidsresor Övrig markanvändning ger: 34% arbetsresor 27% inköp/serviceresor 39% fritidsresor Uppskattat markbehov för transporter Beräknad markanvändning avser den yta som de genererade resorna använder i samhället, alltså inte enbart i området som studeras. Markanvändning per färdmedel Bil Kollektivtrafik Cykel Till fots Annat Totalt Area (m 2 ) Antaganden: Bil: 31,7 m 2 / bilresa Kollektivtrafik: 4,2 m 2 / kollektivtrafikresa Cykel: 10,7 m 2 / cykelresa Till fots: 0,8 m 2 / gångresa Detta kan påverka resultaten: Observera: Endast personresor Resultaten innehåller endast personresor. För att inkludera nyttotrafik, måste en uppräkning göras. (ett stöd för detta nås under rubriken Nyttotrafik på resultatsidan) Observera att även om nyttotrafik-beräkning har gjorts så påverkar det inte resultaten på resultatsidan eller i sammanställningen. Observera: Resultaten är inte justerade med avseende på kommunens arbete Du har inte angett några uppgifter om hur kommunen arbetar med kollektivtrafik, cykel, gång, bil och mobility management. Resultaten avspeglar därför ett genomsnittligt resande för den kommuntyp och det läge i kommunen som du angett. Indata

53 Sammanställning av projekt - Trafikalstringsverktyg 3 of 3 6/5/2018, 3:12 PM Lokalisering Kommun Var i kommunen Norrköping I huvudortens ytterområden Markanvändning Kontor Småindustri/hantverkare Detaljhandel Restarurang Samhällsservice Idrottsanläggning BTA 56 anställda (automatiskt värde) BTA 47 anställda (automatiskt värde) BTA 32 anställda (automatiskt värde) BTA 28 anställda (automatiskt värde) BTA 47 anställda (automatiskt värde) BTA 764 besök/dag (automatiskt värde) Svar på frågor om Kollektivtrafik Inga besvarade frågor Svar på frågor om Gång Inga besvarade frågor Svar på frågor om Cykel Inga besvarade frågor Svar på frågor om Bil Inga besvarade frågor Svar på frågor om Mobility Management Inga besvarade frågor Version: 1.0

54 Sammanställning av projekt - Trafikalstringsverktyg 1 of 3 6/5/2018, 3:14 PM Till Trafikverket.se Trafikalstringsverktyg - Styrstad 11 Användarhandledning (pdf) Allmänt om projektet Projektnamn Projektnamn Styrstad 11 Egna kommentarer Senast ändrad :14 Verktyget Version 1.0 Resultat Antal resor (totalt, exkl. nyttotrafik) Bästa skattning: resor / dygn Skattad färdmedelsfördelning Osäkerhet Andelen av resorna som är baserade på trafikalstringstal med låg / medel / hög osäkerhet. Ju högre osäkerhet, desto försiktigare bör du vara när du tolkar resultaten. med bil: 50 % med kollektivtrafik: 4 % med cykel: 16 % till fots: 27 % med annat: 2 % Resor per färdmedel (exkl. nyttotrafik) Bil Kollektivtrafik Cykel Till fots Annat Totalt Antal resor / dygn Resor uppdelat efter markanvändning Antal resor / dygn (exkl. nyttotrafik) fördelat per markanvändning Bil Kollektivtrafik Cykel Till fots Annat Totalt Kontor Detaljhandel Restarurang Samhällsservice Idrottsanläggning Totalt

55 Sammanställning av projekt - Trafikalstringsverktyg 2 of 3 6/5/2018, 3:14 PM Uppskattat antal bilar Antal bilresor, exkl nyttotrafik: bilresor Uppskattning av antal bilar: bilar (ÅDT), vilket motsvarar ungefär ÅVDT Antaganden: 1,2 personer per bil för arbetsresor 1,4 personer per bil för inköp/serviceresor 1,5 personer per bil för fritidsresor Bostäders resor fördelar sig enligt: 35% arbetsresor 23% inköp/serviceresor 42% fritidsresor Övrig markanvändning ger: 34% arbetsresor 27% inköp/serviceresor 39% fritidsresor Uppskattat markbehov för transporter Beräknad markanvändning avser den yta som de genererade resorna använder i samhället, alltså inte enbart i området som studeras. Markanvändning per färdmedel Bil Kollektivtrafik Cykel Till fots Annat Totalt Area (m 2 ) Antaganden: Bil: 31,7 m 2 / bilresa Kollektivtrafik: 4,2 m 2 / kollektivtrafikresa Cykel: 10,7 m 2 / cykelresa Till fots: 0,8 m 2 / gångresa Detta kan påverka resultaten: Observera: Endast personresor Resultaten innehåller endast personresor. För att inkludera nyttotrafik, måste en uppräkning göras. (ett stöd för detta nås under rubriken Nyttotrafik på resultatsidan) Observera att även om nyttotrafik-beräkning har gjorts så påverkar det inte resultaten på resultatsidan eller i sammanställningen. Observera: Resultaten är inte justerade med avseende på kommunens arbete Du har inte angett några uppgifter om hur kommunen arbetar med kollektivtrafik, cykel, gång, bil och mobility management. Resultaten avspeglar därför ett genomsnittligt resande för den kommuntyp och det läge i kommunen som du angett. Indata

56 Sammanställning av projekt - Trafikalstringsverktyg 3 of 3 6/5/2018, 3:14 PM Lokalisering Kommun Var i kommunen Norrköping I huvudortens ytterområden Markanvändning Kontor Detaljhandel Restarurang Samhällsservice Idrottsanläggning BTA 55 anställda (automatiskt värde) BTA 31 anställda (automatiskt värde) BTA 28 anställda (automatiskt värde) BTA 46 anställda (automatiskt värde) BTA besök/dag (automatiskt värde) Svar på frågor om Kollektivtrafik Inga besvarade frågor Svar på frågor om Gång Inga besvarade frågor Svar på frågor om Cykel Inga besvarade frågor Svar på frågor om Bil Inga besvarade frågor Svar på frågor om Mobility Management Inga besvarade frågor Version: 1.0

57 Sammanställning av projekt - Trafikalstringsverktyg 1 of 3 6/5/2018, 3:42 PM Till Trafikverket.se Trafikalstringsverktyg - Styrstad skola Användarhandledning (pdf) Allmänt om projektet Projektnamn Projektnamn Styrstad skola Egna kommentarer Senast ändrad :23 Verktyget Version 1.0 Resultat Antal resor (totalt, exkl. nyttotrafik) Bästa skattning: resor / dygn Skattad färdmedelsfördelning Osäkerhet Andelen av resorna som är baserade på trafikalstringstal med låg / medel / hög osäkerhet. Ju högre osäkerhet, desto försiktigare bör du vara när du tolkar resultaten. med bil: 51 % med kollektivtrafik: 6 % med cykel: 20 % till fots: 21 % med annat: 2 % Resor per färdmedel (exkl. nyttotrafik) Bil Kollektivtrafik Cykel Till fots Annat Totalt Antal resor / dygn Resor uppdelat efter markanvändning Antal resor / dygn (exkl. nyttotrafik) fördelat per markanvändning Bil Kollektivtrafik Cykel Till fots Annat Totalt Förskola Låg/mellanstadie Idrottsanläggning Totalt Uppskattat antal bilar Antal bilresor, exkl nyttotrafik: bilresor