FÄLTFÖRSÖKSDATABAS HANDLEDNING ver. 3.80 Uppsala, 24 november 2006 Växtproduktionsekologi FältForsk SLU, PO Box 7043 SE-750 07 Uppsala 1 Installation 1 2 Allmän beskrivning 3 3 Uppläggning av mallar/textbibliotek 7 4 Inläggning av nya försök/försökplaner 17 5 Utskrift av listor och fältkort 23 6 Hantering av rådata 25 7 Resultat-bearbetning 31 8 Sökning i databasen 37 9 Övriga funktioner 39 Bilagor A Tabell-definitioner 43 B Format för kalkylark och statistikfiler 47 C Systemfiler och tekniska detaljer 49 D Specialprogram 53 C*) Torbjörn Leuchovius, VPE/FältForsk, SLU, Box 7043, 750 07 Uppsala
1. INSTALLATION Välkommen som användare av denna fältförsöksdatabas för persondatorer med Windows operativsystem. Databasen är utvecklad i databashanteraren Superbase-4. Installation sker genom att man kör en eller två självuppackande filer. Dessa hämtas från web-sida eller från CD-skiva. När databasen startas för första gången efter installationen kommer en tom databas att skapas i det språk du väljer (se.sb0=svenska). För att installera programmet krävs: en persondator med som kör Windows 95/98/2000/XP, Windows 3.1 eller senare minst 4 MB arbetsminne (men Windows 95/98/2000/XP kräver betydligt mer minne) ett hårddiskutrymme på 6 MB plus ca 5MB per varje 100-tal lagrade fältförsök en bra skrivare med minst 300 dpi upplösning rekommenderas en ledig seriell kommunikationsport ifall data skall överföras till/från datorn på detta sätt ett separat statistikprogram rekommenderas (t.ex. SAS, NCSS etc., ingår ej i databasen) ett separat grafikprogram för att rita diagram etc. av data från databasen (t.ex. Excel) Installera programmet så här: Programmet levereras som två självuppackande filer. Kör filen fdbrt.exe för att installera Superbase runtime-filer (som behövs för att köra databas-programmet). Installera sedan databasen genom att köra filen fdb380db.exe. Runtime-systemet installeras helst i en särskild katalog på datorn. Förvalt är c:\sb35\$runtime. Ändra om önskvärt. Sedan installeras databasen. Förvald installationskatalog är c:\sb35 men du kan ändra som du vill. Du får också en från om vad programgruppen för databasen skall heta. Efter installationen kan du flytta startikonen/genvägen dit du vill och byta namn på den. Första gången databasen startas frågas, på engelska, efter det språk som skall installeras. För närvarande finns svenska, engelska, ryska och litauiska. Välj Se.sb0 för svenska. Nu skapas alla databasens tabeller och inmatningsformulär. Detta kan ta ett par minuter. När den tomma databasens skapats bör du lägga in ett enkelt exempel. För att göra detta, välj Arkiv, sedan Import. Markera alla tabeller i listan och klicka OK. I nästa lista över filer letar du upp och väljer Exempel.txt (filen finns i den katalog där du valde att installera databasen). Klicka OK för att importera exemplet. Databasens grundinställningar Programmet installeras med vissa standardvärden. Du måste antagligen ändra en del av dessa. Välj meny Arkiv, Grundinst. Val av programdel i menysystemet kan antingen göras med pekdonet (musen) eller genom att hålla ned tangentbordets vänstra Alt-knapp samtidigt som man trycker in de understrukna bokstäverna för önskad menykolumn och menyrad (grundinställningarna nås med Alt A G) Ändra det som behövs i formuläret med hjälp av informationen i kapitel 9. Skriv in din avdelnings eller organisations namn. Finns en bildfil med er logotyp, ange filens namn och lägg en kopia av denna i databasens katalog (för SLU resp. hushållningssällskapen bifogas bl.a. filerna slu.bmp resp. hs.bmp ). Du måste alltid välja skrivare efter den första installationen. Välj med knappen SKRIVARE. Du skall sedan se vilken skrivare och skrivarport som valdes. Du sedan också välja fonter (typsnitt) med knappen TECKENFONTER. Välj fonterna 1 till 4 enligt anvisningarna i kapitel 9. Om du skall använda streckkoder - välj också font nr. 5. Du kan även ändra namnet på fontlistan (längst upp, filnamnstillägget skall vara.par). Du kan göra olika fontlistor för olika skrivare. Spara fontlistan på filen och stäng formuläret. Windows inställningar Superbase har egna inställningar för nummerformat och datumformat. Windows inställningar av detta skall ej påverka databasen. Vill använda decimalkomma istället för decimalpunkt anger du detta med hjälp av SYSADM-knappen. Vid import/export av data från/till andra program, kan olika decimaltecken orsaka att decimalsiffrorna ej överförs! Detta gäller också om datum skrivs på annat sätt än som årtal-månad-dag. OBS Viktigt! Även om databasen fungerar väl under Windows 95/98 och Windows NT, är den konstruerad för Windows 3.1 eller 3.11. Du kan t.ex. bara använda högst 8 tecken långa filnamn och 3 tecken långa filnamnstillägg. Fältförsöksdatabas 3.80 / Handbok sida 1
Fältförsöksdatabas 3.80 / Handbok sida 2
2. ALLMÄN BESKRIVNING Denna försöksdatabas består av 16 datatabeller, en systemtabell samt en hjälptabell. Det finns vidare en fil med språkberoende textinformation för varje språk som databasen kan köras med. Dessa filer gör att databasen kan växla snabbt mellan olika språk utan att databasens innehåll påverkas. Flera användare kan starta och använda databasen. Databasen är dock egentligen tänkt som ett enanvändarsystem. När en användare arbetar med data i en tabell skall denna tabell inte uppdateras av andra användare. Däremot kan andra användare söka data i databasen. Se tekniska detaljer i Bilaga C. Inmatning och ändring av data i tabellerna görs i s.k. inmatningsformulär. Man kan gruppera tabellerna i: Tabeller med försöksplanen (seriebeteckningen) som normal nyckel. Här läggs uppgifter in angående hela serier av försök med samma design (t.ex. ledförteckning, önskade utdata för resultatblankett m.m.) Tabeller med försöksplatsen (anges vanligen län-försöksnummer-anläggningsår) som nyckel. För närvarande finns endast en sådan tabell, FD32. Dock kan tabell FD23 och FD46 också ha försöksplatsen som nyckel. Tabeller med det enskilda försök/ett enskilt skördeår, d.v.s. adbnummer som nyckel. Här finns t.ex. databasens huvudtabell, FD31 (med försökens adbnummer kopplat till försöksplan och försöksplats). Tabellerna som lagrar alla rutvisa värden och ledmedeltal har också adbnumret som nyckel. För att databasen skall hitta de olika försöken måste dessa finnas i tabellerna FD21, FD31 och FD32. Då man lägger in nya adbnummer i huvudtabellen FD31, läggs automatiskt tomma poster upp i FD21 och FD32 (om du inte redan lagt in försöksplan och försöksplats). Hanteringen av datainsamlingssystem för rådata sker genom att databasen anropar olika MSDOS- eller Windowsprogram. Avsikten med ha separata program för rådatahanteringen är att dessa skall kunna ändras utan att databas-programmet måste skrivas om. Kapitel 6 och Bilaga D behandlar mer utförligt hur rådata hanteras och hur tilläggsprogrammen används. Meny system Databasen har ett menysystem upptill, där man väljer olika alternativ. Antingen använder man pekdonet (musen) eller trycker på Alt-tangenten tillsammans med första bokstaven i önskat meny-del, följt av en bokstav till för önskat alternativ (ex. ger Alt S P) valet Serier, Plan. Menysystemets huvuddelar beskrivs i kapitel 4-9. Menyn har följande 7 delar: Arkiv Serier Försök Listor Rådata Utdata Grundinställningar, export/import av data, utskrifter, texteditering etc.. Försöksplaner - försökstyp, ledförteckning, specificerade försöksled, sortkoder, variabelkoder Huvudtabellen med alla försökens adbnummer, försöksplats, kringuppgifter, rutfördelningar Utskrift av fältkort, etiketter, provlistor, liggare, allmänt textbibliotek (fältkort, listor, etiketter) Hantering av rådata från fältdata-insamlare, länkning, kodning och inlagring i databasen. Bearbetning, omräkningar, utskrift av resultatblanketter, statistik-körning Bas-Lagra Sökning i databasen, variabelförteckning, ledvisa och rutvisa data samt text/statistik-data. Tabellnamn Förutom titeln upptill på resp. inmatningsformulär har tabellerna namngetts efter sin plats i menysystemet. Namnen har formatet FDkr där k är kolumnen or r är raden för det menyval där tabellen öppnas. De flesta tabeller har dessutom en landskod för det språk som valts. T.ex. heter huvudtabellen FD31SE eftersom den finns under menyvalet Försök, Allmänt (kolumn 3, rad 1) och man kör språk svenska (kod SE). Tabellerna FD35 samt Fd73-FD76 innehåller bara koder och data och har inget språktillägg. Systemtabellen med grundinställningar heter bara FDSYSTEM. En gemensam hjälptabellen heter FDHELP. En del menyval resulterar i att en s.k. loggfil skapas för kontroll av vad som utfördes. Dessa filer namnges kr<user>.job där k och r avser menyvalets kolumn/rad. Om din dator inte har ett särskilt nätverksnamn kallas du Superbase. Programmet använder de första 6 tecknen som <user>. En loggfil från genomförda omräkningar (menyval Utdata, Omräkning) får då namnet 61superb.job. Du kan titta på, eller skriva ut loggfiler (för övrigt också vilka textfiler som helst) från menyvalet Arkiv, Jobblog. De allmänna loggfilerna $$<user>.job och $@<user>.job listar de programval som gjorts av olika användare under det pågående resp. föregående arbetspasset med databasen. Fältförsöksdatabas 3.80 / Handbok sida 3
Funktionstangenter. Hjälptexter. Användbara tangent-tryckningar När du arbetar med ett inmatningsformulär (se nästa avsnitt) kan du flytta mellan olika fält med musen eller med vissa tangenter. Trycker du Enter kommer du automatiskt till nästa fält. Du kan ngå fram eller tillbaka med Tab resp. Shift Tab tangenterna. Tryckknapparna aktiveras då du klickar på dem med musen. Du kan också anvämda funktionstangenterna F1- F9 eller Shift + F1-F10 (på knappaer med Sh före tangentnumret). Obs: Funktionstangenterna fungerar endast om markören står i ett inmatningsfält (ej på en tryckknapp, radioknapp eller kryssruta). Du kan enkelt flytta markören till första inmatningsfältet med Escape-tangenten. Mellanslaget kan ofta användas för att välja något, kryssa i en kryssruta. Om markören står på en tryckknapp aktiveras denna. När du ej är i ett inmatningsformulär används mellanslaget alltid till att stoppa och fortsätta programmet (t.ex. vid utskrifter). Det finns hjälptext till programmet. Man får upp den genom att trycka på funktionstangent Ctrl+F1. Då får man välja mellan 7 olika hjälpavsnitt (följer programmets meny). Välj ett eller, om alla avsnitten önskas, skriv bara * i inmatningsfältet. Då du klickar Ok (trycker Enter) fås hjälptexten upp i ett fönster. Klickar du Ok igen skrivs den ut på skrivaren (annars ligger fönstret kvar tills du stänger det i övre vänstra hörnet) Inmatningsformulär Databasen har tre olika typer av inmatningsformulär för datatabellerna: Postformulär Dessa har endast en datapost på formuläret Radformulär Flera poster (rader) per formulär (16 eller 32) Övriga formulär Ej direkt knutna till datatabeller, för datainmatning, utskrifter, sökning m.m. Inmatningsfält används för inmatning av data, text, valmöjligheter etc.. Du kan mata in nya, eller ändra gamla, uppgifter. Du kan gå till ett inmatningsfält genom att klicka på det eller med upp/ned-pilarna. Enter tar dig till nästa fält. Du kan trycka Spara för att lagra och sortera in de senast inmatade uppgifterna. Glömmer du att spara, så görs det ändå automatiskt när du trycker på en annan tryckknapp. Enda undantaget är Stängknappen, som frågar om de sista ändringarna skall sparas eller ej. Alternativknappar väljs genom att klicka på dem eller genom att gå till alternativen med Tab-tangenten och ändra med pil-upp/ner. Kryssrutor kan markeras med musen eller mellanslaget. Tryckknappar utför både standardfunktioner och vissa speciella funktioner. Knapparna kan aktiveras på tre sätt: 1) klicka på den, 2) gå till den med Tab/Shift+Tab och trycka mellanslag, 3) använda motsvarande funktionstangent (ShF1 betyder Shift + F1). De speciella tryckknapparna beskrivs i respektive avsnitt i denna handledning. De flesta inmatningsformulär har följande standardknappar (normalt nedtill i formuläret): <<< << < Backa tillbaka/uppåt, ju fler pilar desto längre, 1 pil går endast 1 post bakåt F1 F2 F3 > >> >>> Gå framåt/nedåt, ju fler pilar desto längre, 1 pil endast 1 post framåt F4 F5 F6 SÖK F7 NYTT F8 SPARA F9 KOPIA ShF1 Leta upp post. Programmet frågar efter önskat värde på det aktuella indexet (sorteringsordningen). Man flyttar på detta sätt snabbt i datatabellen. NYTT används för att mata in nya dataposter. Formuläret blankas. Tryck på SPARA-knappen för att lagra posten. Sparar de ändringar som gjorts i formuläret. Glömmer du att spara, sker detta ändå automatiskt om du trycker på någon av de andra tryckknapparna. I postformulär kopieras posten i formuläret till den nya nyckel man anger. Om den nya nyckeln slutar på minst 2 siffror, kan man skriva <nyckel>,n där n anger att n dubletter skall skapas och siffrorna i slutet av <nyckel> räknas upp för varje dublett. I radformulär kopieras alla rader med samma nyckelvärde som den rad markören stod på, till rader med den angivna, nya nyckeln. KLIPP Tar bort den aktuella posten. I radformulär kan man ta bort ta bort flera rader genom att ShF2 ange ett annat antal rader än 1. Rader som ej syns på formuläret tas dock aldrig tas bort! Fältförsöksdatabas 3.80 / Handbok sida 4
RENSA ShF3 SKRIV ShF4 STÄNG ShF10 RENSA-knappen fungerar endast i radformulär. Med den kan man rensa flera rader med samma nyckel som den rad markören stod på då du tryckte på knappen. Skriver en kopia av formulär-bilden på din skrivare. Med denna knapp avslutas inmatningen. En kontrollfråga kommer om ev. ändringar skall sparas. Sedan återgår programmet till menyn. Kopiera, Klippa, Klistra Du kan alltid använda standard Windows funktioner för detta. Dock fungerar de inte på ett helt inmatningsformlär. Du kan bara markera en text (ett fält) åt gången (drag med musen eller använd Shift + piltangenter). Tangenten Print Screen kopierar hela din skärmbild till klippbordet (som en bitmapp-bildfil). Klippa text: markera texten och tryck backsteg eller Ctrl+Delete Ändra text: markera texten som skall ändras ock skriv in den nya texten Kopiera text: markera texten och tryck Ctrl + C Klistra in text: sätt markören där texten skall klistras in och tryck Ctrl + V Dialog-formulär Förutom formulären för inmatning av data i databasens tabeller finns följande formulär: Söknings- och utdataformulär i programmets sökdel Inmatningsformulär för manuell inmatning av rutfördelningar och nya ledmedeltal/rutvärden Urvalsformulär, för slumpning och utskrifter Formulär för val av teckenfonter för utskrifter Formlär för att ändra/spara blankettmallar till resultatblankett (detta kan göras även med en texteditor) Fältförsöksdatabas 3.80 / Handbok sida 5
Fältförsöksdatabas 3.80 / Handbok sida 6
3. UPPLÄGGNING AV MALLAR/TEXTBIBLIOTEK För att arbetet med databasen skall bli smidigt bör man först bestämma sig för hur lagrade data och olika arbeten kan standardiseras. Fördjupa dig inte i några detaljer nu. Gå hellre vid behov tillbaka hit när du läser de följande kapitlen. Den bifogade överföringsfilen exempel.txt kan importeras - se kapitel 1. Den innehåller några enkla mallar. För omräknings-formler (som används för omräkningar av lagrat data) och för uttag av statistik-filer och resultatblanketter arbetar också ofta med mallar. Detta beskrivs närmare i kap. 7 och 8. Följande arbetsmoment behöver göras och beskrivs senare i detta kapitel Se över textbiblioteket (FD46) för fältkort, listor, etiketter osv.. Du kan där också lägga till nya utvecklingsskalor, grödkoder, slumpningsarrayer m.m. Se över och komplettera listan på variabelkoder och sortkoder Skapa mallar i olika tabeller för resultatutskrifter, omräkningar, statistikfiler m.m. Justera blankettmallar för resultatutskrifter Hämtning av databas-information med @-funktioner Vid olika utskrifter (t.ex. fältkort, etiketter, provlistor, resultatblanketter) och vid uttag av statistikfiler kan man utnyttja s.k. @-funktioner. Texter som ej innehåller tecknet @ skrivs på listor ut som de står. Hittas däremot @ hämtas en uppgift från databasen in på detta ställe i utskriften eller i statistikfilen. Följande tabell visar användbara @-funktioner samt var de kan användas. Funktion Hämtar följande uppgifter Använd *) @A Allmänna data som alltid lagras (t.ex. adbnummer, försöksplan etc.) 1,2a-c,3,4 @B Basdata (kringuppgifter) som man valfritt kan lagra (i basdata-tabellen FD33) 1,2a-c,3,4 @C Försöksledens fältbeteckningar för fältkortets kartfält, för enstaka rut/lednummer 1,2a-b,4 @F Ledkod för en behandlingskombination/behandlingsfaktor. Hämtar blocknummer 2a-b,4 @L Logotyp-fil för utskrift på fältkort, listor eller resultatblankett 1,2a-c,3 @M Försöksfältets karta för utskrift (på fältkort skrivs angiven kartbild-fil ut ändå) 1,2a-c,3 @N Numreringar, led/rut-nr, skörd/omgång-nr, sid-nr (inom adbnummer/totalt) 2a-b,4 @P Parametrar, antal nivåer av behandlingsfaktorer, antal block m.m. 1,2a-c,3,4 @S Specificerade led (Del-led), hela eller något fält av specifikationen 2a-b,4 @T Texten till ett utlagt försöksled eller till faktormedeltal (från ledförteckningen) 2a-b,4 @V Information om variabler (kod, texter, typ, datum, registreringsyta) 3,4,5 @X Ritar vågrät linje på formulär och listor 1,2,3 @Y Ritar lodrät linje på formulär och listor 1,2,3 @[vvv] Skriv ut innehållet i lagrad variabel vvv (inom hakparenteser) 2a-b Namn@@ Hämtning av data från standardmall (endast för texter på fältkort och jobblista) 1,2d *) Användningsområden för @-funktioner (se detaljer i följande avsnitt) 1 Fältkort-framsida: Huvud-försöksled-kartfält-variabelfält-sidfot 2 Etiketter(a), Provlistor(b), Liggare(c), Jobblistor(d) 3 Resultatblankett-mall 4 Statistik-filer 5 Beräkningar Uppgifternas teckenlängd och formattering Det maximala antal tecken en uppgift kan ta i anspråk, teckenlängden, anges inom [] i följande avsnitt. Man kan alltid ta ett mindre antal tecken genom att lägga till ett komma och ange delsträng enligt följande exempel: @A01,8 Tag de första 8 tecknen av planbeteckningen @A06,-4 Tag de sista 4 tecknen av platskoden @A05,3-4 Tag tecken 3-4 av skördeåret (årtal med de sista två siffrorna) Obs: längdangivelse skall alltid anges efter ev. andra tillägg till funktionerna Fältförsöksdatabas 3.80 / Handbok sida 7
För sifferuppgifter kan man kontrollera värdet genom att lägga till > och värde om man bara vill skriva ut uppgiften om den är större än det angivna värdet. T.ex. betyder @A05>1993 att skördeåret bara skrivs ut om det är större än 1993. För @B- funktionerna kan man även ange antal decimaler genom att lägga till en punkt och ange antalet. Se nedan under @B. Allmänna uppgifter. @A-funktionen Följande allmänna uppgifter lagras alltid i databasen och kan tas ut i de flesta sammanhang: @A00 Avdelnings-/organisations-namn [70] @A14 Jordart fulltext [60] @A01 Planbeteckning [12] @A15 Altitud/m.ö.h. [14] @A02 Text till försöksserien [60] @A16 Latitud [14] @A03 Ansvarig för försöksserien [60] @A17 Longitud [14] @A04 Adbnummer [12] @A18 Försöksdesign-kod [6] @A05 Skördeår [4] @A19 Syfte med försöksserien[120] @A06 Platskod [12] @A20 År inom rotation (vallår) [4] @A07 Gruppområde/region/distrikt [4] @A21 Notiser från tabell försök, rad 1 @A08 Jordbruksområde [4] @A22 Notiser från tabell försök, rad 2 @A09 Kontaktperson utförare [60] @A23 Notiser från tabell försök, rad 3 @A10 Gröda [24] @A24 Notiser från tabell försök, rad 4 @A11 Försöksvärd+Telefon [60] @A25 Notiser från tabell försök, rad 5 @A12 Försöksvärdens adress [60] @A26 Statistikparameter 2 [120] @A13 Mullhalt/jordart som kod [15] @A27 Del av år [8] @A28 Statistikparameter 1, t.ex. mätare [8] Basdata (kringuppgifter). @B-funktionen Med denna funktion hämtar du olika kringuppgifter från databasen. Uppgifterna hämtas från tabell FD33 som finns under menyval Försök,Basdata. Basdata-uppgifter kan inte hämtas från databasen utan att först kodas med @B01 - @B499 (max.). Kringuppgifterna (basdata) för de enskilda adbnumren lagras i tabellen FD33, vilken har adbnumret som nyckel. För varje kringuppgift matar man in adbnummer, kod enligt listan i tabell FD25 samt önskade text-, datum- eller sifferuppgift. Ett tips är att göra en mall (den kan få adbnumret MALL) med de baskoder som alltid skall registreras i försöken (spara den med tomma text-datum-sifferfält). När kringuppgifterna sedan skall registreras för ett adbnummer kopieras mallen MALL till aktuellt adbnummer, varefter kopian kompletteras med uppgifterna för det aktuella försöket. För att hämta kringuppgifter för utskrifter och statistikfiler används @B01 - @B499 istället för koderna. Skälet är att man kan ha ett obegränsat antal typer av kringuppgifter lagrade men behöver en bekväm översättningslista för data som skall kunna hämtas till resultatblanketter och t.ex. statistik-filer. T.ex. kan @B03 stå för uppgift om gröda och utsädesmängd (kod CR). I tabell FD33 måste man därför översätta baskoder till @B-uppgifter. I fältet ADB-NR anges då t.ex. @B01 och i fältet KOD det den motsvarar, t.ex. CRP (förfrukt). Sedan vet databasen att, när uppgiften @B01 skall hämtas är det förfrukten man vill ha. Man kan också översätta @B-nummer med matchande variabler. Detta är särskilt bra på resultatblanketterna. I det bifogade exemplet har @B11 resp. @B12 översatts till variablerna FZ* resp. PLP*. Man kan då skriva ut de gödslingar resp. växtskyddsåtgärder som förekommit i ett försök (på raderna under varandra på blanketten). På andra ställen än resultatblanketten får man endast ut den första åtgärden som matchade. Basdatauppgifter kan, liksom för @A, hämtas i de flesta sammanhang. Följande möjligheter finns: Kod Exempel Hämtar @Bnn @B03 Basdata @B03, alla fält, ordning beskrivning-datum-mängd-utv.stadium [59] @Bnn-1 @B01-1 Basdata @B01, fältet "beskrivning" [30] @Bnn-2 @B23-2 Basdata @B23, fältet "datum" [10] @Bnn-3.m @B02-3.2 Basdata @B02, fältet "mängd", med 2 decimaler (tilläget.2) [12] @Bnn-4 @B05-4 Basdata @B05, fältet "Utvecklingsstadium" [4] Fältförsöksdatabas 3.80 / Handbok sida 8
Försöksledens fältbeteckningar. @C-funktionen Vid uttag av statistikfiler och utskrifter av etiketter och fältkort kan man hämta försöksledens fältbeteckningar. De hämtas från rutfördelningstabellen, FD35 som finns under menyval Försök,Rutfördel.. Följande alternativ finns för statistikfiler och provetiketter: @C Hela fältbetecklningen för ledets/rutans behandling [6] @C* Tag ut fältbeteckningarna för var och en av försökets faktorer. Fungerar så för statistikfiler @Cn Fältbeteckning från tecken n (ex. @C2 för tecken 2-6, obs: du kan ta ett tecken med @C2,1) [6] Följande alternativ kan bara användas i fältkortets kartfält (fält 2 på fältkortet - se menyval Serier,Fältplan): @Ct1-t2,n1-n2,l,g @C*,n1-n2,l,g t1-t2=fältkodens tecken från-till, om ej angivet antas lägsta faktorn, *=alla faktorer n1-n2 är ruta, Bn1-n2 är samruta, Mn1-n2 är storruta(block), från n1 till n2 l=avstånd mellan utskrivna tecken, g=gruppera utskrift i g grupper Vill du lägga en markering runt hela raden med beteckningar, skriver du detta tecken efter intervallet n1-n2 (efter första kommatecknet om inget intervall anges). Vill du ha markeringar mellan block/grupper anges detta tecken sist i uppgiften om antal grupper ( g ovan). Exempel: @C2-3,B2/,2,2* betyder "hämta tecken 2-3 för samruta(upprepning) 2, i 3 tecken brett (alltså en blank efter varje tecken), gruppera i 2 grupper. Lägg / runt raden och * mellan grupper. @C* betyder lägg ut, uppifrån och ner fältkoder för faktor 1 och uppåt Ledkoder och blocknummer. @F-funktionen Vid uttag av statistikfiler och provetiketter kan man ta ut ledkoden eller blocknumret för rutorna/leden. Uppgiften hämtas med hjälp av ledförteckningen i tabell FD22 (menyval Serier,Led) och rutfördelningen i tabell FD35 (menyval Försök,Rutfördel.). @F Ledkoden (hela) för rutans/ledets behandling [8] @F* Tag ut ledkoden uppdelad på faktorer - fungerar endast för statistikfiler @F1..@F5 Koden för faktor n=1-5 för rutans/ledets behandling (försöksplanens ledmask - se kap. 4) [8] @F-1..@F-5 Tar ut ledkod för faktor räknat från lägsta till högsta faktor (ex.. 2-fakt. försök: @F-1=@F2) @F6[-1] Blocknummer för ruta inom ett försök [2] @F7[-1] Upprepning nummer av en behandlingskombination i en serie försök (endast statistikfiler) [3] @F8 Småblock/kolumn-nummer vid inkompletta designer (hämtas från rutfördelningen) [2] @F9 Grupp/rad inom småblock, inkompletta designer (hämtas från rutfördelningen) [2] Skillnaden mellan @F6/@F7 resp. @F6-1/@F7-1 är att med tillägget 1 görs en kontroll av antalet förekomster av resp. ledkod. Utan tillägget bestäms blocknumret utifrån av antalet led och rutor i resp försök. Logotyp och kartbilder - @L- och @M-funktionerna @L-funktionen används för att skriva ut din organisations logotyp på olika utskrifter. @M-funktionen ger utskrift av karta över försöksfältet. Bildfilen för kartan måste anges i tabell FD32 (menyval Försök,Platser). Vid utskrift av fältkort kommer kartan dock ut automatiskt. Syntax: @L Logotyp, standardstorlek ca 25*25 mm alt. 17*17 mm vid utskrift med liten font (font 4) @Lh,b,i,x Logotyp med höjd h mm och bredd b mm, om i anges är i=antal tomma rader för bilden @M Kartbild i standardstorlek, bredd 185 mm, höjd 64 mm @Mh,b,i,x Kartbild med höjd h mm och bredd b mm, om i anges är i=antal tomma rader för bilden Den sista parametern (x) kan vara en siffra 1-9 för utskrift av alternativa logotyper/kartbilder om dessa har samma filnamnstillägg som grundfilen. Till grundfilens namn (högst 7 tecken långt) läggs då motsvarande siffra. Om t.ex. filen std.bmp är en standardlogotyp kan man skriva ut logotypfilen std1.bmp med funktionen @L,,,1. Numreringar. @N-funktionen Olika numreringar kan tas ut på utskrifter och i statistikfiler enligt följande: @N Led/ruta nummer (bara användbar på provetiketter och i statistik-filer) [4] @N1 Omgång/skörd/kopia i samband med utskrift av etiketter/provlistor [2] @N2 Utskrifts-sida i det aktuella försöket (adbnumret). Anges ofta på resultatblankett [2] @N3 Utskrifts-sida i pågående utskrifts-jobb. Kan t.ex. användas i liggare [4] @N4 Datummärkning (dagens datum) [10] @N5 Tidsmärknings (klockslag för utskriften) [5] @N6 Användarnamn (första 20 tecknen) [20] Parametrar. @P-funktionen Fältförsöksdatabas 3.80 / Handbok sida 9
Följande parametrar kan hämtas för de flesta utskrifter och för statistikfiler: @P Antal block i försöket [2] @P1..@P5 Antal nivåer av behandlingsfaktor 1..5 (korrekt endast för kompletta försöks-designer) [2] @P6 Antal försöksled i försöket [3] @P7 Antal rutor i försöket [4] @P8 Antal faktormedeltal (Ex. om P1=2 och P2=9 blir P8 vanligen 2+9=11) [2] @P9 Antal skördar enligt tabell FD31 [2] @P10 Antal behandlingsfaktorer i försöket [1] Specificerade försöksled. @S-funktionen För att använda denna funktion krävs att man i tabell FD23 (menyval Serier,Del-led) specificerar varje försöksled och behandlingsfaktor inom denna. Man gör vanligen bara detta om uppgifterna behövs för att göra seriesammanställningar av flera försök, där det är nödvändigt att t.ex. precisera nivån "N-GIVA 80 KG" med den aktuella N-giva olika försöksled fick i resp. försök (det kanske blev 90 kg istället i något försök, 70 i ett annat). Följande uppgifter kan tas ut (främst för statistik-filer): @S1..@S5 Specifikation för behandlingsfak. 1-5 (motsvarar F1-F5 i tabell FD21, FAK i tabell FD23) [126] @Sn-1 Specifikation för faktor n (Ex. @S2-1 för faktor 1), bara fältet "del av ledtext" [100] @Sn-2 Specifikation för faktor n, bara fältet "mängd/nivå" [12] @Sn-3 Specifikation för faktor n, bara fältet "enhet" [12] @Sn-4 Specifikation för faktor n, nummerkod kkkkkkkk i textfältet skall stå som @#kkkkkkkk [8] För fältkort kan man ta ut följande specifikation på extrablad (pos innehåller +) @S* Tag ut alla specifikationer in en lång lista med allmän ledtext först @T* tag ut försöksleden på extra-bladet Text till försöksled. @T-funktionen För fältkort, provetiktter (i resultatblanketten hämtas dessa automatiskt) och statistikfiler kan man ta ut försöksledens texter. Dessa hämtas från ledförteckningen (menyval Serier,Led). Följande alternativ finns för provetiktter och statistik-filer @T Hela ledtexten för ledet/rutan [88] @T* Tar ut ledtexten för resp. faktor som förekommer i försöket. Fungerar endast för statistikfiler @T1..@T5 Ledtexten för ingående faktor 1..5 [88]. Följande alternativ används bara för fältkortets ledförteckning (fält 1 på fältkorten, menyval Serier,Fältplan): @Tn[,k,r,s] Hämtar såväl fältbeteckning som ledtext för nivåerna i behandlingsfaktor n @T*[,k,r,s] Hämtar såväl fältbeteckning som ledtext för alla behandlingsfaktorer i försöksplanen Med de valfria tilläggsparametrarna [,k,r,s] kan man bestämma att texten skall skrivas ut i k kolumner med totalt minst r rader. Parametern s anges till 1 om man vill sortera försöksleden. Detta kan endast vara aktuellt om man vid slumpningen valt ABC-ordning i första block. I detta fall slumpas betydelsen av försöksleden och t.ex. bokstaven A betyder då som regel inte de första ledet i ledförteckningen. Anges ej s kommer leden i den ordning de har i databasen/ledförteckningen, med s=1 skrivs de ut i ABC-ordning istället. Exempel: @T2,2,7 betyder att texterna för faktor 2 skall läggas ut i 2 kolumner. Om det blir mindre än 7 rader totalt i ledförteckningen läggs tomma rader till. Variabel-information. @V-funktionen För resultatblanketter och statistikfiler kan uppgifter om registrerade variabler tas ut. De avser antingen den aktuella variabelkolumnen/variabeln eller, för statistikfiler, den senaste kolumnen med en variabel i. Uppgifter tas ut enligt följande: @V Samtliga uppgifter, kod-text-datum-typ-registreringsyta [87] @V1 Variabelkod [12] @V2 Förklarande text [40] @V3 Datats ursprung, + är orginaldata, C=beräknat data [1] @V4 Typ av data, P=rutvis, T=Ledvis [1] @V5 Datum för registreringen [10] @V6 Yta som utgör underlag för datavärdet [11] @V7 Utvecklingsstadium vid registrering (decimalskala) [4] @V8 Försöksmedelvärde för variabeln @V9 Variationskoefficient (CV), % för variabeln Fältförsöksdatabas 3.80 / Handbok sida 10
Ritning av vågräta och lodräta linjer. @X- och @Y-funktionerna @X## ritar vågrät linje, längd=## mm @Y## ritar lodär linje, längd=## mm Utskrift av data i variabel. @[ ]-funktionen Om man vill skriva ut datavärden från en variabel (ledmedeltal, rutvisa data eller textdata från tabellerna FD74, FD75 och FD76) på etiketter eller i provlistor kan man använda denna funktion. Exempel: @[STS] skriver ut stråstyrke-värden för ledet/rutan på varje etikett Exempel: @[G.F] kan sättas i ett kolumnhuvud i en provlista. Om G.F är en inlagrad variabel som innehåller invägda fältvikter (i gram) av skördeprover, kommer vikterna att skrivas i denna provliste-kolumn. Texter från standardmallar. @@-funktionen Vid utskrift av fältkortets framsida, samt för utskrift av jobblista, kan man hämta texter från standardmallar. Dessa mallar lagras i tabellen FD46 (menyval Listor, Textbibl.). På fältkorten framsida har man mycket texter som skall skrivas ut. Det kan då vara praktiskt att förteckna dessa med en särskild nyckel, t.ex. SPANNMÅL för åtgärder i spannmålsförsök. Se vidare det allmänna textbiblioteket senare i detta kapitel. Man kan sedan hämta textrader från standardmallar på följande sätt. Vanligen har ett försöks fältkorts-texter som nyckel försöksplanen eller försöksplatsen. Man kan då ha några rader med denna nyckel. På den första raden skriver man: SPANNMÅL@@n1,n2,n3,n4... Då kommer databasen att hämta textraderna med radnummer n1, n2 etc. från mallen med nyckel SPANNMÅL. Behöver man flera rader behöver man in upprepa @@SPANNMÅL på de följande raderna. Man kan om man vill, först på varje rad, byta till en annan mall. På den andra raden kanske man skriver @@VALL och tar rader från denna mall (i t.ex. ett försök åtgärder i olika grödor). Man kan fritt blanda rader med @@-funktioner med rader som skall skrivas ut som de står. Val av teckenfonter m.m.. ^n-funktionen De fonter skrivaren skall använda skall först ha valts i grundinställningarna där numren 1-5 väljs med motsvarande funktion ^1-^5. Vid utskrifter används följande teckenfonter som standard: Utskrift Fonter Textfiler (från meny Arkiv,Utskrift) Standardfont (nr 1). Fonten kan ändras i grundinställningarna Fältkort, Provetiketter, Jobblistor 12 tecken/tum (nr 3). Emballage-etiketter, Liggarens försättsblad Större stil, teckenfont nr 2. Provlistor, liggarens försöksförteckning 12 eller 16.5 tecken/tum (font nr 3 eller 4) Resultatblankett 12 eller 16.5 tecken/tum (font nr 3 eller 4) På fältkort, etiketter, provlistor, liggare och i mall för resultatblankett kan man byta teckenfont genom att i texten lägga in ^-funktioner enligt nedan. Vill man t.ex. skriva streckkoder är detta nödvändigt. Då skall font nummer 5 användas (man måste ha en skrivare som kan skriva streckkoder eller en Windows-font för detta). ^-funktion Betydelse ^T Sätter bara tabulator på raden (behövs för snygga kolumner för proportionella teckenfonter) ^F Fet stil ^U Understruken stil ^K Kursiv stil ^N Återgår till normal stil ^1...^5 Välj teckenfont nr 1...5. Obs: Font nummer 5, streckkod, tar två textrader i anspråk! ^0 Återgå till normalfont (nr 2, 3 eller 4 beroende på utskriften) ^ Endast ^-tecknet åtföljt av blank. Gör extra tabb i resultatblankett sparad i Excel För att skriva ut själva tecknet ^ eller tecknet @, som ju har speciella betydelser i databasen, skall dessa tecken föregås av ^, t.ex. skriver ^^Kalle ute texten ^Kalle medan ^Kalle skriver ut alle i kursiv stil. På samma sätt kan en e-postadress skrivas t.ex. namn^@slu.se för att man skall få utskrivet namn@slu.se. Fältförsöksdatabas 3.80 / Handbok sida 11
Det allmänna textbiblioteket, menyval Listor,Textbibl Detta bibliotek används för att lagra samtliga texter för fältkort, etiketter, provlistor, liggare, jobb-listor samt även andra förteckningar över utvecklingsskalor, jordarter, grödor osv.. Fälten i inmatningsformuläret betyder följande. NYCKEL. Om man för fältkort-texter använder en nyckel som är identisk med olika försöksplan eller försöksplatser kommer texterna som matchar dessa att skrivas ut för resp. försöksserie eller plats. Vid utskrift av fältkort är det emellertid lika vanligt att man har ett antal mallar med texter för olika försökstyper (för försöksled och rutfördelning m.m.) eller grödor (för de observationer som skall göras). I detta fall finns ingen automatisk koppling mellan texterna och försöksplaner/platser, så man måste vid utskrift ange den mall som skall användas (som då körs för alla utvalda försök i den utskriften). För övriga listor kan man använda valfri nyckel (den skall ändå alltid anges vid utskrift). RAD. Det man anger här styr i vilken ordning texterna skrivs ut. För rubrikrader anges radnummer=0. POS. Detta fält är mycket viktigt. Det styr vilken slags text det är frågan. För mallar som man avser att plocka texter från med @@-funktionen lämnas POS-fältet blankt. Annars kan det innehålla, men är inte begränsat, till följande: - Fältkort, huvud längst upp, utanför kortets ram 1 Fältkort, 1:a fältet innanför ramen, avsett främst för försöksled m.m. 2 Fältkort, 2:a fältet innanför ramen, avsett främst för karta, rutfördelning m.m. 3 Fältkort, nedre vänstra fältet, avsett främst för försökets allmänna skötsel 4 Fältkort, nedre högra fältet, avsett främst för uppgift om rutvisa/ledvisa observationer 5 Fältkort, sidfot, främst avsett för uppgifter om kontaktpersoner och underskrifter + Baksida till fältkort 6 Etiketter, för dels enstaka prover, dels provemballage (såsom nätsäckar) 7 Provlistor, dels texter för ett listhuvud, dels över datakolumner 8 Liggare, ev. försättsblad samt specifikationer om vad liggarens rader skall innehålla C Uppgifter om koder för olika grödor F Uppgifter om gödselmedel G Uppgifter om utvecklingsskalor för grödor (BBCH - decimalskalor) H Uppgifter om mullhalts-benämningar R Arrayer för slumpningar av inkompletta försökstyper S Uppgifter om jordarter TEXT. I detta fält läggs den text man vill ta ut. Man kan ofta också hämta uppgifter från databasen med de olika @-funktioner som ovan beskrivits och/eller ändra utskriftsstil med ^-funktioner. Nedan följer ytterligare kommentarer om resp. typ av utskrift. C - Uppgifter om grödor: Här kan man ange koder på upp till 3 tecken för förekommande kulturgrödor. Koderna bör vara förkortningar av engelska namn på kulturväxterna. Dessa kortare koder är praktiska om de måste anges som en del av variabelkoder (se senare i detta kapitel). Man föredrar dock ibland de 5 tecken långa s.k. EPPO/Bayer-koderna (se nedan) även för att precisera grödorna. F - Uppgifter om gödselmedel: Här kan man ange sifferkod (i fältet RAD) och text för olika gödselmedel. Från pos. 45 och framåt i textfältet kan man sedan ange gödselmedlets innehåll i % av olika näringsämnen. Om gödselmedlet t.ex. innehåller 20% kväve och 6,5% fosfor anges N:20 P:6,5. Med detta system kan man mata in gödslingar i basdata-tabellen (FD33, se kap. 4) genom att bara ange sifferkod, mängd och datum. Variabelkoden skall börja på FZ (fertilizing) eller MRE (Manure). Man kan sedan genom att köra menyval Försök-Utdrag, alternativet Omkodning gödslingar/jordarter, låta databasen komplettera och summera givorna av olika grundämnen. Denna rutin lägger även i tabell FD33 upp en textrad med N-P-K-givor vilken man kan skriva ut för resp. försök på resultatblankett m.m.. Ex. NPK 14-6-16 N:14 P:6.1 K:15.7 G - Uppgifter om utvecklingsstadier (decimalskalor): Inom det europeiska samarbetet inom jordbruksforskningen har man tagit fram s.k. decimalskalor för jordbruksgrödornas utvecklingsstadier. I dessa skalor har ett visst utvecklingsstadium, t.ex. blomning, samma kod oberoende av vilken gröda det gäller. Systemet passar därför väl till databaser där man vill kunna söka efter utvecklingsstadier utan hänsyn till typ av gröda. I databasens exempelfil, Exempel.txt, finns svenska skalor för spannmål, oljeväxter, trindsäd, majs, sockerbetor och potatis. Fältförsöksdatabas 3.80 / Handbok sida 12
H - Uppgifter om mullhalt i jord: Här kan man räkna upp de klasser av mullhalter man vill använda i databasen. Man anger betydelsen samt ev. kod inom parentes. Från pos. 45 och framåt i textfältet kan man ange det mullhaltsintervall i % som klassen avser. Ex. MÅTTLIGT MULLHALTIG (mmh) 3.01-6.00 R - Randomiserade arrayer för inkompletta försöksdesigner: Vid slumpning av rutfördelningar (se kap. 4) har man oftast fullständiga, balanserade försöksdesigner. I övriga fall kan databasen bara slumpa rutfördelningar efter framtagna mönster, s.k. arrayer. Detta gäller försökstyperna LC (Lattice alpha designs), RC (Row-Column designs) och RL (Resolvable latinized designs). F.n. kan databasen endast slumpa LC-, RC- och Rl-försök för 1-faktoriella försök. De inkompletta designerna bygger på arrayer framtagna av Paul Seeger med programmet CycDesign (kommer från Australien). I exempelfilen Exempel.txt finns arrayer för typ LC för 16-121 led och 2-4 block, för typ RC för 16-40 led i 3 eller 4 block samt för RL för 16-42 led i 3 eller 4 block. Arrayerna inleds alltid med typ och rad/kolumnangivelse (i textfältet) på formen TTrrkk[*b]: där TT är typen LC, RC eller RL, rr är antal rader i resp. block från 01-99 och kk är antal kolumner från 01-99. För typen RL tillkommer antal block [*b]. För LC behöver antal block ej anges och för RC är antal block lika med antal kolumner. Ex. LC0504 är Lattice alpha array med 5 rader och 4 kolumner och RL0703*4 är Resolvable latinized design för 7 rader, 3 kolumner (21 led) i 4 block. Efter parametrarna (som avslutas med kolon) räknas slumpade lednummer upp, åtskilda med kommatecken, från ruta 1 och uppåt på så många rader som behövs. Vid slumpning hämtas den array som har de parametrar som bäst passar det antal led försöket har. Ibland kan flera arrayer passa och tar slumpningsprogrammet den första som passar (för RL och 21 led passar t.ex. såväl RL0307 som RL0703). Se vidare kap. 4. S - Uppgifter om jordarter: I textbiblioteket kan man också lägga in jordarter. Radnumret fungerar som ene sifferkod. I textfältet anges jordartens fulla namn med ev. textkod inom parentes. Har man lagt in jordarter och mullklasser (se H ovan) kan man i tabell FD33 för resp. försök spara variabeln HUM (mullhalt) och ange % mull i värdefältet och sifferkod för jordart i textfältet. Man kan sedan från menyvalet Försök-Utdrag, alternativet Omkodning gödslingar/jordarter, spara in mullhalt/jordart som klartext och ev. kod också i tabell Fd32 (försöksplatser). Givetvis kan man direkt lägga in motsvarande information i denna tabell (med tryckknappen Jordart). Tryckknapparna upptill i formuläret för textbiblioteket (tabell FD46) EDITERA Sh F5. Med denna knapp kan man justera listor och fältkort i ett annat typ av formulär som mera liknar riktiga fältkort, etiketter eller listor. Normalt kopierar man först (med KOPIA-knappen) en gammal mall som man vill ändra på. Därefter trycker man EDITERA, väljer den nya kopian ur listan, och får då upp listan/fältkortet på ett tydligare sätt. Du ser här vart olika texter hamnar och kan stuva om bland texterna. Därefter sparar du ändringarna med OK-knappen längst upp i vänstra hörnet. HÄMTA LED Sh F6. Med denna knapp kan du kopiera försöksleden från ledförteckningen. Då kan man helt fritt arrangera uppgifter om försöksleden för fältkortet. Ett alternativ som ofta fungerar bra är att automatiskt hämta leden vid utskrift med @T-funktionen (så är det gjort i det bifogade exemplet EXEMPEL). Om man har en mall med nyckeln STANDARD kommer också denna malls innehåll att hämtas in för den nya försöksplanen. Man kan också klicka på en annan grundmall innan man trycker på denna knapp. Det finns en kryssruta som man kan kryssa i för att hämta denna alternativa malls texter tillsammans med försöksleden. VARIABLER Sh F7. Knappen används oftast för underhåll av standardmallar för observationer (sådana mallar är t.ex. SE3 och SE4 som kan importeras från fil exempel.txt ). Man kan med knappen hämta in en variabelkod som motsvarar en viss typ av observation. Om sådana koder anges kan man skriva ut dem i en variabelförteckning som komplement till fältkortets framsida och även få koderna utskrivna på förkodade datablanketter. OBSERVAT. Sh F8. Knappen används för att välja ut texter ur en textmall för observationer (fältkortets nedre del, höger- och vänstersida). De textmallar man hämtar texter ur skall vara så upplagda att texterna ordnas/grupperas i den ordning de bör komma på fältkortet. Sedan används denna knapp för att välja ut endast de texter som skall vara med i en viss försöksserie eller för en viss gröda. Knappen lägger då automatiskt in @@-referens och radnummer. Innan man använder knappen skall man klicka på en rad med 3 eller 4 i fältet POS (eftersom 3 och 4 avser fältkortets nedre delar för observationer, se mer nedan). UTV.STAD Sh F9. Denna knapp används också för fältkortsmallar (samma mallar som knapp Sh F7). Om man kan precisera utvecklingsstadium eller datum-intervall då en åtgärd skall göras, kan man skriva ut en s.k. jobblista där åtgärden räknas upp för en viss tidsperiod eller stadium i grödans utveckling. Jobb-listor skrivs ut från meny Listor, jobblista. Fältförsöksdatabas 3.80 / Handbok sida 13
Fältkort (POS innehåller tecknet -,1,2,3,4,5 eller +) När man skriver fältkort kan man i textfältet också referera till rader i en annan textmall. På den första raden för resp. utskriftsfält kan man då ange den andra textmallens namn direkt följt av @@. Några textmallar för de olika fältkorts-delarna finns i överföringsfilen EXEMPEL.TXT, vilken kan importeras till din databas. Ett exempel: Antag att vi har en mall för fältkortets huvud som heter HUVUD. Om man då t.ex. skriver HUVUD@@1,2,3,4,,6,,8,9,10 kommer raderna 1,2,3,4,6,8,9 och 10 att skrivas ut från denna textmall (två kommatecken i rad skjuter in en extra blankrad). Fält 1, försöksled. Försöksleden kan skrivas in på valfritt sätt. Man kan även hämta texterna med knappen HÄMTA LED och flytta om dem lite på raderna. Man kan också automatiskt ladda ledtexter (fältkod+text) med den tidigare beskrivna funktionen @Tn,k,r (n=faktor, k=antal textkolumner, r=minsta antal rader) Fält 2, karta/rutfördelning. Rutfördelningar kan också skrivas in som de är. Oftast vill man dock hämta in fältbeteckningar automatiskt från databasen. Det görs med tidigare beskrivna funktionen @Ct1-t2,n1-n2,l,g där t1-t2=fältkodens tecken från-till, n1-n2 är rutnummer (alternativt B1-B2 för blocknummer) från-till, l=avstånd mellan utskrivna tecken, g=gruppera utskrift i g grupper. Fält 3 och 4, skötsel/observationer. Medan texterna i fält -, 1, 2,5 och + kan vara 88 tecken långa kan man endast skriva ut 44 tecken per rad i fält 3 och 4. Resten av TEXT-fältet kan dock lämpligen användas till att precisera tidpunkt, variabelkod och ev. en s.k. arbetskod för de olika momenten. Dessa tre saker kan anges från pos. 45 och framåt, med kommatecken emellan. En linjal nedtill i formuläret visar var 45:e tecknet är. Gör man dessa specifikationer kan texterna tas ut i en variabelförteckning till fältkortet (kapitel 5, fältkort, utskrift b). Om tidsintervall ges enligt nedan, kan åtgärden bevakas i s.k. jobblistor (kapitel 5). Några exempel anges här: D0610-,WE.GM2,O datum efter 10/6 (D0610-), gram ogräs/ m 2 (WE.GM2), ogräsräkning (O) G72-78,STS.G75,G utvecklingsstadium DC 72-78, stråstyrka vid DC 75, gradering (G) G92-,Y.RD,S utvecklingsstadium DC 92 =mognad(g92-), (rå)skörd (Y.RD), skörd (S) Om man hämtar texter för skötsel/observationer med @@-funktionen, kan till hänvisade radnummer lägga till bokstaven P eller X för att lägga till texten Rutvis resp. Ledvis efter mallens text. Om man har en mall som heter SPANNMÅL och textraden 25 betyder "UPPKOMST 0-100" skulle denna text skrivas ut som "UPPKOMST 0-100 Rutvis" om den hämtas med SPANNMÅL@@25P resp. "UPPKOMST 0-100 Ledvis" om den hämtas med SPANNMÅL@@25X Man kan även blanda rader med @@-hämtning med rader där man direkt skriver det man vill få ut. Etiketter, provlistor och liggare (POS innehåller tecknet 6, 7 eller 8) För etiketter och provlistor kan den använda textmallen innehålla ett tal mellan 1 och 999 (t.ex. mallen Etikett- 118). Detta tal (118 i exemplet) matchas mot vissa rader i olika försöks ledförteckningar. Detta gör att man kan skriva ut etiketter/provlistor endast för led/rutor där speciella försöksled ingår. Se vidare senare i kapitel 4 under försöksled och fältet LS (listsortering). Etiketter, POS=6. Texter för enskilda ledvisa eller rutvisa prover skall anges på rader med positiva radnummer. Texter för provemballage (t.ex. nätsäckar) anges på rader med negativa radnummer. Som mest går det plats 5-6 rader på etiketterna. När man skriver ut enskilda etiketter, kan man alltid skriva ut en egna uppräknade koder. Se kapitel 5. Provlistor, POS=7. Textrader för provlistans huvud skall ha negativa radnummer. Texter med positiva radnummer kommer att hamna över datakolumner på den utskrivna listan. Dessa kolumner är alltid 8 tecken breda. Texten måste anpassas så att den ser bra ut då den delas upp i 8 tecken långa delar (under varandra i utskriften). Liggare, POS=8. Liggare kan ha en valfri framsida. Texterna till denna skall då ha negativa radnummer. På rader med positiva radnummer anger man utseendet på liggarens kolumner. Valfri text som anges i TEXT-fältet kommer ut på samma sätt i liggaren. Man vill dock ofta hämta uppgifter med @-funktioner. Då skall man på textraden ange ett likhetstecken (=) följt av en @-funktion. Obs: Antalet tecken till vänster om likhetstecknet sätter bredden på resp. liggarkolumn. Lämna så många blanka tecken som behövs. Texten Gröda =@A10 ger rubriken Gröda på denna kolumn och för varje försök hämtas denna uppgift sedan med A10- funktionen. Vill man skriva ut mer än en rad per försök i liggaren gör man detta radbyte genom att första lägga till en rad med endast / i textfältet och sedan fortsätta med uppgifterna för rad 2. Fältförsöksdatabas 3.80 / Handbok sida 14
Nummerlistan, menyval Serier,Num.lista I denna tabell, FD24, kan man hålla en aktuell lista på vanliga försöksbehandlingar samt t.ex. sortnummer och preparatnummer. Den kan byggas på efterhand. Man kan hämta standard-texter härifrån i samband med att man skriver in texter i olika försöksplaners ledförteckningar (menyvalet Serier,Led). Med databasen följer överförings- filen EXEMPEL.TXT som innehåller en sådan lista och som kan importeras under menyval Arkiv, Import. För att gruppera texterna finns kolumnen KAT (text-kategori). Man kan lägga olika standard-texter i början (t.ex. som kategori 1-999). Sorter i olika grödor läggs sedan lämpligen i samma kategorier som motsvarande variabelkoder t.ex. BAS för vårkorn. Alla texter av samma typ bör finnas i samma kategori. Det är bara att lägga in nummerkoder och texter i tabellen. För sorter/preparat lägger man in sortens/preparatets nummerkod. I andra fall kan man ta ett valfritt nummer (texterna sorteras efter nummer eller text - växla med knappen INDEX). Mallar för resultatblankett Då databasen installeras finns en medskickad mall för utskrift av resultatblankett. Den heter STANDARD.RBL. I menyval Utdata,Blankett kan man hämta in den, ändra den och spara under nya namn (använd alltid filnamnstillägget.rbl). Man kan även editera mallarna med en texteditor. Då skall textfilen innehålla: 16 rader för överdelen av blanketten 1 rad med bara texten @V 5 rader med texter som kommer till vänster om resultatkolumnerna 1 rad med bara texten @D högst 5 rader med text nedtill på blanketten. De sistnämnda fem raderna är främst avsedda för kommentarer Dessa rader visas endast på den första resultatblankett-sidan (om det blir mer än en sida). 1 rad med bara texten @E Högst 60 rader på ett extra blad efter det sista databladet. Kan användas om resultatblankettens huvud inte räcker till för alla kringuppgifter man vill skriva ut. Det mesta av den text eller de tecken man skriver i en blankettmall kommer ut oförändrat på resultatblanketten. På ställen där man vill hämta data från databasen använder man önskade @-funktioner (vanligen @L, @A, @B och @N2). Fältförsöksdatabas 3.80 / Handbok sida 15
Variabelkoder och basdata-koder, menyval Serier,Var.koder Detta bibliotek kan innehålla en förteckning på de variabler/parametrar som mäts i försökens rutor/led eller som avser kringuppgifter (basdata). Vid installation medföljer en grundlista i överföringsfilen EXEMPEL.TXT. Vi rekommenderar att listan följs för de vanligaste variablerna. Detta för att lättare kunna utbyta data med andra användare av försöksdata. Koderna består av en grundkod och en eller flera valfria underkoder. Den fullständiga koden får ha högst 12 tecken. Tillåtna tecken är A-Z (versaler) och nummer 0-9. Även punkt (.) och minustecken används, men med speciell betydelse. Biblioteket kan man låta innehålla endast grundkoderna. Grundkoden betecknar den registrerade egenskapen. För vanliga variabler och för vanliga grödor används engelska koder, om möjligt vara en förkortning av den engelska benämningen på den lagrade egenskapen. EPPO (Bayer) koder (latinska förkortningar med max 6 tecken) används för att ange arter av ogräs, svampar, insekter och andra skadegörare. EPPO-koder anges alltid grundkod, ej som underkod. Grundkoden kan innehålla en extra siffra för att precisera skördeomgång. Inget tillägg betyder "alla eller enda (skörde)omgång. När t.ex. Y och DM betyder skörd resp. TS-halt för enda eller totala skörden betyder Y3 och DM2 t.ex. skörden vid tredje skördetillfället resp. TS-halten vid andra skördetillfället. Underkoder används för att precisera grödor/material, tider/utvecklingstadier, måttenheter osv.. Tillåtna tecken skall vara bokstäverna A-Z och siffrorna 0-9. Decimalpunkter och bindestreck används med speciell betydelse (se nedan). Specifikation av material eller gröda kan följa efter huvudkoden. Den anges med ett bindestreck följt av 2-3 tecken för materialet/grödan. Exempel: Y3-GR avser Y=Yield, 3=skörd 3, -GR=grass part Ytterligare underkoder kan läggas till för att precisera, i följande ordning, utvecklingsstadium, registreringssätt, måttenhet. Varje underkod inleds med en punkt (.). Koden.KG betyder "vägning i Kilogram",.FZ betyder "gödslat/tillfört",.kgm2 means Kg/m 2 etc.. Utökade BBCH decimalskalor skall användas för att ange utvecklingsstadier. När detta ingår i klassintervall, ange.g? för generell angivelse och.r? för mognadsgrad. Klassintervall kan valfritt ingå i vissa underkoder. Om inget intervall anges, betyder det "alla nivåer" eller "ja/nej". Intervall betyder normalt "mindre eller lika med". Ex. I35 avser "intervall <= 35". Avser man "större än" anger man "-" efter talvärdet. Ex. C75- betyder "tvärsnitt > 75 mm" (potatisknölar m.m.) Anger man slutligen ett fullständig intervall betyder t.ex. C55-75 "tvärsnitt > 55 mm och <= 75 mm" Måttenheter kan preciseras i de fall den normala enheten till den sammansatta koden inte passar. Försök dock alltid att använda SI-enheter (KW, m/s etc.) och deras prefix (som dm, cm, mm för andra enheter än meter). Enheter måste alltid väljas så att lagrat data alltid faller inom talområdet 10-1 and 10 6. Gradering görs från 0-100 och skall då normalt avse % av bedömd yta. Alternativt kan man ange andra underkoder för att gradera i % av antal m.m.. Innehåll av komponenter i ett material skall i regel uttryckas i % av materialets torrsubstans-vikt. Alternativt kan man ange underkoderna.pr för vikt-% av rått material,.px för % av antalet i ett prov eller.pv för volymprocent. Rutvisa/ledvisa datumangivelser anges normalt i ordning månad-dag-årtal, MMDD.YYYY. Man får utesluta årtalet, om detta ej behövs. Ange t.ex. 805 för den 5 augusti och 1115.1994 för den 15:e november 1994. Skördar skall lagras som ren torr vara och vara i enheten g/m 2. Omräkningar till andra fukthalter och enheter bör göras i samband med att data presenteras. Underkoden.M? kan användas för att ange referensnivå för fukthalten (ex..m15 för 15% vattenhalt). Orensad skördade vikter i fält anges med tillägget.rd "rådata" för g/m 2 eller.kg för kg/ruta. Tider registreras i dagar, timmar eller sekunder. Använd 1/100 av enheterna när så behövs. Lagra t.ex. 1.50 istället för 1.30 då 90 minuter avses (1 ½ timme) och 2.25 för 2 dagar och 6 timmar (2 1/4 dygn) Näringstillstånd antas vara vikt-% i material. Altermativt kan tilläggskod.kgha uttrycka Kg/ha. Använd.FZ för tillförda (gödslade) kvantiteter som normalt som då förutsätts vara i Kg/ha. Valuta-belopp skall i första hand ges som 3 tecken långa bankkoder. För t.ex. SEK betyder 1.60 1 krona och 60 öre, för USD 1$ och 60 cents. För valutor där 500 enheter är mindre än 1 US $ bör man ta bort 3 nollor. Fältförsöksdatabas 3.80 / Handbok sida 16