Kan ett längre arbetsliv, hälsa och välbefinnande förenas över hela arbetsmarknaden? Foto: AFA-försäkring

Relevanta dokument
Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Äldre i arbetslivet. - möjligheter för ett hållbart arbetsliv på hela arbetsmarknaden

Arbete, Hälsa och Ålder

Arbetslivet och den åldrande befolkningen

Feelgoods Jobbhälsorapport 2018 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

deltagande i arbetslivet, hälsa och välmående för åldrande arbetstagare; mot ett hållbart och inkluderande arbetsliv.

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Uppföljning av funktionshinderspolitiken. Emelie Lindahl

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor

HÖSTBUDGET. Statssekreterare Annica Dahl

En sund och säker arbetsmiljö genom hela arbetslivet

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson

Lars Andrén. Behöver staten ett gemensamt arbetsgivarvarumärke?

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Aktivt åldrande M ED G ENER ATIONS ÖVER G R I PAN D E PERSPEKTIV

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Hälsa och balans i arbetslivet

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Arbete, arbetsmiljö och pension Resultat ur DemoskopPanelen 2019

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

EN KARTLÄGGNING AV ARBETSGIVARES ATTITYD TILL DEN DEMOGRAFISKA FÖRÄNDRINGEN OCH TILL ÅRIGA ARBETSKRAFTEN I NORRBOTTEN.

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Nu snackar vi! Heltidsarbete som norm FÖR DIN LÖN, DIN TRYGGHET OCH DIN FRAMTID

Tillgänglig arbetsmiljö

Analys av sjukfrånvarons variation

Andel UVAS 2014 i åldersgrupper

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Tillgänglig arbetsmiljö

DRIVKRAFTER OCH MÖJLIGHETER TILL ETT FÖRLÄNGT ARBETSLIV. Per Johansson Lisa Laun Mårten Palme Helena Olofsdotter Stensöta

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå januari 2015 Sida 1

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har:

Framgångsrik Rehabilitering

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014

Fler drömjobb i staten! /Ekonomer. Ungas krav STs förslag

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Välkommen till Svenska ESF-rådet

Hinder och lösningar för ett långt arbetsliv på hela arbetsmarknaden

Malin Bolin, fil.dr sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Äldreomsorg och funktionshinderverksamheter skilda villkor, skilda arbetsförhållanden. Marta Szebehely Forskardag 20 mars 2019

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

Almegas proposition 2012/ Del 2. Förslag för ett längre och mer dynamiskt arbetliv ALMEGA- Prop. 2012/2

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

Hur gör man på friska arbetsplatser?

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för. Valdemarsviks kommun

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Höga Kusten hotellet, 5 november 2014

För rehabilitering med hälsan i fokus

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

jämställd arbetsmiljö!

Frågor och svar om Flexpension

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Beskrivning av utlysningens olika inriktningar

NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

Hur går det på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning?

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Hur påverkar psykisk ohälsa individ, samhälle och hälso-och sjukvårdssystemet?

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Hej! I uppdrag av Ara Zarei skickar jag synpunkter från Försäkringskassan. Med vänlig hälsning Sarita TRN

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Bilaga 4. Arbetsmiljö och arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Madeleine Bastin Kerstin Fredriksson Alf Andersson Statistiska Centralbyrån

Hur får vi balans mellan krav och resurser?

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Transkript:

Kan ett längre arbetsliv, hälsa och välbefinnande förenas över hela arbetsmarknaden? Foto: AFA-försäkring

Trender i demografi, arbete, ersättningar Är det bra att arbeta längre? Äldre som arbetskraft Hinder för ett längre arbetsliv Möjligheter Kunskapsbehov

Demografisk förändring Ökande livslängd och fler friska år Förbättring följer socioekonomi Migration Äldre och mer heterogen befolkning Kvinnor Antal år 58 56 54 52 50 48 46 44 42 40 1992-94 -96-98 -00-02 -04-06 -08-10 2012 Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Män Antal år 58 56 54 52 50 48 46 44 42 40 1992-94 -96-98 -00-02 -04-06 -08-10 2012 Återstående livslängd vid 30 år. Folkhälsan i Sverige 2014

Tillträde och möjligheter Tillväxt för alla en ekonomi med hög sysselsättning och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning - Tillväxt för alla innebär att ge människor ökad egenmakt genom hög sysselsättning, investeringar i kompetens, fattigdomsbekämpning samt modernisering av arbetsmarknaderna och systemen för utbildning och socialt skydd i syfte att hjälpa människor att förutse och hantera förändringar, och bygga ett sammanhållet samhälle. - Det handlar om att garantera tillträde och möjligheter för alla under hela livet. EU måste fullt ut utnyttja kapaciteten hos sin arbetskraft för att hantera utmaningarna med befolkningens åldrande och den ökande globala konkurrensen. - Det kommer att krävas strategier för att främja jämställdhet i syfte att öka arbetskraftens deltagande och därigenom stärka tillväxten och den sociala sammanhållningen. Möjligheter för alla under hela livet för att lyckas krävs kraftsamling

Hur långt bär internationella erfarenheter? Kunskapsläge Erfarenheter Men Vi arbetar länge redan Unikt länge för kvinnor Inga lättköpta framgångar möjliga Ålder Sverige Norge Finland UK 25-49 88% 84% 82% 79% 50-54 88% 83% 88% 81% 55-64 73% 68% 64% 55% 65-69 14% 21% 9% 16% Andel anställda i % av den totala kvinnliga befolkningen 2013. Eurostat

Arbetets utveckling increase in the professional and emotional demands at work PEROSH 2009 Mer interpersonellt arbete Högre krav: Extremt kompetitivt och dynamisk marknad med ökade produktivitetsoch innovationsbehov, Högre arbetsintensitet och snabbare förändring (teknologi och organisation Ökad flexibilitet: Arbetstid och anställningsförhållanden Ökande skillnader i arbetsvillkor Större hälsoskillnader inom arbetskraften Härmä et al 2012 Jag är tjugofem år, vissa nätter vaknar jag av värken i vänster axel livrädd att jag redan gått sönder medveten om att det inte finns några reservdelar. I fyrtio år till ska min kropp hålla för slitage för hala golv, tunga lyft, upprepade rörelser under stress. De nätterna vaknar jag av smärtan och somnar med rädslan av att den ska följa mig som tinnitus genom livet i varje rörelse, tanke, som en underton som gör arbetet jag älskar omöjligt. Jenny Wrangborg PEROSH=Partnership for European Research in Occupational Safety and Health

Arbetshälsa för alla FHV- tillgång: sämst vid störst behov? Samarbete primärvård FHV Återgång efter sjukdom Flexibilitet för sjukdom Tillgång till FHV i Malmö 2008: Bättre för fast anställd Sämre för annan anställning, låg utbildning, kvinnor och unga - Följer nationellt mönster Albin, Jakobsson, Djurfelt 2012

Försvagade skyddsnät Nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar per 1000 försäkrade (Försäkringskassan 2012)

Är det bra att arbeta längre? Policies inriktade på förlängt arbetsliv Få longitudinella studier lägre ålder vid pension större klasskillnader Befintlig uppföljning av pensionering indikerar Bättre självrapporterad hälsa Mindre medicinering Talar för att arbetslivet för äldre måste förändras för att förena förlängt deltagande och hälsa Longitudinella svenska studier behövs! Suboptimal hälsa (%) 96% konfidensintervall Pension (55 år) Högrisk arbetsförhållanden Kvinnor Samtliga Lågrisk arbetsförhållanden Män Lågrisk: Hög tjänsteställning, låga fysiska och psykiska krav, hög tillfredställelse Högrisk: Låg tjänsteställning, höga krav, låg arbetstillfredställelse H Westerlund, Lancet 2009

Åldrandets följder för arbetet Överblick Fördjupade perspektiv Prioriteringsförmåga Självkännedom Tålamod Samma förmåga lära nytt Färre olycksfall Mindre sjukfrånvaro i relation till hälsotillstånd Fysisk styrka avtar från 40 års ålder Sämre syn, hörsel och temperaturreglering Långsammare Reaktionstid Informationsbearbetning Lär på annat sätt Olycksfall större följder Ökat återhämtningsbehov Mer kronisk sjukdom Fysisk styrka begränsande i vissa yrken, men sällan mental kapacitet. God synergonomi/akustik behövs. Sämre möjligheter till kompetensutveckling reellt hinder. Östlund: Äldre i arbetslivet (AV 2012), Hogstedt och Vingård: Pensionsutredningen 2012

Chefers syn på äldre anställda Pålitlighet Avsaknad av oväntad frånvaro Prioriterar gärna yngre för vidareutbildning Hur hanterar man på arbetsplatsen en äldre medarbetare som inte är motiverad eller orkar stanna kvar - men måste av ekonomiska skäl?

Risk för avkortat arbetsliv Arbetsförmåga från medelåldern fram till pensionsåldern påverkades negativt av alltför hög arbetsbelastning, fysiskt eller mentalt von Bonsdorff et al 2011 Sjukpensioneringar på grund av kroppslig funktionsnedsättning hade starka samband med tungt fysiskt arbete exponering för farliga ämnen (framför allt bland män) Leinonen et al 2011 Sjukpensioneringar pga av psykisk funktionsnedsättning hade samband med låg kontroll i arbetet. Individens beteenden/levnadsvanor hade förvånande liten betydelse för risken för sjukpension relativt dessa arbetsmiljöfaktorer Leinonen et al 2011 Risk för sjukersättning/förlust av arbetsår relaterad till fysisk belastning hos byggnadsarbetare Järvholm et al 2014

Ergonomisk belastning Muskel- och skelettsjukdomar - vanligaste orsaken till funktionsnedsättning hos äldre arbetare 30-60 procent av äldre män i arbetaryrken anger ogynnsamma belastningar Endast 1/3 av äldre kvinnor i arbetaryrken anger möjlighet att sitta mer än 1/10 av arbetstiden Medan män ofta går från fysiskt tunga till lättare arbeten vid högre åldrar, blir kvinnor ofta kvar i fysiskt krävande arbeten inom vård och städ Vingård och Hogstedt. Rapport till Pensionsutredningen 2012

Psykosociala arbetsförhållanden kvinnor. Bergström V. Pensionsåldersutredningen 2012

Hinder ökande sociala skillnader i hälsa Kvinnor Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1980-84 -88-92 -96-00 -04-08 2012 Män Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1980-84 -88-92 -96-00 -04-08 2012 Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Gott allmänt hälsotillstånd i olika utbildningsgrupper, 30-74 års ålder, självrapporterat.

Health inequalities in the EU- Final report of a consortium. Consortium lead: Sir Michael Marmot, European Union 2013 Hinder genusskillnader EU27, 2010

Konsekvenser av förlängt arbetsliv Nationella policies använder ekonomiska incitament för att förlänga arbetslivet, men arbetsvillkoren förbättras inte parallellt Om arbetets krav (fysiska eller mentala) är för höga, eller återhämtningen är otillräcklig, kan det skydda hälsan att gå i pension i rätt tid Förändringar i pensionsförmåner som förhindrar personer med små ekonomiska resurser från att gå i pension kan öka sociala skillnader i hälsa och också könsskillnader i hälsa. Burdorf A. Understanding the role of work in socioeconomic health inequalities. Scand J Work Environ Health 2015;41: 325-7.

Förlängt arbetsliv som möjlighet En mångfald strategier offentligt finansierad sektor, privat egen-/småföretag respektive stora företag Värderingar (åldersdiskriminering, omgivningens förväntningar) Proaktivitet/empowerment istället för problemlösning/begränsning Viktiga inslag Återhämtning Resurser för att utföra arbetet Eget inflytande Flexibilitet Individuella strategier (one-size-fits all fungerar inte) 30% av Europas kvinnor behöver arbetsanpassning redan i åldern 50-64 år» Ilmarinen 2012 Börja med bransch med kritisk förväntad arbetskraftsbrist/ generationsväxling Offentligt finansierad Småföretag

Åldrande befolkning- rekryteringsbehov > 1 milj arbetar i välfärden 1/3 i pension inom 10 år Andelen äldre och barn i befolkningen ökar Utan förändringar i arbetssätt, organisation och bemanning behov av >0,5 milj nya medarbetare till 2023 Om fler jobbar mer och till högre ålder kan behoven minska med 20%

Work worthy of the dignity of man - The basic problem, affecting the elderly as much as the other age-groups, is how to make work worthy of the dignity of man, how to make work worth doing because of itself and not because of incentives, which however laudable are separate from work, and how to use the machine as an aid to human labour. When this is done, the elderly will find in work a mode of life suitable and impelling. TA Lloyd Davies. The employment of elderly persons. Bulletin of the World Health Organisation 1955; 13:595-603

. Kontroll över arbetssituationen, flexibilitet, glädje över arbetet och balans mellan olika aktiviteter i livet är viktiga teman för de som fortfarande arbetar efter 67 års ålder.

Kunskapsbehovet Farliga branscher vad fungerar för att få bort överrisker? Traditionella Grå Karriärgång i tunga arbeten? Förutsättningar Modeller Att arbeta med kronisk sjukdom Vad skadar? Vad är bra? Vad gör arbete attraktivt/möjligt efter 65? Enskilde Arbetsgivaren Arbete vård/omsorg - socialförsäkringar

Utmaningarna Goda forskningsförutsättningar, men: Beslut före kunskap? Beslut före förbättringar? Negativ utveckling i vissa avseenden Arbetarskyddet möter inte ökad komplexitet/tryck Möjlighet till värdigt slut på arbetslivet?

AFA-projekt Arbetslivslängd i olika yrken Arbetskraftsdeltagande, förhållanden i och utanför arbetet, hälsa och välbefinnande Fördjupning kring rekommendationer Identifiera ev kunskapsluckor som försvårar utformning av policy för age-management på arbetsplatsen

Budskap Förutsättningar för förlängt arbetsliv varierar mellan yrken Arbetets krav (fr a fysiska) Sociala skillnader i hälsa Åldrandets ändrade förutsättningar måste vägas in i arbetsplatsstrategier Glapp mellan policy nationellt och på arbetsplatsen kan ge orimliga konsekvenser särskilt för fysiskt belastande arbeten Det finns viktiga kunskapsluckor Studier av makrofaktorer och arbetsplats-/praktiknära

Kontakt och info maria.albin@med.lu.se Sustainable work for ageing workers http://swaw.se/ (under uppbyggnad) Påverkansplattform för hållbart arbetsliv i Horizon2020: https://sustainablework2020.se/ Kommissionen för jämlik hälsa: http://kommissionjamlikhalsa.se/sv/