Arbetslivet och den åldrande befolkningen

Transkript

1 Arbetslivet och den åldrande befolkningen Maria Albin*, Theo Bodin* Eskil Wadensjö^ * Enheten för arbetsmedicin, Karolinska institutet Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lunds universitet ^ Institutet för social forskning, Stockholms universitet Foto: AFA-försäkring

2 Tillträde och möjligheter hela livet Tillväxt för alla en ekonomi med hög sysselsättning och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning - Tillväxt för alla innebär att ge människor ökad egenmakt genom hög sysselsättning, investeringar i kompetens, fattigdomsbekämpning samt modernisering av arbetsmarknaderna och systemen för utbildning och socialt skydd i syfte att hjälpa människor att förutse och hantera förändringar, och bygga ett sammanhållet samhälle. - Det handlar om att garantera tillträde och möjligheter för alla under hela livet. EU måste fullt ut utnyttja kapaciteten hos sin arbetskraft för att hantera utmaningarna med befolkningens åldrande och den ökande globala konkurrensen. - Det kommer att krävas strategier för att främja jämställdhet i syfte att öka arbetskraftens deltagande och därigenom stärka tillväxten och den sociala sammanhållningen. Möjligheter för alla under hela livet tillväxt, social sammanhållning, konkurrenskraft

3 Trender i demografi, och arbete Arbetskraftsdeltagande Är det bra att arbeta längre? Äldre som arbetskraft Vad bestämmer deltagandet Hinder för ett längre arbetsliv Möjligheter Kunskapsbehov

4 DEPENDENCY RATIO Demografisk förändring Ökande livslängd och fler friska år Förbättring följer socioekonomi Migration Äldre och mer heterogen befolkning Antal år Kvinnor Antal år EU (28 countries) Germany France Sweden Poland United Kingdom Spain Italy YEAR Män Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Återstående livslängd vid 30 år. Folkhälsan i Sverige 2014

5 Arbetets utveckling increase in the professional and emotional demands at work PEROSH 2009 Mer interpersonellt arbete Högre krav: Extremt kompetitivt och dynamisk marknad med ökade produktivitetsoch innovationsbehov, Högre arbetsintensitet och snabbare förändring (teknologi och organisation Ökad flexibilitet: Arbetstid och anställningsförhållanden Ökande skillnader i arbetsvillkor Större hälsoskillnader inom arbetskraften Härmä et al 2012 Jag är tjugofem år, vissa nätter vaknar jag av värken i vänster axel livrädd att jag redan gått sönder medveten om att det inte finns några reservdelar. I fyrtio år till ska min kropp hålla för slitage för hala golv, tunga lyft, upprepade rörelser under stress. De nätterna vaknar jag av smärtan och somnar med rädslan av att den ska följa mig som tinnitus genom livet i varje rörelse, tanke, som en underton som gör arbetet jag älskar omöjligt. Jenny Wrangborg PEROSH=Partnership for European Research in Occupational Safety and Health

6 Hur långt bär internationella erfarenheter? Kunskapsläge Erfarenheter Men Vi arbetar länge redan Unikt länge för kvinnor Inga lättköpta framgångar möjliga Ålder Sverige Norge Finland UK % 84% 82% 79% % 83% 88% 81% % 68% 64% 55% % 21% 9% 16% Andel anställda i % av den totala kvinnliga befolkningen Eurostat

7 Är det bra att arbeta längre? Policies inriktade på förlängt arbetsliv Få longitudinella studier lägre ålder vid pension större klasskillnader Befintlig uppföljning av pensionering indikerar Bättre självrapporterad hälsa Mindre medicinering Talar för att arbetslivet för äldre måste förändras för att förena förlängt deltagande och hälsa Longitudinella svenska studier behövs! Suboptimal hälsa (%) 96% konfidensintervall Pension (55 år) Högrisk arbetsförhållanden Kvinnor Samtliga Lågrisk arbetsförhållanden Män Lågrisk: Hög tjänsteställning, låga fysiska och psykiska krav, hög tillfredställelse Högrisk: Låg tjänsteställning, höga krav, låg arbetstillfredställelse H Westerlund, Lancet 2009

8 Åldrandets följder för arbetet Överblick Fördjupade perspektiv Prioriteringsförmåga Självkännedom Tålamod Samma förmåga lära nytt Färre olycksfall Mindre sjukfrånvaro i relation till hälsotillstånd Fysisk styrka avtar från 40 års ålder Sämre syn, hörsel och temperaturreglering Långsammare Reaktionstid Informationsbearbetning Lär på annat sätt Olycksfall större följder Ökat återhämtningsbehov Mer kronisk sjukdom Fysisk styrka begränsande i vissa yrken, men sällan mental kapacitet. God synergonomi/akustik behövs. Sämre möjligheter till kompetensutveckling reellt hinder. Östlund: Äldre i arbetslivet (AV 2012), Hogstedt och Vingård: Pensionsutredningen 2012

9 Vad bestämmer deltagandet? lida conceptual framework on work, age and employment (Hasselhorn och Peters 2013)

10 Bestämningsfaktorer Arbetsmarknad Låg och avtagande sysselsättningsrad för kort utbildning Lägre arbetslöshet bland äldre, men svårare att få nytt arbete Svårt att lämna trygg anställning även om arbetsförmågan är hotad Hem och familj Partnerns pension Konflikt familj - arbete Behov av att vård anhörig Reducerar deltagande för 13% av kvinnor och 8% av män (Szebehely et al 2014)

11 Chefers syn på äldre anställda Pålitlighet Avsaknad av oväntad frånvaro Prioriterar gärna yngre för vidareutbildning Hur hanterar man på arbetsplatsen en äldre medarbetare som inte är motiverad eller orkar stanna kvar - men måste av ekonomiska skäl?

12 Förlorade arbetsår - kvinnor Flest förlorade år Övrig service (5,8 år) Handpaketering/annat fabriksarbete Makinoperatör livsmedel Maskinop. gummi-plast Maskinop. övrig industri Städare Kök- och restaurang Montörer Maskinop. kemisk-teknisk Biblioteksassistent (1,6 år) Minst förlorade år Civilingenjör, arkitekt (0,2 år) Universitets-/högskolelärare Chef för särskilda funktioner Säljare, inköpare, mäklare Hälso- /sjukvårdsspecialist Speciallärare Drifts-/verksamhetschefer Företagsekonom, marknadsförare Barnmorskor, specialistsjuksköterskor (0,5 år) 58 yrkestitlar med minst personår under observation. Förlorade arbetsår från 35 till 65 års ålder pga sjuk-/aktivitetsersättning eller dödsfall. Kadefors m fl 2014

13 Risk för avkortat arbetsliv Arbetsförmåga från medelåldern fram till pensionsåldern påverkades negativt av alltför hög arbetsbelastning, fysiskt eller mentalt von Bonsdorff et al 2011 Sjukpensioneringar pga kroppslig funktionsnedsättning starka samband med tungt fysiskt arbete och exponering för farliga ämnen (fr a bland män) Leinonen et al 2011 Pga av psykisk funktionsnedsättning med låg kontroll i arbetet. Individens beteenden/levnadsvanor hade förvånande liten betydelse för risken för sjukpension relativt dessa arbetsmiljöfaktorer Leinonen et al 2011 Risk för sjukersättning/förlust av arbetsår relaterad till fysisk belastning hos byggnadsarbetare Järvholm et al 2014 En väsentlig del (ca 25%) av skillnader i sjukskrivning (>16 dgr) mellan sociala grupper kan tillskrivas fysisk tungt arbete även då man tagit hänsyn till uppväxtvillkor och personlighetsdrag Mehlum et al 2015

14 Ergonomisk belastning Muskel- och skelettsjukdomar - vanligaste orsaken till funktionsnedsättning hos äldre arbetare procent av äldre män i arbetaryrken anger ogynnsamma belastningar Endast 1/3 av äldre kvinnor i arbetaryrken anger möjlighet att sitta mer än 1/10 av arbetstiden Medan män ofta går från fysiskt tunga till lättare arbeten vid högre åldrar, blir kvinnor ofta kvar i fysiskt krävande arbeten inom vård och städ Vingård och Hogstedt. Rapport till Pensionsutredningen 2012

15 Andel av ohälsa/utträde i arbetsför ålder som kan tillskrivas specifika arbetsmiljöfaktorer (

16 Försvagade skyddsnät Nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar per 1000 försäkrade (Försäkringskassan 2012)

17 Arbetshälsa för alla? FHV- tillgång: sämst vid störst behov? Samarbete primärvård FHV Återgång efter sjukdom Flexibilitet för sjukdom Tillgång till FHV i Malmö 2008: Bättre för fast anställd Sämre för annan anställning, låg utbildning, kvinnor och unga - Följer nationellt mönster Albin, Jakobsson, Djurfelt 2012

18 Hinder ökande sociala skillnader i hälsa Kvinnor Procent Män Procent Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Gott allmänt hälsotillstånd i olika utbildningsgrupper, års ålder, självrapporterat. Folkhälsan i Sverige 2014

19 Health inequalities in the EU- Final report of a consortium. Consortium lead: Sir Michael Marmot, European Union 2013 Hinder genusskillnader EU27, 2010

20 Konsekvenser av förlängt arbetsliv Nationella policies använder ekonomiska incitament för att förlänga arbetslivet, men arbetsvillkoren förbättras inte parallellt Om arbetets krav (fysiska eller mentala) är för höga, eller återhämtningen är otillräcklig, kan det skydda hälsan att gå i pension i rätt tid Förändringar i pensionsförmåner som förhindrar personer med små ekonomiska resurser från att gå i pension kan öka sociala skillnader i hälsa och också könsskillnader i hälsa. Burdorf A. Understanding the role of work in socioeconomic health inequalities. Scand J Work Environ Health 2015;41:

21 Förlängt arbetsliv som möjlighet En mångfald strategier offentligt finansierad sektor, privat egen-/småföretag respektive stora företag Värderingar (åldersdiskriminering, andras förväntningar) Proaktivitet/empowerment inte problem/begränsning - utnyttja de positiva förändringarna hos äldre anställda Viktiga inslag Återhämtning Eget inflytande Flexibilitet Individuella strategier ( one-size-fits all går inte) 30% av Europas kvinnor behöver arbetsanpassning vid år (Ilmarinen 2012) Börja med bransch med kritisk förväntad arbetskraftsbrist/ generationsväxling

22 Åldrande befolkning- rekryteringsbehov > 1 milj arbetar i välfärden 1/3 i pension inom 10 år Andelen äldre och barn i befolkningen ökar Utan förändringar i arbetssätt, organisation och bemanning behov av >0,5 milj nya medarbetare till 2023 Om fler jobbar mer och till högre ålder kan behoven minska med 20% SKL 2015 SKL 2015

23 Work worthy of the dignity of man - The basic problem, affecting the elderly as much as the other age-groups, is how to make work worthy of the dignity of man, how to make work worth doing because of itself and not because of incentives, which however laudable are separate from work, and how to use the machine as an aid to human labour. When this is done, the elderly will find in work a mode of life suitable and impelling. TA Lloyd Davies. The employment of elderly persons. Bulletin of the World Health Organisation 1955; 13:

24 Kontroll över arbetssituationen, flexibilitet, glädje över arbetet och balans mellan olika aktiviteter i livet är viktiga teman för de som fortfarande arbetar efter 67 års ålder.

25 Kunskapsbehovet Farliga branscher vad fungerar för att få bort överrisker? Traditionella Grå Karriärgång i tunga arbeten? Förutsättningar Modeller Halvtidssamtal? Att arbeta med kronisk sjukdom Vad skadar? Vad är bra? Vad gör arbete attraktivt/möjligt efter 65? Enskilde Arbetsgivaren Arbete vård/omsorg - socialförsäkringar

26 Utmaningarna Goda forskningsförutsättningar, men: Beslut före kunskap? Beslut före förbättringar? Negativ utveckling i vissa avseenden Arbetarskyddet möter inte ökad komplexitet/tryck Möjlighet till värdigt slut på arbetslivet?

27 Budskap Förutsättningar för förlängt arbetsliv varierar mellan yrken Arbetets krav (fr a fysiska) Sociala skillnader i hälsa Åldrandets ändrade förutsättningar måste vägas in i arbetsplatsstrategier Glapp mellan policy nationellt och på arbetsplatsen kan ge orimliga konsekvenser särskilt för fysiskt belastande arbeten Det finns viktiga kunskapsluckor Studier av makrofaktorer och arbetsplats-/praktiknära

28 Tack till Roland Kadefors, Kerstin Nilsson, Carita Håkansson, Kerstin Wentz AFA försäkring Forte Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd

29 Kontakt och info Sustainable work for ageing workers (under uppbyggnad) Påverkansplattform för hållbart arbetsliv i Horizon2020: Kommissionen för jämlik hälsa: