Fakta om sjukskatten Så slår Strandhälls förslag om s k hälsoväxling mot jobb och företagande

Transkript

1 Fakta om sjukskatten Så slår Strandhälls förslag om s k hälsoväxling mot jobb och företagande

2 Sjukskatt är inte lösningen på de ökande sjukskrivningarna Sedan 2010 ökar åter sjukskrivningarna i Sverige. Ännu är siffrorna inte lika höga som i början av 2000-talet, men utvecklingen är oroväckande. Av sjukförsäkringskostnaden om cirka 82 miljarder kronor för 2015 uppgick sjukpenning och rehabilitering till 36, 6 miljarder kronor enligt Försäkringskassan. Prognosen för sjukpenningkostnaden för 2020 är 45,4 miljarder kronor. Källa: Försäkringskassan Idag är antalet kvinnor som är sjukskrivna nästan dubbelt så högt som antalet män. För båda könen gäller att de psykiatriska diagnoserna ökar snabbare än övriga diagnoser. Källa: Socialförsäkringen i siffror 2015, Försäkringskassan Det är mot denna bakgrund som socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) har föreslagit att arbetsgivarna ska betala en del av sina medarbetares sjukpenning. Åtgärden benämndes tidigare medfinansiering, idag vill socialförsäkringsministern kalla förslaget hälsoväxling. Men i praktiken handlar det om en extra sjukskatt som läggs på arbetsgivarna. 2

3 Förslaget innebär att arbetsgivarna ska betala 25 procent av sjukpenningen för medarbetare som varit sjukskrivna längre än 90 dagar. Regeringen menar att det ska motivera arbetsgivare att ta ett större ansvar för rehabilitering och förebyggande åtgärder. Svenskt Näringsliv håller med regeringen om att det behövs åtgärder som minskar sjuktalen, så att en låg och stabil sjukfrånvaro kan nås. Men en sjukskatt som innebär ett individuellt kostnadsansvar för arbetsgivarna av sjukförsäkringen, riskerar istället att minska nyanställningarna och försvåra för grupper som redan har det svårt på arbetsmarknaden. Stor skillnad privat och offentlig sektor Kommun- och landstingssektorn har generellt sett högre sjukfrånvaro än den statliga och den privata sektorn. Samtidigt ökar sjukfrånvaron mest inom vård, skola och omsorgsyrken. Offentlig verksamhet i privat regi har generellt lägre sjukfrånvaro än den i kommun- och landstingssektorn. Men även om sjukfrånvaron är lägre hos privata vård- och omsorgsföretag, är den fortfarande alltför hög. Regeringen deklarerade hösten 2015 att dess mål är att sänka sjukpenningtalet från dåvarande 10,1 dagar till 9 dagar Men om medeltalet av antalet sjukpenningdagar i Sverige hade haft samma nivåer som i det privata näringslivet skulle det målet redan ha varit nått. För både kvinnor och män i den privata sektorn ligger antalet sjukpenningdagar en bra bit under målet nio dagar. Medeltal sjukpenningdagar för anställdas efter arbetsställets storlek och ägandeform Kommunal Landsting Privat Statlig Kvinnor 11,7 10,6 7,6 9,6 Män 5,8 5 4,8 4,7 Siffror från 2013 Källa: Ds Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatsen Faktum är att skillnaderna mellan den privata sektorn och kommun- och landstingssektorn är så stora att om den privata sektorns sjukskrivningar gällde för hela arbetsmarknaden så skulle det innebära en kostnadsminskning av sjukförsäkringen med hela 2,6 miljarder kronor per år. Motsatt gäller för hur kostnaderna skulle öka om kommunernas och landstingens sjukskrivningstal skulle gälla för hela arbetsmarknaden. Det skulle innebära en total kostnadsökning av sjukförsäkringen med 8, 6 miljarder kronor per år. Det visar beräkningar som riksdagens utredningstjänst har gjort. 3

4 Medfinansiering gav inte resultat förra gången Medfinansieringsansvar har redan testats en gång under 2000-talet. Den dåvarande socialdemokratiska regeringen införde medfinansieringsansvar för arbetsgivarna 2005 efter att sjukskrivningarna hade ökat kraftigt under flera år. Debatten kring förslaget var då kraftig och samtliga allianspartier var emot förslaget. Både Inspektionen för socialförsäkring (ISF) och Försäkringskassan har utvärderat reformen och ingen har kunnat se några tecken på att reformen medverkade till att sänka sjuktalen. Arbetsgivares medfinansieringsansvar vid sjukförsäkringen (Rapport 2015:4): ISF har analyserat effekterna på sjukskrivningens längd av de förändrade incitamenten för arbetsgivarna. En övergripande slutsats är att den ökade kostnaden för arbetsgivaren inte förefaller ha haft någon större inverkan på sjukskrivningarnas varaktighet. Analysen försvåras emellertid av att en jämförelsegrupp saknas och att flera andra politikförändringar genomfördes samtidigt. Försäkringskassan skrev i rapporten Analys av sjukfrånvarons variation (2014:17) att det inte går att utvärdera medfinansieringens effekt på sjukfrånvaron, då många andra förändringar i regelverk och administration skedde samtidigt. Antalet dagar med sjukpenning minskade under perioden efter att medfinansiering infördes men minskningen var större för arbetslösa än för anställda vilket innebär att det inte kan fastställas att minskningen berodde på medfinansieringen. När Alliansen vann valet hösten 2006 var en av den borgerliga regeringens första reformer på socialförsäkringsområdet att avskaffa medfinansieringsansvaret. Genom andra reformer, som till exempel införandet av tidsgränser i sjukförsäkringen, lyckades Alliansen att pressa tillbaka sjukskrivningssiffrorna till historiskt låga nivåer. Det är förvånande att regeringen vill återinföra en sjukskatt för arbetsgivarna när det inte finns något empiriskt stöd för att det leder till lägre sjukfrånvaro. Den första februari 2016 tog regeringen bort den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen som infördes av Alliansen. Det gör att Strandhälls nya sjukskatt kommer att få än större konsekvenser, eftersom sjukskrivningar nu kan pågå under många år. Ökad selektering på arbetsmarknaden En risk med en ny sjukskatt är att personer med funktionshinder eller kroniska sjukdomar kommer att få det ännu svårare på arbetsmarknaden. I en undersökning som Svenskt Näringsliv har genomfört bland sina medlemsföretag uppger nästan nio av tio företag att förslaget kommer att leda till att arbetsgivare blir försiktigare med att rekrytera medarbetare med ohälsohistorik. Det är med andra ord tydligt att sjukskatten kan ge färre jobb och öka utanförskapet. Det oroar också flera handikappförbund. Mikael Klein är intressepolitisk chef på Handikappförbunden. Det är en 4

5 samarbetsorganisation som samlar 39 olika patientorganisationer och handikappförbund med organiserade medlemmar. Vi ser att förslaget riskerar att höja trösklarna ytterligare för den som lever med någon form av ohälsa eller funktionsnedsättning. Många sjukdomar och funktionsnedsättningar ökar inte sjukskrivningsrisken. Men rädslan för att det skulle kunna vara så får arbetsgivare att tveka. Det är tufft redan idag, särskild för dem som har en nedsatt arbetsförmåga. Risken är att förslaget innebär att hindren blir ännu större, säger han. Arbetsgivare kan sällan påverka sjukskrivningarna Det allra flesta sjukskrivningarna orsakas av faktorer som ligger bortom företagens påverkan. Enligt Svenskt Näringslivs företagarpanel menar hela 69 procent att sjukfrånvaron i mycket liten grad eller inte alls är arbetsrelaterad. Det bekräftar också Mustafa Atik, chef för Hälsa & Rehabilitering på Volvo Cars. I de allra allra flesta fall beror sjukskrivningarna på livspusslet. Vi rår inte på individers livssituationer, vi kan inte ställa krav där. När det gäller arbetsskador så har de minskat, vi har blivit bättre på ergonomi. Vi har en mycket positiv utveckling när det gäller arbetsskador som leder till sjukskrivningar, de är nästan nere på noll, säger Mustafa Atik. Att lägga på företagen en extra sjukskatt för faktorer de inte kan påverka är därför inte rimligt. Starka drivkrafter för företagen att ha låg sjukfrånvaro redan idag Företagen har redan starka ekonomiska drivkrafter att ha låga sjukskrivningstal, eftersom sjukskrivningar kostar stora summor. Förutom sjuklön, arbetsgivaravgift som finansierar sjukförsäkringen, premier för kompletterande kollektivavtalad sjukförsäkring och ibland även sjukvårdsförsäkring för medarbetarna, så innebär sjukfrånvaro betydande kostnader för produktionsbortfall och vikarier. Redan i dag finansierar arbetsgivarna sjukförsäkringen genom arbetsgivaravgiften. Trots att kostnaderna för sjukförsäkringen har sjunkit kraftigt över tid har det inte kommit arbetsgivarna till del genom minskade arbetsgivaravgifter. Istället har skattedelen i arbetsgivaravgiften successivt höjts. Detta överuttag motsvarar numera nästan en tredjedel av den totala arbetsgivaravgiften. 25 friska medarbetare krävs för kostnadsneutral sjukskatt Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll hävdar att förslaget om medfinansiering är kostnadsneutralt, eftersom regeringen samtidigt vill införa en generell sänkning av arbetsgivaravgiften med 0,16 procentenheter. Regeringen gör avsteg från principen om solidarisk finansiering av den allmänna sjukförsäkringen för alla arbetsgivare, till att lägga över risken för sjukpenningkostnaden på den 5

6 enskilde arbetsgivaren. Med utgångspunkt i SCB:s statistik över genomsnittliga löner för näringslivet framgår att sänkningen av arbetsgivaravgiften motsvarar 42 kronor per månad för en arbetare med en månadslön på kronor och 56 kronor per månad för en tjänsteman med en månadslön på kronor. Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar innebär sjukskatten att ett företag med en långtidssjukskriven arbetare med genomsnittslön under ett år får en kostnadsökning på drygt kronor. Motsvarande siffra om den anställda är tjänsteman är drygt kronor. Svenskt Näringslivs beräkningar visar att en enda långtidssjukskriven medarbetare leder till ökade kostnader för de allra flesta verksamheter. Om en löntagare blir sjukskriven under ett år så krävs det att företaget har minst 25 friska medarbetare för att förslaget ska vara kostnadsneutralt för arbetsgivaren. I beräkningarna har hänsyn tagits till fribeloppet på kronor som gäller per arbetsgivare och kalenderår. 6