Tertialrapport 1 per 30 april 2015

Tertialrapport 1 per 30 april 2015

Innehållsförteckning 1 Lysekils kommun... 3 1.1 Förvaltningsberättelse... 3 1.1.1 Resultat perioden... 3 1.1.2 Balansräkning... 4 1.2 Verksamhetsuppföljning... 5 1.2.1 Kommunstyrelse... 5 1.2.2 IT-nämnden... 6 1.2.3 Lönenämnd... 6 1.2.4 Miljönämnden... 6 1.2.5 Byggnadsnämnd... 7 1.2.6 Utbildningsnämnd... 8 1.2.7 Socialnämnd... 8 1.3 Investeringsuppföljning... 10 1.4 Dotterbolag... 11 1.5... 13 Tertialrapport 1 per 30 april 2015 2(13)

Mnkr 1 Lysekils kommun 1.1 Förvaltningsberättelse 1.1.1 Resultat perioden 2015 Utfall Utfall 1404 1512 avvik 1512 Verksamhetens intäkter 187,4 65,0 67,7 190,0 2,6 Verksamhetens kostnader -928,8-306,4-297,2-946,0-17,2 Avskrivningar -27,0-8,4-8,5-26,2 0,8 Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 7,4 7,4 Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter & gen. statsbidrag -768,4-249,8-238,0-774,8-6,4 788,8 262,1 253,6 784,2-4,6 Finansiella intäkter 6,8 2,3 3,1 6,7-0,1 Finansiella kostnader -4,7-1,0-2,5-4,0 0,7 Resultat 22,5 13,6 16,2 12,1-10,4 Kommuninformation Kommunens invånarantal ökade med 25 personer det första kvartalet 2015 och uppgick 14 324 personer. Arbetslösheten uppgick i april till 5,2 procent vilket är en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med motsvarande period 2014. Periodens resultat och sprognos Målsättning: Det finansiella målet, enligt kommunfullmäktiges beslut, är att årets resultat ska uppgå till tre procent av skatteintäkter och generella bidrag motsvarande 22,5 mnkr. Periodens resultat uppgår till 13,6 mnkr vilket är en försämring med 2,6 mnkr jämfört med samma period 2014. en vid årets slut är ett resultat på 12,1 mnkr vilket är 1,5 procent av skatteíntäkter och generella statsbidrag och en ikelse på -10,4 mnkr. I prognosen ingår återbetalning av AFA-premier från 2004 med 7,4 mnkr. Utan dessa hade resultatet varit 4,7 mnkr och ikelsen -17,8 mnkr. Enligt prognosen kommer inte det finansiella målet att uppnås. Intäkter och kostnader Kommunens verksamhetsanknutna intäkter minskade med 2,7 mnkr jämfört med samma period föregående år och uppgår till 65,0 mnkr. Den främsta orsaken är att den gemensamma gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden med Sotenäs kommun upphörde vid halvårsskiftet 2014. Verksamhetens intäkter täcker 21,2 procent av kommunens totala verksamhetskostnader exklusive avskrivningar. Motsvarande andel 2014 var 22,9 procent. Verksamhetens bruttokostnader har ökat med 9,1 mnkr jämfört med föregående år och uppgår till 306,4 mnkr. Den största ökningen står löne- och pensionskostnader för, vilka ökade med 6,3 mnkr, vilket motsvarar 3,2 procent. Verksamhetens nettokostnader uppgår till -249,8 mnkr och är 10,8 mnkr högre än motsvarande period 2014. Tertialrapport 1 per 30 april 2015 3(13)

Skatteintäkter Skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat med 8,5 mnkr, 2,3 procent, jämfört med 2014. Finansnetto Finansnettot är positivt och uppgår till 1,3 mnkr vilket är 0,7 mnkr bättre än föregående år. Både finansiella intäkter och kostnader har sjunkit. Finansiella intäkter har minskat i samband med att LEVA har amorterat ett lån till kommunen. Kommunen amorterade i samband med detta egna lån. Tillgångar 1.1.2 Balansräkning 2015-04-30 2014-12-31 Mark, byggnader och tekn anläggningar 387,3 390,1 Maskiner och inventarier 20,5 22,3 Finansiella anläggningstillgångar 40,0 121,0 Kortfristiga fordringar 86,8 81,6 Kassa och bank 67,4 78,7 Summa tillgångar 602,0 693,7 Eget kapital och skulder Ingående eget kapital 274,9 258,9 Förändring insatskapital Kommuninvest 0,0 2,5 Årets resultat 13,6 13,5 Avsättningar 21,9 21,9 Långfristiga skulder 110,7 185,8 Kortfristiga skulder 180,9 211,1 Summa eget kapital och skulder 602,0 693,7 Tillgångar Kommunens anläggningstillgångar har minskat med 85,5 mnkr sedan årsskiftet. Det beror främst på att lån till LEVA på 81,0 mnkr har återbetalats. Dessutom är avskrivningarna högre än investeringarna. Investeringsvolymen hittills i år är 3,9 mnkr medan avskrivningarna hittills är 8,4 mnkr. Omsättningstillgångarna har totalt sett ökat med 4,9 mnkr. Likviditeten per den 30 april var fortsatt hög, 67,4 mnkr vilket dock är en minskning sedan årsskiftet med 11,3 mnkr. Kommunen har tillsammans med koncernbolagen i Lysekils Stadshus AB ett gemensamt koncernkonto. Hela likviditeten redovisas som kommunens likviditet i balansräkningen. Bolagen och kommunen har en internkredit på koncernkontot som kan omfördelas för att klara tillfälliga likviditetsbehov. Dessutom har kommunen en gemensam extern kredit på koncernkontot om 60,0 mnkr som inte var utnyttjad vid bokslutstillfället. Avsättningar Kommunens avsättningar består dels av avsättningar till pensioner dels av avsättning för Tertialrapport 1 per 30 april 2015 4(13)

återställande av avfallsdeponi. Båda dessa är oförändrade sedan årsskiftet. Låneskuld och kortfristiga skulder Kommunens långfristiga låneskuld har minskat med 75,1 mnkr sedan årsskiftet och uppgår till 110,7 mnkr. Kortfristiga skulder har minskat med 30,2 mnkr. Eget kapital Eget kapital har ökat med 13,6 mnkr sedan årsskiftet och uppgår till 288,5 mnkr. Soliditet - betalningsförmåga på lång sikt Kommunens soliditet, exklusive pensionsskulden, har ökat från 39,6 procent till 47,9 procent sedan årsskiftet. Solideten har förbättrats på grund av att det egna kapitalet har förbättrats, samtidigt som tillgångarna inte ökat. Soliditeten, inklusive samtliga pensionsåtagande, beräknas till -27,6 procent vilket är något sämre än vid årsskiftet. 1.2 Verksamhetsuppföljning 1.2.1 Kommunstyrelse Utfall Utfall 1404 Intäkter 142,2 47,4 47,0 50,2 144,5 2,3 Personalkostnader -94,4-30,9-28,7-29,6-93,8 0,6 Övriga kostnader -109,9-36,6-34,0-35,0-106,5 3,4 Kapitalkostnader -33,6-11,2-10,9-11,2-41,2-7,6 Resultat -95,7-31,3-26,6-25,6-97,0-1,3 Verksamhet Under kommunstyrelsen redovisas dels kommunstyrelsens administrativa enheter inklusive arbetsmarknadsenheten, dels verksamheterna inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Ekonomisk analys Resultatet inom kommunstyrelsens ansvarsområde efter första tertialet uppgår till -26,6 mnkr vilket är 4,7 mnkr lägre än budget. Intäkterna har minskat med ca tre mnkr jämfört med samma period 2014 och kostnaderna har minskat med ca två mnkr. Sammantaget görs den bedömningen, att resultatet per i huvudsak följer budget förutom för kostenheten, som prognostiserar en negativ avvikelse på ca 1,3 mnkr: Detta har uppmärksammats redan vid bokslutet för 2014. Åtgärder Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med ett antal åtgärder för att komma tillrätta med obalansen inom kostenheten. Dessa kommer att verkställas med början i september och beräknas få fullt genomslag under år 2016. I detta ingår bland annat en översyn av kostpolicyn samt en fördjupad utredning över effekter av socialförvaltningens beställningar till kostenheten. Tertialrapport 1 per 30 april 2015 5(13)

1.2.2 IT-nämnden Utfall Utfall 1404 Intäkter 25,4 8,5 6,6 8,2 25,4 0,0 Personalkostnader -9,1-3,0-2,8-2,6-9,1 0,0 Övriga kostnader -18,5-6,2-4,8-6,4-18,5 0,0 Kapitalkostnader -0,5-0,2-0,2-0,2-0,5 0,0 Resultat -2,7-0,9-1,2-1,0-2,7 0,0 Jämfört med samma period förra året, så skiljer det sig endast marginellt. KPMG har genomfört en licens-revision under slutet av 2014 och resultatet kom under perioden. Rapporten visade att databasservrar var underlicensierade. Årets första tertial innehåller en del kostnader av engångskaraktär som gör att resultatet över året blir något framtungt. I tillägg till det är det en del intäkter som ännu inte debiterats på grund av pågående inventeringsarbete som beräknas vara klart före halvårsskiftet. Resultatet på beräknas bli enligt budget. 1.2.3 Lönenämnd Intäkter Personalkostnader Utfall Utfall 1404 Övriga kostnader -3,2-1,1-0,8-1,1-3,1 0,1 Kapitalkostnader Resultat -3,2-1,1-0,8-1,1-3,1 0,1 Lönenämnden har en prognostiserad positiv ikelse på 0,2 mnkr, varav Lysekils del utgör 0,1 mnkr. Konsekvensen av vidtagna besparingsåtgärder blir att vissa planerade insatser inom hanteringen av PA-systemet får senareläggas. 1.2.4 Miljönämnden Intäkter Personalkostnader Utfall Utfall 1404 Övriga kostnader -2,3-0,8-0,6-0,6-2,3 0,0 Kapitalkostnader Resultat -2,3-0,8-0,6-0,6-2,3 0,0 Utfallet hittills i år visar på ett överskott för hela nämnden på cirka 0,2 mnkr. En stor del av de externa intäkterna utgörs av avgifter för den årliga återkommande fasta tillsynen. Dessa faktureras normalt i början av året och periodiseras för hela året. Då fakturering av dessa är försenad i år förväntas kreditförluster uppstå, som kan uppgår till 75-100 tkr. Avgiftsintäkter från löpande inkommande ärenden är normala. Kostnaderna, som till Tertialrapport 1 per 30 april 2015 6(13)

största delen är personalkostnader är något lägre än förväntat pga personalomsättning under första kvartalet. Jämfört med föregående år uppvisas något sämre resultat, men det ligger inom normal avvikelse. Utfall hittills i år ligger ungefärligen enligt budget inom normal avvikelse. en för et är nollresultat enligt budget. Personalkostnaderna balanseras med den avgiftsfinansierade tillsynen som utförs. Verksamheten är finansiellt uppdelad på avgiftsfinansierad tillsyn samt övrigt ej debiterbart arbete. Tillsynsavgifter får inte bekosta övrig verksamhet och timavgifterna bör vara anpassade efter självkostnad (vilket gäller för Sotenäs och Lysekil). Därmed ska den avgiftsfinansierade tillsynen inte påverka kommunbidraget, utan endast övrig verksamhet. Munkedal, som har lägre timavgifter finansierar tillsynen 1.2.5 Byggnadsnämnd Utfall Utfall 1404 Intäkter 4,2 1,4 1,2 1,7 4,1-0,1 Personalkostnader -5,4-1,8-1,6-1,6-5,2 0,2 Övriga kostnader -1,9-0,6-0,6-0,5-2,0-0,1 Kapitalkostnader -0,2-0,1-0,1-0,1-0,1 0,1 Resultat -3,3-1,1-1,1-0,5-3,2 0,1 Verksamhet Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet och utveckling inom bygglov, GIS (Geografiskt Informations System), karthantering och mätningstjänster. Nämnden tillhandahåller även energirådgivning till allmänheten. Ansvarsområdet innefattar myndighetsutövning enligt gällande lagstiftning inom nämndens verksamhetsområde, såsom beslut om bygglov och tillsyn, men även att ge information och vägledning till allmänheten samt uppdatera adressregister och utföra andra tjänster åt t.ex. lantmäteriet. Ekonomisk analys Byggnadsnämnden visar på en liten positiv ikelse per den 30 april 2015 på knappt 0,1 mnkr. Avvikelsen består främst av lägre personalkostnader än budgeterat vilket beror på en långtidssjukskrivning. Byggnadsnämndens årsprognos är att budget kommer att hållas med ett mindre överskott på ca 0,1 mnkr. Lagförslaget för bygglovsbefriade åtgärder, som trädde i kraft juli 2014, har genererat en ökning av anmälningar samtidigt som bygglovansökningarna minskat i motsvarande omfattning. Detta påverkar intäktsbiten negativt då taxan är något lägre för anmälan jämfört med bygglov. Åtgärder Inget behov av särskilda åtgärder föreligger. Tertialrapport 1 per 30 april 2015 7(13)

1.2.6 Utbildningsnämnd Utfall Utfall 1404 Intäkter 69,0 23,1 23,4 31,5 70,7 1,7 Personalkostnader -216,9-71,2-72,0-73,1-220,0-3,1 Övriga kostnader -157,9-52,4-50,7-57,6-160,1-2,2 Kapitalkostnader -3,6-1,2-1,2-1,2-3,6 0,0 Resultat -309,4-101,7-100,5-100,4-313,0-3,6 Verksamhet Utbildningsnämndens ansvarsområden är pedagogisk omsorg, förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, folkbibliotek, kultur- och fritidsverksamhet. Ekonomisk analys Inom gymnasie- och vuxenutbildningen redovisas stora negativa ikelser. Avvikelserna beror på att verksamheterna inte hunnit anpassa sig till de nya förutsättningar som uppstod i samband med att samarbetet med Sotenäs upphörde. en som redovisades i mars var -4,3 mnkr för gymnasie- och vuxenutbildningen. Under april månad har åtgärder framtagits som kommer att minska den negativa ikelsen och därmed är prognosen -2,6 mnkr vid årets slut. Fritidsverksamheten och Gullmarsborg prognostiserar en negativ ikelse på - 1,0 mnkr. Nämndens prognos är sammantaget -3,6 mnkr vid årets slut. Åtgärder Det pågår arbete med att se över samordning av insats till förbättrad integration. Samordning av lokaler. Planering för Gullmarsborgs finansiering. Det pågår arbete med att ta fram förbättringsstrategier för att höja skolresultaten. Det är av yttersta vikt att bryta trenden med fallande resultat. För detta krävs olika typer av insatser. Orsakerna är säkert flera och behöver diskuteras och studeras närmare. Innan stora insatser görs är det viktigt att det finns en väl genomarbetad strategi för hur dessa skall göras för att ge bäst effekt.en sådan planera tas fram under hösten 2015. 1.2.7 Socialnämnd Utfall Utfall 1404 Intäkter 70,9 23,2 28,5 43,3 73,3 2,4 Personalkostnader -280,0-86,4-84,8-81,1-288,6-8,6 Övriga kostnader -119,8-39,8-47,9-63,0-122,2-2,4 Kapitalkostnader -1,3-0,5-0,5-0,5-1,3 0,0 Resultat -330,2-103,5-104,7-101,3-338,8-8,6 Verksamhet Socialnämnden beslutar och verkställer enligt socialtjänstlagen och lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade. Nämnden ansvarar också för hälso- och Tertialrapport 1 per 30 april 2015 8(13)

sjukvård inom ramen för det kommunala ansvaret enligt avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Inom inriktning LSS/psykiatri finns gruppbostäder på ett flertal platser inom centrala Lysekil. För personer som bor i ordinärt boende ges insatser i form av personlig assistans samt boendestöd. Nämnden verkställer även kontaktperson och ledsagarservice. För barn och unga och deras familjer verkställs Korttidsvistelse utanför hemmet samt Korttidstillsyn för skolungdom. Inom inriktning vård- och äldreomsorg finns särskilda boenden i Brastad, Lysekil och på Skaftö. För personer som bor i ordinärt boende verkställs hemvårdsinsatser samt ledsagning. Beslut om växelvård och korttidsvistelse verkställs på korttidsboendet Kompassen, där även trygghetsplats kan ges. Hälso- och sjukvård ges till personer som har behov av insatser från sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast i det egna hemmet eller på särskilt boende. Nämnden ansvarar även för myndighetsutövning som gäller äldre och funktionsnedsatta. Den enskildes behov bedöms och insatser kan beviljas enligt Socialtjänstlagen(Sol) och Lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta (Lss). Inom Individ- och myndighetsavdelningen, IMA, handläggs dessutom ansökningar enligt färdtjänstlagen och riksfärdtjänstlagen samt myndighetsutövning enligt lagen om bostadanpassningsbidrag och alkohollagsstiftningen. Individ- och familjeomsorgsavdelningen, IFO, har till uppgift att, i enlighet med Socialtjänstlagen, ge socialt stöd till enskilda och familjer där det generella välfärdssystemet inte räcker till. Verksamheten handlägger även ärenden som berörs av tvångslagstiftning, Lagen om Vård av Unga (LVU) och Lagen om Vård av Missbrukare (LVM). IFO har även ansvaret för mottagande av flyktingar efter etablering, samt mottagandet av ensamkommande barn/ungdomar. Ekonomisk analys 2014 redovisades ett underskott, trots ett extra omställningstillägg. Detta tillskott minskade 2015. Obalansen ökade med den lägre grundbudgeten. Försörjningsstödets utveckling är oroande. Kostnader påverkas direkt av statliga beslut. Idag är försörjningsstödet cirka 50 % ett resultat av svårigheter att hitta försörjning för flyktingar. Hemvården, hemsjukvården och omsorgen i stort redovisar nära nog ett nollresultat till följd av förändringsarbetet. Fortsatt stora behov av personal till SÄBO. Lysekil klarar inte kommande krav från staten. Svårigheter att klara värdig omvårdnad i vissa situationer. avvikelse: -8,6 mnkr består av: IFO, barn och unga samt försörjningsstöd: - 6,0 mkr. Utvecklingen av försörjningsstödet är mycket oroande. Tendensen under hela första kkvartalet har varit stigande kostnader. Analyser inom förvaltninggen visar att idag utgör målgruppen flyktingar 50% av verksamhetens kostnader. Statens ersättningsystem är begräsat i tid och därefter inträder kommunens ansvar för försörjning boende mm. Beroende på den enskildes traumatiska situation påverkas behovet av såväl skydd som stöd och omsorg, Kommunens strategiska användning av schablonersättningen påverkar kostnadsbilden länge. Insatserna måste planeras strategisk så att den enskilde får så bra introduktion som möjligt för ett nytt liv och framtid i Sverige i oberoende. Hemvård: 0,0 mkr. Hemvården är beteckningen för den integrerade verksamheten som Tertialrapport 1 per 30 april 2015 9(13)

leds av sex enhetschefer. Dessa bedriver verksamheten med individuellt ansvar men med ekonomiskt helhetsansvar under beteckningen hemvård. Arbete med detaljbudgeten och personalbemanningen ger effekter men samtidigt finns behov av administrativa stödresurser, Hemsjukvård: 0,0 mkr. Här finns sjuksköterskor och arbetsterapeuter. Svårigheter att rekrytera kan såväl minska lönekostnaderna som driva fram behov av bemanningspersonal. en för 2015 är väl grundad men kan lätt förändras beroende på bemanningssituationen och möjlighet att rekrytera. Bemanningsenhet: 0,3 mkr. Verksamheten kommer att omstruktureras under 2015 Individ- och myndighetsavdelningen: 1,5 mkr LSS/funktionshinder: -2,1 mkr. Bevakning av intäkter och matchning mellan individuella behov påverkar förbrukningen och resultatet. Siffran här kanvara något högt räknat men underskottet som det bedömts kan i kommande uppföljningar ge andra signaler. SÄBO: -2,3 mkr. Verksamheten kan långsiktigt drivas under nuvarande förutsättningar, Vi har minskat personal för extravak och insatser för enskilda vid livets slut. Staten aviserar tydligare styrning som ger direkta effekter på bemanningen. I de myndigheter som nu analyserar Lysekils SÄBO sker granskningar av såväl arbetsmiljö som på verksamhetsnivå. Förvaltningens bedömning är att ett personaltillskott behövs med mellan 0,15-0,20 per boende. Behoven ser olika ut på avdelningar för demens och somatik även om det numera inte riktigt går att strukturera verksamheten från dessa huvudverksamheter. Det är svårigheter att i alla lägen bedriva den värdiga omsorg lagstiftaren förutsätter enskilda ska ha. Åtgärder Arbete pågår med att söka bostäder för bostadslösa som har störst svårigheter i att leva oberoende. Insatserna för barn och ungdom omvandlas från det som förut varit Ungbo till något helt nytt anpassat till kända behov, Hemvårdens omstrukturering fortsätter och ansvarsfördelningen mellan utredande och verkställande delar medför fokus på genomförandeplaner men också arbetslagsutveckling för kollegialt inflytande och ansvar för genomförandeplaner och resultat. 1.3 Investeringsuppföljning Investeringsutgifter per enhet Nämnd/förvaltning (belopp i tkr) Utfall 2015 Kommunstyrelsen 3 827 44 600 Utbildningsnämnden 71 1 600 Socialnämnden 0 1 900 Byggnadsnämnden 0 0 IT-nämnden 0 1 900 Summa 3 898 50 000 Investeringsutgifter per kategori Kategori (belopp i tkr) Utgifter Infrastruktur och skydd 98 Kultur och fritid 77 Tertialrapport 1 per 30 april 2015 10(13)

Kategori (belopp i tkr) Utgifter Förskolor och fritidshem 258 Utbildning 579 Näringsliv, bostäder, hamnar 2 527 Gemensamma verksamheter 359 Total 3 898 Investeringsutgifterna för det första tertialet 2015 uppgår till 3,9 mnkr. I stort sett samtliga utgifter ligger inom kommunstyrelsens verksamhetsområden. Den kategori som haft de största utgifterna under det första tertialet är Näringsliv, bostäder och hamnar som gjort investeringar för 2,5 mnkr. Av dessa utgör 1,9 mnkr investeringar i småbåtshamnar, vilket huvudsakligen avser utbyte av pontonbryggor i Havsbadet. Resterande investeringar i denna kategori utgörs av exploateringen av industrimark på Dalskogen 3. Bland övriga större enskilda investeringsprojekten märks 0,6 mnkr i initiala investeringsutgifter rörande ombyggnation av Gullmarsskolans D-hus. 1.4 Dotterbolag Bolag - prognoser och kommentarer Någon sammanställd redovisning lämnas ej i denna tertialrapport. Lysekils Stadshus AB och dess dotterbolag har lämnat resultatprognoser för et 2015 enligt följande: Lysekils Stadshus AB (moderbolaget) 0,4 mnkr LEVA i Lysekil AB 0,7 mnkr Lysekilsbostäder AB 2,5 mnkr Havets Hus i Lysekil AB 0,0 mnkr Lysekils Hamn AB & Kolholmarna AB 1,0 mnkr Någon prognos på koncernresultatet för 2015 lämnas ej. LEVA i Lysekil AB Resultatet efter finansnetto uppgår sammanlagt till 5,3 mnkr per 30 april, vilket är 1,0 mkr bättre än budget. Orsaken är främst minskade rörelsekostnader och avskrivningar. för et 2015 uppgår till 3,2 mnkr, vilket är 5,3 mnkr lägre än budget. Vilket främst beror på ökade underhållskostnader inom VA. Viss osäkerhet finns inom el och fjärrvärme med koppling till vädret. Lysekil Energi Vind AB Resultatet efter finansnetto uppgår sammanlagt till -1,3 mnkr per 30 april, vilket är 0,8 mnkr lägre än föregående år. Orsaken är främst minskade intäkter på grund av lägre elpris samt underhållsstopp i februari. för et 2015 uppgår till - 2,5 mnkr, vilket är 2,5 mnkr lägre än budget. Orsaken är fortsatt minskade elpriser samt uppstartskostnader för elhandel som ny verksamhet. LEVA-koncernen för et 2015 uppgår till 0,7 mnkr, vilket är 7,8 mnkr sämre än budget. Tertialrapport 1 per 30 april 2015 11(13)

LysekilsBostäder AB för et pekar mot ett resultat på 2,5 mkr, vilket ligger i paritet till den budget som bolaget upprättat för et 2015. Årets investeringar kommer att blir något högre än planerat, en förstärkt likviditet möjliggör tidigareläggning av planerade underhålls-/och investeringsåtgärder. Dessutom kommer nyproduktion av ett antal lägenheter att tidigareläggas, där finansieringen sker med eget kapital. Det påbörjade arbetet med bolagets låneportfölj, fastighetsbestånd samt övriga kapitalkostnader fortsätter. I övrigt följer intäkter och driftskostnader budget väl och det finns ingen dramatik i någon enskild post. Havets Hus i Lysekil AB Det är som alltid svårt för Havets Hus att lämna sprognos på resultat före sommaren. Detta såklart för att antalet besökare påverkas så mycket av vädret. är att klara budgeterat resultat, dvs i princip +/- 0. Inga större oförutsedda händelser hittills i år. Lysekils Hamn AB och Kolholmarna AB (kommer att fusioneras till ett bolag under 2015) De första månaderna var relativt svaga med en viss återhämtning under senare delen av tertialet. Resultatet det första tertialet 2015 är bättre än motsvarande period föregående år rensat från avyttring av inventarier. Godsvolymerna beräknas öka med cirka sex procent jämfört med 2014. Havsstaden Lysekil Utbildnings AB Vilande bolag. Tertialrapport 1 per 30 april 2015 12(13)

1.5 Nämnd 2015 2015 ikelse 2015 Kommunstyrelsen -95,7-97,0-1,3 IT-nämnden -2,7-2,7 0,0 Lönenämnden -3,2-3,1 0,1 Miljönämnden -2,3-2,3 0,0 Byggnadsnämnd -3,3-3,2 0,1 Utbildningsnämnd -309,3-312,9-3,6 Socialnämnd -330,1-338,7-8,6 regleringspost löner och priser -18,2-18,2 0,0 Summa nämndsverksamhet -764,8-778,1-13,3 Personalomkostnader 36,0 36,0 0,0 Pensionskostnader -50,9-50,9 0,0 Förändring semesterlöneskuld -1,0-1,0 0,0 Skatter och försäkringar -2,0-2,5-0,5 Realisationsvinst anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Exploatering 0,0 0,0 0,0 Kapitalkostnad (internränta) 14,3 14,3 0,0 Övrigt 0,0 7,4 7,4 Summa verksamhet -768,4-774,8-6,4 Skatteintäkter och generella statsbidrag 788,8 784,2-4,6 Finansiella intäkter 6,8 6,7-0,1 Finansiella kostnader -4,7-4,0 0,7 Summa finansiering 790,9 786,9-4,0 Total 22,5 12,1-10,4 Kommunstyrelsen beräknar i sin prognos en negativ ikelse på 1,3 mnkr. Utbildningsnämnden prognostiserar 3,6 mnkr i negativ ikelse, varav 2,6 mnkr utgörs av gymnasiet och vuxenutbildningen. Socialnämnden prognostiserar 8,6 mnkr i negativ ikelse. Effekten av höjda arbetsgivaravgifter för unga i kombination med utlovad statlig kompensation beräknas bli noll. regleringsposten (index för priser och löner) beräknas gå åt i sin helhet och påverkar därför inte ikelsen. Övrigt är beräknad återbetalning av AFA-premier från 2004 på 7,4 mnkr. Skatteintäkterna beräknas tyvärr uppgå till ett 4,6 mnkr lägre belopp än i budget. Finansposter beräknas ge en positiv ikelse på 0,6 mnkr Totalt prognostiseras ett resultat på 12,1 mnkr, vilket är 9,1 mnkr lägre än budgeterat. Ett resultat på 12,1 mnkr motsvarar cirka 1,5 procent av skatteintäkterna. Exklusive AFA-återbetalningen prognostiseras ett så lågt resultat som 4,7 mnkr. Tertialrapport 1 per 30 april 2015 13(13)