Budget 2015-2017 Ft; Jakb Dahlström ljusdal.se
Planeringsförutsättningar Styrmdell 1 Utvecklingsstrategi 2 Fullmäktigemål 6 Omvärld ch förutsättningar 8 Gd eknmisk hushållning 9 Budget ch planering 10 Eknmisk sammanställning Resultatbudget 11 Balansbudget 12 Finansieringsbudget 13 Nämndernas nettramar 14 Investeringsbudget 15 Nämnderna Kmmunstyrelse 16 Utbildningsnämnd 19 Omsrgsnämnd 20 Myndighetsnämnd 21 Revisin 21 Valnämnd 21 Överförmyndarnämnd 21 Blagen AB Ljusdal Energiföretag 22 AB Ljusdalshem 23 Stiftelsen Närljus 24
STYRMODELL Så styrs Ljusdals kmmun Visinen är den övergripande nivån i styrmdellen. Visinens rll är att långsiktigt visa vilket samhälle vi önskar uppnå i Ljusdal. Den Lkala utvecklingsstrategin är tidsbestämd ch skall knkretisera visinen. Strategin skall innehålla nedbrytbara mål ch inriktningar för vidare hantering i Eknmisk långtidsplan ch Årsbudget. I årsbudget skall Fullmäktigemål antas vilket utgör fullmäktiges styrning av respektive nämnd. Fullmäktigemålen är baserade på mål ch inriktningar sm fastställts i Visin, Strategi ch Långtidsplan. Utifrån fullmäktigemålen fastställer nämnderna egna mål. BUDGET 2015 2017 I 1
LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI LjUS 2015 2020 LjUS är Ljusdals kmmuns utvecklingsstrategi för de kmmande sex åren. I LjUS knkretiseras visinen med mål ch indikatrer. LjUS skall styra de fullmäktigemål sm antas i eknmisk långtidsplan, ELP, ch årsbudget. Arbetstillfällen Visin För de människr sm br i kmmunen eller önskar flytta hit behövs arbetstillfällen. Människrna i vår kmmun måste ha möjlighet till egen försörjning. Ljusdals kmmun är med dess utbud av samhällsviktiga funktiner, den största arbetsgivaren. Vi vill ge bästa möjliga förutsättningar för företagens utveckling eftersm vi trr de flesta nya arbetena skapas inm våra befintliga rörelser ch näringar. Samtidigt välkmnar ch stödjer vi etableringar av nya verksamheter i kmmunen. Mål Antal arbetstillfällen ska öka. Indikatrer Delmål Antal förvärvsarbetande. Antal företagsförekmster. Mått Förvärvsarbetande nattbeflkning, kvinnr respektive män, RAMS, SCB. Antal företagsförekmster per Kmmun, RAMS, SCB. RAMS: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Mtivering valda indikatrer ch mått Antal förvärvsarbetande mäter indirekt m antalet arbetstillfällen i kmmunen minskat eller ökat. Antal företagsförekmster kan ge en indikatin på m förutsättningarna för ökat antal arbetstillfällen försämras eller förbättras. Bildning ch utbildning Visin Bildning ch utbildning måste vara en självklarhet sm genmsyrar vårt samhälle. De möjligheter sm skapas kmmer att vara avgörande för framtid ch utveckling. För att ytterligare höja utbildningsnivån satsar Ljusdals kmmun medvetet på utbildningens alla delar, från förskla till högskla. Kvalitet ch resurser ger ständiga förbättringar ch stigande resultat, för såväl den enskilde sm för det gemensam. Mål Utbildningsnivån ska öka. Indikatrer Delmål Andel elever sm avslutar grundsklan med behörighet till gymnasiet. Andel elever behöriga till högsklan. Andel invånare med eftergymnasial utbildning. Mått Behörighet till gymnasiesklan, flickr respektive pjkar, SIRIS, Sklverket Andel elever med högsklebehörighet, kvinnr resp. män, SIRIS, Sklverket Antal invånare 16-74 år med eftergymnasial utbildning mindre än 3 år respektive 3 år eller mer, kvinnr respektive män, SCB Mtivering valda indikatrer ch mått För att den ttala utbildningsnivån i kmmunen ska öka behöver vi fler med genmförd utbildning på alla nivåer. För att få fler med högre utbildning behöver vi fler gymnasieutbildade med behörighet till högskla. För att få fler gymnasieutbildade behöver vi fler med behörighet till gymnasiet. BUDGET 2015 2017 I 2
LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Infrastruktur ch kmmunikatin Visin Att kmmunicera med människr, träffas ch berikas, är en naturlig del av våra dagliga liv. En väl utbyggd infrastruktur av kmmunikatiner i frm av kllektivtrafik ch vägar liksm teknik för vår tids digitala mötesplatser är abslut avgörande. Mål Den ttala kapaciteten på infrastruktur ch kmmunikatinsförbindelser ska öka. Indikatrer Delmål Kllektivtrafikutbud inm kmmunen ch reginen. Företagens ch hushållens tillgång till 100 Mbit/s bredband. Utbud av mark för näringsverksamhet. Mått Antal resr, linjer ch avgångar med kllektivtrafik, lika kategrier, X-trafik. Andel av beflkningen respektive företagen med tillgång till 100 Mbit bredband. Antal byggklara tmter för näringsverksamhet inm kmmunen, SUF. Mtivering valda indikatrer ch mått Teknisk utveckling ch utveckling av sätt att kmmunicera kan göra att behvet av infrastruktur både för transprt ch kmmunikatin snabbt förändras. Därför är målet frmulerat sm att den ttala kapaciteten på infrastruktur ch kmmunikatin ska öka. Vissa av måtten kan därmed uppvisa en minskning utan att det ttalt innebär en försämring det kan då innebära att behv ch förutsättningar förändrats. Att kllektivtrafik ch tillgång till bredband är två viktiga indikatrer framgår ch är mtiverat i texten till målmrådet. Att särskilt mäta tillgången av mark för näringsverksamhet understryker ytterligare vikten av att insatser för näringslivet ska pririteras. Bende Visin En fungerande bendemarknad är nödvändig för att människr ska kunna b ch verka i kmmunen. Ett brett utbud av attraktiva benden av lika karaktär, ch i lägen där människr önskar leva, måste finnas för naturlig generatinsväxling ch nyinflyttning. Mål Ett varierat utbud av lämpliga bendefrmer ch bendemiljöer för lika behv ch hushållstyper. Indikatrer Delmål Bstadsbestånd för lika hushållstyper. Utbud av mark för lika typer av bstadsbebyggelse. Mått Nöjdhet bstäder, medbrgarundersökning, SCB. Antal byggklara tmter för bstäder, SUF. Mtivering valda indikatrer ch mått Måttet nöjdhet med bstäder mäter hur man ser på möjligheterna för att hitta bra bende ch utbudet av lika bendefrmer samt hur trivsam man anser att bebyggelsen är. För att främja ett varierat utbud ch underlätta rörlighet på bendemarknaden är tillgång till planerade ch byggklara tmter för bstäder en viktig indikatr. BUDGET 2015 2017 I 3
LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Kultur ch fritid Visin Människr behöver rekreatin ch inspiratin för att upprätthålla sin livskvalitet ch hälsa. Vi har kulturmiljöer av världsklass liksm intressant industrihistria på flera platser inm kmmunen. Det är av str betydelse att det erbjuds rika möjligheter att såväl delta i sm besöka aktiviteter ch evenemang inm kultur, idrtt ch fritid. Gda förutsättningar för alla kulturarbetare ch idrttare är grunden. Ett utvecklande av dessa sektrer, i nära samarbete med föreningar ch ideella, utgör viktiga byggstenar för vår hållbara kmmun. Mål Kultur- ch fritid ska ha en central rll i att skapa ett scialt hållbart samhälle ch vara tillgängligt för alla. Indikatrer Delmål Tillgång till fritidsmöjligheter; idrtt, mtin ch kultur Nöjdhet med verksamheter ch utbud Andel elever 7-15 år i musikskla Mått Fritidsmöjligheter, medbrgarundersökning, SCB. Verksamheter ch utbud, medbrgarundersökning, SCB. Mtivering valda mått Kultur ch fritid har ch ska ha en central rll i att skapa ett scialt hållbart samhälle. Detta förutsätter ett rikt utbud av kultur- ch fritidsaktiviteter ch evenemang samt att det är tillgängligt för alla. De valda måtten mäter hur man ser på fritidsmöjligheter när det gäller nöjesutbud, tillgång till parker, grönmråden ch natur samt tillgång till idrtts- ch kulturevenemang samt möjligheterna att kunna utöva t.ex. sprt, kultur, friluftsliv ch föreningsliv. När det gäller kmmunens idrttsch mtinsanläggningar mäts vad man anser m öppettider samt utrustning ch skötseln av anläggningarna. För kultur mäts specifikt vad man tycker m bibliteksverksamheten, utställningsch knstverksamheter samt teaterföreställningar ch knserter. Offentlig service Visin Den ffentliga servicen är avgörande för människrs möjligheter att leva, studera ch arbeta, liksm därmed även för våra näringar. Kmmunens verksamheter måste frtsätta att utveckla sina förmågr sm stöd för medbrgare ch företag. Andra ffentliga aktörer ska påverkas att förstärka sin närvar i kmmunen. Mål Nöjdheten med den ffentliga servicen ska öka. Indikatrer Delmål Nöjdheten med kmmunens verksamheter. Utbudet av ffentlig service från övriga aktörer. Mått Medbrgarundersökningen, SCB. Sammanvägd bedömning av utbudet av ffentlig service från övriga aktörer. Mtivering valda mått Då kmmunens samtliga verksamheter utför ffentlig service har här en sammanvägning av nöjdhetsmåtten i medbrgarundersökningen valts för att få en helhetsbild av graden av nöjdhet. Utvecklingen av tjänster kan i vissa fall göra att service sm genmförs i annan frm än i dag innebär högre mått av servicegrad ch tillgänglighet än dagens trts t.ex. att aktören inte fysiskt finns på rten. Därför är inte ett mått sm mäter antalet ffentliga serviceaktörer på rten ensamt ett relevant mått. En sammanvägd bedömning av antalet ffentliga aktörer på rten ch nöjdhet med utbud av samhällsservice inm rimligt avstånd, eventuellt med kmpletterande undersökning ch analys kan här ge en indikatin på nöjdhet med utbudet. BUDGET 2015 2017 I 4
LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Aktivt miljöarbete samt Natur ch livsmiljö Visin Naturen är ch har varit vår bygds grundläggande tillgång. Sm betydande källa för skapandet av resurser, ch sm plats för livgivande aktiviteter. Vi måste bedriva ett aktivt miljöarbete, värna naturen ch medvetet arbeta för en sund ch framtidsinriktad livsmiljö i kmmunens alla delar, i tätrter såväl sm på landsbygd. Mål Ljusdal ska vara en kmmun med gd livsmiljö där kmmunen bedriver ett aktivt miljöarbete. Indikatrer Delmål Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö. Naturskydd ch bevarande av bilgisk mångfald. Aktivt miljöarbete. Mått Bedömning av kmmunens livsmiljö, medbrgarundersökning, SCB. Antal hektar naturskyddade mråden, SUF. Miljöarbete ch renhållning, medbrgarundersökning, SCB. Antal utförda miljömålsåtgärder, Reginal miljömålsöverenskmmelse. Mtivering valda mått Miljö, natur ch livsmiljö är till str del varandras förutsättningar varför indikatrer ch mått i viss mån kan överlappa varandra. De mått sm huvudsakligen valts ut för att spegla målet m gd livsmiljö handlar m trygghet, tillgång till parker, grönmråden ch natur samt en helhetsbedömning av kmmunen sm en plats att leva ch b på. Sm huvudindikatr för naturaspekten har måttet andel naturskyddade mråden valts. De indikatrer sm valts för målet aktivt miljöarbete är indikatrer där vi sm kmmun ch inm kmmunens verksamheter kan påverka på sådant sätt att det blir mätbart. Ur medbrgarundersökningen har valts mått sm speglar medbrgarnas syn på kmmunens miljöarbete samt renhållning ch sphämtning. I kmmunens överenskmmelse kring åtgärdsarbete för de reginala miljömålen finns en åtgärdslista där antalet utförda miljömålsåtgärder har valts sm mått på hur aktivt kmmunen bedriver sitt miljöarbete. Mångfald Visin Människrna kmmer alltid att vara vår största tillgång. Bygden präglas av en öppen, trygg ch välkmnande kultur. I vår kmmun arbetar vi aktivt ch medvetet för ett demkratiskt engagemang baserat på den rikedm ch mångfald sm skapas i mötet mellan människr. Mål Ljusdals kmmun ska aktivt verka för ett öppet samhälle genmsyrat av mångfald, jämställdhet ch jämlikhet. Indikatrer Delmål Aktivt mångfaldsarbete. Aktivt jämställdhetsarbete. Invånarnas demkratiska engagemang. Mått Utförda åtgärder enligt mångfaldsplan. Utförda åtgärder enligt jämställdhetsplan. Invånarnas möjligheter till inflytande på beslut, medbrgarundersökning, SCB. Mtivering valda mått För kmmunen finns en fastställd mångfaldsplan samt jämställdhetsplan. Genm att mäta antalet genmförda åtgärder i respektive plan får vi ett mått på m kmmunens arbete bedrivs aktivt ch enligt plan. För att mäta det demkratiska engagemanget har vi valt att mäta invånarnas möjlighet till inflytande på beslut inm kmmunen. Måttet invånarnas inflytande har fördelen att det mäts årligen medan resultat av antal valdeltagande förnyas endast vart fjärde år. BUDGET 2015 2017 I 5
FULLMÄKTIGEMÅL MÅL INDIKATORER NULÄGE Mål 2015 Mål 2017 Ansvar Antal Antal förvärvsarbetande. 8 775 st 8 785 st 8 805 st KS/N arbetstillfällen skall öka - - Kvinnr 4 067 st Män 4 708 st Antal företagsförekmster. 1 708 st st Bibehålla Bibehålla KS/N Utbildningsnivån skall öka Andel elever sm avslutar grundsklan med behörighet till gymnasiet. 79 % - Flickr 83 % - Pjkar 74 % 81 % 83 % UN Andel elever behöriga till högsklan. Högskleförberedande prgram: 91 % - Flickr 92 % - Pjkar 87 % 92 % 94 % UN Yrkesförberedande prgram: 29 % - Flickr 34 % - Pjkar 26 % 32 % 35 % Den ttala kapaciteten på infrastruktur ch kmmunikatinsför bindelser ska öka. Andel invånare med eftergymnasial utbildning. Kllektivtrafikutbud inm kmmunen ch reginen. Företagens ch hushållens tillgång till 100 Mbit/s bredband. Mindre än 3 år: 11 % - Kvinnr 13 % - Män 9 % Mer än 3 år. 11 % - Kvinnr 16 % - Män 6 % Antal dubbelturer per vecka till ch från Ljusdal: Buss 507 st Tåg 74 st 40 % ttalt - Företag - Hushåll 12 % 12 % Bibehålla 55 % 14 % 14 % Bibehålla 75 % UN/KS KS KS/LE Ett varierat utbud av lämpliga bendefrmer ch bendemiljöer för lika behv ch hushållstyper. Utbud av mark för näringsverksamhet. Bstadsbestånd för lika hushållstyper. Utbud av mark för lika typer av bstadsbebyggelse. 10 planlagda industritmter. Betyg 61 av medbrgarna på utbudet. * 48 byggklara villatmter 5 byggklara tmter för flerfamiljhus 16 62 52 6 18 64 55 7 KS LH KS KS/LH KS=Kmmunstyrelsen ON=Omsrgsnåmnden UN=Utbildningsnämnden LE=Ljusdal Energiföretag kncern LH=Ljusdalshem kncern N=Närljus BUDGET 2015 2017 I 6
MÅL INDIKATORER NULÄGE Mål 2015 Mål 2017 Ansvar Kultur- ch fritid ska ha en central rll i att skapa ett scialt hållbart samhälle ch vara tillgängligt för alla. Tillgång till fritidsmöjligheter; idrtt, mtin ch kultur Nöjdhet med verksamheter ch utbud Betyg 54 av medbrgarna på tillgången. * Betyg 58 av medbrgarna på idrtt- ch mtinsanläggningar. * 55 59 57 60 KS KS Betyg 63 på kulturverksamheten. * 64 65 Andel elever 7-15 år i musikskla 18 % 19 % 20 % KS Nöjdheten med den ffentliga servicen ska öka. Nöjdheten med kmmunens verksamheter. Betyg 52 av medbrgarna på nöjdheten. * 53 55 Alla Ljusdal ska vara en kmmun med gd livsmiljö där kmmunen bedriver ett aktivt miljöarbete. Utbudet av ffentlig service från övriga aktörer. Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö. Naturskydd ch bevarande av bilgisk mångfald. Aktivt miljöarbete. 7 st aktörer finns lkalt Betyg 57 av medbrgarna på kmmunens livsmiljö. * X hektar naturskyddade mråden. ** Betyg 51 av medbrgarna på miljöarbetet. * Betyg 65 på renhållningen. * Bibehålla 58 Bibehålla 52 66 Bibehålla 60 Bibehålla 53 67 KS Alla KS Alla LE Ljusdals kmmun ska aktivt verka för ett öppet samhälle genmsyrat av mångfald, jämställdhet ch jämlikhet. Aktivt mångfaldsarbete. Aktivt jämställdhetsarbete. Invånarnas demkratiska engagemang. X st av de reginala miljömålen uppfyllda.** 9 av 12 åtgärder i mångfaldsplanen gjrda. 3 av 6 åtgärder i jämställdhetsplanen gjrda. Betyg 36 av medbrgarna på möjligheten till inflytande på beslut. * 8 10 4 37 16 11 5 39 Alla KS KS KS * SCB medbrgarundersökning. Betygsskala 0 till 100. ** X = inget känt nuläge. Nuläge fastställs utifrån mätning 2015. BUDGET 2015 2017 I 7
OMVÄRLD OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Omvärldsanalys Den glbala återhämtningen i världseknmin efter lågknjunkturen går långsamt. Detta trts att det vidtagits kraftfulla struktur- ch stimulansåtgärder för att stärka knkurrenskraft ch tillväxt. Prgnsen är dck frtsatt glbal återhämtning, m än mer tudelad ch långsammare. Framförallt växer eknmin i eurmrådet långsammare med låg tillväxt under budgetperiden. Sveriges eknmi Även svensk eknmi har utvecklats sämre än väntat tillföljd av att exprten inte har kmmit igång. Nästan 40 % av den svenska exprten går till eurmrådet där efterfrågan är svag. Den svenska eknmin drivs främst av en hög inhemsk knsumtin ch ett ökat bstadsbyggande. Arbetsmarknaden visar dck på en stadig förbättring. Såväl sysselsättningen sm arbetskraften växer i gd takt. Men den pressade exprtindustrin, vilken är utgångspunkt för avtalsförhandlingarna, gör att lönerna bedöms öka i måttlig takt under budgetperiden. Inflatinen bedöms stiga under periden men inte nå 2-prcentmålet vilket medför att räntrna frtsatt bedöms vara på en låg nivå m än långsamt stigande. Skatteunderlagets utveckling under periden bedöms vara relativt gd. En utveckling sm genereras av en stark inhemsk efterfrågan. Hushållens knsumtin ökar ch msvängningen i bstadsbyggandet ger en allt starkare tillväxt ch fler arbetade timmar. Ljusdals kmmuns eknmi Ljusdals kmmuns eknmi har i många delar utvecklats starkt under de senaste åren: Resultatnivån de senaste 10 åren har i snitt varit 18 mkr per år. Nettkstnadens andel av skatteintäkter ch statsbidrag har de senaste ti åren uppgår till i genmsnitt 98,1 % (SKL:S mått 98 %). Utifrån resultatnivåer samt rganisatriska förändringar har kmmunen gått från en låneskuld på 230 mkr 2007 till 0 mkr 2013. Sliditeten, exkl. pensinsskulden, har sedan bttennteringen år 2004 på 46 % stärkts till 68 % 2013. Finansnettt har de två senaste åren varit psitiva vilket ur ett histriskt perspektiv är unikt. Men trts vanstående siffrr så finns det samtidigt mindre psitiva delar: 2012 ch 2013 har kmmunen fått återbetalningar av AFA-premier med sammanlagt 40 mkr vilket gett psitiva resultat dessa år. Men undantaget återbetalningarna av AFA-premier har nettkstnaderna under 2012 2013 ökat med 82 mkr medan skatteintäkter ch statsbidrag ökat med 36 mkr. De årliga nettkstnadsökningarna de två senaste åren har varit mer än dubbelt så höga sm intäktsökningarna. Prgnsen för 2014 pekar på ett resultat på -19,2 Mkr vilket betyder att balanskravet inte klaras. Ett negativt resultat sm måste regleras under budgetperiden. Nämndernas budgetavvikelse bli alltmer negativ. I prgnsen för 2014 beräknas nämnderna göra ett samlat undersktt på - 28,8 Mkr. Sliditeten medräknat pensinsskulden är - 3 %. Kmmunen har med andra rd ett negativt eget kapital. De sammanlagda skulderna överstiger värdet på tillgångarna. BUDGET 2015 2017 I 8
GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Gd eknmisk hushållning Kmmunallagen stadgar att kmmuner måste ha balans i eknmin där kstnaderna inte får ska överstiga intäkterna. Utöver detta balanskrav ska kmmunerna även ha en gd eknmisk hushållning i sin verksamhet. För detta skall kmmunerna ta fram riktlinjer. Ljusdals kmmun har antagit en ny styrmdell. Utifrån denna har det beslutats m en visin för kmmunen ch en lkal utvecklingsstrategi. Dessa skall vara styrande för de årliga budgetarna ch ELP, den eknmiska långtidsplanen. Nya riktlinjer för gd eknmisk hushållning har tagits fram med utgångspunkt i den lkala utvecklingsstrategin ch kmmunens eknmi. Utifrån dessa riktlinjer skall ett arbete vidtagas för att sätta finansiella mål sm är kpplade till strategin. Detta skall vara genmfört till budget 2016. Därför föreslås i denna budget finansiella mål enbart för 2015. Mål ur ett verksamhetsperspektiv Den lkala utvecklingsstrategin innehåller mål för kmmunens utveckling. Kmmunfullmäktige har i fullmäktigemål satt nivån för den önskade utvecklingen av dessa mål. Grunden i utvecklingsstrategin är de tre hållbarhetsperspektiven; scial, miljömässig ch eknmisk hållbarhet. Utvecklingsstrategin ch därmed ckså fullmäktigemålen är kmmunens verksamhetsmål för gd eknmisk hushållning. Utifrån fullmäktigemålen skall nämnderna sätta nämndmål. För de kmmunala blagen finns ckså fullmäktigemål. Kmmunfullmäktige styr blagen genm ägardirektiv. Under 2013 har kmmunfullmäktige beslutat införa en resultatutjämningsreserv. Till den avsattes 37 Mkr för åren 2010-2012. Resultatutjämningsreserven innebär en uppmjukning av balanskravet där det är möjligt att utjämna skatteintäkter över tiden. Utifrån riktlinjerna är det inte aktuellt att använda resultatutjämningsreserven under periden 2015-2017. Balanskrav Ljusdals kmmun har inga tidigare balanskravsundersktt att reglera. Men prgnsen för 2014 pekar på ett undersktt med -19 Mkr. Ett negativt balanskravsresultat måste återställas inm tre år. Blir detta verklighet kmmer det att påverka budget 2015 samt ELP 2016-2017. Mål ur ett finansiellt perspektiv Budget 2015: Att sliditeten ökar med en prcentenhet. Målet är ett mått på styrkan i eknmin. Sliditeten påverkas bl a av resultatnivå, investeringsnivå ch skuldsättning. Sliditeten mäts både inklusive samt exklusive pensinsförbindelsen. BUDGET 2015 2017 I 9
BUDGET OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Driftbudgetramar Nettbudgetramar för nämnderna antgs i Kmmunfullmäktige i juni. Utifrån gällande regelverk har tilläggsbudget gällande löneöversyn 2014 lagts till beslutade ramar. För löneöversyn 2015-2017 kmmer ckså tilläggsbudgetar för den faktiska löneutvecklingen att anslås respektive nämnds budgetramar. Investeringar Investeringsramar för nämnderna antgs i Kmmunfullmäktige i juni. Investeringsramarna följer den framtagna investeringsplanen 2014 2017 samt gällande riktlinjer för investeringar. Skattesats Skattesatsen för 2015 beslutades i Kmmunfullmäktige i juni till förändrat 22,36 kr per skattekrna. Kalkylerade förutsättningar Internräntan för 2015 är 2,5 % vilket är i enlighet med SKL:s rekmmendatiner. Påslaget för persnalmkstnad (PO-påslaget) är för 2015 38,46 % vilket är i enlighet med SKL:s rekmmendatiner. För lönekstnader enligt löneöversyn får respektive nämnd årligen tilläggsbudget utifrån utfall. För övriga nettkstnadsökningar har nämnderna fått kmpensatin i budgetram utifrån knsumentprisindex KPIX. Interna priser har för 2015 antagits där fastighetshyrrna sammantaget skall vara förändrade ch där städpriset skall vara förändrat. Prtinspriserna för ksten höjs däremt med sammanlagt 1,9 %. Resultatutjämningsreserv Kmmunen har avsatt 37 Mkr i resultatutjämningsreserv. Utifrån riktlinjerna är det inte aktuellt att använda denna reserv under budgetperiden. Skatteintäkter ch statsbidrag Skatteintäkter ch statsbidrag för 2015-2017 är baserat på Sveriges kmmuner ch landstings (SKL) cirkulär 14:38 Budgetförutsättningar för åren 2014-2018. Beflkningsprgns Utifrån framtagen beflkningsprgns, vilken är underlag till denna budget, beräknas invånarantalet i Ljusdal vara 18 893 st den 1/11 2014 vilket är avstämningsdag för budgetår 2015. För 2016 års budget beräknas invånarantalet vara 18 861 st den 1/11 2015ch för 2017 18 833 st den 1/11 2016. BUDGET 2015 2017 I 10
RESULTATBUDGET Intäkt/kstnad Prgns Budget ELP ELP (Tkr) 2014 2015 2016 2017 Nämndernas nettkstnad 1 042 872 1 033 944 1 044 575 1 053 875 Övriga intäkter 3 900 3 900 3 900 3 900 KS till förfgande 0 1 900 1 900 1 900 Tilläggsbudget 10 540 22 092 44 625 66 729 Finansiering 33 333 26 024 26 024 26 024 Avskrivning 40 700 39 763 39 763 39 763 Verksamhetens nettkstnad 1 056 879 1 067 775 1 100 939 1 132 343 Skatteintäkter 715 282 741 427 779 274 816 679 Kmmunal utjämning 281 530 292 027 286 194 280 159 Kmmunal fastighetsavgift 32 176 33 749 33 749 33 749 Slutavräkning 2 262 1 549 Finansiella intäkter 8 100 8 500 8 500 8 500 Finansiella kstnader 1 700 2 500 2 750 3 000 Resultat efter finansnett 19 229 6 977 4 028 3 744 Årets resultat 19 229 6 977 4 028 3 744 BUDGET 2015 2017 I 11
BALANSBUDGET Tillgång/Skuld Utfall Prgns Budget Plan Plan (Tkr) 2013 2014 2015 2016 2017 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Fastigheter inventarier 609 941 621 449 652 436 665 573 669 710 Finansiella tillgångar 73 470 73 470 73 470 73 470 73 470 Summa anläggningstillgångar 683 411 694 919 725 906 739 043 743 180 Omsättningstillgångar Förråd 1 222 1 000 1 000 1 000 1 000 Krtfristiga frdringar 74 266 80 000 80 000 80 000 80 000 Pensinsmedel 44 442 50 000 55 000 55 000 55 000 Kassa ch bank 45 391 15 024 18 014 10 905 12 512 Summa msättningstillgångar 165 321 146 024 154 014 146 905 148 512 SUMMA TILLGÅNGAR 848 732 840 943 879 920 895 948 901 692 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 574 452 555 223 562 200 566 228 569 972 Avsättningar 60 299 62 000 64 000 66 000 68 000 Skulder Långfristiga skulder 3 719 3 720 33 720 33 720 33 720 Krtfristiga skulder 210 262 220 000 220 000 220 000 220 000 Summa skulder 213 981 223 720 253 720 253 720 253 720 SUMMA SKULDER OCH EGET KAP. 848 732 840 943 879 920 895 948 901 692 Brgensförbindelser 780 686 830 000 880 000 900 000 920 000 Pensinsförbindelser 603 713 581 245 575 989 573 880 571 543 BUDGET 2015 2017 I 12
FINANSIERINGSBUDGET Tillförda ch dispnerade Utfall Prgns Budget Plan Plan medel (Tkr) 2013 2014 2015 2016 2017 Löpande verksamhet Årets resultat 10 390 19 229 6 977 4 028 3 744 Av ch nedskrivningar 39 333 40 700 39 763 39 763 39 763 Avsättningar 4 883 1 701 2 000 2 000 2 000 Internt tillförda medel 54 606 23 172 48 740 45 791 45 507 Krtfristiga pster ch lager 21 856 1 332 5 000 0 0 Nett löpande verksamhet 32 750 21 840 43 740 45 791 45 507 Investeringar Investering anläggningar 64 704 52 208 70 750 52 900 43 900 Finansiella tillgångar 0 0 0 0 0 Extrardinära pster Nett investeringar 64 704 52 208 70 750 52 900 43 900 Finansiering Långfristiga skulder 1 903 1 30 000 0 0 Amrteringar 0 0 0 0 0 Nett finansiering 1 903 1 30 000 0 0 Förändring likvida medel 30 051 30 367 2 990 7 109 1 607 Summa likvida medel 45 391 15 024 18 014 10 905 12 512 BUDGET 2015 2017 I 13
BUDGETRAMAR DRIFT Nämnd Budget Budget ELP ELP (Tkr) 2014 2015 2016 2017 Kmmunfullmäktige 1 840 1 840 1 840 1 840 Revisin 1 025 1 100 1 100 1 100 Kmmunstyrelse* 167 894 174 014 173 499 175 542 Varav Kmmunledningskntr 50 828 Varav Samhällsutveckling 117 066 Utbildningsnämnd 405 750 413 112 415 909 418 757 Omsrgsnämnd 436 053 442 663 451 012 455 421 Valnämnd 300 5 5 5 Myndighetsnämnd 310 310 310 310 Överförmyndarnämnd 900 900 900 900 1 014 072 1 033 944 1 044 575 1 053 875 Förändringar ch extra anslag vilka ingår i vanstående budgetramar: * Kmmunstyrelse 2015 2020 2 500 Tkr per år för bredbandsutbyggnad enligt strategi. 2015-ELP 200 Tkr per år för lördagsöppet på fritidsgårdar BUDGET 2015 2017 I 14
INVESTERINGSRAMAR Nämnd Budget Budget ELP ELP (Tkr) 2014 2015 2016 2017 Kmmunstyrelse 63 975 58 900 35 400 36 400 Varav Kmmunledningskntr* 4 203 4 900 4 900 5 150 Varav Samhällsutveckling** 54 772 42 000 28 500 31 250 Varav Kläppa industrimråde**** 5 000 12 000 2 000 Utbildningsnämnd 2 057 2 500 2 500 2 500 Omsrgsnämnd*** 1 577 1 750 1 000 1 000 KS Investeringsutrymme 2 300 3 000 3 000 3 000 Internleasing skgsmaskiner***** 13 600 Internleasing 1 000 1 000 1 000 1 000 72 208 80 750 42 900 43 900 Extra anslag vilka ingår i vanstående budget: (Tkr) Självfinansierade * Kmmunledningskntr 2014-2017 IT-investeringsplan 2000 (2014), 4000 (2015), 4000 (2016), 4250 (2017) ** Samhällsutveckling 2012-2016 Asfaltplan 6 000 (2012), 4 700 (2013), 4 600 (2014), 4 500 (2015), 4 200 (2016). 2013-2016 Gatubelysning 3 750 per år. 2015 Ombyggnad Bfinken 12 500. 2014 Betngpark 3 000. 2014 Ljusdals flkpark 3 000. 2014 Östernäs anslutning Magasinsgatan 570 ur KS investeringsutrymme. 2015 Räddningstjänst beslut- ch ledningssystem 600 2015 Räddningstjänst hydraulikbyte 800 2015 Näridrttsplats Ramsjö 700. 2015 Fritid energisnål belysning 1 500 2015 Ombyggnad Källbacka 3 500. 2015 Ombyggnad Prpellerns förskla 4 000. 2016 Nybyggnad Tallåsen förskla 3 900. 2016 Förbindelse Centrum Östernäs 5 000 2017 Förbindelse Centrum Östernäs 10 000 *** Omsrgsnämnd 2015 Minisktare 750. 2014 Tidigare beslut 9 000 i investeringsutrymme Knstgräs utgår då detta övergår till utlåning. Lånefinansierade **** 2014-2016 Kläppa industrimråde 19 000 ***** 2015 Internleasing skgsmaskiner 13 600 BUDGET 2015 2017 I 15
KOMMUNSTYRELSEN Budget Tkr 2014 2015 2016 2017 Nettram drift 167 894 174 014 173 499 175 542 Investeringsbudget 63 975 58 900 35 400 36 400 Förändringar ch extra anslag inm vanstående budgetramar: 2014 2015 2016 2017 Nettramar drift Bredband 2 500 2 500 2 500 2 500 Fritidsgårdar 200 200 200 Investeringsbudget IT investering 2 000 4 000 4 000 4 250 Asfaltsplan 4 600 4 500 4 200 Gatubelysning 3 750 3 750 3 750 Bfinken förskla 12 500 Betngpark 3 000 Flkparken 3 000 Räddningstjänst/ledn.system 600 Räddningstjänst hydraulik 800 Fritid/idrttsplats Ramsjö 700 Fritid/energisnål belysning 1 500 Källbacka 3 500 Prpellern förskla 4 000 Tallåsen skla 3 900 Östernäs/Centrum 5 000 10 000 Kläppa industrimråde 5 000 12 000 2 000 Internleasing skgsmaskiner 13 600 Nämndens ansvarsmråde Kmmunstyrelsen är kmmunens ledande plitiska förvaltningsrgan. Den leder ch samrdnar planeringen ch uppföljningen av kmmunens eknmi, finanser ch verksamhet. Kmmunstyrelsens verksamhet är uppdelad i ett kmmunledningskntr ch en samhällsutvecklingsförvaltning. Kmmunledningskntret är kmmunens övergripande service ch stödrgan till förvaltningar ch plitik. Här finns enheterna kmmunkansli, eknmi, utredning, persnal, infrmatin ch IT. Samhällsutvecklingsförvaltningen är kmmunstyrelsens verksamhetsrgan ch bedriver verksamhet inm enheterna: Plan ch bygg, utvecklingsprjekt, fastighet, gata/park, städ, fritid, miljö, räddningstjänst, biblitek, musik ch kultur, fritidsgårdar, energi- ch knsumentrådgivning. BUDGET 2015 2017 I 16
KOMMUNSTYRELSEN Fullmäktigemål Arbetstillfällen Antal förvärvsarbetande skall under 2015 öka till 8 785 st ch under 2015-2017 till 8 805 st. Antal företagsförekmster skall under 2015-2017 bibehållas med 1 708 st. Mått: SCB, RAMS Utbildning Andel invånare med eftergymnasial utbildning på mindre än 3 år skall öka till 12 % 2015 ch under 2015-2017 till 14 %. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning på mer än 3 år skall öka till 12 % 2015 ch under 2015-2017 till 14 %. Mått: SCB Infrastruktur ch kmmunikatin Kllektivtrafikutbudet skall under 2015-2017 bibehållas. Företagens ch hushållens tillgång till 100 Mbit/s bredband skall under 2015 öka till 55 % ch under 2015-2017 till 75 %. Utbudet av mark för näringsverksamhet skall under 2015 öka till 16 planlagda tmter ch under 2015-2017 till 18 st. Mått: SCB samt egen mätning Bende Utbudet av mark för lika typer av bstadsbebyggelse skall under 2015 öka till 52 byggklara villatmter ch under 2015-2017 till 55 st. Byggklara tmter för flerfamiljhus skall under 2015 öka till 6 st ch under 2015-2017till 7 st. Mått: Egen mätning Kultur ch fritid Tillgången till fritidsmöjligheter; idrtt, mtin ch kultur skall 2015 vara lägst betyg 55 ch 2017 lägst 57. Nöjdheten med idrtts- ch mtinsanläggningar skall 2015 vara lägst betyg 59 ch 2017 lägst 60. Nöjdheten med kulturverksamheten skall 2015 vara lägst betyg 64 ch 2017 lägst 65. Andelen elever 7-15 år i musikskla skall 2015 vara 19 % ch 2017 20 %. Mått: SCB medbrgarundersökning KOMMUNSTYRELSE I 17
KOMMUNSTYRELSEN Offentlig service Nöjdheten med kmmunens verksamheter skall 2015 ha lägst betyg 53 ch 2017 lägst 55. Utbudet av ffentlig service från andra aktörer skall bibehållas. Mått: SCB medbrgarundersökning Aktivt miljöarbete samt natur ch livsmiljö Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö skall 2015 ha lägst betyg 58 ch 2017 lägst 60. Antalet hektar naturskyddade mråden skall bibehållas. Miljöarbetet skall 2015 ha lägst betyg 52 ch 2017 lägst 53. Av de reginala miljömålen skall 2015 minst 8 st vara uppfyllda ch 2017 minst 16 st. Mått: SCB medbrgarundersökning samt egen mätning Mångfald Antalet genmförda åtgärder i mångfaldsplanen skall 2015 vara lägst 10 st ch 2017 11st. Antalet genmförda åtgärder i jämställdhetsplanen skall 2015 vara lägst 4 st ch 2017 lägst 5 st. Möjligheten för medbrgarna till inflytande på beslut skall 2015 ha lägst betyg 37 ch 2017 lägst 39. Mått: Egen mätning samt SCB medbrgarundersökning KOMMUNSTYRELSE I 18
UTBILDNINGSNÄMND Budget Tkr 2014 2015 2016 2017 Nettram drift 405 750 413 112 415 909 418 757 Investeringsbudget 2 057 2 500 2 500 2 500 Förändringar ch extra anslag inm vanstående budgetramar: Nettramar drift Investeringsbudget 2014 2015 2016 2017 Nämndens ansvarsmråde Utbildningsnämnden ansvarar för barnmsrg ch skla för barn, ungdmar ch vuxna. Verksamhet bedrivs inm förskla, förskleklass, fritids/sklbarnmsrg, grundskla, grundsärskla, gymnasieskla, vuxenutbildning samt samarbete kring högskleutbildning Fullmäktigemål Utbildning Andel elever sm avslutar grundsklan med behörighet till gymnasiet skall 2015 vara lägst 81 % ch 2017 lägst 83 %. Andelen elever behöriga till högskla skall på högskleförberedande prgram 2015 vara lägst 92 % ch 2017 lägst 94 %. Andelen elever behöriga till högskla på yrkesförberedande prgram skall 2015 vara lägst 32 % ch 2017 lägst 35 %. Andel invånare med eftergymnasial utbildning på mindre än 3 år skall öka till 12 % 2015 ch under 2015-2017 till 14 %. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning på mer än 3 år skall öka till 12 % 2015 ch under 2015-2017 till 14 %. Mått: SCB Offentlig service Nöjdheten med kmmunens verksamheter skall 2015 ha lägst betyg 53 ch 2017 lägst 55. Mått: SCB medbrgarundersökning Aktivt miljöarbete samt natur ch livsmiljö Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö skall 2015 ha lägst betyg 58 ch 2017 lägst 60. Miljöarbetet skall 2015 ha lägst betyg 52 ch 2017 lägst 53. Av de reginala miljömålen skall 2015 minst 8 st vara uppfyllda ch 2017 minst 16 st. Mått: SCB medbrgarundersökning samt egen mätning UTBILDNINGSNÄMND I 19
OMSORGSNÄMND Budget Tkr 2014 2015 2016 2017 Nettram drift 436 053 442 663 451 012 455 421 Investeringsbudget 1 577 1 750 1 000 1 000 Förändringar ch extra anslag inm vanstående budgetramar: Nettramar drift 2014 2015 2016 2017 Investeringsbudget Minisktare skg 750 Nämndens ansvarsmråde Omsrgsnämnden ansvarar för att stödja människr sm på grund av ålder, funktinsnedsättning, eknmiska eller familjeprblem behöver lika frmer av stöd ch hjälp. Verksamhet bedrivs inm mrådena: individ- ch familjemsrg, stöd ch msrg, biståndshandläggarenheten, äldremsrg, arbetsmarknadsenhet, kstservice samt integratinsverksamhet. Fullmäktigemål Offentlig service Nöjdheten med kmmunens verksamheter skall 2015 ha lägst betyg 53 ch 2017 lägst 55. Mått: SCB medbrgarundersökning Aktivt miljöarbete samt natur ch livsmiljö Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö skall 2015 ha lägst betyg 58 ch 2017 lägst 60. Miljöarbetet skall 2015 ha lägst betyg 52 ch 2017 lägst 53. Av de reginala miljömålen skall 2015 minst 8 st vara uppfyllda ch 2017 minst 16 st. Mått: SCB medbrgarundersökning samt egen mätning BUDGET 2015 2017 I 20
ÖVRIGA NÄMNDER Budget Myndighetsnämnd Tkr 2014 2015 2016 2017 Nettram drift 310 310 310 310 Nämndens ansvarsmråde Myndighetsnämnden ansvarar för prövning ch tillsyn inm bygg-, räddnings, samt miljö- ch hälsskyddsmrådet. Revisin Tkr 2014 2015 2016 2017 Nettram drift 1 025 1 100 1 100 1 100 Nämndens ansvarsmråde Revisinen granskar m nämndernas verksamhet bedrivs på ett ändamålsenligt ch ur eknmisk synpunkt tillfredsställande sätt. Valnämnd Tkr 2014 2015 2016 2017 Nettram drift 300 5 5 5 Nämndens ansvarsmråde Valnämnden ansvarar för val i enlighet med bestämmelserna i vallagen, kmmunallagen ch lagen m kmmunala flkmröstningar. Överförmyndarnämnd Tkr 2014 2015 2016 2017 Nettram drift 900 900 900 900 Nämndens ansvarsmråde Kmmunstyrelsen är kmmunens ledande plitiska förvaltningsrgan. Den leder ch samrdnar planeringen ch uppföljningen av kmmunens eknmi, finanser ch ver BUDGET 2015 2017 I 21
AB LJUSDAL ENERGIFÖRETAG KONCERN Blagets verksamhet AB Ljusdal Energiföretag bedriver i kncern prduktin, inköp ch försäljning av el, fjärrvärme, vatten, renhållning samt bredband. Inm kncernen finns helägda Ljusdal Energi AB, Ljusdal Elnät AB, Ljusnet AB, Ljusdal Vatten AB, Ljusdal Renhållning AB samt hälftenägda Ljusdal Energiförsäljning AB. Kncernen prducerar fjärrvärme i fyra anläggningar ch elkraft i två vattenkraftsstatiner. Fullmäktigemål Infrastruktur ch kmmunikatin Företagens ch hushållens tillgång till 100 Mbit/s bredband skall under 2015 öka till 55 % ch under 2015-2017 till 75 %. Mått: Mätning utifrån bredbandsstrategin Offentlig service Nöjdheten med kmmunens verksamheter skall 2015 ha lägst betyg 53 ch 2017 lägst 55. Mått: SCB medbrgarundersökning Aktivt miljöarbete samt natur ch livsmiljö Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö skall 2015 ha lägst betyg 58 ch 2017 lägst 60. Miljöarbetet skall 2015 ha lägst betyg 52 ch 2017 lägst 53. Renhållningen skall 2015 ha lägst betyg 66 ch 2017 lägst 67. Av de reginala miljömålen skall 2015 minst 8 st vara uppfyllda ch 2017 minst 16 st. Mått: SCB medbrgarundersökning BUDGET 2015 2017 I 22
AB LJUSDALSHEM KONCERN Blagets verksamhet Kncernen bedriver fastighetsförvaltning ch skall främja kmmunens försörjning av bstäder ch lkaler. Ljusdalshem förvaltar 1700 lägenheter ch 120 affärslkaler. Inm kncernen finns helägda AB Ljusdals servicehus sm skall främja försörjningen av benden för kmmunens msrgsverksamhet. Fullmäktigemål Bende Utbudet av bstäder för lika hushållstyper skall under 2015 ha lägst betyg 62 ch 2017 lägst betyg 64. Byggklara tmter för flerfamiljhus skall under 2015 öka till 6 st ch under 2015-2017till 7 st. Mått: Egen mätning Offentlig service Nöjdheten med kmmunens verksamheter skall 2015 ha lägst betyg 53 ch 2017 lägst 55. Mått: SCB medbrgarundersökning Aktivt miljöarbete samt natur ch livsmiljö Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö skall 2015 ha lägst betyg 58 ch 2017 lägst 60. Miljöarbetet skall 2015 ha lägst betyg 52 ch 2017 lägst 53. Av de reginala miljömålen skall 2015 minst 8 st vara uppfyllda ch 2017 minst 16 st. Mått: SCB medbrgarundersökning samt egen mätning BUDGET 2015 2017 I 23
STIFTELSEN NÄRLJUS Stiftelsens verksamhet Ljusdals kmmuns näringsplitiska stiftelse, NärLjus, bildades 1986 av kmmunen ch det lkala näringslivet. NärLjus ska arbeta för ett långsiktigt, miljömässigt, livskraftigt ch differentierat näringsliv sm bidrar till tillväxt med fler arbetstillfällen ch fler invånare i Ljusdals kmmun. Närljus skall göra det så enkelt sm möjligt att starta, etablera ch driva företag i Ljusdals kmmun. Fullmäktigemål Arbetstillfällen Antal förvärvsarbetande skall under 2015 öka till 8 785 st ch under 2015-2017 till 8 805 st. Antal företagsförekmster skall under 2015-2017 bibehållas med 1 708 st. Mått: SCB, RAMS Offentlig service Nöjdheten med kmmunens verksamheter skall 2015 ha lägst betyg 53 ch 2017 lägst 55. Mått: SCB medbrgarundersökning Aktivt miljöarbete samt natur ch livsmiljö Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö skall 2015 ha lägst betyg 58 ch 2017 lägst 60. Miljöarbetet skall 2015 ha lägst betyg 52 ch 2017 lägst 53. Av de reginala miljömålen skall 2015 minst 8 st vara uppfyllda ch 2017 minst 16 st. Mått: SCB medbrgarundersökning samt egen mätning BUDGET 2015 2017 I 24
Ljusdals kmmun 827 80 Ljusdal 0651-180 00 ljusdal.se