Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation!

Relevanta dokument
Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014

Frukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet

Nationell källa för ordinationsorsak

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Utveckling av en nationell källa för ordinationsorsak. Rapport 2018

Nationell källa för ordinationsorsak Börja implementera! Birgit Eiermann, farm.dr, Inera Emma Hultén, Socialstyrelsen

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Sil 4.2 verksamhetsmässiga detaljer

Användning av Snomed CT

Resultat av remiss för ordinationsorsak och angränsande

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering

Introduktion till nationell informationsstruktur

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Introduktion till nationell informationsstruktur

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak. Slutrapport

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Integrationshandledning Licensläkemedel

Riktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården

Workshop barn och läkemedel

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

TENTAMEN I LÄKEMEDELSHANTERING

Integrationshandledning Licensläkemedel

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Slutrapport. Återrapportering enligt ehälsomyndighetens regleringsbrev 2016 Nationell källa för ordinationsorsak. Dnr: 2016/05237 Datum:

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Klassifikationer och hkodverk

NI 2015:1 Kort introduktion

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

ordination och hantering av läkemedel i hälsooch

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg

Integrationshandledning Synonymkällan

Vision ehälsa i praktiken

Sida Sida 1 av 7 Framtagen av. Upprättat datum Revideringsdatum SUSSA informatik och verksamhet Godkänd av

Visionen för e-hälsan 2025

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory. Stöd till säker läkemedelsprocess

Integrationshandledning Utsättningsorsaker

Integrationshandledning eped - rimlighetskontroll

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov

Socialstyrelsens författningssamling

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Metolazon Abcur Tablett 5 mg Blister, ,00 436,50. tabletter

Integrationshandledning Utsättningsorsaker

Remissvar betänkande SOU 2016:2 Effektiv vård

BESTÄLLNING/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsnamn och Etapp Utförare Version Datum

Bilaga. Underlag till slutrapport för uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Läkemedelshantering ny riktlinje 2018

Malmö stad Medicinskt ansvariga

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

REKOMMENDATION FRÅN ORDINATIONSUTREDNINGENS STYRGRUPP

Äldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Anmälan och utredning enligt Lex Maria

Koll på läkemedelslistan. Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO

Integrationshandledning Biverkningsöversikt

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel

Yttrande över Nationell Läkemedelslista (Ds 2016:44)

Besluts- eller kunskapsstöd är något vi behöver När vi är osäkra om vilket beslut vi ska fatta

Informatik- en kärnkompetens. Helena Nilsson Ordförande Sektionen för omvårdnadsinformatik

BESKRIVNING AV EGENVÅRD

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Dokumentation i patientjournalen

Riktlinjer för Läkemedelshantering

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor

SOSFS 2000:1 (M) 3 kap. 7. Följande ordinationstyper finns: Ordinationstyper

Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras?

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Release Sil 4.2 verksamhet & tekniska aspekter

Transkript:

Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation! Anna Aldehag Med dr., enhetschef Emma Hultén Hälsoinformatiker

Nuläge och önskat läge

Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens textmassor Går inte att extrahera medicinsk information av kliniskt betydelsefullt slag elektroniskt lagrad prosa... den omfattande textmassan är svårgenomtränglig medicinsk information måste vara lagrad i journalen på ett strukturerat och standardiserat sätt Manuellt genomförda sammanfattningar av tidigare sammanfattningar kan resultera i både förvrängningar, förlorad information och missuppfattningar Hans-Göran Tiselius, med dr, professor emeritus, Karolinska Institutet, Svenska Dagbladet, söndag 17 september 2017

Vad ska dokumentationen kunna användas till? Den ska vara underlag för vård, stöd och behandling av enskild patient patientens ställningstagande uppföljning på olika nivåer beslutsstöd forskning juridisk bedömning

Hit vill vi! Vision e-hälsa 2025 År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd.

Från dokumentbaserad till informationsbaserad dokumentation svårt få överblick svårt att hitta svårt att tolka dokumentationen spridd kan återsökas kan delas tolkas entydigt kan sammanställas för de syften som den behövs.

Nyttan för patient och vårdprofession

Socialstyrelsens uppdrag att stödja semantisk interoperabilitet

Socialstyrelsen stödjer verksamheterna i sin utveckling av dokumentationen Myndigheten förvaltar och vidareutvecklar } Nationellt fackspråk dessa bidrar till en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation om patienter.

Nationell källa för ordinationsorsak

Krav på dokumentation I Socialstyrelsens föreskrifter om läkemedelshantering finns krav på att dokumentera ordinationsorsak (HSLF-FS 2017:37) Uppgiften kommer även ingå som en viktig komponent i den nationella läkemedelslistan

Varför dokumentera ordinationsorsaker? Patienten och ordinatören behöver veta varför tidigare ordinatörer har valt att påbörja, ändra, fortsätta eller avsluta en läkemedelsbehandling. För patienten är det mycket viktigt med tydlig information om, och bättre förståelse för, varför han eller hon tar sina läkemedel.

Kodsystemets innehåll Läkemedel X 5 mg Godkänd indikationstext: Hypertoni. Ödem i samband med hjärtinsufficiens. Profylaktisk behandling av patienter med recidiverande idiopatisk njurstenssjukdom. Godkänd indikation Ordinationsorsak Snomed CT Ändamålstext Hypertoni Hypertoni 38341003 Mot förhöjt blodtryck Information som ingår i kodsystemet Ödem i samband med hjärtinsufficiens Profylaktisk behandling av patienter med recidiverande idiopatisk njurstenssjukdom Ödem vid hjärtsvikt Förebyggande behandling av recidiverande njursten 89555002 Vätskedrivande vid hjärtsvikt 48551000052100 Förebygger njursten

Centrala begrepp En indikation är en omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd Ex. betablockerare: Förebyggande av migrän, hypertoni Ordinationsorsaken är den indikation som en ordinatör anger som skäl till en viss ordination Ex. betablockerare: Hypertoni Godkända indikationer är de indikationer i läkemedelsproduktens produktresumé som Läkemedelsverket har godkänt

Centrala begrepp (forts.) Behandlingsändamålet är avsikten med den ordinerade behandlingen så som ordinatören beskriver den för patienten Ex. Hypertoni Mot förhöjt blodtryck

Kodsystemets innehåll Läkemedel X 5 mg Godkänd indikationstext: Hypertoni. Ödem i samband med hjärtinsufficiens. Profylaktisk behandling av patienter med recidiverande idiopatisk njurstenssjukdom. Godkänd indikation Ordinationsorsak Snomed CT Ändamålstext Hypertoni Hypertoni 38341003 Mot förhöjt blodtryck Information som ingår i kodsystemet Ödem i samband med hjärtinsufficiens Profylaktisk behandling av patienter med recidiverande idiopatisk njurstenssjukdom Ödem vid hjärtsvikt Förebyggande behandling av recidiverande njursten 89555002 Vätskedrivande vid hjärtsvikt 48551000052100 Förebygger njursten

Hur ska det fungera? Ordinatören fattar ett beslut om ordination av läkemedel utifrån egen kunskap, uppgifter i Fass/SPC, nationella riktlinjer, andra kunskapskällor, etc. Den nationella källan för ordinationsorsak utgör inte en grund för att fatta beslut om läkemedelsordination den är avsedd att underlätta dokumentationen av det fattade beslutet.

Hur ska det fungera? Ordinerat läkemedel: Läkemedel X tabletter 5 mg

Hur ska det fungera? Ordinerat läkemedel: Läkemedel X tabletter 5 mg Välj ordinationsorsak: Hypertoni Ödem vid hjärtsvikt Ödem Sök från totallista: Fritext:

Hur ska det fungera? Ordinerat läkemedel: Läkemedel X tabletter 5 mg Vald ordinationsorsak: Hypertoni Behandlingsändamål: Mot förhöjt blodtryck

Nyttan för patient och vårdprofession Möjlighet till översikt för dig som ordinatör kategorisera/visa alla ordinationer med samma ordinationsorsak (historiska och aktuella) Ex alla försök till blodtrycksbehandling över tid kategorisera/visa alla pågående ordinationer etc etc Ex angivna ordinationsorsaker kan ge vägledning om någon behandling kan avslutas Minskar risk att ändamålstext till patienten glöms bort Enhetliga ändamålstexter ökar förståelsen Uppföljning av verklig läkemedelsanvändning via Socialstyrelsens Läkemedelsregister

Aktiviteter 2019 Löpande förvaltning av kodsystemet Det kompletta kodsystemet görs tillgängligt via Inera/Sil fritt fram för journalsystemsleverantörer att börja implementera Integrationshandledning: https://www.inera.se/kundservice/dokument-ochlankar/tjanster/svenska-informationstjanster-for-lakemedel-sil/integrationshandledningar/ Regeringsuppdrag: Påbörja komplettering av ordinationsorsaker utanför godkänd indikation

Sammanfattning Informationsbaserad dokumentation bidrar till ökad patientsäkerhet och minskad administration Ett exempel är Nationell källa för ordinationsorsak

Tack för er uppmärksamhet! Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se/nationellehalsa