Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen skall kommunstyrelsen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars månad efter räkenskapsperioden och lämna det till revisorerna för granskning samt efter revision förelägga fullmäktige bokslutet före utgången av juni. Kommunens räkenskapsperiod är kalenderåret. Till stadens bokslut hör resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. I 68 a i kommunallagen stadgas vidare att en kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern skall upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Koncernbokslutet innehåller en sammanställning av koncernsamfundens balansräkningar och resultaträkningar och noterna till dessa samt en finansieringskalkyl för koncernen. Allmänt Finlands bruttonationalprodujkt har gått nedåt tre år i sänder. Förra året var nedgången 0,1 procent. Den genomsnittliga inflationen gick till en procent. De genomsnittliga realinkomsterna ökade med 0,5 procent. De nominella inkomsterna ökade med 1,3 procent. Arbetslöshetsgraden stiger till 8,7 procent. Den finansiella ställningen för staten uppvisade ett betydande underskott sjätte året i följd. Skulden av offentliga samfunden ökade under år 2014 med 8,4 miljarder euro till 121 miljarder euro. Skuldens andel av bruttonatioanlprodukten steg från fjolårets 55,8 procent till 59,3 procent, dvs. den närmar EU:s gränsvärde 60 %. Nivån på Finlands offentliga skuld är i sig inte exceptionell jämfört med andra europeiska länder, men ökningsfarten av skulden är oroväckande. De offentliga samfundens underskott överskred förra året den av EU fastsatta gränsen på tre procent och var 3,4 procent. Räkenskapsperiodens resultat Resultatet för stadens räkenskapsperiod är -9 910 228,42 euro före reserveringar och fondöverföringar. Efter bokslutsdispositionerna uppvisar bokslutet ett underskott på -6,8 miljoner euro. I räkenskapsperiodens resultat är affärsverkens sammanräknade
resultat +1,1 miljoner euro, räddningsverkets resultat +0,5 miljoner euro och stadens sektorers resultat -11,5 miljoner euro. Borgå stads ekonomiska situation blev sämre år 2014. Bakgrunden till det sämre resultatet är att ökningen av skatteinkomster har stannat av, statsandelarna har minskat, inkomsterna från försäljningen av egendom har minskat och att verksamhetsutgifterna har ökat. Skatteinkomsterna var på förra årets nivå. Inkomsterna från försäljning av egendom minskade med 4 miljoner euro från ifjol. Sektorernas budgetutfall Stadsfullmäktige har godkänt minskningar på 4,6 miljoner euro i driftsekonomianslagen och budgetöverskridningar på 4,7 miljoner euro. Driftsekonomin hade behov av extra finansiering op 9,3 miljoner euro netto jämfört med den ursprungliga budgeten. I investeringsanslagen har det godkänts en nettominskning på 726 400 euro som består av ett ökat investeringsanslag på 2,6 miljoner euro och minskningar på 3,4 miljoner euro. Extra anslagen är investeringar som inte blev färdiga förra året, investeringar som gjorts med hjälp av markanskaffningsfonden och investertingar som gjorts enligt markanvändningsavtalen. Investeringsanslagen för husbygge minskades för att överskridningar i driftsbudgeten kunde finansieras. Anslaget för lånens räntekostnader minskades med 951 000 euro och fullmakten för upplåning höjdes med 5 miljoner euro. I social- och hälsovårdsnämndens budget gjordes det inga ändringar under budgetåret. Av nettoanslaget blev 0,2 miljoner euro oanvänt. I bildningsnämndens budget godkändes det en nettoöverskridning på 2,0 miljoner euro, av vilket minskningen av inkomster är 0,6 miljoner euro och ökningen av utgifter är 1,4 miljoner euro. Bildningsnämndens inkomster översteg den ändrade budgeten med 1,4 miljoner euro och utgifterna översteg den ändrade budgeten med 1,3 miljoner euro. I koncernförvaltningens budget godkändes det en nettoöverskridning på 7,3 miljoner euro, av vilket minskningen av inkomster var 4,1 miljoner euro och ökningen av utgifter var 3,2 miljoner euro. De minskade inkomsterna föranleddes av den falnande försäljningen av tomter och fastigheter. Överskridningen av utgifterna föranleddes av kostnader för montering av tillfälliga baracker och andra extrakostnader samt kostnader för renovering av skolor. Koncernförvaltningens verksamhetsbidrag var ändå i bokslutet 4 miljoner euro bättre än i den ändrade budgeten.
Sektorernas verksamhetsintäkter var totalt 96,2 miljoner euro, vilket är under en miljon mindre än i den ursprungliga budgeten. Försäljnings- och avgiftsintäkter kom in enligt budgeten. Staden fick understöd och bidrag 2 miljoner euro mer än vad som uppskattades. Hyresintäkter och övriga verksamhetsintäkter som innehåller inkomster från försäljning av egendom var 3 miljoner euro mindre än i den ursprungliga budgeten. Verksamhetsintäkterna var cirka en miljon euro mindre än i fjol. Sektorernas verksamhetsutgifter var totalt 345,6 miljoner euro. Totalutgifterna var 3,2 miljoner euro större än i den ursprungliga budgeten. Personalutgifterna utföll nästan enligt den ursprungliga budgeten. Köp av tjänster överskred budgeten med 2 miljoner euro. Till bidragen användes det 1,3 miljoner euro mer än vad som hade budgeterats. Jämfört med det föregående året ökade sektorernas verksamhetsutgifter med nästan 12 miljoner euro. Lokalitetsledningens kostnader ökade med 3,5 miljoner euro. Till de ökade verksamhetsutgifterna har bidragit bl.a. inneluftrenoveringar i Keskuskoulu samt flyttning av flera skolors och daghems och skolors verksamhet till tillfälliga lokaler kostnaderna för montering av baracker, hyreskostnader, el, värme m.m. kostnader som detta har nedfört. Bidragen ökade med 3 miljoner euro, av vilket ökningen av det grundläggande utkomststödet var 0,7 miljoner euro, kommunandelens ökning i arbetsmarknadsstödet 0,3 miljoner euro, dagvårdens servicesedlar 1,3 miljoner euro och understödet till EventFactory 0,7 miljoner euro. Ersättningar som betalades till samkommuner ökade med 3,1 miljoner euro. I sektorernas verksamhetsintäkter och verksamhetsutgifter ingår 32,9 miljoner euro interna poster som huvudsakligen är interna hyror, köp av tjänster från centralen för förvaltningstjänster och avgiftsandelen till räddningsverket. Ökningen av interna poster från förra året är cirka 2,3 miljoner euro. Stadens interna transaktioner är också köp från affärsverk och balansenheter, vilka var 30,6 miljoner euro. Det totala beloppet på driftekonomins interna transaktioner var 63,5 miljoner euro. Verksamhetsbidrag Skillnaden mellan verksamhetsintäkter och verksamhetsutgifter, dvs. verksamhetsbidraget utan affärsverk, är -249,4 miljoner euro, vilket är 4 miljoner euro svagare än i den ursprungliga budgeten och 12,8 miljoner euro svagare än i fjol. Det var nästan enbart ökningen av verksamhetsutgifter som bidrog till att verksamhetsbidraget blev sämre. Trots att försäljningen av egendom var 4 miljoner euro mindre låg verksamhetsinkomsterna som helhet nästan på fjolårets nivå.
Det yttre verksamhetsbidraget inklusive affärsverken är -244,6 miljoner euro. Det yttre verksamhetsbidraget försvagades med 12 miljoner euro från året innan. Stadens och affärsverkens externa driftsinkomster var 66,9 miljoner euro och externa driftsutgifter var 311,5 miljoner euro. De externa intäkterna minskade med 3 miljoner euro, dvs. -4,4 procent. De externa utgifterna ökade med 9 miljoner euro, dvs. 3 procent. Skatteinkomster och statsandelar Skattefinansieringen, dvs. skatter och statsandelar minskade med cirka 2 miljoner euro från det föregående året. Skatteintäkterna var 210,3 miljoner euro, vilket är 0,5 miljoner mera än år 2013. Skatteintäkterna ökade bara med 0,3 % från det föregående året. Summan av influtna skatter förra året var högre på grund av en skatterat av engångsnatur som föranleddes av tidigareläggning av tidsplanen för skatteredovisning samt den allmänna svaga ekonomiska konjunkturen.. Kommunalskatteintäkterna var 0,5 miljoner euro mindre än under det föregående året, samfundsskatten inbringade 1 miljon euro mindre och fastighetsskatten cirka 2 miljoner euro mer än under det föregående året. Statsandelarna minskade med 2,5 miljoner euro från året innan. Extra nedskärningar av statsandelar fortsätter. År 2014 var nedskärningen cirka 10 miljoner euro och ett år tidigare cirka 7 miljoner euro. Statsandelarna minskar ändå inte med hela nedskärningsbeloppet eftersom uppgifter, enhetskostnader och enhetsbeloppen som utgör grunden för statsandelen ökar. Statsandelarna per invånare var 994 euro; ett år tidigare var det 1052 euro. Årsbidrag Stadens årsbidrag utan affärsverken är 11,5 miljoner euro och 15,9 milj. euro då affärsverken räknas med. Årsbidraget räknat per invånare var 319 euro. Under det föregående var årsbidraget 594 euro per invånare. Avskrivningar Stadens avskrivningsplan ändrades i början av år 2011. Ändringen av avskrivningsplanen ökade de årliga avskrivningarna med cirka 8 miljoner euro. Skyldigheten att justera avskrivningsplanen gäller sedan år 2013. Affärsverkens avskrivningsplan ändrades i början av år 2013.
Stadens avskrivningar var cirka 22,5 miljoner euro och affärsverkens avskrivningar cirka 3,3 miljoner euro. Investeringar Till investeringar användes 15,5 miljoner euro och finansieringsandelar var 0,6 miljoner euro. Inklusive affärsverken var de totala investeringarna 19,2 miljoner euro. För husbygget användes det bara 3,6 miljoner euro. De största husbyggsinvesteringarna var Estbacka daghem och Finnby daghem. För byggande av kommuntekniken användes det 5,9 miljoner euro. Inkomstfinansiering av investeringar angiven i procent var 83 procent. Den motsvarande siffran var året innan 190 procent. Nyckeltalet anger hur stor del av den egna anskaffningsutgiften för investeringar som har finansierats med årsbidraget. Finansiering Staden lyfte långfristiga budgetlån för 36 miljoner euro och gamla lån amorterades för 38,7 miljoner euro. Lånen minskade med 2,7 miljoner euro. Stadens lånestock i slutet av året var 115,8 miljoner euro och lånebeloppet per invånare 2 327 euro. Räntenivån har sedan recessionsåret 2009 varit mycket låg. Räntenivån stiger och återgår inte till den normala nivån förrän ekonomin börjar växa. Räntekostnaderna sjönk med 0,5 miljoner jämfört med förra året. I slutet av året var medelräntan för lånen och räntederivat 1,29 procent. Lånen är spridda på lån med varierande löptid och med både rörlig och fast ränta. Ränteintäkterna och övriga finansieringsintäkter låg i genomsnitt på förra årets nivå. Skillnaden mellan finansieringsintäkter och finansieringskostnader hade överskott. Stadens kassamedel var 22 miljoner euro vid årets slut. Stadens likviditet har blivit stramare och kassamedlen minskade med 6,7 miljoner euro. Likviditeten i kassadagar var vid årets slut 22 dagar och ett år tidigare 31 dagar.. En eftersträvad nivå för likviditeten kan anses vara en likviditet för cirka 30 dagar. Värdet som anger låneskötselbidraget var 0,4 och förra året 1,2. Låneskötselbidraget är ett mått på inkomstfinansieringens tillräcklighet för betalning av räntor på främmande kapital och amorteringar. Löneskötselbidraget försvagades trots att lånebeloppet blev mindre eftersom inkomstfinansieringen förblev exceptionellt låg. Om låneskötselbidraget är större än 2, betraktas värdet som gott.
Balansens soliditetsgrad som mäter kommunens soliditet var 44,7 procent. Året innan var soliditetsgraden 45,9 procent. Som en bra nivå betraktas en soliditetsgrad på cirka 70 procent. Affärsverken I bokslutet har sammanställts affärsverken Borgå lokalservice, Borgå vatten och Kungsvägens arbetshälsa som hör till stadsorganisationen. Affärsverket Borgå lokalservice hade en omsättning på 21,3 miljoner euro. Affärsverket betalade 13 500 euro ränta på grundkapitalet. Affärsverkets överskott var 363 100 miljoner euro, vilket är 1,7 procent av omsättningen. Borgå vattens omsättning var 9,4 miljoner euro och investeringarna 5,1 miljoner euro. Borgå vatten inkomstförde till staden 400 000 euro. Affärsverkets avskrivningar 3,2 miljoner euro och räkenskapsperiodens överskott 716 000 euro. Kungsvägens arbetshälsas omsättning var 2,5 miljoner euro och verksamhetens överskott var 12 600 miljoner euro. Verksamhetsberättelse I verksamhetsberättelsen har det redogjorts för den allmänna utvecklingen av verksamheten och ekonomin under redovisningsåret, en redogörelse för kommunens och kommunkoncernens interna kontroll och riskhantering, sektorernas verksamhet och väsentliga ändringar i dem under redovisningsåret. Verksamhetsberättelsen innehåller sektorvis en en redogörelse för hur de bindande verksamhetsmässiga och ekonomiska målen som fullmäktige har ställt har uppnåtts. Koncernbokslut Stadens bokslut innehåller också ett koncernbokslut till vilket hör koncernresultaträkning, koncernens finansieringsanalys, koncernbalansräkning och noter till koncernbokslutet. Sammanlagt 24 samfund har sammanställts i koncernbokslutet. Till Borgå stads koncern hörde sammanlagt 12 dotterbolag, 6 intressebolag och 6 samkommuner. Stadskoncernens årsbidrag var 34,6 miljoner euro och underskottet under räkenskapsperioden cirka -8,1 miljoner euro. Räkenskapsperiodens slutsumma var 531 miljoner euro. Koncernens lånestock var 275 miljoner euro eller 5 524 euro per invånare. Hela koncernens lånebelopp minskade med 0,8 miljoner euro från det föregående året.
Behandling av resultatet och underteckning Enligt 67 i kommunallagen ska stadsstyrelsen i verksamhetsberättelsen lägga fram ett förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. I fråga om behandlingen av bokslutets resultat föreslås det att fastighetsköp som gjorts under räkenskapsperioden intäktförs från markanskaffningsfonden enligt fondens regler, investeringsreserveringen som gjordes för anskaffning av parkeringsanläggningens aktier intäktförs på grund av att avtalet hävdes och att investerings- och avskrivningsdifferensreserveringar från det regionala räddningsverkets resultat görs som direktionen föreslår. Bokslutet undertecknas av stadsstyrelsens medlemmar och stadsdirektören. Bilaga: Borgå stads bokslut 2014 Tf. sd: Stadsstyrelsen godkänner bokslutet 2014 för sin del och undertecknar bokslutet. Stadsstyrelsen konstaterar att stadsfullmäktige har 3.3.2015 i investeringsdelen för 2014 godkänt en överskridning av anslaget för Estbacka daghem med 188 000 euro och motsvarande besparingar i andra investeringsprojekt inom husbygget. Bokslutets resultat för år 2014 är -9 910 228,42 euro, vilket består av följande poster: Staden utan de separata enheterna -11 466 897,37 Räddningsverket i Östra Nyland 464 341,29 Borgå vatten 716 611,57 Affärsverket Borgå lokalservice 363 111,87 Kungsvägens arbetshälsa 12 604,22 Stadsstyrelsen föreslår att behandlingen av resultatet av räkenskapsperioden 2014 sker enligt följande: Från markanskaffningsfonden tas ut 1 642 462,98 euro Investeringsreservering, parkeringsanläggning inkomstförs 1 542 000,00 euro
Från Räddningsverket i Östra Nylands resultat görs en avskrivningsdifferens på 254 970,02 Från Räddningsverket i Östra Nylands resultat görs en ökning av investeringsreservering på -336 557,82 räkenskapsperiodens underskott -6 807 353,24 euro täcks i bokföringen för innevarande år med balansens överskott från föregående räkenskapsperioder Bokslutet ges till revisorn för revision och till revisionsnämnden för utarbetande av en revisionsberättelse. Stadsstyrelsen berättigar finansdirektören att vid behov göra korrigeringar och kompletteringar av teknisk karaktär i handlingen som sänds till fullmäktige. Beslut: Stadsstyrelsen beslutade enhälligt godkänna bokslutet 2014 för sin del och undertecknar bokslutet. Stadsstyrelsen konstaterar att stadsfullmäktige har 3.3.2015 i investeringsdelen för 2014 godkänt en överskridning av anslaget för Estbacka daghem med 188 000 euro och motsvarande besparingar i andra investeringsprojekt inom husbygget. Bokslutets resultat för år 2014 är -9 910 228,42 euro, vilket består av följande poster: Staden utan de separata enheterna -11 466 897,37 Räddningsverket i Östra Nyland 464 341,29 Borgå vatten 716 611,57 Affärsverket Borgå lokalservice 363 111,87 Kungsvägens arbetshälsa 12 604,22 Stadsstyrelsen föreslår att behandlingen av resultatet av räkenskapsperioden 2014 sker enligt följande: Från markanskaffningsfonden tas ut 1 642 462,98 euro Investeringsreservering, parkeringsanläggning inkomstförs 1 542 000,00 euro Från Räddningsverket i Östra Nylands resultat görs en avskrivningsdifferens på 254 970,02 Från Räddningsverket i Östra Nylands resultat görs en ökning av investeringsreservering på -336 557,82
räkenskapsperiodens underskott -6 807 353,24 euro täcks i bokföringen för innevarande år med balansens överskott från föregående räkenskapsperioder Bokslutet ges till revisorn för revision och till revisionsnämnden för utarbetande av en revisionsberättelse. Stadsstyrelsen berättigar finansdirektören att vid behov göra korrigeringar och kompletteringar av teknisk karaktär i handlingen som sänds till fullmäktige.