Att ha många uppdrag i sin tjänst



Relevanta dokument
Inspirationsdag om barn och fetma för BVC och BUMM

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Prevention före skolåldern riktad och generell

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma i Stockholms läns landsting

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

Insatser från Barnhälsovården

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Hur sjuksköterskor på barnavårdcentraler upplever det fetmaförebyggande arbetet en kvalitativ intervjustudie

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

BVC-rådgivning om sömnproblem

Vems är felet?? Vems fel är det? Tankar från en geriatriker på SÄBO

Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

års hälsobesök i team

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Övervikt och fetma 2016

Dags att välja Barnavårdscentral

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Föräldrastöd vid barnfetma hos förskolebarn. Mer och Mindre-studien

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

2007 Alna Sverige AB Alna Riks Alna-rådet

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga. Vad behövs? Perspektivförskjutning. Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs?

Konsultation med BVC och elevhälsa

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

% Totalt (kg) Fetma >

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Motivation till hälsa

Utbildning för samtal om bra matvanor

En samling övningar för att komma igång med samtal

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Barnhälsovårdsenheten

Likabehandlingsplan för Tuppens förskola

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

Barnhälsovårdsenheten

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Hälsoenheten Södertälje. FaRs Dag Barn- och ungdom. Hälsoenhetens uppdrag och omfattning

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Din hälsa i trygga händer

Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av:

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

BHV-programmet i Sverige

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift. Förberedelse skapar bereds kap

Från kaos till ordning

Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?

Verksamhetsbeskrivning

Vision av en barnfetmamottagning

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Viktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5. Sofia Olausson Barnneurolog

Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2013

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012

Övervikt och fetma hos barn 21/ Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Är Barnhälsovården jämlik i Sverige? REDOVISNING AV DEN NATIONELL ENKÄT

Motion: Mödravårdscentralernas uppdrag och Barnavårdscentralernas uppdrag

Handläggning av barn med övervikt eller fetma inom Barnhälsovården i Skaraborg

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Transkript:

Att ha många uppdrag i sin tjänst Lena Ljungkrona-Falk Mödra- och Barnhälsovården Skaraborg Tibro Vårdcentral 23 maj 2012

Vem är jag? Min livslinje som dietist vad har format mig? 1999 1985 Dietist Med.mott Samordnare & Upphandling EN 2004 CBHV 2008 Med.mag. Tibro VC Erfarenhet från kök Lärare, KomVux Storhushåll Dietföreståndare Fackligt aktiv Blev förälder 1999+2004 1986+1989 DRF Upptäckt: Roligt att skriva & utreda Upptäckt & förmån: Roligt att forska CMHV

Vilken kompetens behöver man som dietist? Teoretisk grund Människoälskare Kunskap om beteendeförändring Självkännedom Handledning behövs! Kännedom om andra yrkesgruppers ansvar VEM gör VAD? Initiativförmåga Nyfikenhet Fler förslag???????

Vilka problem stöter man på som dietist? Förutfattade meningar?

DIETISTEN =det dåliga samvetet personifierat? Får du äta det där, du som är dietist? Ja, nu är det slut med alla kakor och fikabröd för nu kommer dietisten! Ja, jag brukar ju inte äta/köpa sånt här egentligen, men lite måste man ju få unna sig!? Äter du kakor? Lever du inte som du lär? Är det där så nyttigt egentligen? Är det inte farligt med alla light-produkter?

Vilka problem stöter man på som dietist? Komplexiteten Mat omfattar mycket. Universellt Förutsättning för liv Socialt privat sfär, vanor, samhörighet Etik Påverkar kroppen Positivt Njutning Lust Belöning Tröst Tidsfördriv Privat Makt Avstånd Moral Negativt Rädsla Giftigt Tillsatser Kontroll Över/undervikt

Vilka problem stöter man på som dietist? Förutfattade meningar Överföring Okunskap om dietistens kompetens Orealistiska förväntningar från patienter och personal Omotiverade patienter Bortglömd av andra professioner Felaktiga uppfattningar kring mat och hälsa Fler förslag??????

Vad har varit mina nycklar? Styrkor Skapa relationer och möten Kommunikation Anpassningsbar Strukturerad Positiv grundsyn Svagheter Svårt att avgränsa mig Ej lyssnat tillräckligt Anpassningsbar Ostrukturerad Negativt tänkande Hade behövt handledning tidigare i yrkeslivet

Vad har varit mina räddningsplankor? Har alltid tyckt att jobbet varit roligt Har lärt mig våga fråga om hjälp vid olika patientfall Har blivit bättre på att leta upp relevant information Har byggt upp ett stort (ovärderligt) NÄTVERK!!

Central Barnhälsovård SKARABORG Invånarantal: 260 000 15 kommuner Barnhälsovården Centralt BHV-team Samordnare, BHVöl Dietist, Sekreterare 15.000 barn inskrivna Skaraborg 25 BVC-mottagningar + 11 privata 76 BVC-sjuksköterskor + privata 40 läkare + privata 16 psykologer

BAKGRUND -historik BHV i Sverige lång tradition ( spår från 1700-talet) 1900-talet MJÖLKDROPPEN 1930-talet allmänt förebyggande 1937 start av BVC (träffade 15% av alla spädbarn)» Förebygga och identifiera sjukdom» Följa hälsa och tillväxt 1960-talet BVC utbyggd (90% av alla spädbarn) Idag 99,9% av alla barn besöker BVC Grundläggande hälsoinsats

BAKGRUND -historik Förebyggande och hälsofrämjande arbete Paritetsprincipen (80/20 eller 20/80) SoS riktlinjer Basprogram Befolkningsindividualisering (Ewy Olander) Prevention på alla nivåer Vaccinationer Hälsosamma levnadsvanor Psykosocialt Relationer

BARNHÄLSOVÅRDEN Primärprevention I SKARABORG 1,5 år 3 år Checklistor + manual

BARNHÄLSOVÅRDEN Sekundärprevention I SKARABORG 4 år 5 ½ år Riktas till föräldrar som har barn med övervikt eller fetma Överviktiga föräldrar

CENTRALA BARNHÄLSOVÅRDSTEAMET BVC ska erbjuda alla barn i förskoleåldern en förebyggande hälsovård. BVC-personalen skall ha tillgång till ett centralt BHV-team. CBHV-teamet har en rådgivande funktion med ansvar för metodutveckling, utvecklings och utbildningsinsatser, verksamhetsuppföljning, kvalitetssäkring samt att ge konsultationsstöd till BVC-personalen. CBHV-teamet ansvarar också för att, i enlighet med nationella program, författningar och handlingsplaner utarbeta riktlinjer och/eller kravspecifikationer för BVC-verksamheten. CBHV-teamet utgör också en länk mellan landsting och kommunens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för förskolebarn(2).

DIETISTEN I CENTRALA BARNHÄLSOVÅRDSTEAMET Verka för att optimera det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på BVC. Dietisten ansvarar specifikt över att bevaka nutritionsområdet Nutritionsarbetet på BVC bedrivs i enlighet med nationella program, författningar och handlingsplaner samt utifrån ett vetenskapligt perspektiv och enligt aktuella riktlinjer. Representera CBHV-teamet vid regionala och nationella nätverksträffar och möten inom nutritionsområden och att det förs ut på lokal nivå. Tillföra CBHV-teamet förstärkt nutritionskompetens t ex vid remissrundor

DIETISTEN I CENTRALA BARNHÄLSOVÅRDSTEAMET Införa metodutveckling och kompetens-utveckling/utbildning riktad till BVC-personal gällande nya forskningsrön, nya riktlinjer, metoder, material samt samhällsföreteelser som påverkar nutritionsarbetet på BVC Att verka för implementering av nya forskningsrön, riktlinjer samt nya metoder och material gällande nutrition i verksamheten. Erbjuda BVC-personal handledning och konsultation i form av stöd, rådgivning och uppdatering samt sakkunnigutlåtanden

Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet Avdelningen för klinisk näringslära HÄLSOSAMTALET på BVC i Skaraborg - användbarheten av en ny metod för att främja bra matvanor till barnfamiljer Magisteruppsats 30 hp 3 november 2008 Handledare: Med Dr, Hilde Brekke Dr Med Vet, Maria Nyholm Examinator: Prof. Anna Winkvist

METOD Kvalitativ del 8 BVC-ssk (pilot) 24 BVC-ssk (8 st x 3) FOKUSGRUPPER Ej med i uppsatsen Maximal variation Kvantitativ del 76 BVC-ssk totalt (27 BVC) 1 ENKÄT

RESULTAT - fokusgrupper HUVUD-TEMAN VIKTIGAST I HÄLSO- SAMTALET STÖTA PÅ HINDER DEN MODERNA LIVSSTILEN HÄLSO-SAMTALET DIETISTENS ROLL Subteman Skapa kontakt och medvetenhet med föräldrarna Egen rädsla, osäkerhet el ambivalens I mötet med föräldrarna I samhället Barn och familjer Maten Förskola och dagis Tidigare Nuvarande Konsekvenser Förslag till ändringar Inom BHV Allmänt I arbetet el Organisationen TV:ns roll Stad eller landsbygd

DIETISTENS ROLL I Barnhälsovården Jag tycker man kan jämföra dietisten i barnhälsovården med våra barnpsykologer som vi har som ett stöd och en dietist kan ju vara precis samma stöd när det gäller just kostfrågor och har specialkunskaper som är inriktade just på barn.

Dietist Tibro VåC Började 1 april 2011 (50 %) Omplacering pga för få föräldragrupper om övervikt sk. Myrstegsgrupper Tjänsten varit vakant i 3 mån efter en pensionsavgång 30 remisser låg och väntade och nya forsade in!

Exempel på en dag i Tibro: 1. Remiss från BVC: snart 3 år. Övervikt (nästan fetma) 2. Remiss från distr.läk, VåC: 51 år. Återbesök. BMI 31,2 3. Tel.kontakt m hemsjukvården: 88 år. Svår hjärtsvikt, nedsatt aptit + vikt 4. Återbesök (remiss VåC): 51 år. IBS. Ätit KMP+ost. Åtg: Elimination av ost 5. Återbesök (remiss SHV): 13 år. IsoBMI: 27,3. Nu 29,1 trots idrott. 6. Remiss från distr.läk, VåC: 85 år. Nyupptäckt celiaki. Undervikt. Änkeman. Lagar ingen mat hemma, äter bara frukost + färdigrätter + lunch ute 7. Återbesök (remiss BM): 28 år. BMI 40,6. Vill bli gravid.

Dietisten på VåC. Remiss från BVC. snart 3 år. Övervikt (nästan fetma). Bägge föräldrarna med vid besöket (normalviktiga). Mor vägt 90 kg för 1 år sen. Uppger att hon gått ned till 67 kg pga av svår IBS. Alltid haft magbesvär, aldrig dietistkontakt. Flickan helt ointresserad under besöket ville bara leka. Enl. föräldrarna småäter mat både fr kylen och frysen(!) Hela besöket är väldigt rörigt. Åtgärd: Matdagbok

Dietisten på VåC. Remiss från distriktsläkare, VåC 51 år. Återbesök. BMI 31,2. Har gått ned fr 87 86 kg på 1 mån. Har minskat kaffebröd+ godis. Stark hereditet för CHD-sjukdom. Bantat många gånger, svårast låta bli kakor/kaffebröd och tar gärna om. Provat Becel Pro-Activ u. resultat på lipider. Vill ej ha blodfettsänkande medicinering Totalkol: 7,1 LDL: 5,0 HDL: 1,67 Tg: 0,9 Åtgärd: Fortsätta m ovanstående + ev. betaglucaner. Överväga medicinering pga ärftligheten. Andra åtgärder?

Dietisten på VåC. Tel.kontakt m hemsjukvården: 88 år. Svår hjärtsvikt, nedsatt aptit + vikt Har även diabetes typ 2 Åtgärd: Förskrivning av SÄRNÄR = Kompakt näringsdryck Vid tel.uppföljning efter 2 veckor hade pat. fått tillbaka aptiten och mådde mkt bättre.

Dietisten på VåC. Återbesök (remiss VåC): 51 år. Förskollärare. Långvariga svåra magbesvär (IBS) som förvärras vid stress. Normalviktig på gränsen till undervikt. Får sjukdomskänsla och kraftiga buksmärtor. Uppger att hon är laktsointolerant men ätit i princip KMP+ ost (har inte velat sluta m det). Aldrig varit hos dietist. Åtgärd: Elimination av KMP + provokation m ost + symtomdagbok Symtomen förbättrades efter 2 veckor och besvären kom tillbaka 2-3 dagar efter provokationen.

Dietisten på VåC. Återbesök (remiss VåC): 13 år. Iranskt ursprung. IsoBMI: 27,3. Första besöket var mor med de hade en öppen kontakt. Sitter mkt vid datorn. Äter när han har långtråkigt. Ingen fysisk aktivitet vintertid. Åtgärd: Gå igenom energibalans + Lätta tips + Hunger och sug Försöker hitta olika fysiska aktiviteter. Återbesök: Nu BMI 29,1 trots att han börjat med fotboll. Svårt få grepp om vad han gör men är väldigt öppen och verbal. Fler åtgärder?

Dietisten på VåC. Remiss från distr.läk, VåC: 85 år. Nyupptäckt celiaki. Undervikt. Änkeman. Hörselnedsättning Lagar ingen mat hemma, äter bara frukost + färdigrätter + lunch ute Tidigare B12-brist nu normaliserade värden. Förnyad gastroskopi visade fortsatt villusatrofi Åtgärd: Försöker hålla igen på informationen. Förskriver glutenfritt + ger lista på glutenfria färdigrätter. Ev. energiberikning? Fler förslag?

Dietisten på VåC. Återbesök (remiss BM): 28 år. BMI 40,6. Vill bli gravid. Har börjat m måltidsersättning. Gått ned några kilon men stått still i perioder. Tränar 3 ggr/v. Åtgärd: Långt samtal kring beteende, hunger och sug och vilken funktion maten kan fylla för henne. Uppmuntrar henne fortsätta m måltidsersättning + fysiska aktiviteten. Får 3 v matsedel (1500 kcal) Återbesök 2: GRAVID

Vem är jag? Min livslinje som dietist vad har format mig? 1999 1985 Dietist Med.mott Samordnare & Upphandling EN 2004 CBHV 2008 Med.mag. Tibro VC 2012 Erfarenhet från kök Lärare, KomVux Storhushåll Dietföreståndare Fackligt aktiv Blev förälder 1999+2004 1986+1989 DRF Upptäckt: Roligt att skriva & utreda Upptäckt & förmån: Roligt att forska CMHV Upptäckt: Vart är jag på väg? Vad vill jag?

TACK!! En droppe droppad i livets älv har ingen kraft till att flyta själv. Det ställs ett krav på varenda droppe: -Hjälp till att hålla de andra oppe! Tage Danielsson