Inspirationsdag om barn och fetma för BVC och BUMM

Transkript

1 Inspirationsdag om barn och fetma för BVC och BUMM Därför är det svårt att prata om fetma med småbarnsföräldrar: Erfarenheter från Skaraborg 22 och 23 januari 2014 Lena Ljungkrona-Falk, Med.mag, leg.dietist Centrala Barnhälsovården Skaraborg

2 SKARABORG Invånarantal: kommuner Barnhälsovården Centralt BHV-team Verksamhetsutvecklare, BHVöl Dietist, Logoped, Sekreterare barn inskrivna Skaraborg 24 BVC-mottagningar + 11 privata 80 BVC-sjuksköterskor inkl. privata 40 läkare inkl. privata 13 psykologer

3 Implementering av handlingsprogram Fler runda barn på BVC i Skaraborg. Ett handlingsprogram arbetades fram 2003 Primärvården beslutade arbeta med det, start 2004 Handlingsprogrammet inkluderade: BMI och BMI-gränser enligt IOTF (International Obesity Task Force) Primär prevention = Utökat hälsosamtal vid 18 månader och 3 år (numera 2,5 år) Sekundärprevention = Föräldragrupper med KBT-metodik. Vi kallade dem Myrstegsgrupper Utvärderingsprojekt - Skaraborgsinstitutet, finansierat av FOU och Skaraborgsinstitutet.

4 Handlingsprogram mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Skaraborg Barnhälsovården Skaraborgs Institutet Implementering av handlingsprogrammet och utvärdering av personalens upplevelser Utvärderar resultatet av handlingsprogrammet och föräldrarnas upplevelser 2004 var Skaraborg nästan först i Sverige med ett så omfattande handlingsprogram

5 Kartläggning Längd och vikt har samlats in i Skaraborg av SI 20 observationer och intervjuer av hälsosamtalet på BVC har gjorts och även uppföljande telefonintervjuer Analys och bearbetning pågår fortfarande Preliminära data visar att föräldrarna upplever samtalen som viktiga och att BVC-ssk sått ett frö eller bidragit till en förändring.

6 Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet Avdelningen för klinisk näringslära HÄLSOSAMTALET på BVC i Skaraborg - användbarheten av en ny metod för att främja bra matvanor till barnfamiljer Magisteruppsats 30 hp 3 november 2008 Handledare: Med Dr, Hilde Brekke Dr Med Vet, Maria Nyholm Examinator: Prof. Anna Winkvist

7 SYFTE Syftet är att utvärdera användbarheten av det nya hälsosamtalet och dietistkompetensen inom barnhälsovårdens verksamhet i Skaraborg

8 METOD Kvalitativ del 8 BVC-ssk (pilot) 24 BVC-ssk (8 st x 3) FOKUSGRUPPER Ej med i uppsatsen Maximal variation Innehållsanalys Kvantitativ del 76 BVC-ssk totalt (27 BVC) 1 ENKÄT

9 RESULTAT - fokusgrupper HUVUD- TEMAN SAMTALET STÖTA PÅ HINDER DEN MODERNA LIVSSTILEN VIKTIGAST I HÄLSO- HÄLSO- SAMTALET DIETISTENS ROLL Subteman Skapa Egen rädsla, Barn och Tidigare Inom BHV kontakt och medvetenhet osäkerhet el ambivalens familjer Nuvarande Allmänt med föräldrarna I mötet med Maten Konsekvenser föräldrarna Förslag till Förskola ändringar I arbetet el och dagis organisationen TV:ns roll Stad eller landsbygd

10 VIKTIGAST I HÄLSOSAMTALET Skapa kontakt och medvetenhet hos föräldrarna Hälsosamtalet i sej är för min del är nog feedbacken jag får, känner jag. Att man har förstått vad jag har velat framföra, att skapa förtroende.

11 HINDER Egen osäkerhet, rädsla eller ambivalens Jag tycker inte att det är så svårt egentligen med själva vad man ska äta och inte äta och sånt utan det är mera hur man ska ta upp det liksom. Det är det som är det svåra, tycker jag och hur man pratar med föräldrarna om att er son är överviktig över huvud taget. Det är laddat

12 HINDER Egen osäkerhet, rädsla eller ambivalens Det kände jag ju skillnaden på när processen som vi har haft inför våran start här med våran föräldraviktgrupp, att vi har ju haft täta kontakter med dietisten och ju mer man pratar med henne så blir det på ett så naturligt sätt. Det är som den här svårigheten och den här genansen och säga det här, har liksom börjat att lägga sej, det börjar bli en del i vårat jobb nu gör vi det här inom BVC och det känns, både för mej och min kollega som lite mer naturligt nu.

13 HINDER I mötet eller kommunikationen med föräldrarna Men så finns det ju enstaka familjer där det. ja, barnets övervikt bara är en sak utan det finns massor med andra problem.då är det inte så lätt.

14 HINDER I arbetet eller organisationen Vi får tillbaka ett svar som att; ja, det var inte så farligt, det är nog ni på BVC som tycker det här är ett större problem men. ett antal sådan barn har vi haft alltså. Och då rör det sig om fetma och det är barn som ligger nånstans över så det inte syns på kurvorna alltså. Riktigt så där ordentligt feta barn. För det känns som ett litet hån mot oss då då kommer föräldrarna tillbaka och tycker att vi har överreagerat hos oss. och man blir besviken då för att man...skrämmer verkligen föräldrarna och så sen liksom bagatelliserar det när dom väl kommer till kliniken.

15 HINDER Egen osäkerhet, rädsla eller ambivalens Det är inte lätt att veta vad som är sanning så ska man dra in ena dagen och så nästa dag läser man att dom som dricker ordentlig mjölk, dom håller faktiskt vikten bättre och vad ska man då råda?

16 DEN MODERNA LIVSSTILEN Barn och familjer Många har svårt idag att vara ensamma med sej själva och vara trygga i det.

17 DEN MODERNA LIVSSTILEN Maten Jag tänkte på vad psykologen sa en gång när hon skulle ringa till en fyraåring och göra upp med mamman om en tid, jag bara kom att tänka på det med mat och då då ropade mamman till fyraåringen, ska vi komma då..? Jag menar då kan man ju säga att barnen liksom får bestämma maten också. Och det handlar ju lite om detta För att ett barn ska inte behöva ta ställning till allt detta Dom ska ta ställning till om dom behöver en röd eller grön tröja på sej men inte om dom ska äta middag eller om dom ska fisk eller kött.

18 DEN MODERNA LIVSSTILEN Förskola eller dagis Det finns ju olika sätt att fira barnen men behöver inte slopa firandet men det behöver alltid kanske inte ha kopplas ihop med ätandet man kan ju uppmärksamma dom ändå.

19 DEN MODERNA LIVSSTILEN TV:ns roll men det tänker jag också på många gånger, när man kommer hem till folk TV:n står ju på, jämt.

20 DEN MODERNA LIVSSTILEN Stad eller landsbygd RESULTAT Inget generellt resultat som visar skillnad på livsstilen i stad eller landsbygd. Få familjer är rena jordbrukare, utan föräldrarna arbetar ofta på annan ort. Barnen går på dagis eller dagmamma precis som barnen i tätort.

21 HÄLSOSAMTALET Tidigare Jag tror att var och en haft lite olika sätt att sköta detta på utifrån vilket intresse man själv haft om kost och sådana saker, väldigt individuellt alltså. Innan så penetrerade man inte så noga kanske som man gör nu, det var mera, äter dom bra, och får dom allt, lite så där, när funkar det bra

22 HÄLSOSAMTALET Nuvarande Jag tycker att man har ju haft många fler bra kostsamtal efter det att vi fick enkäterna*. Det är mycket lättare att prata kring det, få med fler bitar. och man har lite broschyrer och lite material också, det underlättar. * Avser checklistorna/manualen

23 HÄLSOSAMTALET Konsekvenser av hälsosamtalet Med en del känner ju verkligen att det blir en tankeställare jag pratade om en treåring där föräldrarna tittar på varann, nej vi får sluta med det, för dom drack ju läsk till vardags i maten.ja, dom sa så i alla fall och om man ändå fått dem att ändra sina vanor det vet man ju inte men ändå så var dom mottagliga för detta.

24 DIETISTENS ROLL I Barnhälsovården Jag tycker man kan jämföra dietisten i barnhälsovården med våra barnpsykologer som vi har som ett stöd och en dietist kan ju vara precis samma stöd när det gäller just kostfrågor och har specialkunskaper som är inriktade just på barn.

25 HÄLSOSAMTALET Förslag till ändringar i manualen/checklistan 3-års besöket diskuterades mest Viktigt göra lika för alla Mer visuellt informationsmaterial efterfrågades Förslag att auskultera hos varandra

26 RESULTAT - enkäten 76 BVC-sjuksköterskor Svarsfrekvens 82 % (62 av 76) Resultatet av enkäten bekräftar resultatet från fokusgrupperna

27 HÄLSOSAMTALET - som metod Svarsfrekvens 82 % (62 av 76) Ja Nej Ska vi fortsätta använda metoden med checklista/manual vid 1,5 år? 57 (95%) 3 (5%) Ska vi fortsätta använda metoden med checklista/manual vid 3 år? 59 (98%) 1 (2%) Använder du alltid informationsmaterialet till hälsosamtalet vid 1,5 och 3 år? 58 (95%) 3 (5%)

28 KONKLUSION Tydligare hälsosamtal med manual/checklista, ger mer trygghet i budskapet Förenklar, strukturerar samtalet Dietistens roll inom barnhälsovården är som Bollplank, handledare, utbildare, stöd i att främja goda matvanor

29

30 Primärprevention i hela VGR Nytt material (utifrån MI-metod): Mat, aktivitet och viktutveckling Finns på olika språk: Arabiska, Engelska, Somaliska, Sorani, Spanska, Turkiska Barn 1-2 år Barn 2-4 år DVD-film att användas i de ordinarie föräldragrupperna Materialet gratis för alla i VGR :Mat, aktivitet och viktutveckling

31 Sekundär Prevention Föräldragrupper: Välkänd metod på BVC Definition: Skilja på övervikt o fetma - Tillväxtkurvor används - iso BMI tillsammans

32 Myrstegsgrupper Modellen framtagen av psykolog Unni Bonnedal, VGR Byggde upp utifrån en utvärderad modell på skolbarn och föräldrar men ej tidigare använd på föräldrar till barn 4-6 år Byggde på kognitiv beteendeförändring med mål att förebygga ej behandla fetma BVC-ssk skulle vara gruppledare 10 träffar och Dagbok mat och fysisk aktivitet Föräldrarna valde olika mål varje träff Förändringen skulle ske steg för steg = MYRSTEG

33 Myrstegsmetoden Totalt medverkade föräldrar till 20 barn med fetma ( ) Svårt rekrytera föräldrar och gruppledare (hög arbetsbelastning och omorganisationer) 11 familjer har följts upp med enkäter och intervjuer Insamling, bearbetning och analys pågår

34 Varför är det då så svårt att prata om fetma med småbarnsföräldrar? Förslag? Det handlar om många och komplexa saker här kommer några av mina tankar, funderingar och erfarenheter OBS! EJ vetenskap

35 Ola, Lasse & jag juni 1968 Föräldrar har svårt att se att deras barn har övervikt eller fetma. S.Regberet al. BMC Nursing 2013,12:27 Varför är det så känsligt? Är vi rädda förlora kontakten med föräldrarna? Blir våra egna jag för involverade? Fler förslag? 14 mån 8 år 11 år

36 Mat omfattar mycket. Universellt Förutsättning för liv Socialt privat sfär, vanor, samhörighet Privat Makt Avstånd Etik Positivt Njutning Lust Belöning Tröst Tidsfördriv Påverkar kroppen Hur många har aldrig tänkt på sin vikt? Hur många har aldrig bantat? Moral Negativt Rädsla Giftigt Tillsatser Kontroll Över/undervikt

37 EGNA REFLEKTIONER (ej vetenskap) Alla har egna erfarenheter kring detta område = tar vi alla med för mycket av våra egna erfarenheter i det? Mycket privat tyckande och tänkande = det har fungerat för MIG! Mat är ett stort samtalsämne. Man byter recept, erfarenheter, njutning Det finns mycket skuldkänslor kring området - Varför? Vet vi för lite om belöningseffekten eller vill vi inte veta? Varför är det sällan Matkrångel med fika? Problemet är komplext = inte bara en sak som är fel. Därför finns inget enskilt botemedel/lösning = vi testar fortfarande = det behövs säkert olika metoder. Viktigt att säga att man HAR fetma inte att någon är FET? = man HAR ett problem man ÄR inte problem?

38 Studier med liknande resultat: Barriers to and ficiliators of nurse-parent interaction intended to promote healthy weight gain and prevent childhood obesity at Swedish child health centers. S.Regber, S.Mårild, J.Johansson Hanse. BMC Nursing 2013, 12:27 Swedish Child Health Care nurses conceptions of overweight in children: a qualitative study. GE. Isma et al. BMC Fam Pract 2012, 13:57 Raising issues about children s overweight-materanal and child health nurses experiences. K. Edvardsson, D. Edvardsson, A. Hornsten. J Adv Nurs 2009, 65: Discussing childhood overweight and obesity with parent: a health communication dilemma. JK. Mikhailovich, P.Morrison. J Child Healt Care 2007, 11: Infrequent attention to dietary and physical activity behaviours in conversation in Swedish child health services. B. Bohman et al. Acta Pediatrica 2013, 102: Erfarenheter av att vara förälder till barn med övervikt Ett föräldraperspektiv. A.Nyman, H-K Olsson. C-uppsats, Högskolan i Borås 2012:80

39 Erfarenheter av att vara förälder till barn med övervikt - Ett föräldraperspektiv. A.Nyman, H-K Olsson. C-uppsats, Högskolan i Borås 2012:80 Enbart en litteraturstudie (12 artiklar) men viktiga sammanfattande slutsatser att reflektera över: En känsla av utanförskap (mest det sociala). En känsla av skam och skuld (känslan av att vara dålig förälder). Att förlora kontrollen (andra tar sig rätten att ge råd, svårt sätta gränser). Ensam i sin strävan att hjälpa sitt barn (dyrare med nyttig mat, oenighet i uppfostran, kulturella skillnader). Att distansera sig (svårigheter att se sitt barns vikt pga förträngning, hänvisning till genetik, ödet, barnets personlighet). Överföring av känslor till er behandlare? Tänk på att det är mycket föräldrarnas känslor ni får härbärgera!

40 Ska vi ge upp då..? Så klart INTE! Vi har betydligt mer erfarenheter idag av olika behandlingsmodeller. MI, KBT, SoS sjukdomsförebyggande metoder, ekonomiska modeller för att förebygga mm. Tänk *Befolkningsindividualisering! Glöm inte Paritetsprincipen 80/20 el 20/80. Vad är alternativet? Behöver vi själva förändra vårt arbetssätt steg för steg = egen beteendeförändring? * Hälsovägledning i BHV syntetisering av två uppdrag. Ewy Olander, 2003.

41 Kapitel 1 Biografi fem korta kapitel Jag promenerar på en gata. Där finns ett djupt stort hål. Jag faller i. Varför händer detta alltid mig? Det är inte mitt fel!! Jag kämpar och det tar lång tid för mig att komma upp. Kapitel 2 Jag promenerar på samma gata. Där finns ett djupt stort hål. Jag faller i. Det är ingens fel. Jag hade mina ögon öppna. Det tar lång tid för mig att komma upp. Kapitel 3 Jag promenerar på samma gata. Där finns ett djupt stort hål. Jag faller i. Jag kommer kvickt upp. Kapitel 4 Jag promenerar på samma gata. Där finns ett djupt stort hål. Jag går runt det. Kapitel 5 Jag promenerar på en annan gata.

42 Definition av prevention? Kom också ihåg att det ställs krav på ALLA droppar inte bra på DIN droppe! Lycka till i ert viktiga arbete och Tack för mig En droppe droppad i livets älv har ingen kraft till att flyta själv. Det ställs ett krav på varenda droppe: -Hjälp till att hålla de andra oppe! Tage Danielsson