Översiktspln 2014 - med sikte på 2030 Bromöll kommun Del 3 Konsekvenser Antgen v kommunfullmäktige 2014-08-25
Översiktspln 2014 - med sikte på 2030, Bromöll kommun, Del 3 Konsekvenser Frmställd v: Bromöll kommun med stöd v SWECO Version: Antgndehndling, 2014-08-25 Arbetsgrupp på kommunen: Ann Grönlund, projektledre Bengt Olsson, nsvrig verksmhetschef - och mång fler, se även sid. 10 i Del 1 Fotogrfier: Fotogrf Serny: s 26 och 27 Ann Grönlund: omslg bild 2 och 4, s 11, 25 och 53 Agnes Németh: s 14 Lind Niklsson: omslg bild 3, ungfågel v Roskrl SWECO: omslg bild 1, s 12, 16, 22, 29 och 30 Teckensnitt: Bliss 2 Omslg: Bild 1: Elever i kulturprojektet Skpnde skol hr målt grffiti på industribyggnd vid Ifös prkering. Bild 2: Flerbostdshus vid Ågtn. Bild 3: Bromölls kommunfågel, Roskrl (Arenri interpres), en ungfågel. Roskrlen hr minskt mycket i ntl på senre år och symboliserr de växt- och djurrter vrs livsmiljöer kommunen sk skydd genom sin plnering. Bild 4: Öresundståg vid Bromöll sttion SWECO Architects Östr Vittusgtn 34 371 33 Krlskron Uppdrgsnummer på SWECO: 31 1 1 7 7 1 Arbetsgrupper på SWECO Översiktspln: Miljökonsekvensbeskrivning: Mikel Bäckmn, uppdrgsledre/hndläggre Ann Mgnusson, uppdrgsledre/hndläggre osefin Kofoed-Schröder, uppdrgsledre Cthrin Nilsson, hndläggre/miljöutredre
Översiktspln 2014 - med sikte på 2030 Bromöll kommun Del 3 Konsekvenser Antgen v kommunfullmäktige 2014-08-25
Innehåll Inledning... 6 Läsnvisning...6 Översiktsplnens dokument...6 Bkgrund och syfte...6 Geogrfisk vgränsning...6 Tidsmässig vgränsning...6 Avgränsning v bedömd spekter...6 Källor...7 Översiktsplnens innehåll... 8 Nolllterntivet... 10 Miljökonsekvenser... 12 Klimt...12 Häls och säkerhet...13 Hushållning med mrkresurser...18 Riksintressen och övrig skyddde områden...18 Miljökvlitetsnormer (MKN)...21 Miljömål... 22 Socil konsekvenser...26 Delktighet och inflytnde i smhället... 26 Ekonomisk och socil förutsättningr...27 Brns och ungs uppväxtvillkor...27 Miljöer och produkter... 28 Fysisk ktivitet... 28 Ekonomisk konsekvenser...30 Näringsliv... 30 Infrstruktur och kommuniktioner...31 4 Innehåll
Boende...31 Konsekvenser utvecklingsområden...32 Rekommendtioner för vidre plnrbete...52 Utredningr... 52 Betydnde miljöpåverkn... 52 Övrigt... 52 Innehåll 5
Inledning Läsnvisning I din hnd håller du Del 3 Konsekvenser som är en del v utställningshndlingen till den fjärde versionen v den kommunomfttnde översiktsplnen för Bromöll kommun. För tt inte llt dett smmntget sk bli ett lltför tungt och svårtillgängligt dokument, hr vi skiljt på det som är fkt och underlg och det som är strtegier för utveckling. Översiktsplnens konsekvenser redoviss smlt i denn del. Kortfttt redoviss konsekvenser för vrje utvecklingsområde i Del 1 Utvecklingsstrtegier. Här nedn presenters översiktsplnens olik delr. Översiktsplnens dokument Del 1 Utvecklingsstrtegier De långsiktig strtegiern för kommunens utveckling smls i dett dokument som är en viktig del v kommunens översiktspln. Del 2 Underlg I denn del smmnställs viktig plneringsunderlg och fkt. Här redoviss plneringsförutsättningr som miljö- och riskfktorer, kommuniktioner, infrstruktur och regionl frågor men även områden med skydd i lgstiftningen. Del 3 Konsekvenser En bedömning v översiktsplnens förslg till förändringr i mrk- och vttennvändningen hr gjorts och smlts i denn del. I den nlysers plnens konsekvenser utifrån ekologisk, socil och ekonomisk spekter. Bkgrund och syfte Sedn den 21 juli 2004 sk ll översiktsplner miljöbedöms enligt miljöblken. Förutom miljö, hälso- och hushållningsspekter bör även socil och ekonomisk spekter beskrivs enligt pln- och bygglgen, eftersom dess är grunden för en hållbr utveckling - vilket är ett övergripnde mål för smhällsutvecklingen. För tt vis om översiktsplnen bidrr till en hållbr utveckling behöver de ekonomisk, socil och miljömässig spektern belyss och konsekvensbeskrivs. Konsekvensbeskrivningens syfte är tt beskriv den mest betydelsefull påverkn på människ och miljö som plnens genomförnde kn nts medför. Arbetet med konsekvensbeskrivningen sk integrers med den övrig plneringsprocessen för tt i ett tidigt skede identifier konflikter melln olik intressen och ök möjlighetern tt hitt miljönpssde lösningr som främjr en hållbr utveckling. Konsekvensbeskrivningen sk liksom översiktsplnen smråds i sin helhet med myndigheter och llmänheten. Översiktsplnen är ett väglednde dokument och är inte juridiskt bindnde. Konsekvensern v en översiktspln kn därför vr svår tt förutsäg och bedöm och kn endst görs översiktligt, blnd nnt eftersom det inom plnperioden är osäkert vilk delr v översiksplnen som genomförs och i vilken omfttning. Ett delgenomförnde v plnen i ett område kn i mång fll ge oförutsägbr konsekvenser. Konsekvensbeskrivningen utgår därför till stor del från tt översiktsplnen genomförs i sin helhet. Översiktsplnens konsekvenser jämförs med ett så kllt nolllterntiv, vilket speglr en trolig utveckling om översiktsplnen inte nts och genomförs. Geogrfisk vgränsning Konsekvensbeskrivningen omfttr hel Bromöll kommun. För smtlig miljöspekter gäller kommunens gränser förutom för vttenpåverkn och klimtfktorer där påverkn kn bli regionl respektive globl. Tidsmässig vgränsning Den tidsmässig vgränsningen v konsekvensbeskrivningen sträcker sig över smm tidsperiod som plnen, det vill säg från idg frm till år 2030. Avgränsning v bedömd spekter Konsekvensern som behndls rör de spekter som bedömts innebär en betydnde påverkn om 6 Inledning
översiktsplnen genomförs. Avgränsningen är gjord i smråd med Länsstyrelsen och konsekvensern beskrivs utifrån miljömässig, socil och ekonomisk spekter. Vd som behndls inom respektive område beskrivs nedn. Miljökonsekvenser som bedömts vr betydnde är: Klimt Häls och säkerhet Hushållning med mrkresurser Konsekvensbeskrivningen omfttr även plnens påverkn på: Riksintressen och övrig skyddde områden Miljökvlitetsnormer Relevnt miljökvlitetsmål Socil konsekvenser bedöms utifrån de 11 ntionell målen som är stt för Sveriges folkhälsorbete. Dess mål täcker även in ndr viktig socil spekter som påverks v plnen såsom jämställdhet och brnperspektiv, vrför dess spekter inte bedöms seprt. För översiktsplnen hr följnde folkhälsomål vlts ut som relevnt: Delktighet och inflytnde i smhället Ekonomisk och socil förutsättningr Brn och ungs uppväxtvillkor Miljöer och produkter Fysisk ktivitet Ekonomisk konsekvenser bedöms utifrån spektern: Näringsliv Infrstruktur och kommuniktion Boende Källor Hndbok med llmänn råd om miljöbedömning v plner och progrm, hndbok 2009:1, Nturvårdsverket Miljöbedömningr för plner enligt pln och bygglgen- en vägledning, 2006, Boverket Miljöblken Skånsk åtgärder för miljömålen, Regionlt åtgärdsprogrm för miljökvlitetsmålen 2012-2016, Länsstyrelsen Skåne. Rpport Riskinventering enligt Lgen om skydd mot olyckor, Räddningstjänsten Bromöll kommun, 2011-10-20 VA-Pln Bromöll kommun, 2013 Ntur, Kultur och Rekretion i Bromöll kommun, 2012 Underlg Vindbruk, 2012 Energipln 2003 Pln för utbyggnd v gång- och cykelvägr i Bromöll kommun 2012-2022, 2012 Översiktlig översvämningskrtering längs Skräbeån, Rpport nr: 70, Myndigheten för smhällsskydd och beredskp, 2010 Åtgärdsprogrm, Södr Östersjöns vttendistrikt 2009-2015, Vttenvårdsmyndigheten. Pln PM 1:1 2009-02-26, Dgvtten, Länsstyrelsen Skåne Under kpitlet Konsekvenser utvecklingsområden beskrivs konsekvensern v de utvecklingsområden som peks ut i översiktsplnens Del 1 Utvecklingsstrtegier. I kpitlet beskrivs konsekvensern för respektive ort med en smld bedömning. Utvecklingsområden ligger huvudskligen smlde i tätortern Bromöll, Näsum, Gulöv och Nymöll. Utvecklingsområden är ungefärligt föreslgn och den exkt utbredningen är osäker. Utvecklingsområden utgörs v ny områden och utredningsområden så som grönområden och områden för friluftsliv. Områden med pågående detljplnrbete och områden med ntgn detljplner (som ännu inte förverkligts) ts inte med i den ny översiktsplnen, utn beskrivs som en del v nolllterntivet. Inledning 7
Översiktsplnens innehåll Förtätning, klimtnpssning och ttrktiv lägen för bostäder och verksmheter är begrepp som ligger i fokus i den ny översiktsplnen, ÖP 2030. Kommunen vill med översiktsplnen erbjud ett vriert bostdsutbud i ttrktiv miljö, när till ntur, hv och sjö med god tillgång till trygg mötespltser, service och rekretion, men också värn om de ntur-, kultur- och upplevelsemässig värden som redn finns i kommunen. Kommunens ställningstgnden är i plnen beskrivn för de olik lndskpstyper som finns representerde inom kommunen: 1. Öppet hv och skärgård 2. Ivösjön och Ivösjöns rkipelg 3. Kusten 4. Å- och vttensystem 5. Slätt möter sjö 6. Slätt möter åkerlndskp 7. Mosiklndskp 8. Ängs- och hgmrk 9. Sndskog 10. Skog möter sjö 11. Kuperd berg- och skogsbygd 12. Tätortslndskp Plneringen för tt utveckl boendet är en viktig del i Bromöll kommuns strtegisk plnering. Br bostäder och god boendemiljöer är grundläggnde kvliteter som påverkr såväl tillväxten som välfärden i kommunen. Kommunen vill uppnå en befolkningsökning med cirk 1 000 invånre till år 2030, vilket kräver tt det tt det i genomsnitt byggs 25 ny bostäder per år. Bromöll tätort består idg till störst delen v villbebyggelse. Kommunen vill i frmtiden erbjud en blndd bebyggelse som främjr omflyttning och genertionsskifte inom kommunen smt inflyttning. Flertlet v de föreslgn utvecklingsområden är lokliserde inom rimlig (c 1 km) vstånd till centrum och kollektivtrfik. För tt så långt som möjligt hushåll med mrkresurser och värdefull jordbruksmrk föreslås främst förtätnings- och kompletteringsåtgärder i Bromöll tätort med omnejd, och ortern Näsum, Gulöv och Nymöll. Genom tt förtät och kompletter befintlig bebyggelse, frmför llt genom tt bygg på höjden, minimers ndelen oexploterd mrk eller jordbruksmrk som ts i nspråk. Genom komplettering v befintlig bebyggelse drr mn även nytt v befintlig infrstruktur och kollektivtrfikstråk vilket innebär bespringr. För tt tillgodose behovet v klimtnpssning och hnter förhöjd vttennivåer och ökde vttenflöden i lndskpet är det blnd nnt viktigt för kommunen tt identifier, säkerställ och skp klimtnpssningsytor i det vidre plneringsrbetet. Loklt omhändertgnde v dgvtten eftersträvs. För de grönytor som ts i nspråk i centrl Bromöll föreslås som kompenstion utveckling v ett ntl befintlig grönområden i tätortens utknter. Möjligheter för ett miljövänligt resnde förbättrs genom tt i först hnd bygg ny bostäder i de stråk där det redn idg finns utbyggd kollektivtrfik och genom tt utveckl och bind smmn gång- och cykelvägr melln viktig knutpunkter. Gång- och cykelnätet kompletters på fler pltser i kommunen för tt förbättr förutsättningrn för tt cykl och gå. Kommunen vill kunn erbjud ett positivt näringslivsklimt och ök mångflden v brnscher med plnberedskp för både lätt och tung industri och för små och stor företg. Ett ntl verksmhetsområden föreslås inom Bromöll tätort/gulöv, Näsum och Nymöll. Blnd nnt föreslås tre verksmhetsområden för industriverksmhet; Hvgård (Nymöll) för störnde industri och Västr porten (melln ny och gml E22) för mer eller mindre störnde industri, beroende på närhet till bostäder smt komplettering v befintlig industriverksmhet i Näsum. För tt möjliggör en utveckling v den lokl besöksnäringen och den omgivnde lndsbygden skps möjligheter för utveckling v stugbyr och cmping vid Klckbcken, Levrsjön, Blistorpsjön och Grundsjön. Lntlig boendeformer med möjligheter till häst- och djurhållning föreslås blnd nnt i Råby och Nymöll. Teckenförklring Bostäder Verksmheter Utredningsområde Grönområden Friluftsliv och besöksnäring 8 Plnförslget
y Utveckl besöksnäringen Nbben Björkhem Grustäkt Sibbrp Torklmrk Tornbcken Lillå n Västnåmrk Lillesjö Östd Träskomkrens Grnbcken Sibbrpsdlen Östfors Blistorpsjön Hv gyl ken Ålb äc Sonrp Rmmsjödl Lgyl Svrt gyl Värn tyst områden Fler tomter i Näsum Rmmsjön Nturres. Grustäkt Mrieholm n Blistorp rn b. Kv de ele Hejhölen ing k Ble Torprevången Lmossen Ormgylet Hultgården Fr Ol torp ärbäcksmosse n Holj eå Västnå Växthus Utveckl besöksnäringen Drögsperyd Djupdl Plts för ny verksmheter Gonrp k Ryssberget Hultet Västnåberget ä rb äc Kullen Vlhem Klgstorp Utveckl besöksnäringen Micklgården Slånnbjär Oretorpet Vången Nytt nturreservt Gudhgen Enegylet n Kullgårdrn Stenshg Näsum Växthus Bjäret e eled king Ble Höghult Äskekärr Nordnvik Orevången Bokeholm Axeltorp Alfären Sndjär Slättön Froeryd Nyhult Bengtsbod Vestergrens Perstorp Ekenäs udde Brnkäll Skottbergen Pigehuset Pnshmn Orudden Hgstd Leingryd Holm Ivösjön Rävstärten Östrevik Hejbcken Studen Bcktorpet Märgelbcken Fridhem Grnnäs Axeltorpsviken 116 Avfllsnl. Allrp Sonkull Hinnedl Brnkäll Ryss- Bo melln sjörn Norreskog Åkmossen Råbykntte 11 6 Levrsjön berget Hästgårdr i Råby Råby Prdiset Håknryds gård Förtät centrlt Håknryd Grödby Ivösjön Utveckl tätortsnär ntur Småbåtshmn Siesjö Brnthll Vidriksberg Fägö Vlje Reningsv. Ny cykelvägr Årup Kråkeslätt Ny bdplts i Gulöv Bromöll Skol Bockholm E22 Friluftsliv vid hvet Edenryd Krogstorp Skräbemöll Nymöll Kråkeskär Nturres. Gulöv Sjögård Ferehusen Frågott Täppn Skräbeån Norregården Norrevång Åby Solhem Vldors krok Grurn Fågelskyddsområden Bo på lndet Norr Skär Plts för ny verksmheter Långholmrn Nybo Nygård Fågelskyddsområden Tjörneskär Själörrn Oxholm Lindenro Tunörrevet Tunören Regionl hvsplnering 5 km 4 3 2 1 0 Krtn visr utpekde utvecklingsområden 9 Plnförslget Lntmäteriet MS2009/09632 6 000 Meter 3 000 1 500 0
Nolllterntivet Nolllterntivet speglr en trolig utveckling om ktuell översiktspln inte nts och genomförs. Dett innebär en fortstt utbyggnd enligt den nuvrnde översiktsplnen ÖP 2000 smt fördjupningen v översiktsplnen: Bo Br i Bromöll från 2006. Gällnde detljplner och ny mindre detljplner skulle kunn genomförs. Beslutde men ännu inte genomförd detljplner lists i Del 2 i kpitlet Plnberedskp. Utn ett uppdtert ställningstgnde för kommunens viljeriktning finns risk tt kommunens kvliteter inte värns och tt bebyggelseutvecklingen sker på ett oönskt sätt. På sikt kn dett innebär hinder för ny verksmhetsområden eller bostdsområden vilket kn påverk kommunens näringsliv och befolkningsutveckling negtivt. Översiktsplnen skulle i jämförelse med ett nolllterntiv kunn innebär tt mindre ny mrk ts i nspråk och värdefull jordbruksmrk skulle kunn undvik tt exploters. ÖP 2000 De detljplner som hr beslutts och/eller genomförts med stöd v ÖP 2000 och Bo Br i Bromöll innebär tt bostdsbebyggelse tillkommit och bedöms tillkomm i Bromöll tätort och kring de mindre ortern. För tätorterns del innebär konsekvensern v nolllterntivet ingen stor skillnd mot ktuell översiktspln. Med nolllterntivet skulle tätortsförtätningen dock inte på smm sätt som med ktuell pln styrs mot tt byggs på höjden, vilket skulle kunn innebär en högre grd v intrång i grönytor inom tätortern. Stdsbilden skulle bibehålls i högre grd än med ktuell pln. I den tidigre översiktsplnen uttrycks en positiv syn på kompletteringsbebyggelse på lndsbygden, vilket kn gör det svårre tt i nolllterntivet värn om jordbruksmrk. Gällnde översiktspln, ÖP 2000 är innehållsrik och hr en omfttnde beskrivning v llmänn intressen och fkt. Ett kpitel beskriver ämställdhetsfrågor i den kommunl plneringen och nytt sedn miljöblken infördes 1999 är beskrivningen v stor opåverkde mrk- och vttenområden. En lång rd åtgärdsbehov räkns upp, med mycket fokus på vtten och vttenplner. Mn vser även tt utveckl Bromöll portr i norr, öster och väster. Bo Br i Bromöll Plnberedskpen skulle med nolllterntivet risker tt på sikt inte vr tillräcklig, vilket skulle kunn innebär tt mn inte kn erbjud ttrktiv tomter för frmförllt verksmheter. Dett kn medför tt förutsättningrn för en ökd inflyttning och verksmhetsetblering försämrs och fortstt problem för sysselsättningen och kommunens ekonomi. Dgens brist på rbetstillfällen skulle kvrstå och eventuellt ök. Risken finns då tt den yngre delen v befolkningen väljer tt flytt till orter i ndr kommuner där rbetstillfällen är fler och där det finns ndr möjligheter som lockr. Andelen äldre i kommunen skulle ök. Detljpln finns för etblering v en solcellsnläggning väster om väg 116. Den produktion som en eventuell etblering v solcellsnläggning skulle bidr med är troligen v mindre omfttning, men skulle bidr positivt till tt ök kommunens produktion v förnyelsebr energi jämfört med nuläget. Bromöll 2025 "Bo Br i Bromöll" från 2006, är en fördjupning v ovnstående översiktspln med fokus på boendets utveckling i tätortern de följnde 20 åren. I denn pln pekdes ing utbyggndsområden ut i Nymöll. Fler områden återfinns i förslget till ny kommunomfttnde översiktspln, ÖP 2030. 10 Nolllterntiv
Påfågelög Nolllterntiv 11
Miljökonsekvenser Klimt Energiförsörjning Enligt översiktsplnen sk strtegin för tt nå ett ekologiskt uthålligt energisystem vr tt utgå från förnyelsebr energikällor. I kommunen finns i dgsläget ingen större elproduktion förutom nläggningen vid Stor Enso Nymöll AB, som idg täcker 45 % v sitt eget behov vseende elenergi med hjälp v biobränslen. Fjärrvärme är en verksmhet inom Bromöll Energi & Vtten AB. De levererr miljövänlig energi för värme och vrmvtten till c 1500 hushåll smt c 60 företg och kommunl inrättningr i Bromöll. Då 96 % v fjärrvärmen kommer från förnyelsebr biobränslen är nläggningen en viktig del i omställning till förnyelsebr energinvändning. Fjärrvärmenät finns idg i centrl Bromöll smt i delr v Näsum och Nymöll. utbyggt gång- och cykelvägnät med c 6,5 mil seprerde cykelbnor och cykelfält. Melln Bromöll tätort och de mindre ortern i söder är det reltivt kort vstånd och de hr god koppling med seprt gång- och cykelvägr längs med de större vägrn. För perioden frm till år 2022 plners en omfttnde utbyggnd v gång- och cykelvägr längs kommunl och sttlig vägr i kommunen. Även en cykelled melln Gulöv och Bäckskog plners. I översiktsplnen föreslås kompletteringr och utbyggnder i det befintlig gång- och cykelnätet för tt bind smmn målpunkter och nslut ny områden. Den förtätning och komplettering v befintlig områden smt utbyggnd v gång- och cykelvägnätet som översiktsplnen Kommunen kommer frmöver tt ök nslutningen till fjärrvärmenätet så långt det är möjligt. Genom tt förtät befintlig bebyggelse möjliggörs för tt fjärrvärmen kn byggs ut till ny områden. Efter behov kommer kommunen fortsätt tt bygg ut fjärrvärmenätet i Bromöll och Näsum, i först hnd till verksmheter. I dgsläget kommer ingen energi från vindkrft i kommunen. Det bedöms skns lämplig mrk i kommunen för utbyggnd v storsklig vindkrft, blnd nnt på grund v friluftslivets och nturvårdens intressen smt utifrån lndskpets tålighet mot förändringr och större ingrepp. Däremot kn småsklig vindkrft vr möjlig i fler v områden. Aktuell pln kommer därför i viss mån tt bidr till en mer klimtnpssd energiförsörjning är nolllterntivet. Potentilen för tt utvinn biogs från restprodukter från kommunl och privt verksmheter och förutsättningrn för utvinning v geoenergi kommer tt utreds vidre Trnsporter Visionen för Bromöll kommun är tt människor enkelt sk kunn förflytt sig på ett miljövänligt sätt. Kommunen sk enligt översiktsplnen medverk till tt ök ndelen gång-, cykel- och kollektivtrfikresor smt minsk ndelen kort bilresor. Bromöll är redn idg en kommun med god förutsättningr för tt förflytt sig med cykel och kommunen hr ett väl 12 Miljökonsekvenser
innebär är strtegisk stsningr för tt gynn ett hållbrt resnde. Även om inte översiktsplnen genomförs kommer troligen en fortstt utbyggnd tt ske enligt kommunens Pln för utbyggnd v gång- och cykelvägr i Bromöll, 2012-2022, vilket också bidrr positivt till kommunens klimtnpssningsrbete. Bromöll ligger vid Blekinge kustbn. Bromöll sttion trfikers i huvudsk v regionl persontågstrfik, i form v Öresundståg och sedn slutet v 2013 Pågtåg. Från Bromöll sttion finns även nslutning till industrispåret mot Nymöll för godstrfik. Kommunen hr som mål tt verk för tt godstrfik i större utsträckning går på järnväg. Två v de föreslgn verksmhetsområden ligger i nslutning till järnvägen eller industrispår, vilket ger större förutsättningr tt nvänd järnvägen för trnsporter v gods till och från verksmhetern än med nolllterntivet. För tt möjliggör tt verksmhetsområden kn nyttj järnvägen krävs tt förutsättningrn för dett utreds vidre och säkerställs i smbnd med detljplnering. Bromöll sknr flygplts och hmn. De viktigste regionl stråken för vägtrfik i Bromöll kommun är E22 i öst-västlig riktning och riksväg 116 i nordsydlig riktning. De föreslgn verksmhetsområden hr förutom närhet till järnvägen även när till blnd nnt E22 och väg 116. Trots närheten till järnvägen kn de företg som väljer tt etbler sig i dess områden välj trnsporter vi väg frmför järnväg, något som i sin tur kn bidr till ökde trfikmängder och därmed utsläpp. Med genomförnde v ktuell pln kommer fler verksmheter än med nolllterntivet tt kunn etbler sig i kommunen. Konsekvensen kn bli tt ndelen luftföroreningr i kommunen ökr med nledning v ökd mängd trnsporter med bil jämfört med nolllterntivet, även om järnvägen nyttjs för viss v trnsportern. Om förutsättningrn tt nvänd järnvägen för godstrnsporter säkerställs för ny detljplner kn dett även gynn befintlig verksmheter. Om även befintlig verksmheter nvänder godstrnsporter på järnväg kn trnsporterns negtiv påverkn på luftkvlitet och klimt minsk jämfört med nolllterntivet. Regionbussrn psserr Bromöll sttion och bussterminlen i centrum, Olof Plmes plts. Näsum, Gulöv och Vlje hr reltivt god busskommuniktioner med Bromöll tätort. Översiktsplnen innebär till störst delen etblering v bostäder och verksmheter inom 1 km från befintlig förbindelser, men i norr delen v Bromöll tätort och i Nymöll utnför dett vstånd. Det riskerr tt innebär en ökning v biltrnsporter. Med vseende på förslg till åtgärder för tt förbättr kollektivtrfiken och gör den tillgänglig för fler områden, så vstår kommunen från tt för frm sådn i översiktsplnen, men fortsätter en kontinuerlig dilog med Skånetrfiken om blnd nnt sträckning och hållpltslägen. Allrpsvägen och Ol Mttes väg öster i Norreskog hr redn idg tillgänglighet till bredbnd vi optisk fiber, och till plnerd utbyggnd v cykelväg, vilket ger en möjlighet till tt minsk rbets- och fritidsresor med bil. En fortstt utbyggnd i enlighet med kommunens Bredbndsstrtegi innebär tt möjlighetern tt rbet hemm kn ök vilket i viss utsträckning kn minsk resnde med bil. Dett kn medför tt plnen smmntget inte innebär någon ökning v biltrnsportern jämfört med nolllterntivet. Förutsättningrn för dett bör säkerställs inför detljplnläggning. Häls och säkerhet Översvämning Klimtförändringr kommer på sikt tt innebär stignde hvs- och grundvttennivåer, översvämningr, ökde flöden i sjör och vttendrg smt skred- och rsrisker. Bromöll kommun är rikt på vttendrg och kustlinjen ligger dessutom i så kllt nollpln. En höjning v vttennivån och hög vttenflöden i vttendrgen skulle därför berör stor områden och få llvrlig konsekvenser för blnd nnt bebyggelse, infrstruktur och jordbruk. En höjning v hvsnivåern med 1-3 meter skulle också få stor konsekvenser för kustbndet och bebyggelsen där. Den risknlys som gjorts för Ivösjöns, Holjeåns och Skräbeåns flöden visr tt lågt liggnde områden kring dess vtten riskerr tt översvämms vid 100-årsflöden och högst beräknde flöde. I lndskpet bör före dett våtmrksområden och översvämningsytor i först hnd ligg till grund för nyutveckling v ytor för tt utjämn flöden och möjliggör nturlig vritioner i vttenstånd. I översiktsplnen peks fler lndskpstyper ut som särskilt viktig för vttenhushållning. Med vseende på vttenflöden krävs dessutom smverkn inom hel Skräbeåns vrinningsområde. I översiktsplnen föreslås etbleringr i områden som på lång sikt skulle kunn komm tt berörs v kommnde förhöjd vttennivåer vid såväl kustbndet som vid Ivösjön och Skräbeån. Det gäller främst områden Tostebergvägen och Hvgård i Nymöll. Byggntion i dess områden kn innebär risker, vilket noggrnt bör utreds och bekts i smbnd med detljplneläggning. Även Miljökonsekvenser 13
befintlig områden och beslutde men inte genomförd detljplnelgd områden i riskområden bör utreds, exempelvis för smhällsviktig funktioner som kommunens vloppsreningsverk. Anpssningsåtgärder bör vidts med mrginl för kommnde förhöjd vttennivåer och ökd ndel nederbörd. Väl fungernde dgvttensystem är även viktigt för tt ytterligre minimer riskern för översvämningr. I VApln och Dgvttenstrtegi redoviss blnd nnt så kllde instängd områden och huvudstråk för mrkvledning v dgvtten och hög flöden, smt vr snnolikheten för skdor och problem är störst. Under förutsättning tt försiktighetsoch npssningsåtgärder vidts enligt dess underlg och tt klimtnpssningsytor reservers i detljpln, bedöms riskern för översvämningr tt kunn minimers. I översiktsplnen redoviss tt kommunen kommer tt kräv tre meter som lägst höjd från hvets medelvttenstånd till golv och tt byggntion sk undviks i områden som kn påverks v översvämning eller höjd grundvttennivå. För viss föreslgn utvecklingsområden kn dock större mrginler komm tt krävs för tt helt undvik risk för översvämning. Ställningstgndet om tt bygg i utstt lägen sk vägs mot kommunens vision tt erbjud boende och vistelse i ttrktiv lägen. Dgvtten Översiktsplnen bidrr i smbnd med utbyggnd till tt ndelen hårdgjord yt ökr vilket i sin tur ökr ndelen dgvtten som måste ts om hnd. Ökd nederbörd och ökde flöden smt höjd yt- och grundvttennivåer till följd v klimtförändringr påverkr även dgvttenhnteringen och ställer krv på dgvttensystemens kpcitet. Dgvttenfrågorn är därför viktig tt bekt i den fysisk plneringen och belyses särskilt i Dgvttenstrtegi för Bromöll kommun. kommunens olik recipienter tål. Med recipient mens även grundvttenförekomster. Kommunen prioriterr loklt omhändertgnde v dgvtten (LOD) frmför vledning till sjör och vttendrg. LOD innebär tt omhändertgnde v dgvtten sker på den plts där det uppkommer, istället för tt tillförs det llmänn dgvttensystemet. Den vnligste lösningen är infiltrtion, men för större fstigheter och verksmheter kn även utjämning behövs i form v mgsin och diken. Infiltrtion över grönytor, nläggnde v svckdiken, dmmr och våtmrker smt nvändning v oljevskiljre och filter i brunnr är viktig åtgärder för rening v dgvtten. Det är även viktigt tt minimer ndelen föroreningr vid källn som tt exempelvis undvik mteril som kn generer föroreningr smt undvik nvändning v bekämpningsmedel. Genom tt förespråk loklt omhändertgnde v dgvtten minskr belstningen på befintlig dgvttensystem smtidigt som infiltrtionen minskr ndelen föroreningr och minskr risken för översvämningr. Dgvttenhnteringen är extr viktig i de områden som ligger i nslutning till sjör och kusten men även på mrk med lätt jordr eller inströmningsområden, där föroreningr snbbt kn infiltrer ned till grundvtten. Det gäller i synnerhet Dgvtten för med sig föroreningr från hustk, tomtmrk, vägr och gtor. Speciellt utsläppen v tungmetller och fosfor är hög i Bromöll kommun. Utsläpp v dess ämnen till sjör, vttendrg, grundvtten och hv, kn påverk vttenmiljön negtivt. Om dgvtten inte flödesutjämns kn även tillfällig nederbörd och översvämningr bidr till erosion. Dett kn ytterligre bidr till spridning v föroreningr i form v gödsel och prtiklr från exempelvis åkermrk och industrimrk, vilket kn få negtiv konsekvenser för vttenkvliteten. I kommunens Dgvttenstrtegi klssificers såväl dgvttenkvlitet som recipienter, så tt till exempel dgvtten från en viss typ v mrknvändning endst kn släpps till recipient, efter en viss typ v rening eller flödesutjämning. Förutom generell riktlinjer kommer även en bedömning tt görs v vilk hlter v föroreningr som Vttentornet i Bromöll 14 Miljökonsekvenser
för plnerde verksmhetsområden i Näsum, Nymöll och Bromöll vilk berör grundvttenförekomster där det finns risk för tt god kemisk sttus inte uppnås år 2015. I dess områden bör mrk särskilt reservers för dgvttenhntering inför detljplnering. Ivösjön, Holjeån, Levrsjön och kuststräckn Edenryd- Nymöll omftts v Ntur 2000-område. Smtlig ytvttenförekomster i Bromöll kommun hr fått klssningen tt god kemisk och ekologisk sttus sk vr uppnådd till år 2015, utom kustvttnet, som fått en tidsfrist till år 2021. Ivösjön omftts även v miljökvlitetsnormer för fiskoch musselvtten. Hntering v dgvtten som rinner ut i dess områden är därför extr viktigt för tt inte påverk den befintlig vttenkvliteten negtivt. I Norreskog och längs Allrpsvägen föreslås endst enstk villbebyggelse, men i Råby by och Råby elv kn det bli ktuellt med gödselhntering i smbnd med föreslgen djurhållning och det kn krävs särskild skyddsbestämmelser för tt begräns vrinning till Levrsjön och till grundvtten. Detsmm gäller för djurhållning längs Tostebergvägen, men i det fllet för tt värn Kristinstdsslättens grundvttenförekomst. Den kommunl dricksvttentäkten i Råby är nedlgd och bebyggelsen där försörjs redn med vtten från Bromöll vttentäkt. Kommunen kommer tt nsök om tt beslut om skyddsbestämmelser för täkten upphävs, och de behndls därför inte här. Vd gäller klimtnpssning och dgvtten, se vsnitt ovn om Översvämningr. Enligt översiktsplnen bör det vid nyetblering redogörs för om det finns begränsningr för nslutning till det befintlig dgvttensystemet. Där helt ny områden plners bör principern för omhändertgnde v dgvtten nlysers och redoviss för vrje område. Andelen hårdgjord yt i föreslgn utvecklingsområden bör styrs i detljplneläggningen så tt tillräcklig ytor för LOD erhålls. Det finns dock en osäkerhet i huruvid tillräcklig ytor för LOD kn tillgodoses vid förtätning v redn tätbebyggt område. Enligt översiktsplnen sk dock kvrvrnde grön struktur i tätortern i först hnd reservers för frmtid behov v blnd nnt klimtnpssning och vttenrening. Om kommunens rekommendtion följs tt inför vrje explotering nog överväg en utformning som pssr pltsen och det finns möjlighet tt reserver tillräcklig ytor för hög flöden och grundvttennivåer är risken liten tt översiktsplnen medför negtiv konsekvenser för vttenkvlitet och innebär tt risken för översvämningr minskr. Försörjning vtten och vlopp Enligt kommunens VA-pln sk vttenförsörjning i först hnd ske vi kommunl VA-nläggningr. I Bromöll kommun finns två vloppsreningsverk. Från Bromöll reningsverk leds det rende vttnet vi en rörledning ut i Hnöbukten. Från nläggningen i Näsum släpps det rende vttnet ut i Holjeån. Förberedelser pågår redn för tt lägg ned verket i Näsum och VA-försörjning v Näsum med omnejd kommer i frmtiden tt ske vi överföringsledning till Bromöll. I kommunen finns ett stort ntl enskild nläggningr, c 650 stycken. Enskild vlopp bidrr till övergödning v sjör, vttendrg och hv. Det är främst kväve och fosfor i vloppsvttnet som bidrr till övergödningen. Även hälsoproblem kn uppstå om orent vloppsvtten kommer ner i dricksvttentäkter eller bdvtten. Smittoämnen som bkterier och virus kn orsk sjukdomr hos människor. I smbnd med överföringen till kommunens norr del, som även omfttr dricksvtten till Olofströms kommun, kommer ett stort ntl enskild vlopp från hushåll och verksmheter på väg upp till kommungränsen mot Olofström, tt kunn nsluts. Det leder till minskd belstning på yt- och grundvtten på lnd, men en risk för ökning i hvet. I dgsläget köper Bromöll kommun in dricksvtten från Sölvesborgs kommun för försörjning v områden Vlje- Edenryd och spillvttnet för Nymöll och Vlje-Edenryd skicks till Sölvesborgs reningsverk. Bromöll plnerr nu för tt själv kunn försörj även dess områden med vtten och vlopp. De ny nslutningrn innebär tt tillståndet som finns för Bromölls reningsverk måste omprövs. I smbnd med dett kommer den ökde ndelen spillvtten och dess påverkn på Hnöbukten tt utreds. I kommunens frmtgn VA-pln hr mn smmnställt behovet v utredningr och åtgärder som krävs de kommnde 5 till 10 åren. VA-plnen innefttr blnd nnt en utbyggndspln som beskriver hur kommunen kommer tt behöv prioriter, bygg ut och förny det llmänn ledningsnätet. De områden som inte ingår i utbyggndsplnen kommer även i fortsättningen h enskild eller gemensmm VAnläggningr. För dess sk i först hnd långsiktigt hållbr enskild VA-lösningr eftersträvs. Dess hr delts in i hög prioritet och norml prioritet för hållbr VA-lösningr utifrån pltsens förutsättningr och loklisering. I kommunen sk en hög skyddsnivå för enskild vlopp gäll inom ett vstånd på 500 meter från kustlinjen, 100 meter från ekologiskt känslig vttenförekomster och 50 meter från sjör och vttendrg. Rutiner för tillsyn v enskild vloppsnläggningr sk ske enligt kommunens VA-pln. Miljökonsekvenser 15
Översiktsplnens föreslgn utvecklingsområden bedöms kunn nsluts till kommunlt VA då dett ses som en förutsättning för utbyggnd. I de områden där kommunlt VA skns kommer VA-nätet byggs ut innn ny bebyggelse är möjlig. Endst begränsd utbyggnd föreslås på lndsbygden där kommunl VA-nlutning inte är möjlig. För Klckbcken och Grundsjön, områden för fritids- och besöksnäring, föreslås torrtoletter. Under förutsättning tt hållbr VA-lösningr ställs som krv för detljplnering och bygglovsgivnde bedöms översiktsplnens konsekvenser för kommunens ytvttenkvlitet bli små. Efter sluttäckning med säker dgvttenhntering föreslås området utveckls som kompenstionsyt för rekretion och tätortsnär ntur. Under förutsättning tt dgvttenhntering och täckning sker på ett säkert sätt bedöms deponin inte medför negtiv konsekvenser för vttenkvliteten eller miljön i området. Vid detljplneläggning inom områden med risk för mrkförorening bör behovet v snering utreds tidigt så tt mn i plnhndlingen kn vis tt mrken är lämplig för den tänkt nvändningen. I kommunen finns ett ntl vttentäkter, blnd nnt i Bromöll tätort, Drögsperyd, Näsum, Nymöll och Gulöv. Två v dess hr ny vttenskyddsområden, Gulöv och Drögsperyd. Bromöll kommun hr nsökt om ökt uttg ur Bromölls vttentäkt. Vttenskyddsområdet kommer i smbnd med dett bli mer omfttnde än idg. Beroende på hur gränsdrgningen för vttentäktens skyddszon ser ut kn fler utvecklingsområden komm tt berörs. Vd dett innebär för restriktioner för nybyggntioner smt befintlig bebyggelse är oklrt i dgsläget. Kommunens vttentäkt i Näsum kommer tt läggs ned, vrför en översyn v vttenskyddet endst behövs för Bromöll vttentäkt och Nymöll vttentäkt. Eftersom dricksvtten ts från djup grundvttenmgsin bedöms täktern inte påverks v ytlig och tillfällig påverkn. Däremot finns risken för skd på lång sikt om förorening sker under lång tid. Det finns idg ing känd problem med sltvtteninträngning i de kommunl vttentäktern eller enskild vttentäktern. Förorend mrk Inom kommunen finns fler potentiellt förorende områden i form v nedlgd och pågående verksmheter och deponier. Identifiering och i viss fll inventering enligt MIFO (Metodik för Inventering v Förorende Områden) hr genomförts. På MIFO-listn finns 68 identifierde objekt vrv 35 objekt i riskklss 2, hög risk (inget objekt i riskklss 1). Frligt gods E22, väg 116 och väg 2083 är rekommenderde trnsportleder för frligt gods inom Bromöll kommun. Norr om Bromöll tätort finns en rekommenderd prkering för trnsporter med frligt gods. Frligt gods trnsporters även på Blekinge kustbn som psserr genom Bromöll vrje dygn. Från E22 krävs ett byggndsfritt vstånd från vägen på 50 meter och från väg 116 krävs 30 meter. Från övrig llmänn vägr krävs ett byggndsfritt vstånd på 12 meter. För järnvägen gäller tt ny bebyggelse normlt inte bör tillkomm inom 30 meter från spårmitt. Kommunen sk även vid plnering v bebyggelse närmre än 150 meter från trnsportled för frligt gods gör en särskild utredning. Råby by och Råby elv, där utvecklingsområden för mrklägenheter och djurhållning föreslås, ligger när väg 116. Även det föreslgn verksmhetsområdet i Näsum ligger vid väg 116. Vid fortstt plnering sk gällnde skyddsvstånd bekts eller utredningr görs för tt minimer risken för olyckor och skdor. Utveckling v befintlig verksmheter eller etblering v ny verksmheter som kräver trnsporter med frligt gods kn Kommunen hr gjort en inventering v deponier som inte längre är i drift. Tre v tolv deponier hr riskbedömts enligt en äldre modell från Nturvårdsverket, där klssern mycket stor risk, stor risk, måttlig risk och låg risk nvänds. Smedåkrtippen är det objekt som hr klssts som stor risk. Deponin togs i bruk i mitten v 1900-tlet och nvändes frm tills i börjn på 1990-tlet. Deponin nvändes till en börjn för hushållssopor men de sist 20 åren för trädgårdsvfll. Kommunen hr nu vstt pengr för sluttäckning v deponin. Tung trnsport på Storgtn 16 Miljökonsekvenser
innebär tt ndelen trnsporter ökr i kommunen. Dett kn i sin tur innebär ökd risk för olyckor. Kommunen sk enligt översiktsplnen kontinuerligt gör en krtläggning v olycksrisker kopplde till nläggningr med miljöfrlig verksmhet, och i synnerhet vid ll ny plnläggning. Riskkrtläggningen är en viktig åtgärd för tt undvik tt översiktsplnen får negtiv konsekvenser. Miljöfrlig och störnde verksmhet Vid plceringen v ny verksmheter och vid plnläggning v ny industriområden sk tillräcklig skyddsvstånd hålls till bostäder och nnn störningskänslig bebyggelse, som exempelvis skolor. Även trnsportern till och från verksmheter sk vägs in i bedömningen. Detsmm gäller vid plnering v ny områden för bostdsbebyggelse, då tillräcklig skyddsvstånd sk hålls till verksmheter. I översiktsplnen finns rekommenderde vstånd melln bostäder och hästhållning för tt minsk risk för problem med llergier med 50 100 meter för plnlgt område och 30 meter utnför pln. Avstånd melln bostäder och betesmrk utnför plnlgt område bör inte vr mindre än 10 meter. I översiktsplnen föreslås tre verksmhetsområden för industriverksmhet: Hvgård (Nymöll) för störnde industri, Västr porten, för mer eller mindre störnde industri, och komplettering v befintlig verksmhet utnför Näsum, väster om väg 116. Industriverksmhetern i Bromöll tätort hr så långt som möjligt lokliserts med god vstånd till bostdsbebyggelse, vilket minimerr riskern för eventuell störningr. Verksmhetsområdet som föreslås i Näsum ligger däremot när befintlig bostäder vrför lämpligheten för olik typer v verksmheter bör utreds vidre i detljplneringen, med vseende på skyddsvstånd och buller. Ifö Snitär och Stor Enso Nymöll är miljöfrlig verksmheter som även är klssde som nläggningr med särskild risker enligt Lgen om skydd mot olyckor och Sevesolgen. Inom områden hnters blnd nnt gsol i stor mängder som kräver speciell säkerhetsvstånd till omgivningen. Säkerhetsvstånden till dess verksmheter är mycket viktig tt bekt vid plnläggning i dess områden. Under förutsättning tt kommunen följer ktuell rekommendtioner om skyddsvstånd till miljöfrlig verksmhet bedöms risken för tt översiktsplnen sk medför negtiv konsekvenser för människors häls och miljö som liten. Risken ökr något jämfört med nolllterntivet eftersom ntlet verksmheter och bostäder förvänts blir större. Buller De bostäder som är mest påverkde v vägtrfikbuller idg ligger utmed väg E22 i Gulöv och längs Storgtn och Tins väg i Bromöll. De bostäder som utsätts för bullerstörning från järnvägstrfiken ligger främst utmed Bngårdsgtn, Sttionsgtn, Segervägen, Brhegtn och Ågtn i Bromöll tätort smt i Gulöv och Vlje. De verksmhetsområden och industriområden som föreslås kn komm tt påverk bullersitutionen negtivt i omgivningen genom exempelvis ökde trfikmängder eller ndr former v buller från lstning eller produktion. Hur översiktsplnen bidrr till en förändrd bullersitution är svårbedömt eftersom det inte är känt vilk verksmheter som kommer tt etblers. För tt minsk risken för bullerstörningr är det viktigt tt tillräcklig mrk plnläggs för bullerskydd där risk för störning kn uppstå. Det gäller exempelvis verksmhetsområden Hvgård i Nymöll och Öster om väg 116 i Näsum där plts för bullerskydd mot närliggnde bostäder kn behövs. För bostdsområden Ferehusen, Tostebergvägen, Råby by och Råby elv kn bullerskydd komm tt krävs. Bostdsbebyggelse på Ågtn kommer tt behöv omfttnde bullerskydd mot järnvägen för tt uppnå en god inomhusmiljö, och här är särskilt plceringen v byggndern viktig för tt uppnå tyst sidor. Enligt översiktsplnen sk kommunen vid ll plnläggning tillämp gällnde riktvärden för buller från trfik och verksmheter vilket minimerr risken för tt bullerproblem uppstår. Rdon Enligt regeringens miljömål sk rdonhlten i skolor och förskolor vr lägre än 200 Bq/m3 senst 2010 och i ll bostäder senst 2020. Rådnde rdonförekomster utgör grunden för hänsynstgnde vid uppförnde v byggnder. Kommunen hr upprättt en rdonöversikt i syfte tt kunn klssificer riskområden i kommunen. Inom viss lokl områden i norr delen v kommunen förekommer förhöjd värden högriskområden. I de norr delrn v kommunen finns även bergborrde brunnr som innehåller rdon. Kommunen kommer genom rådgivning och tillsyn se till tt rdonhlten i den bebyggd miljön kn hålls inom gällnde riktvärden. Vid pln- och bygglovshndläggning kommer en översiktlig rdonriskkrt nvänds för tt undvik explotering i områden som kn innebär risker Genom tt tillämp dett rbetssätt minimers invånrns risk för exponering v ohälsosmm rdonhlter. Miljökonsekvenser 17
Hushållning med mrkresurser Skåne län hr en stor ndel värdefull jordbruksmrk som är högt klssd med vseende på produktionskpcitet. För tt möt den ökde efterfrågn på bostäder och industrimrk, hndelsområden smt infrstruktur hr trycket ökt på Skånes jordbruksmrker. ordbruksmrken präglr det skånsk kulturlndskpet och är blnd nnt viktig för livsmedelsoch energiproduktionen och det regionl näringslivet. Den odlingsbr mrken är därför en resurs som bör hushålls med. Genom det regionl åtgärdsprogrmmet, Skånsk åtgärder för miljömålen 2012-2016, vill mn uppnå en nollvision för inspråktgnde v värdefull åkermrk. ordbruksmrken sknr sttus som riksintresse och det åligger kommunern tt i ett tidigt skede hushåll med jordbruksmrken. Av kommunens yt består cirk 55 % v skog, 30 % v jordbruksmrk och 15 % v nnn mrk, exempelvis tätbebyggd områden. Huvuddelen v det öppn odlingslndskpet finns i de mellerst och södr delrn v kommunen där även de flest v kommunens tätorter ligger. Genom tt i först hnd föreslå förtätnde och kompletternde bebyggelse i nslutning till befintlig områden hr kommunen hft som mål tt hushåll med mrkresurser och spr värdefull ntur- och jordbruksmrk. Kommunen nger som övergripnde mål tt brukningsvärd jordbruksmrk endst får ts i nspråk för llmänn intressen som inte kn tillgodoses på ett rimligt sätt på nnn plts. Eftersom kommunens yt består v en förhållndevis liten ndel jordbruksmrk är den särskilt ngelägen tt värn om. Översiktsplnen innebär även tt skogsmrk och betesmrk ts i nspråk. Utbyggndsområden tr dock odlingsbr åkermrk eller nnn jordbruksmrk i nspråk i Bromöll, Näsum och Nymöll smt i viss mån på lndsbygden. Mrken behövs för tt kunn möjliggör utbyggnd i direkt nslutning till befintlig tätort som gör det möjligt tt dr nytt v teknisk service och kollektivtrfik. En utbyggnd i utknten v en tätort är även ett lterntiv till tt exploter värdefull grönytor inne i tätorten, som behövs för ekologisk tjänster, rekretion och för tt upprätthåll ett grönt nätverk inom bebyggelse. Översiktslnen nger också tt plnläggning som riskerr tt hindr rtionellt jordbruk sk undviks. Dett innebär tt förutsättningrn tt värn jordbruksmrk utöver plnerde utvecklingsområden ökr jämfört med nolllterntivet. De utvecklingsområden som föreslås för häst och djurhållning kn även bidr till tt stimuler jordbruksnäringen och till tt behåll öppen mrk. Hästhållning är dock inte lltid positivt för bevrndet v värdefull flor i nturbetesmrker. Vid konflikter rörnde mrknvändningen sk kommunen enligt översiktsplnen belys möjlig lterntiv och kompenstionsåtgärder genom tt t.ex. utför miljökonsekvensbeskrivningr. Kompenstionsprincipen sk även så långt som möjligt gäll när värdefull grönytor ts i nspråk i tätorten. I först hnd sk ersättningsytor plners. Dett är däremot svårt tt gör för den jordbruksmrk som ts i nspråk och här måste istället en restriktiv hållning tillämps. Översiktsplnen innebär tt två mindre tätortsnär grönytor ts i nspråk, Ågtn och Dlgtn, vrv den senre sk utreds för bostäder eller klimtnpssning. Som kompenstion föreslås utveckling v befintlig ntur- och strövområde eller grönområden i Bromölls utknt, vilk är betydligt mer omfttnde till sin utbredning. Dess områden är området vid Östergtn, Kyrkskogen/Kyrkviken, Gulövs Strndskog, Skräbeån och Smedåkrtippen. Bruksprken i centrum föreslås tt utveckls till en mer socilt ttrktiv prk. Genom tt utveckl befintlig områden så tt de nvänds mer kn de bli mer ttrktiv och i förlängningen bidr till tt de får ett större bevrndevärde. De ytor som föreslås som kompenstion tillgodoser dock inte lltid riktigt smm typer v behov. Genom tt t i nspråk centrl grönytor minskr möjligheten till viktig närrekretion och kvrvrnde ytor bör därför i först hnd sprs. Riksintressen och övrig skyddde områden Riksintresse nturvård I kommunen finns fler områden utpekde som riksintresse för nturvården, nämligen; Oppmnn-Ivösjöområdet (N22), Ryssberget (N18), Brnthll-Grödby (N19) och Tostebergkusten (N23). Någr v de föreslgn utvecklingsområden Norreskog Ol- Mttes väg, Norreskog-Allrpsvägen bdpltsen vid Gulöv, Klckbcken och Levrsjön smt delr v Råby by innebär bebyggelse eller utveckling i områden som omftts v eller ngränsr till riksintresse för nturvården. Området Oppmnn-Ivösjön är representtivt för ett småskligt odlingslndskp i skogs-, melln- och slättbygd. Området är geologiskt intressnt och Ivösjön är v limnologiskt intresse. 18 Miljökonsekvenser
Grundsjön ngränsr till riksintresseområdet Ryssberget. På Ryssberget finns lövskogr (bok, ek) med hög biologisk värden smt grnskog. Florn är vrierd och funn är rik, speciellt rovfågelbeståndet. Hur stor konsekvensern v översiktsplnen blir är beroende på vilk områden som byggs ut och i vilken omfttning det sker smt vilk värden som tros berörs v åtgärdern. De utvecklingsområden som berör riksintresse för nturvård bör i fortstt plnering utreds i detlj. Enstk tillkommnde bebyggelse längs Allrpsvägen och Ol Mttes väg, där mn tr stor hänsyn till befintlig ntur- och kulturmiljövärden och historisk bebyggelsestruktur, bedöms inte stå i strid med riksintressets syfte och dess kärnvärden. Ny bebyggelse får inte heller försvår hävden v det småsklig odlingslndskpet. Cmpingpltsen vid Levrsjön föreslås nsluts direkt till befintlig kommunl bdplts, och vid Klckbcken föreslås endst ett mindre vindskydd i direkt nslutning till en prkeringsplts. Bdpltsen i Gulöv plners till smm plts där den historiskt hr funnits och den enkl övernttningen vid Grundsjön till tt plcers invid en vndringsled. Inte heller dess utvecklingsområden för fritids- och besöksnäringen bedöms därför stå i konflikt med riksintresset. För Allrpsvägen, där ett plnprogrm skns, bör ett sådnt ts frm vid eventuell detljplnering. I plnprogrmmets utredning sk kompenstionsåtgärder för tt ersätt förlorde nturvärden ingå. Enligt översiktsplnen kommer kommunen så långt som möjligt bevk och tillgodose riksintressen vid detljplnering och prövning. Genom tt pek ut områden Gulövs Strndskog, Kyrkskogen, Östergtn och Skräbeån som tätortsnär nturområden stärker mn delvis riksintresset för nturvård i dess områden. Riksintresse friluftsliv Stor delr v Bromöll kommun omftts v riksintresse för friluftslivet; området Ivösjön-Immeln -Ryssberget (L:F3). Områdets friluftslivsintressen smmnfller i stor delr med riksintressen för nturvården och ndr nturvårdsområden och strndskydd gäller utmed sjör och vttenområden inom hel området. Den omväxlnde nturen, kulturlndskpet och lndskpsbilden innebär tt området är mycket värdefullt för friluftslivet, både loklt och regionlt, men också för besöknde från övrig Sverige och ndr länder. Grundsjön. Verksmhetsområdet för Västr porten ngränsr till riksintresset för friluftsliv. Fler v dess områden berörs även v riksintresset för nturvård. Hur översiktsplnen bedöms påverk riksintresset är svårt tt vgör. Kommunen önskr, i sitt ställningstgnde för hntering v riksintressen, en precisering v kärnvärden och geogrfisk differentiering v riksintresset för friluftsliv, Ivösjön-Immeln-Ryssberget. Kommunen önskr gör dett i smråd med Länsstyrelsen och berörd kommuner. Utvecklingsområden i Norreskog förstärker rndbebyggelsen längs befintlig llfrväg. I Näsum och Råby bebyggs mrk som normlt inte nvänds v friluftslivet och tillkommnde bebyggelse där förvänts hrmonier med befintligt kulturlndskp och lndskpsbild, med undntg för verksmhetsområdet öster om väg 116. Dett plcers dock i nslutning till befintlig industri och större bilväg. Gulövs bdplts och områden för fritids- och besöksnäringen vid Blistorp, Klckbcken, Levrsjön och Grundsjön hr som syfte tt stärk möjlighetern till ett rikt friluftsliv. Västr porten och riksintresseområdet skiljs åt v en bilväg och en järnväg. Kommunen nser därför tt om stor hänsyn ts till befintlig ntur- och kulturmiljövärden och till llmänhetens tillgång till området så bör inte dett strid mot med riksintressets syfte och kärnvärden. Kommunen förstärker även riksintresset genom tt pek ut två stor opåverkde områden; Västnåberget och Ryssberget. Riksintresse kustzon/högexploterd kust Hnöbukten, omftts v riksintresse för kustzon, högexploterd kust. Områdets värden ligger i det kustbundn beteslndskpet, holmrn och småörn. Här finns en stor del v de kvrvrnde strndbeten i Skåne och viktig popultioner v mång sällsynt fågelrter. Idg finns en begränsd bebyggelse utmed kuststräckn och tnken är tt exploteringen längs kusten även fortstt sk vr begränsd. Kommunen vill på sikt säkerställ riksintresset för kustzonen genom gemensm plnering i regionen för mrk- och vttennvändningen längs kusten. Dessutom gör kommunen en rd ställningstgnde för tt gynn riksintresset, till exempel tt ingen ny bebyggelse bör tillkomm, tt hävden bör säkerställs, mänsklig ktiviteter knlisers och känslig områden skydds från stignde hvsnivåer. Näsums smhälle och dess utvecklingsområden berörs v riksintresset, liksom även utvecklingsområden; Norreskog; Ol Mttes väg öster, Allrpsvägen och Gulövs bdplts smt delr Råby by, Blistorpsjön, Klckbcken, Levrsjön och Miljökonsekvenser 19
Riksintresse kulturmiljövård I Bromöll finns två områden som är v riksintresse för kulturmiljövården; Gudhgen och en mindre del v området Trolle Ljungby slott. Ing utbyggndsförslg bedöms berör riksintressen för kulturmiljövård. Vid prövning v enstk bygglov är det dock viktigt tt värn siktlinjen melln Näsums kyrk och Ivösjön. ärnväg och väg v riksintresse Blekinge kustbn som sträcker sig genom kommunen utgör riksintresse för järnväg. Väg E22, melln Trelleborg-Blekinge- Norrköping utgör riksintresse för väg. E22 utgör en viktig ntionell förbindelse melln Skåne, Blekinge och ostkusten och ingår även i det rekommenderde nätet för trnsport v frligt gods. Om erforderligt vstånd hålls melln bebyggelse och de riksintressnt vägrn och järnvägrn bedöms översiktsplnen inte motverk riksintressen för väg och järnväg. Ntur 2000 Ivösjön-Oppmnnsjön, Holjeån och Levrsjön utgör Ntur 2000-områden. Utvecklingsområden inom Bromöll, Näsum och Gulöv ligger inom vrinningsområden för dess sjör och vttendrg. Utvecklingsområdet för Tostebergvägen ngränsr till Ntur 2000-området Tostebergkusten. Oppmnnsjön och Ivösjön hyser en mycket stor mängd växtoch djurrter. Ett flertl v dess är klssificerde som Ntur 2000 rter och/eller rödlistde. I sjörn häckr eller rstr blnd nnt även Ntur 2000 rter smt ett stort ntl ndr rter. Ivösjöns vttenkvlitet med låg nivå v närslter och klrt vtten får inte försämrs. Inte heller den biologisk mångflden eller de nturlig sjösträndern sk exploters. Holjeåns nturtyper utgörs v vttendrg med flytbldsvegettion och vttenlevnde mossor smt tidvis översvämmde lövskogr med ett flertl hotde rter. Tostebergkustens Ntur 2000-område omfttr strndängr med nturtyper som hvsstrndängr, fuktängr, stäpprtde hedr och snddyner. Området hr blnd nnt en rik flor och rtrikedom mycket på grund v den gml beteshävden i området. Levrsjön är en stor klkrik sjö och en viktig rstlokl för sjöfåglr. Sjön hyser fler rödlistde och hotde rter. Hur de utvecklingsområden som berör eller ngränsr till Ntur 2000-område påverkr områdets intressen bör utreds vidre i fortstt plnering förslgsvis genom upprättnde v miljökonsekvensbeskrivning. All åtgärder som kn skd nturmiljön i ett Ntur 2000-område på ett betydnde sätt är tillståndspliktig. Det gäller även om verksmheten sker utnför området. Förutstt tt krv ställs på rening v dgvtten i enlighet med ovn bedöms någon risk för skd på riksintressen för Ntur 2000 inte föreligg. Strndskydd Strndskyddets syften är tt långsiktigt trygg förutsättningrn för llemnsrättslig tillgång till strndområden och tt bevr god livsvillkor på lnd och i vtten för djur- och växtlivet. Strndskyddet är generellt och gäller vid ll kuster, sjör och vttendrg. Utvecklingsområden Klckbcken, Levrsjön och Allrpsvägen berör strndskyddt område. För Klckbcken och Levrsjön föreslås åtgärder i nslutning till redn inspråktgen mrk, och vid Allrpsvägen kommer bebyggelsen tt vr skiljd från strnden genom en llmän bilväg smt plnerd cykelväg. I de fll översiktsplnen berör ett strndskyddt område sk kommunen enligt översiktsplnen gör en utredning v särskild skäl före en eventuell nsökn om dispens från strndskyddet görs. Området närmst strndlinjen sk dock lltid undnts från dispens för tt gynn växt- och djurliv smt ge llmänheten fri tillgång. Stor opåverkde områden För så kllde stor opåverkde områden finns bestämmelser som syftr till tt bevr större smmnhängnde mrk- och vttenområden smt skydd dess mot större strukturbildnde exploteringsföretg, vilk påtgligt påverkr ett områdes krktär genom till exempel buller, utsläpp eller störningrr på lndskpsbilden. Ing v de föreslgn utvecklingsområden står i konflikt med något v de opåverkde områden. Verksmhetsområdet i Näsum ligger i direkt nslutning till det opåverkde området i kommunens nordöstr del. I det fll bullerstörnde verksmhet etblers inom verksmhetsområdet kn en begränsd del v området påverks negtivt. Det bedöms dock inte vr något hot för tillgången till opåverkde områden i kommunen smmntget. Lndskpsbildsskydd Lndskpsbildsskydd infördes innn begreppet riksintresse fnns för tt på ett enklre sätt än genom reservtsbildning kunn skydd stor områden från större påverkn eller förändring. 20 Miljökonsekvenser