Kvalitetsredovisning

2009 STRÖMSTADS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Mellegårdens skola Inlämnad av Lisbeth Lunneryd

Sammanfattning Mellegårdens skola består av förskola, grundskola år F-6 och fritidsverksamhet. Förskolan är en 1-5 årsavdelning, fritids är en grupp och skolan är organiserad i fyra gruper; år F-1, år 2-3, år 4 och år 5-6. En majoritet av eleverna har lyckats väl med att uppnå godkänt i nationella proven. De terminsvisa resultatuppföljningarna som tar sin utgångspunkt bl.a. i de skriftliga omdömena visar på god måluppfyllelse, men det finns en handfull elever som behöver stöd i flera ämnen. I och med etableringen av Elevhälsateam har det elevvårdande arbetet fått en struktur och därmed är arbetet effektivare och processen tar kortare tid. Fritids har under hösten haft färre barn i gruppen vilket ökat personalens möjligheter att möta barnens olika önskemål. Samarbetet med skolan har utökats via ett ömsesidigt och flexibelt sätt att använda personalens arbetstid så att barnen får tillgång till bästa möjliga vuxenstöd i sitt lärande. Den trivselenkät som genomfördes i skolan under vårterminen framkommer att eleverna trivs i skolan och känner stort förtroende för personalen och sina kamrater. De äldre eleverna framhålls som goda föredömen och kamrater, både av sina kamrater och av personalen. Det finns ett område där eleverna ger uttryck för viss oro, det är vägen till skolan, oavsett om det är via promenad eller med skolbuss. Det har kommit in flera nya pedagoger i personalgruppen under året och trots svårigheter som uppstår vid sjukfrånvaro och personalbyten så har situationen utvecklats mycket positivt. Kompetensutvecklingen har även detta år bedrivits med främst interna resurser och i nätverk. Kompetensutvecklingen har även detta år bedrivits med främst interna resurser och i nätverk. Förskolan har fått utbildning i teknik via samarbete med Innovatum och fritidspersonalen i samarbete med Högskolan Väst. Arbetet med IUP med skriftliga omdömen kommer att har fortsatt stort utrymme i kompetensutvecklingen och utvecklingsarbetet på skolorna. Personalen är mycket frisk, lojal och ansvarstagande, vilket lägger grunden till att budgeten hålls. Det råder stor eftertänksamhet vid tillsättandet av vikarier vid korttidsfrånvaro, istället försöker man lösa det genom flexibilitet och omorganisation. 2

Innehåll...1 Sammanfattning...2 Innehåll...3 1. Inledning...4 1.1 Organisation...4 1.2 Analysverktyg...4 2. Utveckling...5 2.1 Övergripande mål BUN...5 2.2 Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål...5 2.3 Resultat och händelser av betydelse...5 2.4 Analys...5 3. Medborgare...6 3.1 Övergripande mål BUN...6 3.2 Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål...6 3.3 Resultat och händelser av betydelse...6 3.3.1 Likabehandlingsplanen...6 3.4 Analys...6 4. Medarbetare...7 4.1 Övergripande mål BUN...7 4.2 Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål...7 4.3 Resultat och händelser av betydelse...7 4.4 Analys...7 5. Ekonomi...8 5.1 Budgetmål BUN...8 5.2 Verksamhetens ekonomiska resultat...8 5.3 Resultat och händelser av betydelse...8 5.4 Analys...8 6. Åtgärder...9 6.1 Prioriterade åtgärder inför nästa år...9 3

1. Inledning Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av kvalitetsarbetet i Barn- och Utbildningsförvaltningen skriver varje verksamhet årligen en kvalitetsredovisning. Den är i första hand ett hjälpmedel i verksamheternas kvalitetsarbete, men skall även ge avnämare såsom brukare och politiker en tydlig bild av kvalitén i Barn- och Utbildningsförvaltningen. I samråd med personalen sammanställer verksamhetschefen underlag och skriver redovisningen. en innehåller fyra områden Utveckling, Medborgare, Medarbetare och Ekonomi. Under respektive område beskrivs verksamhetens mål, resultat av genomförda åtgärder samt en kort analys. en avslutas med en redogörelse av prioriterade åtgärder inför nästa år. 1.1 Organisation Mellegårdens skola består av förskola, grundskola år F-6 och fritidsverksamhet. Förskolan är en 1-5 årsavdelning, fritids är en grupp och skolan är organiserad i fyra gruper; år F-1, år 2-3, år 4 och år 5-6. Mellegårdens Förskola Grundskola år F-6 Fritidsverksamhet skola (5 grupper) Personal 3 barnskötare 5 tjänster fördelat på sex lärare (exkl.slöjd och 0,85 övrig 0,5 lärare språkval) Elever/barn 16 61 18 Till skolan är knutet en speciallärare som finns på skolan två till tre dagar/vecka, en lärare i SVA som besöker skolan vid två tillfällen/vecka samt specialpedagoger från förskoleteamet som har motorisk träning och talträning med enskilda barn. 1.2 Analysverktyg De analysverktyg och underlag som använts är Nationella prov i år 3 och 5, diagnosmaterial i svenska och matematik, skolrådsmöten och elevrådsmöten, utvärderingar med personal vid terminsskiftena, medarbetarsamtal samt trivselenkäter för eleverna. 4

2. Utveckling 2.1 Övergripande mål BUN 1) Förbättra hälsa och välmående för barn och ungdomar 2) Alla Strömstads elever skall uppnå grundläggande högskolebehörighet 3) Attraktivt och konkurrenskraftigt gymnasium 2.2 Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål Under året har verksamheten i skolan haft stort fokus på ökad måluppfyllelse och tydliggörande av kunskapsmålen i alla ämnen. Arbetet med de skriftliga omdömena och IUP har varit viktiga verktyg. De områden inom undervisningen som vi främst arbetat med är språkutveckling, matematik och NOämnena. Organisationen av undervisningen i SVA och modersmål, samt specialundervisningen har under året varit i fokus för förändringar med syftet att fler elever ska få det stöd i lärandet de har rätt till. Förskolan har haft fortsatt fokus på att stödja barnens språkliga och matematiska utveckling. Fritids strävar efter att ge barnen en varierad och inspirerande verksamhet, samarbete med skolan och förskolan är ett ständigt pågående förbättringsarbete. 2.3 Resultat och händelser av betydelse Mellegårdens skola ingår i ett Elevhälsateam som är gemensamt för rektorsområdet. I teamet samtalar vi om hur vi på bästa sätt ska stödja elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling, fokus ligger på de elever som har störst behov. Ofta är det klassläraren som aktualiserar och presenterar en elevs behov för teamet. Stödet kan vara gruppinriktat genom att personal från Barn- och ungdomsteamet leder socialt inriktade aktiviteter i klassen. Hur specialpedagogerna ska prioritera sin tid avgörs av elevernas behov. Elevhälsateamet tar även initiativ till olika utredningar. Beslut fattas av rektor. En majoritet av eleverna har lyckats väl med att uppnå godkänt i nationella proven. De terminsvisa resultatuppföljningarna som tar sin utgångspunkt bl.a. i de skriftliga omdömena visar på god måluppfyllelse, men det finns en handfull elever som behöver stöd i flera ämnen. Nationella prov år 3 År Svenska Matematik 2009 Antalet elever 12 12 Antal godkänd 9 9 Andel godkänd 75% 75% Nationella prov år 5 År Svenska Engelska Matematik 2007 Antalet elever 6 6 6 Antal godkänd 5 6 6 Andel godkänd 83,3% 100% 100% 5

2008 Antalet elever 17 17 17 Antal godkänd 16 17 14 Andel godkänd 94,1% 100% 82,4% 2009 Antalet elever 2 2 2 Antal godkänd 2 2 2 Andel godkänd 100% 100% 100% Elever, föräldrar och personal har varit delaktiga i arbetet med "IUP med skriftliga omdömen". Alla har ökat sin kompetens kring uppnåendemål och strävansmål. Utvecklingssamtalen har fått en högre kvalitet genom att alla parter är bättre förberedda och kopplingen till arbetet i klassrummet är tydligare. Årets arbete kring "IUP med skriftliga omdömen" har präglats av att vidareutveckla både form och innehåll i omdömena och att sätta fokus på alla ämnen. Undervisningen i Svenska som andra språk och specialundervisningen har under året fått en bättre organisation, blivit effektivare i resursanvändningen och samarbetat med klasslärarna har utvecklats. Förskolan har i sitt arbete med barnens språkliga och matematiska utveckling allt oftare använt skolskogen som arena för aktiviteterna. Fritids har under hösten haft färre barn i gruppen vilket ökat personalens möjligheter att möta barnens olika önskemål. Samarbetet med skolan har utökats via ett ömsesidigt och flexibelt sätt att använda personalens arbetstid så att barnen får tillgång till bästa möjliga vuxenstöd i sitt lärande. 2.4 Analys Verksamheten håller god kvalitet, men det finns möjligheter till förbättring och utveckling. Personalen har tagit sig an de utmaningar som de ställts inför, i det dagliga arbetet med barnen/eleverna finns en ambition att arbeta med ständig förbättring av verksamhetens form och innehåll. I förskolan läggs grunden för det fortsatta lärandet och pedagoger på förskola och fritids arbetar på olika sätt för att knyta an till skolans verksamheter för att underlättar barnens lärande. I samtal med övriga pedagoger på skolan skapas en samsyn på hur skolan ska stödja barnen/eleverna i deras lärande. Processen att tillsammans arbeta fram en arbetsplan har tagit längre tid än vi förväntade oss, men nu ser alla värdet av att ha en gemensam pedagogisk planering att utgå ifrån. De skriftliga omdömena har ökat behovet av att diskutera och tillsammans planera undervisningens form och innehåll, så att vi ger eleverna de bästa förutsättningarna för att nå målen i alla ämnen under de år de går på skolan. De barn/elever som finns i verksamheten har en positiv attityd till varandra, personalen och verksamheten de deltar i. När jag besöker klasserna arbetar eleverna fokuserat med sina uppgifter. I och med etableringen av Elevhälsateam har det elevvårdande arbetet fått en struktur och därmed är arbetet effektivare och processen tar kortare tid. 6

3. Medborgare 3.1 Övergripande mål BUN 1) Nolltolerans mot alla typer av mobbing och kränkande särbehandling 2) Möjliggöra för ungdomar att ha en stimulerande och kreativ fritid 3) Fler möten mellan barn/föräldrar/ungdomar och politiker 3.2 Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål Verksamheterna lägger stor vikt vid goda kamratrelationer därmed har det under året varit väsentligt att bibehålla dessa, dels genom gemenskapsbyggande aktiviteter, dels genom en ständig beredskap hos personalen att tillsammans med barnen/eleverna lösa de konflikter som ändå uppstår. Demokratisk fostran är ett att skolans huvudmål. Förutom att personalen i relationerna med eleverna är lyssnande och respektfulla ska även den formella och representativa demokratin vara synlig via klassråd, elevråd, matråd och skolråd. 3.3 Resultat och händelser av betydelse Den trivselenkät som genomfördes i skolan under vårterminen framkommer att eleverna trivs i skolan och känner stort förtroende för personalen och sina kamrater. De äldre eleverna framhålls som goda föredömen och kamrater, både av sina kamrater och av personalen. Mellegården kännetecknas av att sång och musik i olika grupper och vid gemensamma samlingar är ett framträdande inslag. Det finns ett område där eleverna ger uttryck för viss oro, det är vägen till skolan, oavsett om det är via promenad eller med skolbuss. Även föräldrar har gett uttryck för att eleverna upplever obehag och osäkerhet på vägen till skolan som ju är ett område där vuxennärvaron är liten jämfört med i hemmet och i skolan. Skolråd och elevråd har under året mötts 2-3 gånger per termin och alla som deltar är engagerade i de frågor som behandlas. Eleverna är främst engagerade i olika rastrelaterade spörsmål och i skolmaten. Under läsåret har vi fortsatt att utveckla de formella mötesforumen med elever och föräldrar. Båda grupperna har varit delaktiga från början i arbetet med den nya Likabehandlingsplanen. (se nedan) 3.3.1 Likabehandlingsplanen Under året har vi haft samma Likabehandlingsplan som grund för arbetet mot kränkande behandling som vi hade 2008. Den förändring i lagstiftningen som trädde i kraft vid årsskiftet har vi ännu inte anpassat vår Likabehandlingsplan till. Detta påpekade Skolinspektionen som besökte oss i mars. I den handlingsplan som upprättades efter Skolinspektionens besök och rapport framgår att arbetet med att förbättra och anpassa Likabehandlingsplanen till gällande lagstiftning ska pågå under läsåret och en omarbetad plan ska finnas i samband med nästa läsårsstart. 7

3.4 Analys Även detta år har präglats av goda relationer, både mellan skolans personal och mellan barnen/eleverna. Det är en uttalad strävan hos personalen att ta vara på alla barn på skolan och det ordnas flera olika aktivitet under årets där alla på skolan deltar. Eleverna är mycket nöjda med att emellanåt få vara i grupper med deltagare från alla klasser på skolan. Skolmorfar fyller också en viktig funktion som sammanhållande länk på skolan och i trivselarbetet. Sammantaget görs många goda insatser för att skapa trivsel och trygghet på skolan. Det som behöver utvecklas är rutiner för arbetet och där kommer utvecklandet av en ny Likabehandlingsplan att spela roll. 8

4. Medarbetare 4.1 Övergripande mål BUN 1) Välutbildade medarbetare på alla nivåer 2) Nöjda medarbetare med gott arbetsklimat och utvecklingsmöjligheter 4.2 Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål På förskolorna utanför tätorten strävar vi efter att anställa fler förskollärare när tillfälle ges. Inom fritidshemsverksamheten finns en ännu inte uppfylld önskan om att kunna anställa fritidspedagoger. I skolan är andelen behörig personal hög. När det gäller formella möten med personalen har jag prioriterat APT och pedagogiska samtal, och med målet att så många som möjligt ska vara delaktiga i samtal och processer som vi driver gemensamt. Planerade enskilda samtal med personalen sker via medarbetarsamtal på hösten och lönesamtal på våren. Däremellan sker naturligtvis många spontana samtal som initieras av händelser i verksamheten och av personalens ambition att ännu bättre möta barnens behov. 4.3 Resultat och händelser av betydelse Det har inte lyckats att rekrytera en förskollärare till förskolan, trots att det funnits tillfällen under året. Det är främst obehörig personal som söker tjänsterna, men vi har lyckats att få personal som är utbildade barnskötare. Personalgruppen på fritids har inte förändrats under året när det gäller utbildningsnivån. Det har kommit in flera nya pedagoger i personalgruppen under året och trots svårigheter som uppstår vid sjukfrånvaro och personalbyten så har situationen utvecklats mycket positivt. Skolans personal uttrycker stor nöjdhet och tillförsikt i att ta sig an utmaningarna med att utveckla undervisningens innehåll och former. Det råder ett gott samtalsklimat på skolan. På förskolan har det hittills varit många nystarter med personal och barn, vilket gjort att fokus varit att hitta trygghet och stabilitet i den egna verksamheten, utvecklingen av förskolans samarbete med fritids och skola har tappat fart under året. Kompetensutvecklingen har även detta år bedrivits med främst interna resurser och i nätverk. Förskolan har fått utbildning i teknik via samarbete med Innovatum och fritidspersonalen i samarbete med Högskolan Väst. 4.4 Analys Trots en nollbudget för kompetensutveckling har vi genom samarbete och samplanering på ledningsnivå kunnat erbjuda personalen en meningsfull kompetensutveckling som mött en del av de behov som framkommit bl.a. via medarbetarsamtal och i samband med de nya reformerna. Vi har genom att göra en gemensam läsårsplanering för kompetensutvecklingen försökt att skapa sammanhang i och en erforderlig tidstilldelning till de olika kompetensutvecklingsområdena vi satsat på under året. Kompetensutveckling som är mera omfattande, t.ex. via det nationella Lärarlyftet har vi 9

fått lägga åt sidan av ekonomiska skäl. Det är djupt beklagligt och ett exempel på Att när det regnar manna har den fattige ingen sked. När det gäller arbetsmiljö och arbetsklimat så är medarbetarna varandras arbetsmiljö, därmed finns ett stort kollegialt ansvar för detta. Huvudansvaret är trots det rektors. Jag försöker genom kontinuerlig närvaro och tillgänglighet för samtal fånga upp personalens signaler. Medarbetarsamtalen är en annan viktig källa till kunskap om hur arbetet upplevs. Jag tror att en tidig och långsiktig planering är viktig för personalens upplevelse av trygghet. Jag är övertygad om att arbete i arbetslag är viktigt, dels för upplevelsen av arbetsgemenskap, dels för att kunna hjälpas åt i arbetet så att det inte blir så betungande. Därför uppmuntrar jag gemensamt arbete med elevgrupperna och i planeringen av arbetet. 10

5. Ekonomi 5.1 Budgetmål BUN 1) Kostnadseffektiv verksamhet 5.2 Verksamhetens ekonomiska resultat Verksamheten kunde under året hålla sin budget. Både personalkostnader och materialkostnader har hållit sig inom budget. 5.3 Resultat av genomförda åtgärder Personalen är mycket frisk, lojal och ansvarstagande, vilket lägger grunden till att budgeten hålls. Det råder stor eftertänksamhet vid tillsättandet av vikarier vid korttidsfrånvaro, istället försöker man lösa det genom flexibilitet och omorganisation. 5.4 Analys Verksamheten bedrivs på en kostnadseffektiv nivå, det finns inget större utrymme för förändringar under budgetåret. Den stor andel som personalkostnaden tillsammans med hyrorna utgör låser upp rörligheten. Det är tämligen svårt att vara långsiktig i sin planering av personalkostnaden, det är många faktorer som förändras och som inte går att påverka eller planera. 11

6. Åtgärder 6.1 Prioriterade åtgärder inför nästa år Arbetet med IUP med skriftliga omdömen kommer att har fortsatt stort utrymme i kompetensutvecklingen och utvecklingsarbetet på skolorna. Grundläggande i det arbetet är att utveckla arbetsplaner utifrån styrdokumenten. De arbetsplaner som ligger närmast i tid är svenska och matematik, därefter tar vi oss an NO och SO. Processen att utveckla bedömarkompetensen i alla ämnen är nödvändig för att vi bättre ska kunna förstå och kommunicera resultatet av elevernas lärande. De pedagogiska samtal mellan skolans lärare och rektor som genomförs i samband med APT och även däremellan är en viktig arena för att utveckla undervisningen. En ny likabehandlingsplan ska arbetas fram av personal, elever och föräldrar. En förändring jämfört med den nu gällande blir att arbete mot diskriminering kommer att beskrivas till följd av lagförändringen. Personalen ska även utarbeta rutiner för det främjande arbetet, det vill säga att via undervisningens former och innehåll utveckla elevernas attityder till och kunskaper om vår gemensamma värdegrund så som den skrivs fram i våra styrdokument. Förebyggande arbete mot kränkningar och negativa tendenser kräver ständig uppmärksamhet från personalen, vi vill utveckla de arbetssätt vi använder för att bevara det goda umgängesklimat som råder idag. Personalen ställ inför nya uppdrag och utmaningar, därför är det nödvändigt att arbeta med kompetensutveckling i de forum där det är möjligt. När vi under kommande år tvingas fortsätta utan att pengar till kompetensutveckling avsätts i budgeten så blir kraven på att hitta lokala och kostnadsfria lösningar stora. En vidareutveckling av förra årets gemensamma lösningar samt större användning av Internet ser jag som möjligheter. Naturligtvis är det ett mål att bedriva verksamheten inom budgetramarna, men elevernas och barnens behov av stöd är en minst lika viktig faktor att beakta. 12