Verksamhetsberättelse, utvärdering och kvalitetsredovisning 2003

HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2003-12-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Område Centrum/Öster Verksamhetsberättelse, utvärdering och kvalitetsredovisning 2003 Område 9

Innehållsförteckning: A. Ansvarsområde sid 3 B. Verksamheter sid 3 Fornbackens förskola sid 3 Skolbarnsomsorgen sid 3 Kyrkskolan och Röinge skolor sid 3 År 9 sid 3 Asylskolan sid 4 4-5 årsverksamhet Finjabacken sid 4 Magnarpskolonin sid 4 Modersmålsundervisning sid 4 Särskolegrupper sid 4 Socialsekreterare sid 3 Skolhälsovård sid 5 1. EKONOMI sid 5 1.1 Årets resultat sid 5 1.2 Prestation och måluppfyllelse sid 6 2. Barn, elever och föräldrar sid 6 2.1 Normer och värden sid 6 2.1.1 Mål sid 6 2.1.2 Resultat sid 6 2.1.3 Måluppfyllelse sid 7 2.1.4 Förslag till åtgärder sid 7 2.2 Elevers ansvar och inflytande sid 7 2.2.1 Mål sid 7 2.2.2 Resultat sid 7 2.2.3 Måluppfyllelse sid 8 2.2.3 Förslag till åtgärder sid 8 3. Kunskaper och pedagogiskt arbete sid 8 3.1 Kunskaper sid 8 3.1.1 Mål sid 8 3.1.2 Resultat sid 9 3.1.3 Måluppfyllelse sid 9 3.1.4 Förslag till åtgärder sid 10 3.2 Elever med behov av säskilt stöd 3.2.1 Mål sid 10 3.2.2. Resultat sid 10 3.2.3 Måluppfyllelse sid 11 3.2.4 Förslag till åtgärder sid 11 3.3 Hälsofrämjande skola sid 11 3.3.1 Mål sid 11 3.3.2 Resultat sid 11 3.3.3 Måluppfyllelse sid 12 3.3.4 Förslag till åtgärder sid 12 4. Medarbetare sid 12 4.1 Särskilt stadsbidrag för personalförstärkning i skolan samt kvalitethöjande åtgärder i skolan 4.1.1 Mål sid 12 4.1.2 Resultat sid 12 4.1.3 Måluppfyllelse sid 12 4.1.4. Förslag till åtgärder sid 13 4.2 Nyrekrytering av pedagogiskt utbildad personal och övriga personal 4.2.1 Mål sid 13 4.2.2 Resultat sid 13 4.2.3 Måluppfyllelse sid 13 4.2.4 Förslag till åtgärder sid 13 4.3 Hälsofrämjande skola- inriktning på medarbetarna 2

4.3.1 Mål sid 14 4.3.2 Resultat sid 14 4.3.3 Måluppfyllelse sid 13 4.3.4 Förslag till åtgärder sid 14 4.4 Kompetensutveckling sid 14 4.4.1 Mål sid 14 4.4.2 Resultat sid 14 4.4.3 Måluppfyllelse sid 14 4.4.4 Förslag till åtgärder sid 14 5. Utveckling sid 14 5.1 Utvecklingsinsatser i område 9, 2003 sid 15 5.2 Utvecklingsinsatser i område 9, 2004 sid 17 5.3 Utveckling i område 9, rektors kommentar sid 18 3

Verksamhetsberättelse, utvärdering och kvalitetsredovisning 2003 för område 9 A. Ansvarsområden Året har präglats av en viss osäkerhet beträffande området och ledningsorganisationen. Under våren bestod ledningen av endast en rektor och 70% studierektor, till sin hjälp hade de 50% samordnare, detta innebar stor arbetsbelastning för områdets ledningsgrupp. Ledningsgruppen består sedan augusti hösten av rektor, bitr. rektor 70% och 100% studierektor vilket lett till att verksamheten fungerat bättre. Fortfarande kvarstår osäkerheten angående områdesindelning. På områdets kansli arbetar två assistenter, en på 100% och en på 60%. B. Verksamheter Fornbackens förskola för barn i åldrarna 1-5 år har 92 platser fördelade på fem avdelningar. Fyra syskonavdelningar med 20 barn samt en småbarnsavdelning med 12 barn. Vildmarkens förskola öppnade sin verksamhet i nybyggda lokaler i januari. På Vildmarken finns tre avdelningar med 52 platser för barn i åldrarna 1-5 år. En avdelning har 20 platser för barn i åldrarna 4-5 år och två avdelningar har 16 platser vardera för barn i ålder 1-3 år. Skolbarnsomsorgen i området består av fyra avdelningar, 4 på Röinge skola och fyra på Kyrkskolan, sammanlagt är 212 elever inskrivna på fritidshemmen. Kyrkskolan och Röinge skola är två F-6 skolor med sammanlagt 358 elever. På skolorna finns även 3 stycken särskolegrupper integrerade med sammanlagt 18 elever. År 9 är lokaliserad i Linnéskolans lokaler och har 49 elever. För områdets nior fortsätter man med det ämnesövergripande och tematiska arbetssättet, ett arbetssätt som elever, föräldrar och pedagoger upplever positivt. Asylskolan på Finjabacken bedriver verksamhet för asylsökande elever F-9. Det är en verksamhet som startade upp i januari 2003. På asylskolan finns två svenska lärare 4

och en 5-språkig assistent. Eleverna som kommer från olika delar av världen finns på Finjabacken i avvaktan på transport ut ur Sverige eftersom de är utvisade. Under denna tid, som kan vara från några dagar till flera månader, får eleverna sin lagstadgade skolgång på Asylskolan. Antalet elever skiftar beroende på hur många asylsökande det kommer och flyttar från Finjabacken. På grund av den stora rotationen av elever är det svårt att nå upp till långsiktiga mål i verksamheten. Förskolan på Finjabacken finns från och med november även en avdelning för barn i ålder 4-5 år eftersom även detta är en lagstadgad verksamhet. Det är viktigt för de barn på Finjabacken att de har en meningsfull verksamhet att gå till när de bor på Finjabacken. Antalet barn/elever skiftar även här beroende på antalet asylsökande och utvisade familjer. Mål för verksamheten är utarbetade men är svåra att utvärdera eftersom verksamheten är så pass ny (1,5 mån). Magnarpskolonin är en sommarkoloni för barn från hela kommunen som organiseras av område 9. Där vistas sammanlagt 96 elever fördelade på 4 perioder. Vistelsen i Magnarp är värdefull och positiv för de barn som får vara där. I år var antalet ansökningar 127 stycken till 96 platser, vilket betyder att en hel del barn och föräldrar blev besvikna att de inte fick plats. Modersmålsundervisningen för hela kommunen organiseras även den i vårt område. 10 modersmålslärare undervisar sammanlagt 313 elever på 8 olika språk. Modersmålsundervisning ges till de elever som använder sitt modersmål som ett levande umgängesspråk. Utbildningen syftar till att främja elevernas utveckling till flerspråklighet. Att befästa kunskaper i det egna språket är en väg att lära sig svenska. På skolorna finns också 3 särskolegrupper med sammanlagt 19 inskrivna elever. Socialsekreterare Socialsekreteraren spelar en viktig roll för skolan och vi har nu funnit formerna för arbetet. Den mångkulturella prägeln på verksamheten är krävande och vi kan konstatera att behovet av en socialsekreterare är mycket stort. Mycket tid läggs på förebyggande arbete vilket också är ett av 5

socialsekreterarnas mål. Mycket tid läggs på hembesök för samtal med föräldrar, enskilda elevsamtal o.s.v. Vår socialsekreterare och skolsköterskan har funnit formen för ett bra samarbete och som uppskattas av bägge parter, föräldrar, personal och ledning. Skolhälsovård Skolsköterskan 57,75,har ansvar för eleverna på Kyrkskolan, Röingeskolan årskurs nio på Linnéskolan, och från och med ht även sexåringarna. Skolläkaren har 20-22 timmar per termin, denna tid har inte utökats sedan skolhälsovården tog över sexåringarna. Även skolsköterskans arbete präglas av elever med invandrarbakgrund. Det fina samarbetet med socialsekreteraren underlättar dock detta arbete. Utökningen av sexårsverksamheten gör att skolsköterskan, inte upplever sig hinna med eleverna i den utsträckning som skulle behövas. Eleverna får inte den service och omvårdnad de behöver, anser hon. Sköterskan har heller inte någon lokal på Linnéskolan och eleverna, trots närheten, inte utnyttjar att de kan gå till Kyrkskolan. I området finns föräldragrupper med representanter från föräldrar, personal och ledning. Dessa grupper har regelbundna träffar och diskuterar olika frågor som rör verksamheten. 1. EKONOMI 1.1 Årets resultat Årets budget omfattar 37 584 kkr. Under året har det varit svårt att göra prognos över utfallet, beroende på Asylskolan. Det är en ny verksamhet och helt beroende av hu många asylsökande det finns på Finjabacken. Vad gäller övriga verksamheter har våra förskolor stora barngrupper med många barn under tre år. Detta har varit mycket personalkrävande och därför påverkat budgeten negativt. Område 9 är ett tungt upptagningsområde med många familjer med sociala problem vilket speglar sig i barnen. Hit flyttar också en hel del asylsökande familjer med barn som inte kan svenska och därför behöver mycket stöd. För att kunna tillgodose dessa barns behov har vi bildat en liten grupp på Kyrkskolan. Detta påverkar grundskolan budget i negativ riktning. Intäktssidan i området visar på ett stort överskott beroende på asylsökande elever. Dessa intäkter skall då täcka kostnader för personal på asylskolan och den personal som anställt för att ta hand om den lilla gruppen på Kyrkskolan. 6

Totalt visar dock område 9 på ett överskott. 1.2 Prestation Måluppfyllelse 2. BARN, ELEVER OCH FÖRÄLDRAR 2.1 Normer och värden 2.1.1 Mål - att eleverna lär sig visa hänsyn - att eleverna känner medkänsla - att eleverna tar ansvar - att eleverna lär sig samarbeta - att eleverna känner sig trygga - att föräldrar känner sig välkomna - att få engagerade föräldrar Målen för fritidshemmen är att stärka och utveckla elevernas sociala kompetens. I detta ingår bl.a. etiska ställningstaganden, respekt för andra människors egenvärde, konflikthantering empati för andra, omsorg om miljön. Även på våra enheter för de yngre barnen arbetar med hänsyn och respekt för andra människor och för miljön. 2.1.2 Resultat På Kyrkskolan har man under hösten arbetet med temat vänskap samt påbörjat en fadderverksamhet där elever från år 4, 5 och 6 agerar som faddrar åt F-klasserna. Klasserna 4-6 har även haft en FN-vecka där eleverna fick lära sig om t.ex. barnkonventionerna. Genom boken Livsviktigt belystes och förstärktes samhällets etniska och moraliska regler. På Röinge skola arbetar man med olika aktivitetsdagar där barnen delas in i åldersblandade grupper. Sådana dagar är orientering, friidrott, fotboll vandring på Skåneleden. De äldre eleverna lär sig på ett naturligt sätt att ta hand om de mindre och varandra och då inte minst särskoleeleverna. Kamratstödjarna har funnit ett bra arbetssätt och fortsätter sitt arbete, på de olika skolenheterna, med att förebygga och förhindra mobbing. Under året har även del plan som gäller mobbing revideras. Genom leken på våra fritidshem lär sig eleverna att lösa konflikter. De lär sig lyssna, ta hänsyn till varandra på samlingar och genom andra aktiviteter. 7

I arbetet med normer och värderingar ingår utflykter och fritidsaktiviteter där barnen även lär sig om sin miljö. På förskolorna ingår det i det dagliga arbetet att arbeta med konfliktlösningar, människors lika värde, normer och värdegrundsfrågor. 2.1.3 Måluppfyllelse Genom utvecklingssamtal, regelbundna samtal med kamratstödjarna och den allmänna uppfattningen bland personal och föräldrar uppfyller vi målen ganska väl. Någon enkät har inte genomförts i området detta år angående normer och värderingar. 2.1.4 Förslag till åtgärder Utöver påbörjat arbete enligt ovan bör det införas bättre kommunikationsvägar till föräldrarna för att de skall veta vad som händer på skolan och kunna involveras mer i detta arbete. Fritidshemmen kommer att under 2004 fortsätta och utveckla sitt arbete när det gäller att stärka och utveckla elevernas sociala kompetens. Förslag till årgärder för förskolan är att personalen oftare diskuterar och tänker igenom sina egna normer och värderingar. 2.2 Elevernas ansvar och inflytande 2.2.1 Mål Vi skall sträva efter att alla skall känna delaktighet i ett öppet, förtroendefullt och tillåtande klimat. 2.2.2 Resultat Under nuvarande läsår har vi arbetat med en handlingsplan angående elevmedverkan och elevdemokrati. Det har även bildats någon form av klassråd i alla klasser på våra enheter. Elever får även vara med vid utformningen av friluftsdagar och temadagar. Elever tar ansvar för sin egen planering av hela eller delar av skolarbetet inom ett arbetsområde. Detta sker i samråd med läraren samt med dem man skall samarbeta med. På fritidshemmen får barnen komma med förslag till aktiviteter. Information går ut till föräldrarna om vad som är planerat, de kan då komma med synpunkter och förslag till verksamheten. 8

Utifrån varje elevs förmåga har de olika ansvar och inflytande. På förskolan ges möjlighet till olika val för eleverna. Man lär eleverna ta konsekvenserna av sina val vilket kan vara svårt för vissa elever. 2.2.3 Måluppfyllelse Det ligger i ämnets natur att aldrig bli färdig utan ständigt träna eleverna på att ta ansvar och ge dom möjlighet till inflytande. På förskolan lär barnen sig att våga mera, våga säga till och våga stå på sig. 2.2.4 Förslag till åtgärder Ge elevrådet mer konkreta uppgifter att arbeta med. Ge elever ansvarsområde t.ex. när det gäller skolans fysiska miljö. Bättre ta tillvara elevernas idéer vad gäller aktiviteter. Lära barnen ta ansvar för materialet på fritids genom att tydliggöra följderna. Även detta är ett ämne som bör diskuteras mer i personalgrupperna på förskolan. Att arbeta med portfolio för att få eleverna mer delaktiga och uppmärksamma dem på deras eget lärande. 3. VERKSAMHET KUNSKAPER OCH PEDAGOGISKT ARBETE 3.1 Kunskaper 3.1.1 Lokala mål - Eleverna skall få goda kunskaper i att läsa, skriva, tala och lyssna. - Eleverna skall kunna söka kunskap och lösa problem - Eleverna skall kunna värdera och tolka information Lokala mål för förskolan - Ta tillvara på elevernas naturliga nyfikenhet och lust att lära - Att låta eleverna utvecklas i sin egen takt 9

3.1.2 Resultat Nationella prov år 5 Ämne Godkända Ej uppnått målen Totalt 2003 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Gk E u m E u m % 2002 Engelska 33 22 4 1 55 8 19,2 Matematik 31 21 6 2 52 13,3 20,0 Svenska 33 21 4 2 54 10 7,0 Resultatet av ordkedjetest ht. 2003 i åk.2 och 4 i område 9 visade att alltför många elever hamnade på staninepoäng 3 eller lägre. Orsak och åtgärder för att få en bättre utveckling av läsförmågan har diskuterats av specialpedagogerna på skolorna i området. Följande åtgärder kommer att genomföras under vt. 2004. - Muntlig/skriftlig utvärdering av skolarbetet tillsammans med elever - Dokumentation av varje elevs utveckling och kunskapsnivå som redovisas minst en gång/termin vid utvecklingssamtal - Genom observationer, samtal med barn och föräldrar, videoinspelningar, fotodokumentation och trivselenkät utvärderas eleverna. 3.1.3 Måluppfyllelse - För de elever som inte når upp till godkänd nivå upprättas åtgärdsprogram - För de elever som hamnade på staninepoäng 3 eller lägre kommer följande åtgärder att vidtas: Årskurs 2: 1. Diskussion med berörda klasslärare och resurslärare om resultatet och om ev. orsaker. 2. Diskussion med klasslärare om läsmetoder och hur man kan hjälpa elever med läsproblem av olika slag. 3. Lästräningsgrupper i klasserna. (nivågrupperade) 4. Handledning av spec.ped. i läsmetodik och språklig medvetenhet. 5. Spec. ped. ger råd om lämpligt materiel till de olika läsgrupperna. 6. Klasslärarna dokumenterar kontinuerligt läsutvecklingen och kontaktar spec.ped om läsutvecklingen ej går framåt. 7. Daglig lästräning. (högläsning) 8. Kompletterande test i avkodning och läsförståelse för elever med staninepoäng 3 eller lägre. Årskurs 4: 10

Samma åtgärder, men anpassade efter högre läsförmåga. Att diskutera läsmetoder på mellanstadiet är inte nödvändigt eftersom samtliga elever kan läsa men olika bra. - Elever som ovan får undervisning enskilt eller i mindre grupp - Lärare och elever läser skönlitteratur tillsammans. Böckerna recenseras och diskuteras. - Muntliga redovisningar inför grupp, drama, fritt berättande och diskussioner gör att eleverna utvecklar det talade språket Måluppfyllelse för förskola PÅ den nya förskolan är detta arbete fortfarande under uppbyggnad. Svårt att uppnå målen när det för närvarande är så många småbarn i grupperna. 3.1.4 Förslag till åtgärder grundskolan Hitta ett kompletterande mätinstrument till ordkedjetaestet. Kontinuerlig undervisning av specialpedagog för de elever som inte klarat olika test och prov. Mer undervisning i små grupper för de yngre eleverna. Förslag till åtgärder fritidshem Mindre grupper med olika aktiviteter. Försöka tillgodose de barn, som behöver mer vuxenkontakt, mer medvetet. Förslag till åtgärder förskola Tid till enskild planering och digitalkameror för att kunna dokumentera verksamheten bättre. Lägre antal barn i grupperna. 3.2 Elever med behov av särskilt stöd 3.2.1 Mål (lokala) - Att kompensera elevens svårigheter - Att bekräfta elevens egna kompetenser och intressen - Att ge eleven den tid den behöver för sitt lärande - Att eleven känner sig trygg, säker och känner trivsel 3.2.2 Resultat Nära samarbete mellan specialpedagog och lärare. Nära samarbete med föräldrarna. Specialpedagogen gör utredning för att upptäcka elevens starka respektive svaga sidor. Eleverna får undervisning av specialpedagog enskilt eller i mindre grupp. 11

Åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner upprättas och följs upp regelbundet. Mycket vuxenstöd när eleverna är på fritidshemmen 3.2.3 Måluppfyllelse Specialpedagogen har börjat sitt arbete med att testa eleverna. Barn med särskilt behov uppmärksammas och får extra hjälp i liten grupp och/eller specialundervisning. På en skolenhet har det bildats en grupp med elever som inte nått upp till godkant i de nationella proven för att ge dem extra stöd i Ma, Sv och En. 3.2.4 Förslag till åtgärder Då vi arbetar efter en ny modell är några nya åtgärder inte planerade för 2004. Vi fortsätter att arbeta utifrån 2003 år s modell som gett goda resultat och som vid behov revideras. Köpa in speciellt material till dessa elever när de är på fritids. Pedagogisk handledning, anpassa bergrupperna utifrån barnens behov. 3.3 HÄLSOFRÄMJANDE SKOLA 3.3.1 Mål Vår mål är att alla barn skall må bra fysiskt, psykiskt och socialt, detta gör vi genom: - att visa hänsyn, respekt och känna medkänsla för andra människor - att genom fysiska aktiviteter ge eleverna kunskap om kropp och hälsa - att servera eleverna näringsrik mat 3.3.2 Resultat Genom att ordna gemensamma fysiska aktiviteter för enheterna lär sig eleverna känna gemenskap och tillhörighet. De lär sig ta hänsyn till varandra och respektera varandras olikheter. Detta är av stor betydelse för deras psykiska hälsa. När det gäller fysiska hälsa ordnas olika dagar med t.ex. friidrott, utelekar, vandringar och orientering. En Må bra-vecka ordnades på Kyrkskolan. Man började t.ex. dagen med promenad åt gemensam frukost och fortsatte med ex. massage och olika aktiviteter. Det var en hel vecka med aktiviteter inriktad på kost, fysiska och 12

välbefinnande aktiviteter som uppskattades mycket av elever, föräldrar och personal. Genom att visa omtanke i de dagliga kontakterna, genom samtal enskilt och i grupp arbetar vi för barnen att eleverna skall må bra psykiskt och socialt. Resultat förskola Daglig utevistelse, regelbunden gymnastik, avslappning och massage. Servera näringsriktig mat. 3.3.3 Måluppfyllelse Tack vare genomtänkta aktiviteter och engagerad personal på enheterna är vi på god väg att uppnå målen. Barnen har får en grund för ett framtida aktivt och hälsofrämjande livsmönster. 3.3.4 Förslag till åtgärder En daglig fysisk aktivitet utöver det schemalaga t.ex. promenad, hoppa hopprep eller dans. I övrigt kommer man att arbeta i samma positiva anda samtidigt som man är öppen för nya förslag. 4. Medarbetare 4.1 Särskilt statsbidrag för personalförstärkning i skolan samt kvalitetshöjande åtgärder i skolan. 4.1.1 Mål Special pedagogen skall i samarbete med lärare, speciallärare och resursteam arbeta för att hjälpa de elever som är i behov av särskilt stöd. Större personaltäthet Att avlösa personalen på förskolan så de kan genomföra planering. 4.1.2 Resultat 66 % f.d. DBV på förskolorna 6 % resurslärare i år 9, Linné 16 % resurslärare, Röinge skola 12 % resurslärare, Kyrkskolan 100 % specialpedagog, Kyrkskolan/Röinge skola 4.1.3 Måluppfyllelse Specialpedagogen är till stor hjälp när det gäller att kartlägga elever med behov av stöd. Eleverna får genom detta adekvat hjälp både enskilt och i mindre grupper. Större personaltäthet på de olika enheterna. 13

På förskolan är resursen till hjälp vid planeringar vilket kommer barnen till del genom kvalitetshöjande verksamhet. 4.1.4 Förslag till åtgärder Vara tydligare i informationen om vad specialpedagogen kan hjälpa till med och hur man kan använda denna resurs. 4.2 Nyrekrytering av pedagogiskt utbildad personal och övrig personal 4.2.1 Mål Områdets mål att få behörig personal på alla utlysta tjänster. 4.2.2 Resultat På våra skolenheter är 96 % av lärarna behöriga. En lärare saknar 4% av sin utbildning för att få full behörighet. En fritidspedagog är anställd som obehörig lärare för elever med utländsk bakgrund och elever med särskilt behov. Av assistenter som arbetar i grundskolan har 64% någon form av utbildning som gäller barn övriga annan utbildning t.ex. vårdutbildning, fritidsledarutbildning eller kortare assistentutbildning. I förskoleklasserna är 75% förskollärare och 25% 1-7 lärare. 82% har fritidspedagogutbildning, 6% förskollärarutbildning och 12% barnskötarutbildning på våra fritidshem. På Fornbacken är 62% barnskötare, 28% förskollärare och 10% före detta dagbarnvårdare. På Vildmarken är 42% barnskötare och 58% förskollärare. På Asylskolan finns två behöriga lärare och tre assistenter med utländsk lärarutbildning men som saknar svensk behörighet. Av våra modersmålslärare har 40% behörighet. En av våra modersmålslärare går för närvarande en SÄLutbildning på Malmö Högskola. Denna utbildning som avslutas under 2004 ger behörighet i historia på gymnasienivå. 4.2.3 Måluppfyllelse Under senare delen av året har vi lyckats uppnå målet med behörig personal på utlysta tjänster. Det har varit vissa svårigheter att få förskollärare och fritidspedagoger till dessa vikariat. En fritidspedagogtjänst på ett fritidshem kommer under våren att ersättas med en barnskötare som arbetat länge just på den enheten. 4.2.4 Förslag till åtgärder 14

Några nya åtgärder för att rekrytera personal finns inte i nuläget. 4.3 Hälsofrämjande skola inriktning på medarbetarna 4.3.1 Mål - Att personal ska må bra fysiskt, psykiskt och socialt - Att på arbetstid få möjlighet till friskvårdsaktiviteter. 4.3.2 Resultat Under våren har några friskvårdsaktiviteter anordnats, två av dessa har varit gemensamma för hela området. Vid vårterminens slut och höstterminens början ordnade ledningen aktiviteter för all personal. Inom barnomsorgen där man har mindre möjlighet att ordna friskvård under dagtid. Har man möjlighet att ordna detta efter arbetstid och kompenseras sedan med kompledighet. 4.3.3 Måluppfyllelse Genomförandet av gemensamma aktiviteter stärks samarbetet inom och mellan enheterna. Det stärker även gemenskapen mellan personal som till vardags inte arbetar tillsammans. En enkät gällande personalens fysiska/psykiska arbetsmiljö som genomfördes i början av 2003 visar på att personalen mår bra på våra enheter. Efter översyn av tjänsterna och ett EU-projekt, som handlar om fritidspedagogernas yrkesroll, har stämningen på våra fritidshem där blivit mer öppen och positiv. 4.3.4 Förslag till åtgärder Att även i fortsättningen satsa på gemensamma aktiviteter och friskvård för personalen. Följa upp skyddsronden oftare med tekniska kontoret för att få genomfört vad som skall åtgärdas. 4.4 Kompetensutveckling 4.4.1 Mål Att stärka och utveckla personal 4.4.2 Resultat Under 2003 har personalen haft 1000 kr till egen kompetensutveckling. En gemensam föreläsning med Gunnar Höistad, om skolans värdegrund och policy, genomfördes under våren. Denna föreläsning ledde till diskussionskvällar. Fritishemspersonalen deltar i ett Eu-projekt som nämnts under punkt 4.3.3. 15

Utöver ovanstående har en hel del personal genomfört enstaka kurser vid olika Högskolor. Vidare har en fritidspedagog utbildat sig till speciallärare. En barnskötare har gått utbildning till 1-7 lärare men då varit helt tjänstledig. 4.4.3 Måluppfyllelse Föreläsningen med Gunnar Höistad ledde till revidering och utarbetning av olika handlingsplaner och måldokument. 4.4.4 Förslag till åtgärder Att utifrån våra dokument och medarbetarsamtal lägga upp en handlingsplan för kompetensutveckling, enskild och gemensam. Att dela med sig av sin kompetens till sina kolleger. 5. Utveckling 5.1 Utvecklingsinsatser i område 9, 2003 Utvecklingsinsatser vid Vildmarkens förskola 2003 Vildmarkens verksamhet startade i januari 2003. Tid och kraft har under året lagts på att bygga upp en bra och fungerande verksamhet. Personalen har arbetat mycket för att barnen ska känna sig trygga eftersom barngrupperna var nya. Trygghet, lugn och ro är ord som genomsyrat all verksamhet på förskolan. Eftersom personalgruppen också var helt ny har man även fått lägga mycket arbete på att bygga upp fungerande arbetslag. Idéer har bollats fram och tillbaka, möbleringar och arbetssätt har provats. Det är inte förrän nu personalen känner att de har landat och är redo att utveckla verksamheten vidare. Utvecklingsinsatser vid Fornbackens förskola 2003 Utifrån de gemensamma mål som finns för hela Fornbacken har personalen arbetat mycket med att utveckla arbetssättet på sin egen avdelning. Eftersom personalgruppen varit ganska intakt under en längre tid på några av avdelningarna har arbetslagen redan arbetat sig samman och blivit medvetna om hur de vill vidareutveckla sitt arbete för att nå upp till målen. Barnens språkutveckling, närheten till naturen, kunskap om sin närmiljö samt lugn och ro och trygghet är något som genomsyrat det mesta som gjorts under året. 16

Utvecklingsinsatser vid Fritidshemmen i område 9 2003 Fritidshemmen inom område 9 har arbetat med ett EU projekt Växtkraft Mål 3. En del i detta projekt har under året varit att stärka fritidspersonalen i deras yrkesroll. Detta har gjorts genom olika föreläsningar kring uppdraget, samverkan och mål. Även en genomgång av hur yrkesrollen förändrats och hur framtiden kommer att se ut utifrån den nya skolutredningen. Utvecklingsinsatser vid Kyrkskolan 2003 Under 2003 har man arbetat med ett stort antal aktiviteter/teman med olika elevgrupper inblandade, ibland inom klasserna men även mycket övergripande. Detta har varit mycket uppskattade och lärorika inslag i verksamheten. Arbetet med kamratstödjare som startats upp har fortsatt. En kontinuitet med rutiner kring träffar har skapats och kamratstödjarna har utbildats ytterligare. Övergripande måldokument och handlingsplaner har arbetats fram. Utvecklingsinsatser vid Röinge skola 2003 Personalen arbetar mycket för att skapa en känsla av trygghet och gemenskap mellan elever över åldersgränserna och även mellan elever och personal. Två större projekt har genomförts, ett som handlade om Hovdala under våren och ett som handlade om julevangeliet under senhösten. Dessutom har skolan satsat på att utveckla arbetet med kamratstödjarna, vilket har fallit väl ut. Handlingsplaner och måldokument har utarbetats/reviderats. 5.2 Utvecklingsinsatser i område 9, 2004 Utvecklingsinsatser vid Vildmarkens förskola 2004 Personalgruppen har enats om att utbilda sig inom Portfolio för att sedan införa det på förskolan. Arbetet kommer att påbörjas i januari. Personalen är även inne på att göra vissa tvärgrupperingar mellan avdelningarna för att bättre möta barnens behov och utnyttja varandras kompetenser. Det gemensamma sk Torget, placerat mitt i förskolan, kommer att spela större roll i det vidare arbetet i olika grupper. 17

Utvecklingsinsatser vid Fornbackens förskola 2004 Områdets nya måldokument ska ligga till grund för utvecklingsarbetet på Fornbacken framöver. Det har även framkommit önskemål om att ha mer pedagogiska diskussioner vilket vi ska försöka bygga på under 2004. Diskussioner om normer och värden samt gemensamma regler för hela förskolan kommer vi också att lägga tid på. Planerade utvecklingsinsatser för fritidshemmen i område 9, 2004 EU projektet sträcker sig vidare över 2004 med inriktning på ett individuellt perspektiv som bland annat kommer att innehålla Barn med särskilda behov, skapande verksamhet och matematik. Planerade utvecklingsinsatser för Kyrkskolan, 2004 Arbeta vidare med och utveckla de teman och projekt som har varit framgångsrika. Att arbeta för ett ökat samarbete mellan olika personalkategorier. Gemensamma pedagogiska diskussionskvällar kommer att hållas. De utarbetade måldokumenten ska brytas ner och konkretiseras till den egna verksamheten. Utvecklingsinsatser vid Röinge skola 2004 Under 2004 kommer vi att arbeta för ett ännu bättre samarbete mellan olika personalkategorier. Kvällsmöten för pedagogiska diskussioner är planerade. Det nya måldokumentet ska förankras i det dagliga arbetet. Fortbildning inom Portfolio ska genomföras i början av året för att sedan eventuellt användas i arbetet. 18

Utveckling i Område 9, Centrum/Öster Året 2003 har inneburit en hel del förändringar för området. Området har utökats med ytterligare verksamheter. Vildmarken med 52 platser och Asylskolan (184 elever under året) startade upp i januari. Den första november öppnade även en avdelning för 4-5-åringar på Finjabacken. Tack vare kompetent och flexibel personal kom dessa verksamheter igång på ett bra och smidigt sätt. Mycket arbeta har under året lagts på revidering och utarbetning av handlingsplaner för alla enhet i området. Vi har också utarbetat ett måldokument som även det gäller för alla enheterna i område 9. Då vi i väntan på ny organisation av ledningstjänster inte vetat om Område 9 skall fortsätta har det skapat en viss oro inom vissa personalkategorier. I utvecklingsplanen för 2003 fanns visionen att arbeta för att alla skulle känna att de tillhörde ett gemensamt område. Det har genomförts en del gemensamma aktiviteter för att denna vision skall uppnås. Mycket uppskattad var en heldag på Ven för all personal i området, en dag som vi förhoppningsvis kan ha som tradition i området. Under våren startade vi upp en grupp, för de barn som inte når upp till godkänt betyg, asylsökande elever och elever med andra problem. Gruppen som, för närvarande finns, på Parkvillan fungera bra, elever med olika problem får den hjälp de för tillfället behöver. Med hjälp av specialpedagoger, special- och resurslärare med stor kunskap och flexibilitet har elevernas individuella behov kunnat tillgodoses i stor utsträckning. Under 2004 kommer vi att arbeta vidare för gemenskapen inom området. Mer samarbete mellan de olika personalkategorierna, gemensamma aktiviteter på enheterna, mellan de olika enheterna och för hela området att utvecklas. Det är också viktigt att personalen under 2004 ser möjligheter att använda sin tid till friskvård och utnyttjar den tid de kan till detta. Utifrån enheternas kvalitetsredovisningar där det framkommit önskemål om bättre planering vad gäller kompetensutveckling. Vi kommer därför under 2004 att arbeta med att lägga upp enskilda och gemensamma handlingsplaner vad gäller kompetensutveckling. Fritidspersonalen har i EU-projekt Att stärka fritidspedagogerna i sin yrkesroll under 2003 lagt upp enskilda och gemensamma handlingsplaner när det gäller kompetensutveckling. Vi kommer också att arbeta för att personalen skall bli mer insatta i budgetarbetet och dess konsekvenser. Som en röd tråd som genomsyrar alla verksamheter är att alla skall känna sig välkomna i ett öppet och tryggt klimat på våra enheter! Berit Isberg/ rektor 19