Plan mot kränkande behandling Jens Billeskolans fritidshem 2015 2016 Handlingsplan för att motverka mobbning, diskriminering och kränkande behandling på Jens Billeskolans fritidshem Upprättad höstterminen 2015 Anna Jeppsson Susanna Jakobsson Sven Wolt Utvärderas vårterminen 2016
Innehållsförteckning: 1. Vår vision sid. 2 2. Definitioner av kränkande behandling sid. 2 3. Lagar och styrdokument sid. 3 3.1 Läroplanen sid. 3 3.2 Skollagen sid. 3 3.3 Diskrimineringslagen sid. 3 4. Så arbetar vi sid. 4 4.1 Vi som pedagoger sid. 4 4.2 Våra fem förmågor sid. 5 4.3 Främjande aktiviteter sid. 5 4.4 Kartläggningsmetoder sid. 5 5. Vem kontaktar jag? sid. 6 6. Handlingsplan om vi ser eller hör kränkande behandling sid. 7 1
1. Vår vision Ett fritidshem att växa och må bra i. På Jens Billeskolans fritidshem arbetar vi för en trygg och glädjefylld miljö där våra elever utvecklas och mår bra. Vi arbetar för att alla elever ska ha möjligheten att påverka lek och aktiviteter, att bli lyssnade på och känna sig respekterade. Vår verksamhet grundar sig på fem förmågor där vi, i den dagliga verksamheten, vill hjälpa eleverna att lära sig respektera alla människors lika värde. Genom våra vardagsrutiner uppmuntrar vi till ansvarstagande och samarbete. Vi ger den fria leken stort utrymme i vår verksamhet där det sociala samspelet och elevernas självkänsla ges plats att växa. Det händer att uttryck som jag bara skojade eller tål du inte skämt används till någon som precis blivit/känt sig kränkt, diskriminerad eller trakasserad. Det händer också att de så kallade skämten, som många gånger handlar om något helt annat, kan leda till skam och skuldkänslor för den som blir utsatt. Likaså kan slag, glåpord och andra nedsättande uttryck få oanade konsekvenser. Vi tar avstånd från alla former av mobbning, kränkande behandling och diskriminering av såväl religion och kön som sexuell läggning eller funktionshinder. 2. Definitioner av kränkande handlingar I vår verksamhet arbetar vi utifrån de definitioner som finns i Läroplanen, Diskrimineringslagen och Skollagen. Vår sammanfattning av definitionerna: Kränkande behandling kan vara av olika natur Fysisk: slag och knuffar Verbal: hot, svordomar, nedsättande smeknamn Psykosocial: utfrysning, blickar, alla går när man kommer Texter eller bilder: lappar, sms, mms, bilder och olika typer av meddelande på sociala medier Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling utifrån de fem diskrimineringsgrunderna; kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Mobbning är när en person, upprepade gånger över tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. 2
3. Lagar och styrdokument 3.1 Läroplanen, Lgr 11 I läroplanens första kapitel kan vi läsa om skolans värdegrund och uppdrag. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. 3.2 Skollagen, 2010 Skollagens 6 kapitel beskriver åtgärder hur varje enskild skola ska arbeta för att motverka kränkande behandling av barn och elever. 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 3.3 Diskrimineringslagen 1 kap. Inledande bestämmelser: Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:958) 3
4. Så här arbetar vi Vi är ett fritidshem med fyra avdelningar; Safiren, Topasen, Smaragden och Rubinen. I vårt arbete strävar vi efter att ge barnen en meningsfull fritid utifrån de styrdokument som fritidshemmens verksamhet ska baseras på. I vår dagliga verksamhet erbjuds barnen olika sorters aktiviteter, temaarbete, samt fri lek som ges stort utrymme hos oss. I den fria leken tränar barnen sin sociala förmåga, utvecklar sin självkänsla, lär sig hantera sina relationer och använda sin kreativitet enskilt och tillsammans med andra. Leken är också ett tillfälle för barnen att lära sig lösa problem som uppstår, t.ex. konflikter, samt att leken bearbetar och uppmuntrar till användning av de kunskaper barnen inhämtat under skoldagen. Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna skall tillägna sig kunskaper. (Lgr11, kap 1 Skolans uppdrag) Det är i leken barn får prova olika sociala roller och lägga grunden till sin identitet. Det kan också handla om förmågan att kunna läsa av andra och försöka förstå hur de tänker det vill säga att utveckla den empatiska förmågan. Genom leken kan barns mönster i sätt att tänka, lösa problem och hantera information förändras och utvecklas. (Allmänna råd med kommentarer om kvalitet i fritidshem) Varje läsår har vi ett övergripande temaarbete som formar verksamhetens aktiviteter. Avdelningarna arbetar självständigt med temat under terminernas gång, men en gång i månaden samlas alla avdelningar för att ha aktiviteter tillsammans som då är kopplat till vårt tema. Utformningen av dessa aktiviteter varierar men barnens delaktighet och inflytande är viktigt när vi planerar aktiviteterna. Utöver våra temaaktiviteter erbjuder vi dagligen pyssel, lekar utomhus och inomhus, spel, målning osv. 4.1 Vi pedagoger Vi som pedagoger ska vara goda förebilder för barnen. Vi finns med barnen under hela skoldagen och arbetar för att varje barn ska känna sig sedd och få komma till tals. I vår närvaro lyssnar och stödjer vi barnen i deras funderingar och vid behov av hjälp. Vi hjälper dem att lyckas och uppmuntrar och stöttar barnen för att stödja goda beteenden. Utifrån nationella styrdokument och våra egna mål, samt regler som barnen varit med att upprätta för fritidshemmet, så arbetar vi för struktur i verksamheten. 4
4.2 Våra fem förmågor Varje läsår har vi övergripande mål som vi arbetar med. Läsåret 2015/2016 arbetar vi med fem förmågor. Förmågorna genomsyrar hela verksamheten och anpassas och formuleras för att passa t ex. vårt temaarbete och den dagliga verksamheten. Vi har kopplat våra förmågor till arbetet med denna handlingsplan på följande sätt: Samarbete Vi arbetar med samarbetsövningar och aktiviteter som främjar kamratrelationer och den sociala utvecklingen. Ansvar Vi tränar på att vara en bra vän och ta ansvar för sina relationer och sitt eget beteende. Reflektion Den dagliga verksamheten diskuteras och utvärderas tillsammans med barnen. Samlingen används som tillfälle för att diskutera regler och händelser tillsammans med barnen. Vid konflikter ska barnen vara med och reflektera över vad som gick fel och hur de kan göra nästa gång. Kreativitet Kommer fram i den fria leken och gemensamt pyssel. Vi hjälper barnen att lära sig att omsätta idéer till handling. Kommunikation Vi uppmuntrar barnen att använda språket för att lösa konflikter istället för slag/sparkar/fula fingret. En gång per läsår har vi en gemensam språkdag med anpassade aktiviteter. 4.3 Främjande aktiviteter på fritidshemmet Aktiviteter för att främja goda relationer mellan yngre och äldre barn, samt trivsel på fritidshemmet: Gemensamt tema som genomsyrar verksamheten under läsåret. I temaarbetet ingår gemensamma aktiviteter där våra fyra avdelningar deltar. Ansvarig: processledarna Två gånger per termin anordnas Stormöten på fritidshemmet där två barn från varje avdelning träffas och pratar om frågor som rör fritids. Eleverna ska känna inflytande bla. genom att vara med och ge förslag på aktiviteter och utvärdera lovverksamheten. Inför varje stormöte har avdelningarna ett eget möte där representanter väljs ut samt diskussioner om vad de ska ha med sig för synpunkter och förslag. Stormötets protokoll tas med till personalens möte för att lyfta diskussionen och önskemålen. Ansvarig: processledarna Aktiviteter i utegrupp. Två ur personalen tar med sig några barn från varje avdelning ut på aktiviteter en gång i veckan under vårterminen. Här anordnas aktiviteter, samarbetsövningar och mellanmålet lagas utomhus. Ansvarig: processledarna En språkdag per läsår arrangeras där vi lägger särskild vikt på språkbruket på fritidshemmet. Ansvarig: processledarna 5
Temaarbetet ska mynna ut i en gemensam kulturkväll i maj där vårdnadshavarna bjuds in att se vad vi har arbetat med under läsåret. Ansvar processledarna 4.4 Kartläggningsmetoder För att kartlägga och uppmärksamma eventuell kränkande behandling använder vi i personalen oss av följande metoder: Qualisenkäter besvaras av både barn och vårdnadshavare. Stormöte två gånger per termin. Daglig kontakt med vårdnadshavare. Arbetslagsträffar för personalen. Personalens egna reflektioner och observationer i den dagliga verksamheten. De vardagliga samtalen med barnen. 5. Vem kontaktar jag? Om du misstänker att någon utsätts för kränkande behandling av något slag ska du ta kontakt med fritidspersonalen, skolledningen eller någon från elevhälsan. Fritidshemmets personal finns på plats under våra öppettider 6.00 18.00, eller nås via telefon på våra avdelningar. Smaragden Rubinen Topasen Safiren 042 4585183 042 4585182 042 4585366 042 4585368 0768 680710 0768 680712 0768 680699 0768 680698 Rektor Sven Wolt, årskurs F 6 samt fritidshem sven.wolt@bjuv.se 042 4585370 Kurator Sanna Löthner susanna.lothner@bjuv.se 0709 553608 Psykolog Ina Rosvall ina.rosvall@bjuv.se 0731 588373 Skolsköterska Kattis Jonasson katarina.jonasson@bjuv.se 0709 585354 6
Skolans trygghetsteam Skolans trygghetsteam arbetar tillsammans men har olika årskursansvar. Teamets arbetsmodell har sin utgångspunkt i Farstametoden, men med viss anpassning till Jens Billeskolans intentioner, t.ex. att alltid kontakta föräldrarna. Åk F 6 Angelika Burevik, specialpedagog Catarina Kvist, specialpedagog Carina Yjord, förskollärare angelika.burevik@ skola.bjuv.se catarina.kvist@ skola.bjuv.se carina.yjord@skola.bjuv.se 6. Handlingsplan om vi ser/hör kränkande behandling Åtgärder vid mobbning / konflikt 1. Alla vuxna som ser/får kännedom om en konflikt är skyldiga att ingripa. 2. Om konflikten inte går att hantera på plats tas kontakt med klasslärare/mentor/fritidspersonal/trygghetsteam. 3. Teamet kallar inblandade elever till enskilda samtal. 4. Klasslärare/fritidspersonal meddelar föräldrar att samtal har ägt rum. 5. Efter ca en vecka träffar de inblandade eleverna teamet som gör en uppföljning av hur situationen har utvecklats. 6. Vid behov fortsätter samtalen. 7. Trygghetsteamet gör en bedömning och informerar rektor. 8. Om ingen förbättring sker sammankallar rektor till samrådsmöte för vidare åtg. 9. Dokumentation görs av trygghetsteamet och förvaras i en speciell pärm i arkivet. Åtgärder vid diskriminering eller kränkande behandling 1. Alla vuxna som ser/får kännedom om en kränkande behandling/diskriminering är skyldiga att ingripa. 2. Anmälan görs enligt Barn och utbildningsförvaltningens blankett. 3. Klasslärare/teamet gör en bedömning och informerar rektor och vårdnadshavare. 4. Rektor sammankallar till samrådsmöte vid behov. Vid ärenden, där en part är vuxen, anmäls detta genast till rektor som ansvarar för lämpliga åtgärder. Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen/gruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. Pedagogen har rätt att tillrättavisa när eleven stör undervisningen. Upprepas beteendet kontaktas klasslärare/mentor. Undervisande lärare/mentor/fritidspersonal kontaktar vid behov föräldrar. Rektor är nästa instans att kontaktas. 7
8