FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet



Relevanta dokument
Multiresistenta bakterier

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Folkhälsomyndighetens arbete med antibiotika och vårdhygien

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Bli en antibiotikasmart doktor! Basutbildning för läkare 10 november 2015

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Resistensläge i öppenvård:

Resistensläge i öppenvård:

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Antibiotikaresistens i blododlingar

Infektioner hos äldre

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

zccompany Hygien och smitta seminarium 2018 Antibiotikaresistens Astrid Lundevall Strama Stockholm 20 november 2018

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Antibiotikaresistens i blododlingar

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

Tillsammans tar vi nästa steg

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Multiresistenta bakterier

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotikaresistens i blododlingar

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Antibiotikaresistens i blododlingar

SMAF-konferens Luleå maj 2017

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

Antibiotic stewardship vad innebär det och varför är det så viktigt? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordf i Programråd Strama

JA! Antibiotika resistens Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? Rapport 2009

Bli en antibiotikasmart vårdcentral!

Stramas uppdrag Utvecklingen av antibiotikaförbrukning och antibiotikaresistens Stramas ledning

Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

MRB Multiresistenta bakterier

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Innehåll. Multiresistenta bakterier (MRB) Nr

Antibiotikaresistens Vad innebär r det i praktiken? Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Sverige ska bli bland de bästa i världen på att övervaka antibiotikaresistens och infektioner.

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens i blododlingar

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Övervakning av antibiotikaresistens. Nationell plan

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Basala hygienrutiner

Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship

Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se

Aktuellt från Strama Gotland

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Antibiotikaresistens uppkomst och spridning

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

3 En anmälan enligt 2 kap. 5 smittskyddslagen (2004:168) skall göras skriftligen senast dagen efter den dag då den som är skyldig att göra anmälan

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier

Svensk strategi för arbetet mot antibiotikaresistens

Antibiotikaresistensövervakning

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Antibiotikaförskrivning var står vi idag?

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Multiresistenta bakterier

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens i blododlingar

Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner. 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

Ny bakterie fruktan. tema

Antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

Hygienombudsutbildning

Världen i Norden och Norden i världen

STRAMA aktuellt. Välkomna! Sidan 1

Smittskydd. lokalt smittskyddsansvariga. för. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Bakterier. Har funnits i 3.5. miljarder år. Överstiger antalet människor med en faktor Utgör 60 % av jordens biomassa

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos

Transkript:

FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet

Uppdraget SMI skall tillsammans med Strama göra en översyn av nationella program för övervakning av antibiotikaresistens. SMI skall tillsammans med Strama göra motsvarande översyn av system för uppföljning av antibiotikaanvändning.

Det formella nuläget Vissa typer av antibiotikaresistens omfattas av smittskyddslagen: - meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) - penicillinresistenta pneumokocker - vancomycinresistenta enterokocker (VRE) - tarmbakterier som producerar extended spectrum beta-lactamases (ESBL)

Anmälningspliktig antibiotikaresistens 2500 antal anmälda fall 2000 1500 1000 500 0 MRSA VRE PNSP ESBL 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

MRSA 2007

ESBL 2007

Det formella nuläget (II) Inom Europa övervakar ECDC via ett nätverk (EARSS) förekomst av vissa resistenstyper hos bakterier som isolerats från blododlingar, d.v.s. prov från patienter med livshotande infektioner. Kommersiella system finns för resistensövervakning men ger inte alltid tillförlitliga resultat.

Hur stort är hotet? I en undersökning från Uppsala kunde man visa att mer än 30% av hemvändande turister från Egypten, Thailand eller Indien under resan hade förvärvat anmälningspliktig resistens (ESBL) i sin tarmflora. Dessa individer utgör en uppenbar risk för sig själva (urinvägsinfektioner) och, om de kommer in i vårdapparaten, andra patienter.

Svagheter i nuvarande system för resistensövervakning Nyare resistensformer registreras inte Problem upptäcks långt efter att de etablerats motåtgärder försenas. Förekomst av resistenta bakterier hos normalindividen upptäcks inte. Resistensproblem vid vanliga, inte allvarliga, infektioner upptäcks sent eller inte alls.

Svagheter i nuvarande system (II) Baseras på bakterieodlingar tagna p.g.a. att något är ovanligt t ex behandlingssvikt eller återkommande infektion. Bakterieodlingar tas alltmer sällan eftersom de belastar vårdgivarnas budget.

Ett nationellt system för kontinuerlig resistensövervakning Varje natt hämtas data från alla resistensbestämningar vid lokala och regionala mikrobiologiska laboratorier till en databas på SMI. Resultat som avviker från det normala mönstret återförs omedelbart (morgonen därpå) till laboratoriet och blir föremål för analys på SMI.

Ett nationellt system för kontinuerlig resistensövervakning (II) Vid behov undersöks identifierade bakteriestammar på SMI. Möjliggör snabba interventioner i vården. Data avidentifierade för SMI kommunikation sker via laboratorienummer. Tester har visat att systemet fungerar.

Ett nationellt system för kontinuerlig resistensövervakning (III) Kräver markant ökade IT- och analysresurser på SMI såväl personellt som tekniskt. Medel avsätts 2009 för systemuppbyggnad. Kräver att de mikrobiologiska laboratorierna anpassar sina databaser så att hämtning blir möjlig (f.n. klart för 50% av svenska laboratorier).

Ett nytt system för tidig upptäckt av resistens vid vanliga infektioner Utvalda öppenvårdsinrättningar ökar markant sin provtagning för bakteriologisk odling och resistensbestämning vid vanliga infektioner urinvägsinfektion, öroninflammation, halsfluss, bihåleinflammation, sårinfektion. Data sammanställs lokalt, regionalt och nationellt.

Ett nytt system för tidig upptäckt av resistens vid vanliga infektioner (II) Möjliggör tidig upptäckt av nya resistensformer. Möjliggöra systematiska studier av vilka bakterier som orsakar vanliga infektioner och deras antibiotikakänslighet. Stöder, vad gäller pneumokocker, vaccinövervakningen.

Ett nytt system för tidig upptäckt av resistens vid vanliga infektioner (III) Kräver resurstillskott (måttligt) för deltagande vårdcentraler och laboratorier. Kräver resurstillskott för datahantering och -analys på SMI.

Varför öka insatserna mot antibiotikaresistens? Antibiotikaresistens ökar sjuklighet och dödlighet. Antibiotikaresistens ökar kraftigt sjukvårdskostnaderna isolering av patienter, dyrare antibiotika, sjukhusvård för banala infektioner, etc. Föreslagna insatser är höggradigt kostnadseffektiva.

Tack till arbetsgruppen Dan Andersson, Uppsala Otto Cars, Strama Eva Gustafsson, Malmö Bengt Gårdlund, KS Huddinge Göran Hedin, KS Huddinge Birgitta Henriques Normark, SMI Sven Hoffner, SMI Sharon Kuhlmann, SMI Gunnar Kahlmeter, Växjö Göran Kronvall, KS Solna Kerstin Mannerquist, SMI Eva Melander, Malmö Barbro Olsson Liljequist, SMI Nils Rodhe, Falun Johan Struwe, SMI/Strama Karin Tegmark Wisell, SMI Christina Åhrén, Göteborg