REHABILITERING VID NACK OCH SKULDERSMÄRTA SAMT BETYDELSEN AV ARBETSMILJÖFAKTORER

Relevanta dokument
Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

SLUTRAPPORT. Projekttitel Uppkomst av nackbesvär inom tandläkaryrket, en longitudinell studie av arbetsställningens betydelse för besvärsutveckling

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Keele StarT Back Screening Tool

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Effektiva interventioner mot belastningsbesvär:

Belastningsskador och Stress. Forskning vid CBF

Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft

Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika?

Effekten av nackkoordinationsträning på sensomotorisk funktion, symtom och självskattad hälsa och funktion vid långvariga nack- och skulderbesvär

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

Basal kroppskännedomsträning är bättre än fysisk träning för patienter med långvariga whiplashrelaterade

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken?

Nack-specifikt träningsprogram

Komplementär behandling vid ADHD

Arbets- och miljömedicin

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

PERIODISERA DIN TRÄNING

TÄT.NU FRÅN FORSKNING TILL IMPLEMENTERING AV APPAR VID INKONTINENS. Eva Samuelsson Professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin

Ländryggsbesvär och träning - vilka övningar till vem?

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Sjukvårdens processer och styrning

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Evidensgrader för slutsatser

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Läs om sub-klassificeringsmodeller :

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

5-års erfarenhet av Chefshälsa

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR

Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen

Design av kliniska studier Johan Sundström

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Vilken fortbildning är r effektiv?

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Hur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Tät.nu (econtinence)econtinence project DISPOSITION E-HÄLSA/M-HÄLSA INTERNET, SMARTA MOBILER OCH HÄLSOAPPAR

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

FaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!??

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Hälsoinriktade insatser avseende alkohol

Adolescents selling sex and sex as self injury

MED DIGITAL TEKNIK. Marlene Sandlund. Med Dr, Inst för samhällsmedicin och rehabilitering

Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta

Avhandling Livsgnista hos mycket gamla

Utveckling & effektivitet av nätbaserat stöd för närstående

Återhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

Nacksmärta efter olycka

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?

Akut och långvarig smärta (JA)

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Malmö maj

Introduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning

Tät.nu från forskning till implementering av appar vid inkontinens

Instrument för bedömning av suicidrisk

Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

DEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP

med digital teknik Marlene Sandlund Med Dr. Inst för samhällsmedicin och rehabilitering

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

forskning pågår Att identifiera ökad risk för värk/smärta vid datorarbete Sammanfattning

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Barn och smärta. Vi är på rätt väg. KBT baserat påp. exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

Transkript:

REHABILITERING VID NACK OCH SKULDERSMÄRTA SAMT BETYDELSEN AV ARBETSMILJÖFAKTORER Åsa Svedmark Med.dr. fysioterapi, Ergonom Samhällsmedicin och Rehabilitering, fysioterapi Företagshälsan, Region Västerbotten

NACK OCH SKULDERSMÄRTA Vanligt, arbetsmiljöverkets rapport från 2016, 30-40 % angav att de den senaste veckan haft nack och/eller skulderbesvär Förekommer över hela världen med en årsprevalens som varierar mellan 27-50 % (Cote 2008) 89-90 % har inte WAD eller diskbråck utan ospecifika nackbesvär ( Stockholms läns landsting 2017) Vanligare bland kvinnor (Hoy 2014, Wahlstedt 2010 mfl)

NACK OCH SKULDERSMÄRTA Bakomliggande faktorer är fortfarande okänt (Blandpied 2017, Bier 2018) Vissa riskfaktorer har identifierats Arbetsmiljöfaktorer Nackflexion, armarbete över axelhöjd (Nordander 2016), repetitivt arbete, statiskt arbete, precisionsarbete (Cote 2008), felaktigt anpassade arbetsverktyg(arbetsmiljöverket 2013-2017) Lågt inflytande, höga kvantitativa krav (Carroll 2008, Cote 2008, Nordander 2016) Individfaktorer Rökning nu eller tidigare i livet, självskattad muskulär spänning i nacke- och skuldra

REHABILITERING Endast måttliga resultat och framför allt kortvariga effekter (Gross 2015) Viss evidens (korttidsuppföljningar) för specifik träning av nackmuskler samt behandling med manuella tekniker (Gross 2015, Hurwitz 2009) Som för lumbala besvär saknas det evidens för långtidseffekter (Blanpied 2017, Bier 2018) En grupp med stora variationer i besvärsbild där hänsyn till individuella skillnader skulle kunna ge en mer träffsäker och effektiv rehabilitering (Gwendolen Jull)

PROTOKOLL 1.Forskargrupp Artikelsökningar, kliniska resonemang med forskare och kliniker, brain storm, flödesscheman osv 3. Protokollartikel skrevs och publicerades 2. Succesiv tratt tex var de med nacksmärta muskulärt svagare, mindre rörlighet och sämre funktion vid lyfttester

Hypoteser: Rehabilitering utifrån individuella bakgrundsfaktorer är mer träffsäker och effektiv än rehabilitering utan hänsyn till individuella bakgrundsfaktorer Både individanpassad och icke-individanpassad rehabilitering är effektivare än kontrollgruppen

KONSEKUTIVT INTAG, 2011-2012 Kvinnor, 20-65 år Nacke-skuldra smärta, ej trauma Nackfunktion (NDI 10-68) Nedsatt arbetskapacitet p.g.a. nackbesvär Svensktalande Kommunen, landstinget, universitetet

BAKGRUNDSDATA, N=120 Medel (sd) Ålder, år 47 (11,5) Smärtduration, månader ¹ 60 (24-124) Vikt, kg ¹ 65 (60-74) Fysisk aktivitet (1-6)¹ ² 4,5 (4-5) Smärta (0-10) 4,6 (1,8) Nackfunktion (0-100) 23,5 (8,6) Nacksymptom (0-100) 66,0 (12,6) ¹ median, kvartiler, ² LIV 2000; 1-2 = låg, 3-4 = vardagsmotion och lättare motion minst 1 g/vecka, 5-6 = ansträngande motion minst 1 g/vecka samt hård träning.

BAKGRUNDSDATA, N=120 Sökt vård¹ (%) 68 (57 %) Vårdbesök¹ 376 Sjukskrivningsdagar¹ 55 ¹ senaste 6 månader p.g.a. nackbesvär

BESLUTSMODELL SAMT LOTTNING TILL 3 GRUPPER 120 kvinnor med ospecifika nackbesvär BASLINJEMÄTNING Valida-reliabla, empiriskt använda tester med Cut-off värden för nedsatt funktion Symtomdiagnoser Individanpassadbehandling n=40 (+ problembaserad anamnes) Ickeindividanpassad behandling n=40 (+ allmän anamnes) Kontrollgrupp n=40

BASLINJEMÄTNING 1. Nackens rörlighet 2. Nackmuskelstyrka, uthållighet och funktionell styrka/uthållighet 3. Sensomotorik 4. Trapeziusmyalgia 5. Cervikogen huvudvärk

1. NACKENS RÖRLIGHET 1.1 Övre segment 1.2 Nedre segment 1.3 Axial-rotation

2. NACKMUSKELSTYRKA, UTHÅLLIGHET OCH FUNKTIONELL STYRKA/UTHÅLLIGHET 2.1 CCF-test 2.2 CTH-test 2.3 Lyftförmåga

3. SENSOMOTORIK 3.1 Symptom och aktivitetsbegränsningar 3.2 Snabba huvudrörelsetest, grader per sekund

4. TRAPEZIUS MYALGIA Undersökningsprotokoll, MEBA Smärta i nacke/skuldra Stramhet i m. trapezius Palpationsömhet Tryckpunktsmätning PTT

5. CERVIKOGEN HUVUDVÄRK Undersökningsprotokoll Halvsidig huvudvärk Nacke-skuldra relaterad Palpationsömhet övre facettleder och nedsatt svikt Nedsatt rörlighet i rotation övre segment

REHABILITERING, INDIVIDANPASSADE (TT) OCH ICKE-INDIVIDANPASSADE GRUPPEN (NTT) 11 veckor 2-3 gånger per vecka 30-40 minuter med fysioterapeut per tillfälle FP blindade för vilken grupp de lottats till 4 fysioterapeuter, två lokaler, en centralt och en vid universitetet/sjukhuset

BEHANDLINGSKOMPONENTER 1. Mobilisering och rörlighetsträning 2. Nackmuskelstyrka/uthållighet, funktionell styrka 3. Öga, nacke - koordination 4. EMG-biofeedback m. trapezius 5. Cervikogen huvudvärksprogram

EXEMPEL PÅ NACKMUSKELTRÄNING

EXEMPEL PÅ BIOFEEDBACK

Returning to relaxation after contraction of m. trapezius, in seconds (n=8) (Friedmans Test) 20 Results 10 Meaningfulness of EMG biofeedback training estimated by subjects (n=14) 15 10 P=0,017 * 8 6 4 5 2 0 Before intervention Middle End 0 Very good Good Moderatly Little Very little Usability of EMG biofeedback equipment, estimated by physiotherapists (n=9) 4 3 2 1 0 Very good Good Moderatly Little Very little

EXEMPEL PÅ ÖGA, NACKE - KOORDINATION

MOTORISK KONTROLL PRINCIPER (BÅDA BEH. GRUPPERNA) Varierande underlag/ utgångspositioner Progression i övningarna Varierande förklaringar, ord, rörelse, härma, ge liknelser vid inlärning av nya övningar Feedback, utifrån och inifrån

EFTER DRYGT HALVA TIDEN Individanpassade gruppen Icke-individanpassade gruppen Övningarna anpassas till kraven på arbetet Uppföljning av problembaserade anamnesen Generellt träningsprogram Muscle Action Quality (MAQ)

RESULTAT RCT, ARTIKEL 2

RESULTAT RCT, ARTIKEL 2

PATIENTENS EGEN UPPFATTNING (PATIENT GLOBAL IMPRESSION OF CHANGE SCALE ) 9 m 15 m PGICS (1-7) 1=very much improvement, 2=much improvement, 3= minimal improvement, 4=no improvement, 5=minimally worse, 6=much worse, 7 =very much worse

SF-36 9m 15m SF-36 physical component summary (0-100, norm-based score at 50) SF-36 mental component summary (0-100, norm-based score at 50)

ÖVRIG VÅRD Tailored (n=34) Non Tailored (n=36) Treatment as Usual (n=33) Participants sought care 4 6 16 Work absence days (participants) 2 (1) 5 (3) 7 (4) # Visits (participants): Medical doctor 1 (1) 1 (1) 1 (1) Physiotherapist 8 (2) 46 (9) Naprapath 5 (2) 2 (1) Masseur 7 (3) 16 (4) 21 (7) TOTAL # VISITS 8 (4) 30 (6) 70 (16)

Arbetsmiljöfaktorer och Stress Fysisk exponeringsmätning, nacke och skuldra/arm (QEC) Psykosocial exponeringsmätning, självskattnings-formulär (QPS Nordic) Stress QEC; Quick Exposure Check QPS Nordic; The Nordic Questionnaire for Psychological and Social factors at work

PSYKOSOCIAL EXPONERINGSMÄTNING OCH STRESS Upplevd stress Kontroll av beslut i arbetet Nacksmärta Nackfunktion Arbetsproduktivitet, kvalitet Arbetsproduktivitet, kvantitet Både tvärsnittsmätning och longitudinella uppföljningar Mycket små skillnader mellan grupperna

ASSOCIATIONS BETWEEN SELF-RATED AND PHYSICAL TEST OUTCOMES BEFORE AND AFTER INTERVENTION IN WOMEN WITH NON-SPECIFIC NECK PAIN CROSS-SECTIONAL AND LONGITUDINAL ANALYSES SVEDMARK Å, HÄGER C.K, BJÖRKLUND M; MANUS Sambanden mellan fysiska testers utfall och självskattad smärta och symptom, preliminära resultat: Mycket svaga samband mellan självskattad nacksmärta och nackstyrka samt nackrörlighet Något starkare samband mellan självskattade nacksymptom och nackens rörlighet och förmåga till snabba rörelser (efter interventionen)

SAMMANFATTNING Inget stöd för individanpassning (skräddarsydd) utifrån beslutsmodellen Aktiv specifik nack-och skulderträning var effektiv för kvinnor med ospecifika nackbesvär, korttidsuppföljning Stress och upplevd kontroll i arbetet hade samband med självskattade besvär, nacksmärta och arbetskapacitet Svaga samband mellan självskattade besvär och resultat från fysiska tester (styrka, rörlighet, lyft test, snabba huvudrörelser)

Kontorsarbetare som tränade nacke och skuldermuskler på arbetstid sammanlagt 60 minuter per vecka reducerade sina nackproblem med 50%. Det spelade ingen roll om de valde 3 x 20 minuter, 9 x 7 minuter eller 1 x 60 minuter. These findings provide evidence that a great degree of flexibility is legitimate for companies in planning future implementation of physical exercise programs at the workplace. Dalager T et al. Does training frequency and supervision affect compliance, performance and muscular health? A cluster randomized controlled trial. Man Ther. 2015 Feb 28. E-pub.

REFLEKTIONER Fysisk aktivitet 2-3 ggr per vecka 30-40 minuter riktad mot nacke/skuldra 40-50% reducering av smärtan efter 3 månader Ylinen et al har visat på långtidseffekter vid fortsatt rehabilitering

IMPLEMENTERING AV FYSISK AKTIVITET I ARBETET?! Är evidensen tillräcklig? Exempel från Köpenhamn, systematisk strategi: träning som arbetsuppgift inom äldreomsorgen, bestämmer själva sin träningsmodell men tex 3 x 10 min per vecka www.amk.kk.dk/holdbartarbejdsliv

Tack för att ni lyssnat!