SLUTRAPPORT. Projekttitel Uppkomst av nackbesvär inom tandläkaryrket, en longitudinell studie av arbetsställningens betydelse för besvärsutveckling
|
|
- Amanda Svensson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SLUTRAPPORT Projekttitel Uppkomst av nackbesvär inom tandläkaryrket, en longitudinell studie av arbetsställningens betydelse för besvärsutveckling Dnr Projektledare Fredrik Hellström Innehåll: 1. Projektets syfte och bakgrund Vid tidpunkten för projektet formulering utgjorde sjukdomar i muskuloskeletala systemet fortfarande den enskilt största andelen av nyanmälda sjukdomsfall med mer än 90-dagas sjukskrivning, aktivitets- eller sjukersättning. Arbetsmiljöverket rapporterade att den nedåtgående trenden i anmälningar av arbetsrelaterade besvär på grund av arbetet har bytts mot en uppåtgående trend. Data från Arbetsmiljöverket visade tex att 4,4% av yrkesaktiva personer rapporterar muskuloskeletala nackbesvär så svåra att de försämrat arbetsförmågan. Kartläggningar av fysiska arbetsmiljöfaktorer som har samband med nackbesvär har visat att exponeringar för repetitivt arbete, arbete över axelhöjd och låsta arbetsställningar är av betydelse och ofta i kombination med varandra och/eller med krav på precision. Statens beredning för medicinsk utredning (SBU) konstaterade dock i en systematisk litteraturöversikt att det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt för att fastställa orsakssamband mellan exponeringar för olika fysiska och psykiska belastningar och utvecklande av besvär i rörelseorganen. SBU efterlyste studier där personer följs över tid och där objektiva metoder används för mätning av exponering och utfall. En sådan studie skulle kunna vara att följa en grupp besvärsfria individer i tidig karriär i ett yrke med hög prevalens av nackbesvär och med en väl definierad och homogen exponering för relevanta riskfaktorer. Detta projekt avsåg att genomför en sådan studie. Tandläkare är en yrkesgrupp med en ett-årsprevalens av nackbesvär om 26-73%, och deras arbete innehåller upprepade rörelser, låsta arbetsställningar och arbete utan armstöd [8]. Arbetet ställer även höga krav på handprecision och syn vilket medför arbetsställningar med framåtböjt huvud (nackflektion). En brist i studier av orsakssamband mellan exponeringsfaktorer och nackbesvär är att objektiva utfallsmått saknas. Det finns en omfattande forskning som visat att personer med långvarig nacksmärta har nedsatta rörelsefunktioner i nacken, vilka kan mätas med väl etablerade och objektiva metoder. Idag vet vi dock inte om dessa funktionsnedsättningar är en konsekvens av besvären eller om de är faktorer som bidrar till besvärens uppkomst. Om vi med longitudinella studier finner att nedsatt rörelsefunktion i nacken är konsekvenser av besvären, vilket förefaller mest troligt, så skulle mätningar av dessa funktioner kunna användas som objektiva utfallsmått i framtida studier och därmed bidra till att höja kvalitén på framtida forskning. Projektets syften är att: 1. undersöka betydelsen av exponering för fysiska belastningsfaktorer med avseende på uppkomst av nackbesvär. 2. undersöka om mätning av nackens rörelsefunktioner kan användas som objektiva utfallsmått i studier av nackbesvär.
2 Specifika frågeställningar: Syfte 1: Har nivå, frekvens och duration av arbetsställningar och arbetsrörelser i armar och nacken ett prospektivt samband med uppkomst av nackbesvär? Syfte 2: Är nedsatta rörelsefunktioner i nacken, såsom minskat rörelseomfång och nedsatt rörelsehastighet, en konsekvens av utveckling av självupplevda nackbesvär? 2. Projektets genomförande Studien genomförs som en kohortstudie där besvärsfria tandläkar/tandhygieniststudenter (studiegrupp) och universitetsstudenter på teoretiska program (kontrollgrupp), följs under 1,5 år på utbildningen. För att uppnå ett tillräckligt stort sampel rekryterades studenter från tre på varandra följande årskurser ( dvs totalt tre omgångar), Figur 1. Tandläkar/tandhygieniststudenter rekryterades terminen innan den huvudsakliga kliniska utbildningen påbörjas och endast studenter utan besvärs i nack-skuldra inkluderades i studien. Baslinje Omgång 1 aug-14 Omgång 2 aug-15 Omgång 3 aug-16 Klinisk praktik 1,5 år Exponeringsmätningar Utvärdering nackbesvär varje månad Uppföljning Omgång 1 dec-15 Omgång 2 dec-16 Omgång 3 dec-17 Figur 1. Översikt av projektets. Vid baslinje genomförs även kontroll av inklusion/exklusionskriterier. Totalt har sammanlagt 527 studenter informerats om studien och 106 studenter har gått igenom eller går per igenom studien (Figur 2).
3 Informerade : T527 (S235/K272) Ej anmält intresse: T287 (S84/K141) Anmält intresse: T282 (S151/K131) Tackat nej/ej svarat på inbjudan: T114 (S50/K64) Inklusions/exklusion undersökning 168 (S101/K67) Exkluderade (S31,K21) Inkluderade 116 (S70/K46) Avbrutit: 10 (S7/K3) Deltagare T106 (S63, K43) Figur 2. Flödesschema rekrytering forskningspersoner. T=totalt antal, S= antal i studiegrupp (tandläkarstudenter/tandhygieniststudenter), K=kontrollgrupp (studenter på andra teoretiska program). Antal deltagare per Mätning av nackbesvär För att undersöka om forskningspersoner utvecklar nackbesvär användes en beslutsalgoritm med två nivåer. På den första nivån besvarar forskningspersonen först en fråga kring självupplevda nackbesvär under den senaste månaden. Om nackbesvär upplevts mer än 3 dagar frågas även om smärtans intensitet under den senaste veckan och den senaste månaden. Om forskningspersonen skattar sin smärta senaste veckan till 2 eller högre på en skala från 0 (ingen smärta) till 10 (värsta tänkbara smärta) så klassificeras personen som ett case nivå 1 (case 1) och går dessutom vidare till undersökning på nivå 2. På nivå två görs en närmare undersökning av en fysioterapeut med avseende på kriteriediagnoser (MEBA) som Tension neck syndrome, cervikalgi, trapezius myalgi, cervikalt syndrom. Forskningspersonen gör även nackfunktionstester och fyller i samma enkäter som användes vid baslinjen med ett tillägga av Neck disability indiex (NDI) och Tampa Score of Kinesiophobia (TSK). Uppfyller forskningspersonen kriterierna för en kriteriediagnos klassificeras forskningsperson som ett case nivå 2 (case 2). För att case 2 ska användas som primär utfallsvariabel krävs att minst 23 % av samplet från studiegruppen (tandläkar/tandhygieniststudenter) utvecklat nackbesvär enligt nivå 2. Nackfunktionsmätningar Nackfunktion har utvärderat med fokus på rörelsefunktioner (primärt) och styrke och uthållighetstester (sekundärt). Samtliga forskningspersoner som är kvar i studien har genomfört nackfunktionsmätningar vid baslinje och till och med , även vid undersökning för case nivå 2 och avslutningsundersökningen. Forskningspersoner i omgång 3 genom för avslutningsmätningen i november/december 2017.
4 De primära rörelsefunktioner som har mätt är nackens rörelseomfång samt rörelsehastighet vid snabba huvudrörelser. Analyser av dessa utfall pågår för insamlat data men den slutgiltiga analysen kan inte genomföras innan allt data är insamlat. Uthållighet och styrka vid kranio-cervikal flexion, och styrka vid cervikal flexionextension och skulderelevation har också mätts vid samma tidpunkter som rörelsefunktionerna. Dessa tester innefattar dynamometermätningar och är väl beprövade inom forskning på individer med nacksmärta. Vidare har ett cervikalt lyfttest använts, C- PILE. C-PILE innebär att forskningspersonerna lyfter ett ökande antal vikter i en låda från midje- till axelhöjd. Utfallsvariabel är den maximala lyftkapaciteten i förhållande till den egna vikten. Test är väl beprövade inom forskning och klinik på individer med nacksmärta. Samtliga C-PILE-tester till och med är analyserade. Exponering för olika arbetsställningar Exponering för olika arbetsställningar undersöktes genom att nacke och armvinklar mätes med inklinometrar placerade på standardiserade positioner på överarmar, rygg och huvud. Data samlades upp till 5 gånger för studiegruppen (2 ggr första och andra terminen och 1 gång sista terminen) och en gång/termin för kontrollgruppen. Vid varje tillfälle samlades data in under arbetet med en patient, dock max 2 timmar. Varje datainsamlingstillfälle videofilmades från en fixerad position i förhållande till undersökningsstolen för att kunna avgöra arbetsuppgifter. I ett pågående analysarbete kategoriseras arbetsuppgifterna i patientarbete (sittande/stående), datorarbete, väntan, okänt (forskningsperson befinner sig utanför bild eller arbetsuppgiften kan inte kategoriseras). För kontrollgruppen också data in under tre föreläsningar eller gruppaktivitet utspridda över 1,5 år. Vid baslinje, caseundersökningar och uppföljning samlades även data in kring fysisk aktivet (Frågor från Liv2000), Stress, ångest och depression (HADS), smärttrösklar (PPT), sömn (Insomnia Sleep Index), andra symtom på belastningsbesvär än smärta (ProFitMap), upplevd muskelspänning (PMT) samt generell hälsa (SF-36). 3. Uppnådda resultat En styrande faktor för projektet är att rekrytering av forskningspersoner måste ske i fas med tandläkarutbildningen och då alltid på hösten. Datainsamlingen påbörjades hösten 2015 och förväntas vara avslutad I forskningsplanen definierades hur många forskningspersoner som behövdes för att forskningsfrågorna skulle kunna besvaras. För att nå tillräckligt antal behövdes tre datainsamlingsomgångar. Detta gör att huvudresultaten från projektet inte är publicerade än och nedan presenteras däremot preliminära resultat utifrån det material som är insamlat och bearbetat per Nackbesvär En analys av förekomst av nackbesvär både avseende den enklare självskattade definitionen av besvär (case 1) och definitionen som baserar sig på kriteriediagnoser (case 2) är gjord. Den kumulativa incidensen för besvär enligt case 1 definitionen i studiegruppen är hittills 41,3% och i kontrollgruppen 30,2%. Det föreligger inget statistiskt samband (p=0.307, Chi-Square ). Vad gäller nackbesvär definierade enligt case 2 var incidensen för studiegruppen 19,0 % och för kontrollgruppen 4,7%. Här är det ett statistik samband (p=0.041 Fisher s Exact test) men sambandet får anses vara svagt (Phi = 0,209). I de följande preliminära analyserna ändvänds case 1 som utfallsvariabel eftersom case 2 inte når upp de i förväg bestämda utfallet på 23% i studiegruppen Samband mellan baslinjevariabler och utvecklande av nackbesvär Det är gjorts en preliminär analys av om ett funktionellt test av nackmuskelstyrka kan predicera uppkomst av nackbesvär. Det nackfunktionstest som analyserats är ett lyfttest, C-Pile (Cervical Progressive Isoinertial lifting evaluation test). Den oberoende variabeln i
5 analysen var den maximala lyftkapaciteten som forskningspersonen orkade lyfta relaterat till sin kroppsvikt. Beroendevariabeln var besvär/icke besvär utifrån case 1. En logistisk regressionsmodell visade inte på något signifikant samband. I enskilda korrelationsanalyser mot nackbesvär (case 1) visade ett flertal variabler (Ångest, Depression, Stress, Mentalt komponent av generell hälsa, PPT och PMT) på en signifikant korrelation (p<0,05) med en korrelationskofficent på > 0,25. Dessa variabler är potentiella ko-variater i framtida analyser av samband mellan arbetsställningar och nackbesvär. En preliminär principal component analys (PCA) visar att HADS, stress och SF-36 MCS (Mentala komponenter) kunde reduceras till en gemensam variabel (PCA1) som förklarade 73% av variansen i de underliggande variablerna. PMT och PPT kunde inte inkluderas och eller kombineras. Gruppskillnader vid baslinje Tidigare analyser avseende gruppskillnader vid baslinje mellan kontroll och studiegrupp har kompletterats med data från samtliga forskningspersoner (116 st). Det föreligger ingen statistik skillnad avseende SF-36, upplevd muskelspänning (PMT), sömns, fysisk aktivitet, HADS eller stress mellan grupperna. Däremot hittades en signifikant skillnad (p=0,011) i PPT över höger (p=0,027 one-way ANOVA ) och vänster (p=0,001 one-way ANOVA) trapezius muskeln där kontrollgruppen hade en lägre smärttröskel. 4. Genomförda insatser för att resultaten ska komma till praktisk användning Projektet har kontinuerlig kontakt med utbildningsansvariga för tandläkar och tandhygienistprogrammen för att integrera resultat från projektet i utbildningen. 5. Publikationer, presentationer och annan spridning inom projektets ram Presentationer vid internationella konferenser: Borg T., Björklund M., Hellström F. Perceived muscular tension in healthy subjects: a cross-sectional study. 9th International Scientific Conference on Prevention of Work- Related Musculoskeletal Disorders; June Toronto, Canada (2016)
Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten
Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring
Läs merMetoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär
Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder
Läs merPrismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken?
Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken? Agneta Lindegård Andersson Ergonom, PhD, Utvecklingledare Institutet för stressmedicin Hälsan & Stressmedicin Introduktion Förekomst
Läs merAMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen
AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen Inger Arvidsson, Camilla Dahlqvist, Henrik Enquist, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd 1 AMM
Läs merSmärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika?
Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika? Agneta Lindegård Andersson Ergonom, Docent, Utvecklingledare Institutet för stressmedicin Hälsan & Stressmedicin Introduktion Förekomst av
Läs merFysisk och psykosocial exponering varför och hur. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
Fysisk och psykosocial exponering varför och hur Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Arbetsorsakade besvär enligt anledning Andel sysselsatta med besvär under
Läs merForskningsaktiviteter 2013-jan 2015
1 2015-04-14 Slutrapport för projekt Implementering av prismatiska glasögon i tandvården - effekter på nack/axelsmärta, upplevd ansträngning och komfort vid kliniskt tandvårdsarbete Dnr 120203 Sedan 2007
Läs merPrimär handläggning av patienter efter nacktrauma
1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig
Läs merEffektiva interventioner mot belastningsbesvär:
Effektiva er Effektiva er mot belastningsbesvär: koordinerad epidemiologi, biomekanik, fysiologi, implementeringsforskning och folkhälsovetenskap Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN
Läs merMan måste vila emellanåt
Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin
Läs merAtt läsa en vetenskaplig artikel
Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga
Läs merStudentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.
KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetoder Provmoment: Vetenskapsteori respektive forskningsmetod Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 2016-02-16
Läs merREHABILITERING VID NACK OCH SKULDERSMÄRTA SAMT BETYDELSEN AV ARBETSMILJÖFAKTORER
REHABILITERING VID NACK OCH SKULDERSMÄRTA SAMT BETYDELSEN AV ARBETSMILJÖFAKTORER Åsa Svedmark Med.dr. fysioterapi, Ergonom Samhällsmedicin och Rehabilitering, fysioterapi Företagshälsan, Region Västerbotten
Läs merRiktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen
Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen Gert-Åke Hansson, Inger Arvidsson, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd 1 AMM Syd:s forskning
Läs merEXAMINATION KVANTITATIV METOD
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merI. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska
Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser
Läs merArbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder
Arbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom/leg fysioterapeut Arbets- och miljömedicin Karolinska Institutet Arbets- och miljömedicin Patientutredningar Arbetsplatsanalyser
Läs merBehandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1
Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera
Läs merARBETSRELATERADE BESVÄR HOS TANDLÄKARE
ARBETSRELATERADE BESVÄR HOS TANDLÄKARE Thomas Morgardt, spec. allm.med. Villa Qrera, Marierovägen 1 459 30 Ljungskile 0705 4290 20, thomas@morgardt.se Handledare: leg. psykolog Linda Nordling Nilson Projektarbete
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merLjusterapi vid depression
Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2
Läs merKVANTITATIVA STUDIER. Resultat för Västerbotten och Östergötland
KVANTITATIVA STUDIER Resultat för Västerbotten och Östergötland Resultat från MMR in primärvården före MMRP jämfört med direkt efter MMRP Under perioden augusti 2012 till maj 2015 deltog 298 patienter
Läs merBilaga till rapport 1 (10)
Bilaga till rapport 1 (10) Arbetsmiljöns betydelse för hjärt- och kärlsjukdom, rapport 240 (2015) Bilaga 7 Gallrings- och granskningsmallar SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering www.sbu.se
Läs merUtlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan
Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan REHSAM är ett forskningsprogram för bättre och effektivare rehabilitering inom ramen för rehabiliteringsgarantin,
Läs merBelastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi
ARBETSMILJÖ tij VERKET Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling
Läs merFrån epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga
Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga Stefan Bergman Emma Haglund Katarina Aili Syfte Att med en ökad kunskap om den långvariga
Läs merKvantitativa metoder och datainsamling
Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan
Läs merSmärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika?
Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika? Magdalena Gustafsson Leg fysioterapeut/ergonom Hälsan & Arbetslivet/Göteborg Introduktion Förekomst av nacksmärta hos tandvårdspersonal är
Läs merBehandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare
Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt
Läs merStudentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.
KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetoder Provmoment: Vetenskapsteori respektive forskningsmetod Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 2015-09-29
Läs merPsykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier
Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Linda Magnusson Hanson Med dr, Docent, Forskare Enheten för epidemiologi, Stressforskningsinstitutet,
Läs merRiskfaktorer för belastningsbesvär. Belastning. Föreskrift ASF2012:2
Belastning Olle Nygren Föreskrift ASF2012:2 Riskfaktorer för belastningsbesvär Böjda och/eller vridna arbetsställningar och arbetsrörelser Arbete ovanför axelhöjd och nedanför knähöjd Arbete utanför underarmsavstånd
Läs merSmärttillstånd i nacke/skuldra hos kassapersonal i dagligvaruhandeln Förekomst och samverkansfaktorer
Smärttillstånd i nacke/skuldra hos kassapersonal i dagligvaruhandeln Förekomst och samverkansfaktorer Författare: Ingrid Norström-Vikdahl Företagshälsovården, Strängnäs Handledare: Thomas Overmeer Arbets-
Läs merRyggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv
Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Mahadeb Sarker Handledare Klas Berlin, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Projektarbete vid
Läs merAKTUALISERING AV STOCKHOLMSMODELLEN UNDERLAGSRAPPORT TILL 3H PROJEKTET
MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) Roger Corner Projektledare Telefon 08-508 28 907, 076-122 89 07 roger.corner@miljo.stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2007-06-12 p8 AKTUALISERING
Läs merMätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer
Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer Gert-Åke Hansson Arbets- och miljömedicin Lund Bakgrund Muskuloskeletal sjukdom är ett stort problem Speciellt nacke/axlar, armar och händer
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merRECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom
RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom Projektledare - Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin, NUS, Umeå Hanna Malmberg Gavelin,
Läs merKommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016
Kommittédirektiv En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada Dir. 2016:9 Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över försäkringen
Läs merThe role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization
Summary in Swedish Copingresurser och deras betydelse för gastrointestinal symtomnivå och somatisering vid IBS Dålig förmåga att hantera fysiska besvär ger svårare mag-tarmsymtom vid IBS och ökade övriga
Läs merOsteoporos & Frakturprevention. Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet
Osteoporos & Frakturprevention Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet Höftfrakturförekomst Tillgång till bentäthetsmätare (DXA) Prioritet Osteoporos är
Läs merQEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden
1 QEC manual Den här metoden för exponeringsbedömning har tagits fram för att utvärdera förändringar av muskuloskeletal riskexponering före och efter ergonomisk intervention. Innan riskanalysen görs bör
Läs merArbetsrelaterade besvär i rörelseorganen (7,5 hp) Version 150107 OBS! Smärre ändringar kan komma att ske
Arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen (7,5 hp) Version 150107 OBS! Smärre ändringar kan komma att ske Kursansvarig och examinator: Teresia Nyman Kursens innehåll Kursen arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 12/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Exponeringresponssamband för kvinnors och mäns risk att drabbas av värk i nacke/arm vid fysisk och psykosocial arbetsbelastning Catarina Nordander Kerstina
Läs merEn hållbar arbetsplats en vinst för alla
En hållbar arbetsplats en vinst för alla Frisk personal = ökad lönsamhet Ett företags medarbetare är dess största tillgång och frisk personal ger ökad lönsamhet. Att aktivt arbeta med att förbättra arbetshälsan
Läs merBeställning och information om arbetsgång gällande arbetsförmågebedömningar
Beställning och information om arbetsgång gällande arbetsförmågebedömningar Beställning: 1. Diskutera med medarbetaren vilka medicinska åtgärder via sjukvården som är vidtagna och förankra att vi kan ta
Läs merETT FAKTABLAD FRÅN CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Nack- och skulderbesvär i arbetet
ETT FAKTABLAD FRÅN CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN 2019 Nack- och skulderbesvär i arbetet Besvär i nacke och skuldra är mycket vanligt. Andelen personer med besvär är särskilt hög i yrkesgrupper som
Läs merEvidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta
Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 10 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anne-Marie Norén Förslag att införa vårdval för patienter med långvarig smärta och psykisk ohälsa samt införande
Läs merBurnout in parents of chronically ill children
Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn
Läs merEn processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin
En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin Irene Jensen, professor och uppdragsansvarig Therese Hellman, med dr och projektledare Gunnar Bergström, docent Hanna Bonnevier,
Läs merStillasittande, fysisk aktivitet och nackbesvär autonoma förklaringsmodeller David Hallman
Stillasittande, fysisk aktivitet och nackbesvär autonoma förklaringsmodeller David Hallman Med dr Centrum för Belastningsskadeforskning (CBF), Akademin för Hälsa och Arbetsliv, Högskolan i Gävle Min bakgrund
Läs merÄr mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie.
Är mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie. Anna Holmqvist 1 och Marika Möller 1, 1 Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Stockholm,
Läs merHur undviker vi skador? Jenny Jacobsson, Leg sjukgymnast, Med Dr Annette Heijne, Leg sjukgymnast, Med Dr Anna Frohm, Leg sjukgymnast, Med Dr
Hur undviker vi skador? Jenny Jacobsson, Leg sjukgymnast, Med Dr Annette Heijne, Leg sjukgymnast, Med Dr Anna Frohm, Leg sjukgymnast, Med Dr Undvika skador och sjukdomar inom idrott Förebygga skador relaterade
Läs merKunskap om ungas psykiska hälsa och lärande Rosaria Galanti, professor, projektledare
Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande www.kupolstudien.se Rosaria Galanti, professor, projektledare VÄLKOMNA! Kupols sista år i skolan Nyheter på teamfronten Var står vi nu? Rosaria Galanti 9/8/2016
Läs merAllmänna frågor vid nack- och ryggbesvär
Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret underlättar hantering och bedömning av dina besvär. Med
Läs merAllmänna frågor vid nack- och ryggbesvär
Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret
Läs merKartläggning av smärta i rörelseapparaten och fysiskt och psykiskt mående hos bilprovare i Skellefteå före och efter ergonomisk repetitionsutbildning.
Kartläggning av smärta i rörelseapparaten och fysiskt och psykiskt mående hos bilprovare i Skellefteå före och efter ergonomisk repetitionsutbildning. Dr Jörgen Johansson, Previa, företagsläkare, allmänläkare
Läs merAnna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.
Läs merExamensarbete Karlstads Teknikcenter. Belastningsbesvär hos vårdadministratörer. Karlstads Teknikcenter
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2018 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete
Läs merAnalytisk statistik. Mattias Nilsson Benfatto, PhD.
Analytisk statistik Mattias Nilsson Benfatto, PhD Mattias.nilsson@ki.se Beskrivande statistik kort repetition Centralmått Spridningsmått Normalfördelning Konfidensintervall Korrelation Analytisk statistik
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people
Läs merAppendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och
Läs merÅterrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser
Läs merHälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer
Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer Lage Burström Tohr Nilsson Jens Wahlström Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Arbets- och miljömedicin, Sundsvalls sjukhus Arbets- och miljömedicin,
Läs merGruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården
Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merHur hör högstadielärare?
Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Läs merBilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie
Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument
Läs merAtt välja statistisk metod
Att välja statistisk metod en översikt anpassad till kursen: Statistik och kvantitativa undersökningar 15 HP Vårterminen 2018 Lars Bohlin Innehåll Val av statistisk metod.... 2 1. Undersökning av en variabel...
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merFörsämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet
Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete
Läs merOhälsans trappa 2004
Har långvarig sjukdom. Procent av arbetare i olika åldersgrupper. Alla 16 64 år 16 29 år 30 44 år 45 64 år Har sådan sjukdom 49 35 42 62 svår sjukdom (svåra eller mycket svåra besvär) 22 14 16 30 sjukdom
Läs merUPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR
UPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR analys av enkätdata från AktiKonprojektet Maria Öhrn, ST-läkare/doktorand KONTORSTYPER Cellkontor o enskilt kontor (1 pers) o delat kontor
Läs merSjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän
Sammanfattning 017 av rapport om Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän Kristin Farrants Arvid Sondén Kerstin Nilsson Kristina Alexanderson Avdelningen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk
Läs merLäsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10
Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningarna baseras på boken Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa, Liber Förlag (2011), som är gemensam kursbok för statistikavsnitten
Läs merSjukskrivning och arbetsolyckor bland unga
Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukförsäkringen omfattar: Svenskt Näringsliv/LO Kommuner och Landsting Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL Långvarig sjukfrånvaro Sjukskrivning mer än
Läs merLyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel
Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter, 300 YH p, 2011 Författare: Emmelie Bjurhede Handledare: Maria Hansby Sammanfattning
Läs merATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL
ATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL https://strategiclearner.files.wordpress.com/2012/10 /information-overload-1.png MONICA BERTILSSON, MED DR, FORSKARASSISTENT, LEG. ARBETSTERAPEUT ENHETEN FÖR.
Läs merRAMP II (version 1.03)
RAMP II (v1.03) Linda Rose & Carl Lind. 2017. Enheten för Ergonomi. KTH Kungliga tekniska högskolan. Sverige. 1 RAMP II (version 1.03) Svensk version Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid
Läs merERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice
ERGONOMI Rätt rörelser och belastning Ombordservice INLEDNING I din hand håller du en ergonomimanual som riktar sig till dig som arbetar inom Stena Lines ombordserviceverksamhet. Ergonomimanualen innehåller
Läs merAvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet
ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,
Läs merStressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län
SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg
Läs merLUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion
LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion LUCIE är r en del i verktygslåda för f r FHV Samarbete AMM Göteborg G
Läs merTENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod TENTAMEN KVANTITATIV METOD (205) Examinationen består av 11 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt anslutning
Läs merMetoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa
Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa Gunnar Bergström, docent 2017-10-20 Namn Efternamn 1 Systematisk litteraturgenomgång Riktlinjer Arbetshälsoekonomiskt
Läs merOrkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent
Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merCOGAIN. Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction. DART, Sweden 2007 1
COGAIN Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction DART, Sweden 2007 1 Omgivning och ergonomi DART, Västra Götalands läns landsting, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Eva Holmqvist
Läs merTinnitusbesvär. Tinnitusbesvär. Behandling av,nnitus u,från KBT och ACT. Varför intresserar sig psykologer för :nnitus?
Behandling av,nnitus u,från KBT och Vendela Ze;erqvist Gerhard Andersson Hugo Hesser Cornelia Weise Varför intresserar sig psykologer för :nnitus? Ingen framgångsrik behandling för a@ bli av med :nnitus
Läs merVårdresultat för patienter 2017
Kvalitetsregister ECT Vårdresultat för patienter 17 Elbehandling (ECT) Vad är elbehandling Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid svår
Läs merEXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt
Läs merUpprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland
Upprepade mätningar och tidsberoende analyser Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland Innehåll Stort område Simpsons paradox En mätning per individ Flera mätningar per individ Flera
Läs merTRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands
Läs merInstruktion till stationsansvarig, examinator
Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.
Läs mer