REHABILITERING VID NACK OCH SKULDERSMÄRTA SAMT BETYDELSEN AV ARBETSMILJÖFAKTORER
|
|
- Johan Sandström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 REHABILITERING VID NACK OCH SKULDERSMÄRTA SAMT BETYDELSEN AV ARBETSMILJÖFAKTORER Åsa Svedmark Med.dr. fysioterapi, Ergonom Samhällsmedicin och Rehabilitering, fysioterapi Företagshälsan, Region Västerbotten
2 NACK OCH SKULDERSMÄRTA Vanligt, arbetsmiljöverkets rapport från 2016, % angav att de den senaste veckan haft nack och/eller skulderbesvär Förekommer över hela världen med en årsprevalens som varierar mellan % (Cote 2008) % har inte WAD eller diskbråck utan ospecifika nackbesvär ( Stockholms läns landsting 2017) Vanligare bland kvinnor (Hoy 2014, Wahlstedt 2010 mfl)
3 NACK OCH SKULDERSMÄRTA Bakomliggande faktorer är fortfarande okänt (Blandpied 2017, Bier 2018) Vissa riskfaktorer har identifierats Arbetsmiljöfaktorer Nackflexion, armarbete över axelhöjd (Nordander 2016), repetitivt arbete, statiskt arbete, precisionsarbete (Cote 2008), felaktigt anpassade arbetsverktyg(arbetsmiljöverket ) Lågt inflytande, höga kvantitativa krav (Carroll 2008, Cote 2008, Nordander 2016) Individfaktorer Rökning nu eller tidigare i livet, självskattad muskulär spänning i nacke- och skuldra
4 REHABILITERING Endast måttliga resultat och framför allt kortvariga effekter (Gross 2015) Viss evidens (korttidsuppföljningar) för specifik träning av nackmuskler samt behandling med manuella tekniker (Gross 2015, Hurwitz 2009) Som för lumbala besvär saknas det evidens för långtidseffekter (Blanpied 2017, Bier 2018) En grupp med stora variationer i besvärsbild där hänsyn till individuella skillnader skulle kunna ge en mer träffsäker och effektiv rehabilitering (Gwendolen Jull)
5 PROTOKOLL 1.Forskargrupp Artikelsökningar, kliniska resonemang med forskare och kliniker, brain storm, flödesscheman osv 3. Protokollartikel skrevs och publicerades 2. Succesiv tratt tex var de med nacksmärta muskulärt svagare, mindre rörlighet och sämre funktion vid lyfttester
6 Hypoteser: Rehabilitering utifrån individuella bakgrundsfaktorer är mer träffsäker och effektiv än rehabilitering utan hänsyn till individuella bakgrundsfaktorer Både individanpassad och icke-individanpassad rehabilitering är effektivare än kontrollgruppen
7 KONSEKUTIVT INTAG, Kvinnor, år Nacke-skuldra smärta, ej trauma Nackfunktion (NDI 10-68) Nedsatt arbetskapacitet p.g.a. nackbesvär Svensktalande Kommunen, landstinget, universitetet
8 BAKGRUNDSDATA, N=120 Medel (sd) Ålder, år 47 (11,5) Smärtduration, månader ¹ 60 (24-124) Vikt, kg ¹ 65 (60-74) Fysisk aktivitet (1-6)¹ ² 4,5 (4-5) Smärta (0-10) 4,6 (1,8) Nackfunktion (0-100) 23,5 (8,6) Nacksymptom (0-100) 66,0 (12,6) ¹ median, kvartiler, ² LIV 2000; 1-2 = låg, 3-4 = vardagsmotion och lättare motion minst 1 g/vecka, 5-6 = ansträngande motion minst 1 g/vecka samt hård träning.
9
10 BAKGRUNDSDATA, N=120 Sökt vård¹ (%) 68 (57 %) Vårdbesök¹ 376 Sjukskrivningsdagar¹ 55 ¹ senaste 6 månader p.g.a. nackbesvär
11 BESLUTSMODELL SAMT LOTTNING TILL 3 GRUPPER 120 kvinnor med ospecifika nackbesvär BASLINJEMÄTNING Valida-reliabla, empiriskt använda tester med Cut-off värden för nedsatt funktion Symtomdiagnoser Individanpassadbehandling n=40 (+ problembaserad anamnes) Ickeindividanpassad behandling n=40 (+ allmän anamnes) Kontrollgrupp n=40
12 BASLINJEMÄTNING 1. Nackens rörlighet 2. Nackmuskelstyrka, uthållighet och funktionell styrka/uthållighet 3. Sensomotorik 4. Trapeziusmyalgia 5. Cervikogen huvudvärk
13 1. NACKENS RÖRLIGHET 1.1 Övre segment 1.2 Nedre segment 1.3 Axial-rotation
14 2. NACKMUSKELSTYRKA, UTHÅLLIGHET OCH FUNKTIONELL STYRKA/UTHÅLLIGHET 2.1 CCF-test 2.2 CTH-test 2.3 Lyftförmåga
15 3. SENSOMOTORIK 3.1 Symptom och aktivitetsbegränsningar 3.2 Snabba huvudrörelsetest, grader per sekund
16 4. TRAPEZIUS MYALGIA Undersökningsprotokoll, MEBA Smärta i nacke/skuldra Stramhet i m. trapezius Palpationsömhet Tryckpunktsmätning PTT
17 5. CERVIKOGEN HUVUDVÄRK Undersökningsprotokoll Halvsidig huvudvärk Nacke-skuldra relaterad Palpationsömhet övre facettleder och nedsatt svikt Nedsatt rörlighet i rotation övre segment
18 REHABILITERING, INDIVIDANPASSADE (TT) OCH ICKE-INDIVIDANPASSADE GRUPPEN (NTT) 11 veckor 2-3 gånger per vecka minuter med fysioterapeut per tillfälle FP blindade för vilken grupp de lottats till 4 fysioterapeuter, två lokaler, en centralt och en vid universitetet/sjukhuset
19 BEHANDLINGSKOMPONENTER 1. Mobilisering och rörlighetsträning 2. Nackmuskelstyrka/uthållighet, funktionell styrka 3. Öga, nacke - koordination 4. EMG-biofeedback m. trapezius 5. Cervikogen huvudvärksprogram
20 EXEMPEL PÅ NACKMUSKELTRÄNING
21 EXEMPEL PÅ BIOFEEDBACK
22 Returning to relaxation after contraction of m. trapezius, in seconds (n=8) (Friedmans Test) 20 Results 10 Meaningfulness of EMG biofeedback training estimated by subjects (n=14) P=0,017 * Before intervention Middle End 0 Very good Good Moderatly Little Very little Usability of EMG biofeedback equipment, estimated by physiotherapists (n=9) Very good Good Moderatly Little Very little
23 EXEMPEL PÅ ÖGA, NACKE - KOORDINATION
24 MOTORISK KONTROLL PRINCIPER (BÅDA BEH. GRUPPERNA) Varierande underlag/ utgångspositioner Progression i övningarna Varierande förklaringar, ord, rörelse, härma, ge liknelser vid inlärning av nya övningar Feedback, utifrån och inifrån
25 EFTER DRYGT HALVA TIDEN Individanpassade gruppen Icke-individanpassade gruppen Övningarna anpassas till kraven på arbetet Uppföljning av problembaserade anamnesen Generellt träningsprogram Muscle Action Quality (MAQ)
26 RESULTAT RCT, ARTIKEL 2
27 RESULTAT RCT, ARTIKEL 2
28 PATIENTENS EGEN UPPFATTNING (PATIENT GLOBAL IMPRESSION OF CHANGE SCALE ) 9 m 15 m PGICS (1-7) 1=very much improvement, 2=much improvement, 3= minimal improvement, 4=no improvement, 5=minimally worse, 6=much worse, 7 =very much worse
29 SF-36 9m 15m SF-36 physical component summary (0-100, norm-based score at 50) SF-36 mental component summary (0-100, norm-based score at 50)
30 ÖVRIG VÅRD Tailored (n=34) Non Tailored (n=36) Treatment as Usual (n=33) Participants sought care Work absence days (participants) 2 (1) 5 (3) 7 (4) # Visits (participants): Medical doctor 1 (1) 1 (1) 1 (1) Physiotherapist 8 (2) 46 (9) Naprapath 5 (2) 2 (1) Masseur 7 (3) 16 (4) 21 (7) TOTAL # VISITS 8 (4) 30 (6) 70 (16)
31 Arbetsmiljöfaktorer och Stress Fysisk exponeringsmätning, nacke och skuldra/arm (QEC) Psykosocial exponeringsmätning, självskattnings-formulär (QPS Nordic) Stress QEC; Quick Exposure Check QPS Nordic; The Nordic Questionnaire for Psychological and Social factors at work
32 PSYKOSOCIAL EXPONERINGSMÄTNING OCH STRESS Upplevd stress Kontroll av beslut i arbetet Nacksmärta Nackfunktion Arbetsproduktivitet, kvalitet Arbetsproduktivitet, kvantitet Både tvärsnittsmätning och longitudinella uppföljningar Mycket små skillnader mellan grupperna
33 ASSOCIATIONS BETWEEN SELF-RATED AND PHYSICAL TEST OUTCOMES BEFORE AND AFTER INTERVENTION IN WOMEN WITH NON-SPECIFIC NECK PAIN CROSS-SECTIONAL AND LONGITUDINAL ANALYSES SVEDMARK Å, HÄGER C.K, BJÖRKLUND M; MANUS Sambanden mellan fysiska testers utfall och självskattad smärta och symptom, preliminära resultat: Mycket svaga samband mellan självskattad nacksmärta och nackstyrka samt nackrörlighet Något starkare samband mellan självskattade nacksymptom och nackens rörlighet och förmåga till snabba rörelser (efter interventionen)
34 SAMMANFATTNING Inget stöd för individanpassning (skräddarsydd) utifrån beslutsmodellen Aktiv specifik nack-och skulderträning var effektiv för kvinnor med ospecifika nackbesvär, korttidsuppföljning Stress och upplevd kontroll i arbetet hade samband med självskattade besvär, nacksmärta och arbetskapacitet Svaga samband mellan självskattade besvär och resultat från fysiska tester (styrka, rörlighet, lyft test, snabba huvudrörelser)
35 Kontorsarbetare som tränade nacke och skuldermuskler på arbetstid sammanlagt 60 minuter per vecka reducerade sina nackproblem med 50%. Det spelade ingen roll om de valde 3 x 20 minuter, 9 x 7 minuter eller 1 x 60 minuter. These findings provide evidence that a great degree of flexibility is legitimate for companies in planning future implementation of physical exercise programs at the workplace. Dalager T et al. Does training frequency and supervision affect compliance, performance and muscular health? A cluster randomized controlled trial. Man Ther Feb 28. E-pub.
36 REFLEKTIONER Fysisk aktivitet 2-3 ggr per vecka minuter riktad mot nacke/skuldra 40-50% reducering av smärtan efter 3 månader Ylinen et al har visat på långtidseffekter vid fortsatt rehabilitering
37 IMPLEMENTERING AV FYSISK AKTIVITET I ARBETET?! Är evidensen tillräcklig? Exempel från Köpenhamn, systematisk strategi: träning som arbetsuppgift inom äldreomsorgen, bestämmer själva sin träningsmodell men tex 3 x 10 min per vecka
38 Tack för att ni lyssnat!
Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär
Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder
Läs merSLUTRAPPORT. Projekttitel Uppkomst av nackbesvär inom tandläkaryrket, en longitudinell studie av arbetsställningens betydelse för besvärsutveckling
SLUTRAPPORT Projekttitel Uppkomst av nackbesvär inom tandläkaryrket, en longitudinell studie av arbetsställningens betydelse för besvärsutveckling Dnr 120336 Projektledare Fredrik Hellström Innehåll: 1.
Läs merKOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Läs merEffekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos
Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera
Läs merPhysiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri
Läs merKeele StarT Back Screening Tool
Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merEffektiva interventioner mot belastningsbesvär:
Effektiva er Effektiva er mot belastningsbesvär: koordinerad epidemiologi, biomekanik, fysiologi, implementeringsforskning och folkhälsovetenskap Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
Läs merBelastningsskador och Stress. Forskning vid CBF
Belastningsskador och Stress Forskning vid CBF CBF, Centrum för belastningsskadeforskning Akademin för hälsa och arbetsliv Högskolan i Gävle Fakta om CBF Forskargrupp inom avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap,
Läs merMätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer
Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer Gert-Åke Hansson Arbets- och miljömedicin Lund Bakgrund Muskuloskeletal sjukdom är ett stort problem Speciellt nacke/axlar, armar och händer
Läs merINTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft
INTERVENTION 35 deltagare marklyft 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader Inkluderade och testade för inkl-kriterier (n=85) Randomisering och allokering (n=70) 35 deltagare
Läs merSmärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika?
Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika? Agneta Lindegård Andersson Ergonom, Docent, Utvecklingledare Institutet för stressmedicin Hälsan & Stressmedicin Introduktion Förekomst av
Läs merEffekten av nackkoordinationsträning på sensomotorisk funktion, symtom och självskattad hälsa och funktion vid långvariga nack- och skulderbesvär
Effekten av nackkoordinationsträning på sensomotorisk funktion, symtom och självskattad hälsa och funktion vid långvariga nack- och skulderbesvär Bidragstagare: Martin Björklund, Akademin för hälsa och
Läs merHur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?
Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri
Läs merPHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
Läs merBasal kroppskännedomsträning är bättre än fysisk träning för patienter med långvariga whiplashrelaterade
Basal kroppskännedomsträning är bättre än fysisk träning för patienter med långvariga whiplashrelaterade besvär!? Treatment of whiplash associated disorders Aris Seferiadis Department of Public Health
Läs merCancersmärta ett folkhälsoproblem?
Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
Läs merRECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom
RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom Projektledare - Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin, NUS, Umeå Hanna Malmberg Gavelin,
Läs merPersoner med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.
Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården Tommy Calner Patienten VEM OCH VAD FINNS I RUMMET? Förväntningar Tidigare
Läs merPrismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken?
Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken? Agneta Lindegård Andersson Ergonom, PhD, Utvecklingledare Institutet för stressmedicin Hälsan & Stressmedicin Introduktion Förekomst
Läs merNack-specifikt träningsprogram
Nack-specifikt träningsprogram Beskrivning av det nack-specifika träningsprogram som använts av Maria Landén Ludvigsson, Anneli Peolsson och Gunnel Peterson i en randomiserad forskningsstudie som jämfört
Läs merKomplementär behandling vid ADHD
Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära
Läs merArbets- och miljömedicin
Arbets- och miljömedicin Belastningsrelaterade besvär inom vård och omsorg - Ergonomi och personalsäkerhet Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom/fysioterapeut Arbets- och miljömedicin Gemensam resurs för Landstingen
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merTitel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad
Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merEffekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke
Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,
Läs merHur mår personer som överlevt hjärtstopp?
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för
Läs merPERIODISERA DIN TRÄNING
PERIODISERA DIN TRÄNING - En föreläsning av Luke & Annie Dragstra, - Hälsovetare & Triathlon coach DRAGSTRA SPORTS PROMOTION Bakgrund Vad är egentligen träning? Hur definerar vi träning? Är det någon skillnad
Läs merTÄT.NU FRÅN FORSKNING TILL IMPLEMENTERING AV APPAR VID INKONTINENS. Eva Samuelsson Professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
TÄT.NU FRÅN FORSKNING TILL IMPLEMENTERING AV APPAR VID INKONTINENS Eva Samuelsson Professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin MY DISCLOSURE None of the researchers within the econtinence
Läs merLändryggsbesvär och träning - vilka övningar till vem?
9.00-9.05 Välkomna Ländryggsbesvär och träning - vilka övningar till vem? 9.05-9.15 Evidens för träning vid ländryggsbesvär (LB) 9.15-9.30 Smärtmekanismer betydelsen av subkategorisering när man pratar
Läs merLivsstilsförändring, livskris, omorganisation
Den hälsofrämjande processen Ett av de viktigaste momenten i en hälsofrämjande process är att alla inblandade förstår varför man skall starta upp ytterligare en aktivitet. Denna sammanställning syftar
Läs merPrehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige
Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige Rehabiliteringskonferansen, 28 maj 2019 Emelie Karlsson Leg. Sjukgymnast, MSc, Doktorand vid Sektionen för Fysioterapi NVS emelie.karlsson.1@ki.se Agenda
Läs merNack- och ryggrehabilitering - hjälper det?
Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merSjukvårdens processer och styrning
Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader
Läs merUtvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras
Läs merThe Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT
The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic
Läs merDet går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!
Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa! Kristina Glise, med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom Generaliserad smärta Gråzon UTMATTNINGSSYNDROM
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merUtvärdering av ADL-träning efter stroke
Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,
Läs merAtt fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus
Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus WHOs definition av våld att uppsåtligt bruka eller hota att bruka makt eller fysisk styrka mot sin egen person,
Läs merFysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)
Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07) Presentation Parkinsonteamet Solna 3 neurologer 1 fysioterapeut 1 Arbetsterapeut
Läs merLäs om sub-klassificeringsmodeller :
Läs om sub-klassificeringsmodeller : O Sullivan P. Diagnosis and classification of chronic low back pain disorders: maladaptive movement and motor control impairments as underlying mechanism. Manual Therapy
Läs merCoacha till fysisk aktivitet vid RA
Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merVägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?
Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen
Läs merAMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)
--9 AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) Inclusion -9 Prospective controlled nonrandomized Stockholm, Gothenburg, Malmö Surgery at Sahlgrenska, Gothenburg Gothenburg Malmö Stockholm Inclusion
Läs merPsykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier
Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Linda Magnusson Hanson Med dr, Docent, Forskare Enheten för epidemiologi, Stressforskningsinstitutet,
Läs mer5-års erfarenhet av Chefshälsa
5-års erfarenhet av Chefshälsa 2013-2017 SAMMANFATTNING Sedan tidigare vet vi att bra levnadsvanor påverkar vår hälsa. En nyhet är att motion och träning dessutom kan förbättra arbetsförmågan. Därför har
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merGuldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
Guldlocks nya jobb Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Illustration: Birte Mølgaard Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2012:2 6 Arbetsgivaren
Läs merHierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning
Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise
Läs merTMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR
TMR en social investering Ht 2015-2017 Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR 1 Syfte: Skapat möjlighet att genomföra tidiga insatser med syftet att minska utanförskap.
Läs merPrata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR
Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR Tidiga symtom Korta sjukskrivning Sjukskrivning 180 dagar Prata om arbetet! Williams-Whitt et al, 2016 Hellman et al 2014 Carroll et al 2010
Läs merRiktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen
Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen Gert-Åke Hansson, Inger Arvidsson, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd 1 AMM Syd:s forskning
Läs merDesign av kliniska studier Johan Sundström
Design av kliniska studier Johan Sundström Kraschkurs i klinisk vetenskapsmetodik Orsak och verkan? Tvärsnittsstudie Oexponerade Exponerade Orsak och verkan? Tvärsnittsstudie Oexponerade* Exponerade*
Läs merBehandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare
Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt
Läs merVilken fortbildning är r effektiv?
Vilken fortbildning är r effektiv? Vad säger s forskningen? Gösta Eliasson 1 1. Vilka åtgärder kan förändra praxis? 2. Vilken metod är bäst? 3. Varför är det så svårt att förändra praxis? 2 Åtgärder som
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merHur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava
Hur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava Karolinska Institutet Institutionen NVS Sekt. för sjukgymnastik Karolinska Universitetssjukhuset Reumatologiska kliniken Information
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merTät.nu (econtinence)econtinence project DISPOSITION E-HÄLSA/M-HÄLSA INTERNET, SMARTA MOBILER OCH HÄLSOAPPAR
Tät.nu (econtinence)econtinence project TÄT.NU OM APPAR OCH INTERNET VID INKONTINENS Syfte att utveckla, utvärdera, och implementera behandlingsprogram för urininkontinens via Internet, smartphone och
Läs merBrännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?
Brännpunkt Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför? www.menti.com MENTI 1: KOD xxxxxx Vad ska allvarligt sjuka patienter som inte svarar på evidensbaserade behandlingar erbjudas för vård? 1.
Läs merArbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten
Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring
Läs merFaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!??
Prevnut 15 maj 2009 FaR - Fysisk aktivitet på recept FaR - Fysisk aktivitet på recept Ing-Mari Dohrn MSc, leg sjukgymnast vetenskaplig bakgrund rekommendationer praktisk tillämpning Människans utveckling
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper
Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier
Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier
Läs merHälsoinriktade insatser avseende alkohol
Hälsoinriktade insatser avseende alkohol Vad säger socialstyrelsen Vad säger forskningen? Hur gör vi i praktiken? Known unknown As we know, There are known knowns. There are things we know we know. We
Läs merAdolescents selling sex and sex as self injury
Adolescents selling sex and sex as self injury Cecilia Fredlund, medicine doktor, BUPs forskningsenhet, Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN), Institutionen för klinisk och experimentell
Läs merMED DIGITAL TEKNIK. Marlene Sandlund. Med Dr, Inst för samhällsmedicin och rehabilitering
MED DIGITAL TEKNIK Marlene Sandlund Med Dr, Inst för samhällsmedicin och rehabilitering 100% 80% 60% 40% 20% Fallskador vs alla övriga skademekanismer n=22 100 0% 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95+ Fall
Läs merEtt beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta
Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta Utvärdering av implementeringsprocessen och behandlingsresultat Anne Söderlund, professor Akademin för hälsa, vård och välfärd,
Läs merAvhandling Livsgnista hos mycket gamla
Avhandling Livsgnista hos mycket gamla Johan Niklasson Överläkare och medicine doktor Geriatriska institutionen, Umeå universitet Geriatriska kliniken, Sunderby sjukhus Om engelska ordet morale Morale
Läs merUtveckling & effektivitet av nätbaserat stöd för närstående
Utveckling & effektivitet av nätbaserat stöd för närstående Sigrid Stjernswärd (ssk, dr med vet, docent) Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, webbinarium,
Läs merÅterhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll
Återhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll Git-Marie Ejneborn Looi Sebastian Gabrielsson 12 april 2019 Umeå Mannen med de röda byxorna Återhämtning Klinisk Social
Läs merregionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland
Smärtrehab Västmanland Vilka är vi? Vi är en specialistklinik för utredning och för rehabilitering av långvarig smärta. Vi tar emot patienter i arbetsför ålder med långvarig smärta, där annan allvarlig
Läs merNacksmärta efter olycka
Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil
Läs merKombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?
OMT/FYIM Kongress/Årsmöte 20-21 mars 2015 Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? Tommy Lundberg Karolinska Institutet Acknowledgements Inst. för hälsovetenskap, Mittuniversitetet
Läs merAkut och långvarig smärta (JA)
Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt
Läs merHealth café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Läs merKvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet
Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation
Läs merMalmö maj
Malmö maj 2019 carl.j.sundberg@ki.se 1 Betydelsen av fysisk aktivitet för hälsa och hjärnfunktion hos unga Riksföreningen för Skolsköterskor Malmö Maj 2019 Carl Johan Sundberg Professor, leg läk Institutionen
Läs merIntroduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning
Introduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning Göran Hägg & goran@ergomusic.se Per Lindberg EHSS frukostseminarium 7 februari 2018 per.lindberg@hig.se www.hig.se/cbf Per Lindberg per.lindberg@hig.se
Läs merTät.nu från forskning till implementering av appar vid inkontinens
Tät.nu från forskning till implementering av appar vid inkontinens Karin Stenzelius, klin.lektor Forskningsledare: Eva Samuelsson Professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Disclosure Ingen
Läs merInstrument för bedömning av suicidrisk
Instrument för bedömning av suicidrisk En systematisk litteraturöversikt September 2015 SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment
Läs merHälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer
Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer Lage Burström Tohr Nilsson Jens Wahlström Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Arbets- och miljömedicin, Sundsvalls sjukhus Arbets- och miljömedicin,
Läs merSMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen
SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen 2018 01 31 Överläkare Lena Lundorff Terapigrupp SMÄRTA Definition smärta: Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse som signalerar om hotande
Läs merEvidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta
Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala
Läs merFysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta
Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling Helena Igelström Forskare, leg. fysioterapeut Uppsala universitet Onkologidagarna, Umeå 2015 Fysisk aktivitet = alla kroppsliga
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merDEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP
DEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP Depression hos unga Drabbar årligen ca 6% av tonåringar (Olsson 1997) Ger störst funktionsnedsättning
Läs mermed digital teknik Marlene Sandlund Med Dr. Inst för samhällsmedicin och rehabilitering
med digital teknik Marlene Sandlund Med Dr. Inst för samhällsmedicin och rehabilitering marlene.sandlund@umu.se INNEHÅLL Fallolyckor bland äldre personer Deltagande design Säkra steg applikationen Kort
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merforskning pågår Att identifiera ökad risk för värk/smärta vid datorarbete Sammanfattning
forskning pågår Vetenskaplig red. Birgit Rösblad Att identifiera ökad risk för värk/smärta vid datorarbete Agneta Lindegård Andersson Sammanfattning Symtom från nacken och övre extremiteten är vanligt
Läs merProgram för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del
081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.
Läs merQEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden
1 QEC manual Den här metoden för exponeringsbedömning har tagits fram för att utvärdera förändringar av muskuloskeletal riskexponering före och efter ergonomisk intervention. Innan riskanalysen görs bör
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merBarn och smärta. Vi är på rätt väg. KBT baserat påp. exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy
KBT baserat påp exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy Rikard Wicksell Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Barn och smärta. Vi är på rätt väg Aktuella studier
Läs merEn arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa
En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa Helena Jahncke Docent arbetshälsovetenskap 2018-10-16 1 Bättre kommunikation? Medarbetare i öppna kontorslandskap
Läs mer